EUROPAPARLAMENTET
1999
2004
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
DEFINITIVT FÖRSLAG
1999/0253(CNS)
22 mars 2000
*
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om förslaget till rådets direktiv om genomförandet av principen om
likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung
(KOM(1999) 566 – C5-0067/2000 – 1999/0253(CNS))
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Kathalijne Maria Buitenweg
Föredragande av yttrande*
Richard Howitt, utskottet för sysselsättning och socialfrågor
*Hughesförfarandet
PR\407361SV.doc
SV
PE 285.903
SV
Teckenförklaring
*
**I
**II
***
***I
***II
***III
Samrådsförfarandet
majoritet av de avgivna rösterna
Samrådsförfarandet (första behandlingen)
majoritet av de avgivna rösterna
Samrådsförfarandet (andra behandlingen)
majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den
gemensamma ståndpunkten
majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller
ändra den gemensamma ståndpunkten
Samtyckesförfarandet
majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i d fall som
avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och
artikel 7 i EU-fördraget
Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen)
majoritet av de avgivna rösterna
Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen)
majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den
gemensamma ståndpunkten
majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller
ändra den gemensamma ståndpunkten
Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen)
majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det
gemensamma utkastet
(Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen
föreslagit.)
PE 285.903
SV
2/32
PR\407361SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT .................................................................................................. 5
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION ............................................................. 26
MOTIVERING ........................................................................................................................ 27
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR* .....
YTTRANDE FRÅN
UTSKOTTET FÖR
UTRIKESFRÅGOR, MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER, GEMENSAM SÄKERHET OCH FÖRSVARSPOLITIK .............................
YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET ............................................................................
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR, UNGDOMSFRÅGOR, UTBILDNING,
MEDIER OCH IDROTT .............................................................................................................
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH
JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR ...................................................................................................
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL,
FORSKNING OCH ENERGI .....................................................................................................
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH DEN INRE
MARKNADEN ...........................................................................................................................
(*Hughesförfarandet)
PR\407361SV.doc
3/32
PE 285.903
SV
PROTOKOLLSIDA
I en skrivelse av den 7 februari 2000 begärde rådet i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget att
parlamentet skulle yttra sig över rådets direktiv om genomförandet av principen om
likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung (KOM(1999) 566 1999/0253 (CNS)).
Vid plenarsammanträdet den 14 februari 2000 tillkännagav talmannen att detta förslag
hänvisats till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,
som utsetts till ansvarigt utskott och till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter,
gemensam säkerhet och försvarspolitik, budgetutskottet, utskottet för kultur, ungdomsfrågor,
utbildning, medier och idrott, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor,
utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för rättsliga
frågor och den inre marknaden, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0067/2000).
Vid plenarsammanträdet den 18 februari 2000 tillkännagav talmannen att detta betänkande
skulle utarbetas av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes
frågor och utskottet för sysselsättning och socialfrågor i enlighet med Hughesförfarandet.
Vid utskottssammanträdet den 24 februari 2000 hade utskottet för medborgerliga fri- och
rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor utsett Kathalijne Maria Buitenweg till
föredragande.
Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den ... (och ...) behandlade utskottet
kommissionens förslag och förslaget till betänkande.
Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget
till lagstiftningsresolution med ... röster för, ... röster emot och ... nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: ... (ordförande/ordförande för
sammanträdet), ... (och ...), (vice ordförande), ... (föredragande), ..., (suppleant för ...), ...
(suppleant för ... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), ... och ....
Yttrandet (Yttrandena) från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott
(och utskottet för ...) (och kommissionens ståndpunkt/förklaring) bifogas detta betänkande.
Utskottet för ... beslutade den ... 199... att inte avge något yttrande.
Betänkandet ingavs den ....
Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till
föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas/har fastställts
till den ... kl. .....
PE 285.903
SV
4/32
PR\407361SV.doc
FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT
Förslag till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av
enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung (KOM(1999) 566 – C5-0067/2000 –
1999/0253(CNS))
Förslaget ändras på följande sätt:
Kommissionens förslag 1
Parlamentets ändringsförslag
(Ändringsförslag 1)
Titel
om genomförandet av principen om
likabehandling av enskilda personer
oavsett ras eller etniskt ursprung
om genomförandet av principen om
likabehandling av enskilda personer eller
grupper av personer oavsett ras eller etniskt
ursprung
Motivering:
Det är också nödvändigt att skydda sammanslutningar av exempelvis personer med visst
etniskt ursprung mot diskriminering.
(Ändringsförslag 2)
Första ledet a i beaktandemeningen (nytt)
- med beaktande av internationella
rättsinstrument på detta område, särskilt
FN:s internationella konvention om
avskaffande av alla former av
rasdiskriminering och artikel 14 i
Europarådets konvention angående skydd
av de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna,
(Ändringsförslag 3)
Första ledet b i beaktandemeningen (nytt)
- med beaktande av rådets gemensamma
åtgärd av den 15 juli 1996 på grundval av
artikel K 3 i Fördraget om Europeiska
unionen om åtgärder mot rasism och
1
EGT C ./Ännu inte offentliggjort i EGT.
PR\407361SV.doc
5/32
PE 285.903
SV
främlingsfientlighet 1,
1
EGT L 185, 24.7.1996, s. 5.
(Ändringsförslag 4)
Första ledet c i beaktandemeningen (nytt)
- med beaktande av de resolutioner om
bekämpning av rasism och
främlingsfientlighet som
Europaparlamentet antagit 2,
2
Se särskilt resolutionerna av den …
(Ändringsförslag 5)
Skäl 1
1. Fördraget om Europeiska unionen
markerar en ny fas i processen för att skapa
en allt fastare sammanslutning mellan de
europeiska folken.
1. Fördraget om Europeiska unionen
markerar en ny fas i processen för att skapa
en allt fastare sammanslutning mellan alla
människor som bor i Europeiska unionen.
Motivering:
EU måste sträva efter att åstadkomma en allt fastare sammanslutning mellan alla människor
som bor inom medlemsstaternas territorier.
(Ändringsförslag 6)
Skäl 5a (nytt)
5a. För att genomföra artikel 13 har
kommissionen lagt fram två förslag till
direktiv som skiljer sig åt vad gäller
effekterna i sak och grunderna för
diskriminering. Dessa skillnader får inte
leda till att ett av direktiven värderas högre
än det andra.
Motivering:
Det är inte önskvärt att införa en hierarki som baseras på hur betydelsefulla möjliga grunder
för diskriminering anses vara.
PE 285.903
SV
6/32
PR\407361SV.doc
(Ändringsförslag 7)
Skäl 7a (nytt)
7a. I enlighet med artikel 3.2 i EGfördraget är det väsentligt att detta direktiv
bidrar till att undanröja bristande
jämställdhet och främjar jämställdhet
mellan kvinnor och män, särskilt mot
bakgrund av att kvinnor utsätts för en
oproportionerligt hög nivå av olika former
av diskriminering.
Motivering:
Kvinnor utsätts ofta för dubbel diskriminering, dels på grund av kön, dels på grund av ras
eller etniskt ursprung. Detta ändringsförslag påminner inte enbart om detta faktum utan
framhåller också den artikel i fördraget som lägger grunden för en integrering av
jämställdhetsperspektivet i hela EG:s verksamhet, inbegripet detta direktiv.
(Ändringsförslag 8)
Skäl 7b (nytt)
7b. Befintlig gemenskapslagstiftning om
jämställdhet måste ses över mot bakgrund
av samhällsutvecklingen och Europeiska
unionens utökade befogenheter. Det är
exempelvis inte längre motiverat att
begränsa lagstiftningen om jämställdhet
mellan kvinnor och män till arbetslivet.
Motivering:
Det kan inte motiveras att kampen mot könsdiskriminering begränsas till arbetslivet.
(Ändringsförslag 9)
Skäl 8a (nytt)
8a. Rådet antog den 15 juli 1996 en
gemensam åtgärd i syfte att säkra rättsligt
samarbete mellan medlemsstaterna för att
bekämpa rasism och främlingsfientlighet 1.
1
PR\407361SV.doc
7/32
EGT C 185. 24.7.1996, s. 5 ff.
PE 285.903
SV
Motivering:
Det är nödvändigt att rådet ser till att detta straffrättsliga samarbete genomförs på ett
effektivt sätt inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.
(Ändringsförslag 10)
Skäl 10a (nytt)
10a. I samband med detta direktiv avses
begreppen ras eller etniskt ursprung ansluta
sig till definitionen i den internationella
konventionen om avskaffande av alla
former av rasdiskriminering från 1966.
Med tanke på att det i praktiken ofta är
svårt att skilja diskriminering på grund av
ras eller etniskt ursprung från
diskriminering på grund av religion eller
övertygelse måste man försöka ansluta sig
till det skydd som konventionen om
avskaffande av alla former av
rasdiskriminering enligt rättspraxis
erbjuder på denna punkt.
Motivering:
Avsikten med detta ändringsförslag är att förhindra skillnader i tolkningen av begreppet ”ras
och etniskt ursprung”.
(Ändringsförslag 11)
Skäl 10b (nytt)
10b. Man kan utgå från att
tillämpningsområdet för direktiv som
utfärdas på grundval av artikel 12 i EGfördraget även kan omfatta medborgare
från tredje länder.
Motivering:
Det skydd som detta direktiv erbjuder på grundval av artikel 13 omfattar även medborgare
från tredje länder. Med tanke på att varken ordalydelsen eller placeringen i fördraget
motiverar en skillnad i fråga om tillämpningsområde mellan artikel 12 och artikel 13 kan
även tillämpningen av direktiv som utfärdas på grundval av artikel 12 omfatta medborgare
från tredje länder.
PE 285.903
SV
8/32
PR\407361SV.doc
(Ändringsförslag 12)
Skäl 14
14. Människor som har diskriminerats på
grund av ras och etniskt ursprung bör
tillförsäkras ett lämpligt rättsligt skydd. För
att tillhandahålla ett effektivare skydd bör
föreningar eller juridiska personer också
ges befogenhet att på de utsatta
personernas vägnar tillvarata deras
rättigheter.
14. Människor eller grupper av personer
som har diskriminerats på grund av ras och
etniskt ursprung bör tillförsäkras ett
lämpligt rättsligt skydd. För att
tillhandahålla ett effektivare skydd bör
föreningar, organisationer eller andra
juridiska personer också ges befogenhet att
på de utsatta personernas vägnar tillvarata
deras rättigheter. Föreningar,
organisationer och andra juridiska personer
som har befogade intressen bör också inför
rätta beviljas rätt till kollektiv talan, d.v.s.
befogenhet att låta en domare bedöma
ojämlik behandling oberoende av de
särskilda omständigheterna i ett enskilt fall.
Motivering:
De som utsätts för diskriminering möter ofta höga trösklar när de vill söka rättsligt skydd.
Exempelvis kan rädsla för repressalier göra att de avstår från att försvara sina rättigheter.
Rätten till kollektiv talan erbjuder möjligheten att i samlad form tillgodose de intressen som
enskilda drabbade personer inte för till domstol. Denna rätt till kollektiv talan
överensstämmer med artikel 11.2 i direktiv 97/7/EG om konsumentskydd.
(Ändringsförslag 13)
Skäl 15
15. För att jämlikhetsprincipen skall kunna
genomföras i praktiken krävs ett lämpligt
civilrättsligt skydd mot repressalier och en
anpassning av de allmänna reglerna om
bevisbörda.
15. För att jämlikhetsprincipen skall kunna
genomföras i praktiken krävs ett lämpligt
rättsligt skydd mot repressalier och en
anpassning av de allmänna reglerna om
bevisbörda i civilrättsliga och
administrativa ärenden.
Motivering:
Av nuvarande ordalydelse framgår inte tydligt om man med begreppet “civilrättsligt” avser
en begränsning till privaträttsliga förhållanden. Detta skulle ju kunna få till följd att skyddet
mot repressalier inte betraktas som nödvändigt i rättsliga ärenden som inbegriper
myndigheter.
Avsikten med detta ändringsförslag är överensstämmelse med artikel 8.3 i direktivet. I fråga
om fördelningen av bevisbördan görs i denna artikel undantag endast för straffrättsliga
förfaranden.
PR\407361SV.doc
9/32
PE 285.903
SV
(Ändringsförslag 14)
Skäl 15a (nytt)
15a. Om medlemsstaterna underlåter att på
lämpligt sätt genomföra bestämmelserna i
detta direktiv skall enskilda personer ha
rätt att direkt underrätta kommissionen om
detta.
Motivering:
Enskilda medborgare har rätt att informera kommissionen om en medlemsstat inte uppfyller
skyldigheten att genomföra detta direktiv.
(Ändringsförslag 15)
Skäl 18
18. Medlemsstaterna bör främja den
sociala dialogen mellan arbetsmarknadens
parter för att motverka olika former av
diskriminering.
18. Medlemsstaterna bör främja samråd i
samhället och inom myndigheterna för att
motverka olika former av diskriminering.
Den sociala dialogen mellan
arbetsmarknadens parter utgör en viktig del
av detta.
Motivering:
Att enbart nämna arbetsmarknadens parter ger intryck av att samråd endast behövs inom
arbetslivet. Räckvidden för detta direktiv är emellertid längre och innebär att det är önskvärt
att även organisationer som konsument-, bransch- och invandrarorganisationer får delta i
samrådet.
(Ändringsförslag 16)
Skäl 19
19. Skyddet mot diskriminering på grund
av ras eller etniskt ursprung skulle stärkas
om varje medlemsstat hade ett oberoende
organ med uppgift att analysera vilka
problem som finns, undersöka tänkbara
lösningar och ge praktiskt stöd till de
människor som utsätts för diskriminering.
PE 285.903
SV
19. Skyddet mot diskriminering på grund
av ras eller etniskt ursprung skulle stärkas
om varje medlemsstat hade ett oberoende
organ med uppgift att analysera klagomål
och problem, genomföra noggranna
undersökningar, eventuellt avge utlåtanden
i aktuella ärenden och medla eller ge
praktiskt stöd till de människor som utsätts
för diskriminering, exempelvis genom att
erbjuda vägledning vid en rättegång.
10/32
PR\407361SV.doc
Motivering:
Dessa oberoende organ bör ha tillräckliga befogenheter för att verkligen kunna bistå
drabbade personer eller för att kunna erbjuda ett lättillgängligt alternativt till rättsskydd via
domare.
(Ändringsförslag 17)
Skäl 22a (nytt)
22a. Detta direktiv skall utgöra en del av
gemenskapens regelverk som
kandidatländerna måste genomföra före
anslutningen till EU. Från och med nu och
fram till tidpunkten för anslutning får
kandidatländerna, i den utsträckning de
omfattas av associeringsavtal, inte tillåta
någon diskriminering på grund av ras eller
etniskt ursprung.
Motivering:
Kandidatländerna får inte vänta till tidpunkten för anslutning till EU innan de börjar
bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
(Ändringsförslag 18)
Skäl 22b (nytt)
22b. Det är viktigt att även EU:s
institutioner, på samma sätt som offentliga
myndigheter i medlemsstaterna, skall vara
skyldiga att respektera bestämmelserna i
detta direktiv.
Motivering:
Det är önskvärt att de bestämmelser som EU utfärdar för medlemsstaterna på detta område
även tillämpas inom EU:s egna institutioner.
(Ändringsförslag 19)
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta direktiv är att i alla
medlemsstater förverkliga principen om
PR\407361SV.doc
Syfte
Syftet med detta direktiv är att i alla
medlemsstater förverkliga principen om
11/32
PE 285.903
SV
likabehandling av enskilda personer
oavsett ras eller etniskt ursprung.
likabehandling av enskilda personer eller
grupper av personer oavsett ras eller etniskt
ursprung.
Motivering:
Det är också nödvändigt att skydda exempelvis sammanslutningar av personer med visst
etniskt ursprung mot diskriminering.
(Ändringsförslag 20)
Artikel 2.2 a
Begreppet diskriminering
2. Enligt punkt 1 skall
a) direkt diskriminering anses förekomma
när en person på grund av ras eller etniskt
ursprung behandlas mindre förmånligt än
en annan person behandlas, har behandlats
eller skulle behandlas,
Begreppet diskriminering
2. Enligt punkt 1 skall
a) direkt diskriminering anses förekomma
när en person eller en grupp av personer på
grund av ras eller etniskt ursprung
behandlas mindre förmånligt än en annan
person eller en annan grupp av personer
behandlas, har behandlats eller skulle
behandlas,
Motivering:
Jämför ändringsförslag 1.
(Ändringsförslag 21)
Artikel 2.2 b
b) indirekt diskriminering anses
förekomma när en till synes neutral
bestämmelse eller ett till synes neutralt
kriterium eller förfaringssätt kan
missgynna en person eller en grupp av
personer av en viss ras eller ett visst etniskt
ursprung, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet på ett
objektivt sätt motiveras av ett berättigat
mål som inte har samband med personens
eller gruppens rastillhörighet eller etniska
ursprung och om medlen för att uppnå
detta mål är lämpliga och nödvändiga.
PE 285.903
SV
b) indirekt diskriminering anses
förekomma när en till synes neutral
bestämmelse eller ett till synes neutralt
kriterium eller förfaringssätt missgynnar,
har missgynnat eller kommer att missgynna
en person eller en grupp av personer av en
viss ras eller ett visst etniskt ursprung,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet på ett objektivt sätt
motiveras av ett nödvändigt mål som inte
har samband med personens eller gruppens
rastillhörighet eller etniska ursprung och
om medlen för att uppnå detta mål är
lämpliga och nödvändiga.
12/32
PR\407361SV.doc
Motivering:
Genom detta ändringsförslag fås punkt 2 b att överensstämma med punkt 2 a när det gäller
tidsbestämmelsen. Ordet ”nödvändigt” uttrycker bättre än ordet ”berättigat” att denna
undantagsbestämmelse måste tillämpas restriktivt.
(Ändringsförslag 22)
Artikel 2.3a (ny)
3a. I förekommande fall kan
diskriminering på grund av religion eller
övertygelse räknas som diskriminering
enligt punkt 1.
Motivering:
Syftet med detta ändringsförslag är att förhindra att religion erkänns som ett falskt argument
för att tillåta diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
(Ändringsförslag 23)
Artikel 2.3b (ny)
3b. I förekommande fall kan
diskriminering på grund av nationalitet
räknas som diskriminering enligt punkt 1.
Motivering:
Syftet med detta ändringsförslag är att förhindra att nationalitet erkänns som ett falskt
argument för att tillåta diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
(Ändringsförslag 24)
Artikel 3 a
a) Villkor för tillträde till anställning, till
verksamhet som egenföretagare och fri
yrkesutövare, inklusive urvalskriterier och
anställningsvillkor inom alla sektorer och
verksamhetsgrenar på alla nivåer i
arbetslivet, inbegripet befordran.
PR\407361SV.doc
a) Villkor för tillträde till anställning,
oavlönat arbete, arbete i myndigheters
tjänst, till verksamhet som egenföretagare
och fri yrkesutövare, inklusive
urvalskriterier och anställningsvillkor inom
alla sektorer och verksamhetsgrenar på alla
nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran.
13/32
PE 285.903
SV
Motivering:
Även frivilligt arbete och arbete i myndigheters tjänst bör omfattas av detta direktiv.
(Ändringsförslag 25)
Artikel 3 b
b) Tillträde till all slags yrkesvägledning,
yrkesutbildning, fortbildning och
omskolning på alla nivåer.
b) Tillträde till all slags yrkesvägledning,
yrkesutbildning, fortbildning, erfarenhet av
praktik och omskolning på alla nivåer.
Motivering:
Även praktikperioder och annan arbetslivserfarenhet bör omfattas av direktivet.
(Ändringsförslag 26)
Artikel 3 c
c) Anställnings- och arbetsvillkor,
inklusive uppsägning och löner.
c) Anställnings- och arbetsvillkor,
inklusive uppsägning, löner och pensioner.
Motivering:
Av nuvarande ordalydelse framgår det inte tydligt huruvida pensionen ingår i löne- och
arbetsvillkoren.
(Ändringsförslag 27)
Artikel 3 e
e) Socialt skydd och social trygghet.
e) Socialt skydd, social trygghet och
hälsovård.
Motivering:
Tillgång till hälsovård bör omfattas av detta direktiv. Av nuvarande ordalydelse framgår
detta inte tillräckligt tydligt.
(Ändringsförslag 28)
Artikel 3 h
h) Tillgång till och tillhandahållande av
varor och tjänster.
PE 285.903
SV
h) Tillgång till och tillhandahållande av
varor, inrättningar och tjänster.
14/32
PR\407361SV.doc
Motivering:
Av nuvarande ordalydelse framgår det inte tydligt om inrättningar, exempelvis sådana som
beviljar lån, omfattas av direktivet.
(Ändringsförslag 29)
Artikel 3 ha (ny)
ha) Bostadsmarknaden.
Motivering:
Bostadsmarknaden bör omfattas av detta direktiv. Av nuvarande ordalydelse framgår detta
inte tillräckligt tydligt.
(Ändringsförslag 30)
Artikel 3 hb (ny)
hb) Varje offentligt organs verksamhet.
Motivering:
Av nuvarande ordalydelse framgår det inte tydligt om myndigheters verksamhet och
tillhandahållande av tjänster omfattas av direktivet. Särskilt på känsliga områden som asyl,
invandring och utfärdande av visum måste det stå klart att det inte får förekomma
diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.
(Ändringsförslag 31)
Artikel 3 hc (ny)
hc) Utövandet av offentliga uppdrag.
Motivering:
Utövandet av offentliga uppdrag bör omfattas av detta direktiv. Av nuvarande ordalydelse
framgår detta inte tillräckligt tydligt.
(Ändringsförslag 32)
Artikel 3 hd (ny)
hd) Delaktighet i kulturlivet, politiken,
samhällslivet och föreningslivet.
PR\407361SV.doc
15/32
PE 285.903
SV
Motivering:
Delaktighet i kulturlivet, politiken, samhällslivet och föreningslivet bör omfattas av detta
direktiv. Av nuvarande ordalydelse framgår detta inte tillräckligt tydligt.
(Ändringsförslag 33)
Artikel 4
Väsentliga yrkesmeriter
Utan hinder av artikel 2.1 och 2.2 får
medlemsstaterna föreskriva att sådan
särbehandling som grundas på en egenskap
som har avseende på ras eller etniskt
ursprung inte skall utgöra diskriminering,
om denna egenskap utgör en väsentlig
yrkesmerit på grund av den berörda
yrkesverksamhetens art eller på grund av
det sammanhang i vilket
yrkesverksamheten utövas.
Väsentliga yrkesmeriter
Utan hinder av artikel 2.1 och 2.2 får
medlemsstaterna föreskriva att sådan
särbehandling som grundas på en egenskap
som har avseende på ras eller etniskt
ursprung inte skall utgöra diskriminering,
om denna egenskap utgör en väsentlig
yrkesmerit på grund av den berörda
yrkesverksamhetens art eller på grund av
det sammanhang i vilket
yrkesverksamheten utövas.
Denna artikel bör tillämpas restriktivt.
Efter högst fem år skall varje medlemsstat
mot bakgrund av samhällsutvecklingen på
nytt utvärdera de undantag som den
beviljat på grundval av denna artikel.
Medlemsstaterna är skyldiga att översända
information om undantagen och de
periodiskt återkommande utvärderingarna
till kommissionen. Kommissionen skall
offentliggöra dessa.
Motivering:
Skyldigheten att anmäla och utvärdera utgör en garanti för att beviljade undantag har
övervägts noga. Just därför att undantagen är föremål för allmän debatt är öppenhet av
största vikt.
(Ändringsförslag 34)
Artikel 5
Positiv särbehandling
Detta direktiv skall inte påverka
medlemsstaternas rätt att behålla eller anta
bestämmelser som har till ändamål att
förebygga eller avhjälpa nackdelar för en
grupp av personer av en viss ras eller ett
PE 285.903
SV
Positiv särbehandling
Likabehandlingsprincipen hindrar inte att
en medlemsstat i syfte att i praktiken säkra
fullständig jämställdhet mellan människor i
enlighet med detta direktiv upprätthåller
eller vidtar åtgärder för att undvika eller
16/32
PR\407361SV.doc
kompensera nackdelar för en grupp av
personer av viss ras eller visst etniskt
ursprung, exempelvis genom att skapa
särskilda fördelar för dessa grupper.
visst etniskt ursprung.
Motivering:
Detta ändringsförslag ansluter sig till artikel 141.4 i EG-fördraget som handlar om positiv
särbehandling på området för jämställdhet mellan kvinnor och män.
(Ändringsförslag 35)
Artikel 7.1
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att alla
som anser sig förfördelade på grund av att
likabehandlingsprincipen inte har
tillämpats med avseende på dem har
tillgång till rättsliga och/eller
administrativa förfaranden för att se till att
skyldigheterna enligt detta direktiv följs,
även efter det att det
anställningsförhållande i vilket
diskrimineringen uppges ha förekommit
har upphört.
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att alla
som anser sig förfördelade på grund av att
likabehandlingsprincipen inte har
tillämpats med avseende på dem eller med
avseende på den grupp de tillhör har
tillgång till rättsliga och/eller
administrativa förfaranden för att se till att
skyldigheterna enligt detta direktiv följs,
även efter det att det
anställningsförhållande i vilket
diskrimineringen uppges ha förekommit
har upphört.
Tillgången till rättsliga åtgärder skall ske i
enlighet med de mest effektiva nationella
förfarandena, eventuellt efter anlitande av
andra behöriga myndigheter när så är
lämpligt.
Motivering:
Valet att använda sig av en annan instans än en domstol, om en sådan instans är tillgänglig,
får inte betyda att domstolsvägen sedan är utesluten.
(Ändringsförslag 36)
Artikel 7.1a (ny)
1a. Medlemsstaterna skall tillhandahålla
stöd i samband med rättskostnader i
enlighet med de mest gynnsamma
bestämmelserna i nationell lagstiftning.
PR\407361SV.doc
17/32
PE 285.903
SV
Motivering:
De kostnader som det medför att vända sig till domstol får inte leda till att drabbade personer
avstår från att väcka talan.
(Ändringsförslag 37)
Artikel 7.2
2. Medlemsstaterna skall se till att
föreningar, organisationer eller andra
juridiska personer, på den klagande
personens vägnar med hans eller hennes
tillstånd, kan inleda de rättsliga och/eller
administrativa förfaranden som finns för att
se till att de skyldigheterna enligt detta
direktiv följs.
2. Medlemsstaterna skall se till att
föreningar, organisationer eller andra
juridiska personer, på den klagande
personens vägnar med hans eller hennes
tillstånd, kan inleda de rättsliga och/eller
administrativa förfaranden som finns för att
se till att de skyldigheterna enligt detta
direktiv följs.
Föreningar, organisationer och andra
juridiska personer som har befogade
intressen bör också inför rätta beviljas rätt
till kollektiv talan, d.v.s. befogenhet att
självständigt låta en domare bedöma
ojämlik behandling oberoende av de
särskilda omständigheterna i ett enskilt fall.
Motivering:
De som utsätts för diskriminering möter ofta höga trösklar när de vill söka rättsligt skydd.
Exempelvis kan rädsla för repressalier göra att de avstår från att försvara sina rättigheter.
Rätten till kollektiv talan erbjuder möjligheten att i samlad form tillgodose de intressen som
enskilda drabbade personer inte för till domstol.
(Ändringsförslag 38)
Artikel 7.2a (ny)
2a. Medlemsstaterna uppmanas att se till
att lämpliga medlingsförfaranden står till
förfogande. Dessa förfaranden får inte vara
obligatoriska och får inte heller påverka
klagandens rätt att söka rättsligt skydd i
enlighet med artikel 7.1.
Motivering:
Medling kan bidra positivt till att lösa en konflikt. Valet att använda sig av ett
medlingsförfarande får inte betyda att domstolsvägen sedan är utesluten.
PE 285.903
SV
18/32
PR\407361SV.doc
(Ändringsförslag 39)
Artikel 8.1
1. Medlemsstaterna skall i enlighet med
sina nationella rättssystem vidta
nödvändiga åtgärder för att se till att
svaranden är skyldig att bevisa att det inte
föreligger något brott mot
likabehandlingsprincipen när personer,
som anser sig förfördelade på grund av att
likabehandlingsprincipen inte har
tillämpats med avseende på dem, inför
domstol eller annan behörig myndighet
lägger fram sådana fakta som ger
anledning att anta att det har förekommit
direkt eller indirekt diskriminering.
1. Medlemsstaterna skall i enlighet med
sina nationella rättssystem vidta
nödvändiga åtgärder för att se till att
svaranden är skyldig att bevisa att det inte
föreligger något brott mot
likabehandlingsprincipen när personer eller
grupper av personer, som anser sig
förfördelade på grund av att
likabehandlingsprincipen inte har
tillämpats med avseende på dem, inför
domstol eller annan behörig myndighet
lägger fram sådana fakta som ger
anledning att anta att det har förekommit
direkt eller indirekt diskriminering.
Kvarstående tvivel skall tolkas till
klagandens fördel.
Motivering:
Detta är en logisk följd av att bevisbördan delvis flyttas över till den anklagade.
(Ändringsförslag 40)
Artikel 9
Repressalier
Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar
införa nödvändiga bestämmelser för att
skydda den enskilde mot sådan ogynnsam
behandling eller sådana ogynnsamma
följder som utgörs av motåtgärder till följd
av ett klagomål eller ett rättsligt förfarande
för att se till att likabehandlingsprincipen
följs.
Repressalier
Medlemsstaterna skall i sina rättsordningar
införa nödvändiga bestämmelser för att
skydda den enskilde eller grupper av
personer mot sådan ogynnsam behandling
eller sådana ogynnsamma följder som
utgörs av motåtgärder till följd av ett
klagomål eller ett rättsligt förfarande för att
se till att likabehandlingsprincipen följs.
Motivering:
Jämför ändringsförslag 1.
(Ändringsförslag 41)
Artikel 9a (ny)
9a. Medlemsstaterna skall också fastställa
motsvarande påföljder som skall vara väl
PR\407361SV.doc
19/32
PE 285.903
SV
avvägda, effektiva och avskräckande,
exempelvis utbetalning av skadeersättning
till drabbade personer.
Motivering:
Påföljder behövs för ett effektivt skydd mot repressalier. Skadeersättning är en möjlig typ av
påföljd. I ändringsförslaget föreskrivs att skadeersättning endast kan utbetalas till drabbade
personer, för att förhindra att det skall bli lönsamt för juridiska personer att agera å
drabbade personers vägnar eller inom ramen för kollektiv talan.
(Ändringsförslag 42)
Artikel 11 Rubrik
Samråd i samhället
Social dialog
(Ändringsförslag 43)
Artikel 11.1
1. Medlemsstaterna skall i syfte att främja
lika behandling på alla de områden där
detta direktiv skall tillämpas vidta lämpliga
åtgärder för att öka samrådet mellan
organisationer i samhället och inom
myndigheterna, även genom att övervaka
tillämpningen på arbetsplatser och i
kollektivavtal, etiska regler, forskning eller
utbyte av erfarenheter och god praxis. Den
sociala dialogen mellan arbetsmarknadens
parter utgör en viktig del av detta.
1. Medlemsstaterna skall i syfte att främja
lika behandling vidta lämpliga åtgärder för
att öka den sociala dialogen mellan
arbetsmarknadens parter, även genom att
övervaka tillämpningen på arbetsplatser
och i kollektivavtal, etiska regler, forskning
eller utbyte av erfarenheter och god praxis.
Motivering:
Att enbart nämna arbetsmarknadens parter ger intryck av att samråd endast behövs inom
arbetslivet. Räckvidden för detta direktiv är emellertid längre och innebär att det är önskvärt
att även organisationer som konsument-, bransch- och invandrarorganisationer får delta i
samrådet.
(Ändringsförslag 44)
Artikel 12.1
1. Medlemsstaterna skall inrätta ett eller
flera oberoende organ för att främja lika
behandling av personer av olika ras eller
etniskt ursprung. Dessa organ får utgöra en
PE 285.903
SV
1. Medlemsstaterna skall inrätta ett eller
flera oberoende organ för att främja lika
behandling av personer eller grupper av
personer av olika ras eller etniskt ursprung.
20/32
PR\407361SV.doc
del av oberoende organ som på nationell
nivå har till uppgift att tillvarata de
mänskliga rättigheterna eller att säkerställa
enskildas rättigheter.
Dessa organ får utgöra en del av oberoende
organ som på nationell nivå har till uppgift
att tillvarata de mänskliga rättigheterna
eller att säkerställa enskildas rättigheter.
Motivering:
Jämför ändringsförslag 1.
(Ändringsförslag 45)
Artikel 12.2
2. Medlemsstaterna skall se till att dessa
oberoende organ bland annat skall kunna ta
emot och utreda klagomål från enskilda om
diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung, inleda undersökningar eller
utföra studier om diskriminering på grund
av ras eller etniskt ursprung samt lämna
rekommendationer i frågor som rör
diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung.
2. Medlemsstaterna skall se till att dessa
oberoende organ bland annat skall ha
befogenhet att analysera klagomål från
enskilda eller från grupper av personer om
diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung och att genomföra noggranna
undersökningar, eventuellt avge utlåtanden
i aktuella ärenden och medla eller ge
praktiskt stöd till de människor som utsätts
för diskriminering, exempelvis genom att
erbjuda vägledning i en rättegång.
Vidare skall dessa oberoende organ ha i
uppgift att inleda undersökningar eller
utföra studier om diskriminering på grund
av ras eller etniskt ursprung samt lämna
rekommendationer i frågor som rör
diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung
Motivering:
Dessa oberoende organ bör ha tillräckliga befogenheter för att verkligen kunna bistå
drabbade personer eller för att kunna erbjuda ett lättillgängligt alternativt till rättsskydd via
domare.
(Ändringsförslag 46)
Artikel 12.2a (ny)
2a. Medlemsstaterna skall se till att de
oberoende organen förfogar över
tillräckliga finansiella medel. Som
miniminivå skall medlemsstaterna
garantera kostnadsfri handläggning av
klagomål från personer som inte har
PR\407361SV.doc
21/32
PE 285.903
SV
möjlighet att själva bidra ekonomiskt.
Motivering:
De kostnader som handläggningen av ett klagomål medför får inte leda till att drabbade
personer avstår från att väcka talan.
(Ändringsförslag 47)
Artikel 12.2b (ny)
2b. I den utsträckning som det är relevant
för deras verksamhet skall de oberoende
organen beviljas insyn i skyddade
uppgifter, däribland uppgifter från löneoch personalförvaltningen.
Motivering:
För att kunna genomföra noggranna undersökningar i samband med ett klagomål och kunna
avge utlåtanden är det nödvändigt att de oberoende organen får tillgång till skyddade
uppgifter, exempelvis löne- och personaluppgifter.
(Ändringsförslag 48)
Artikel 13 a
a) de lagar och andra författningar som
strider mot likabehandlingsprincipen
upphävs,
a) de lagar och andra författningar som
strider mot likabehandlingsprincipen
upphävs senast den 31 december 2002,
Motivering:
Detta datum överensstämmer med det datum då medlemsstaterna enligt artikel 15 skall ha
antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Det är
bara logiskt att medlemsstaterna måste se till att bestämmelser som strider mot direktivet
upphävs senast detta datum.
(Ändringsförslag 49)
Artikel 14
Påföljder
Medlemsstaterna skall bestämma det
påföljdssystem som är tillämpligt på
överträdelser av nationella bestämmelser
som har utfärdats enligt detta direktiv och
PE 285.903
SV
Påföljder
Medlemsstaterna skall bestämma det
påföljdssystem som är tillämpligt på
överträdelser av nationella bestämmelser
som har utfärdats enligt detta direktiv och
22/32
PR\407361SV.doc
skall vidta alla åtgärder som behövs för att
säkerställa att dessa påföljder kan införas.
Påföljderna skall vara effektiva, väl
avvägda och avskräckande.
Medlemsstaterna skall anmäla dessa
bestämmelser till kommissionen senast den
dag som anges i artikel 15 och alla senare
ändringar som gäller dem utan dröjsmål.
skall vidta alla åtgärder som behövs för att
säkerställa att dessa påföljder kan införas.
Påföljderna kan inbegripa utbetalning av
skadeersättning till drabbade personer.
Påföljderna skall vara effektiva, väl
avvägda och avskräckande.
Medlemsstaterna skall anmäla dessa
bestämmelser till kommissionen senast den
dag som anges i artikel 15 och alla senare
ändringar som gäller dem utan dröjsmål.
Motivering:
Skadeersättning är en möjlig och effektiv typ av påföljd. I ändringsförslaget föreskrivs att
skadeersättning endast kan utbetalas till drabbade personer, för att förhindra att det skall bli
lönsamt för juridiska personer att agera å drabbade personers vägnar eller inom ramen för
kollektiv talan.
(Ändringsförslag 50)
Artikel 15
Genomförande
Medlemsstaterna skall anta de lagar och
andra författningar som är nödvändiga för
att följa detta direktiv senast den 31
december 2002. De skall genast underrätta
kommissionen om detta.
Genomförande
Medlemsstaterna skall anta de lagar och
andra författningar som är nödvändiga för
att följa detta direktiv senast den 31
december 2002. De skall genast underrätta
kommissionen om detta och meddela
kommissionen innehållet i de
bestämmelser i nationell lagstiftning som
redan antagits eller håller på att antas på
det område som omfattas av detta direktiv.
Utgår
När en medlemsstat antar dessa
bestämmelser skall de innehålla en
hänvisning till detta direktiv eller åtföljas
av en sådan hänvisning när de
offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen skall göras skall varje
medlemsstat själv utfärda.
Motivering:
För att kunna övervaka efterlevnaden och genomförandet av direktivet bör kommissionen
också vara informerad om de nationella åtgärder på området för detta direktiv som
medlemsstaterna vidtagit innan detta direktiv träder i kraft.
PR\407361SV.doc
23/32
PE 285.903
SV
(Ändringsförslag 51)
Artikel 16
Rapportering
Medlemsstaterna skall inom två år från det
datum som anges i artikel 15 första stycket
till kommissionen överlämna all
information som kommissionen behöver
för att utarbeta en rapport till
Europaparlamentet och rådet om
tillämpningen av detta direktiv.
Rapportering
Medlemsstaterna skall åta sig att inom ett
år från det datum som anges i artikel 15
första stycket och därefter vartannat år
lägga fram en rapport för kommissionen
om de lagstiftningsåtgärder, rättsliga,
administrativa och övriga åtgärder som de
vidtagit till följd av bestämmelserna i detta
direktiv för att göra det möjligt för
kommissionen att utarbeta en rapport till
Europaparlamentet och rådet om
tillämpningen av detta direktiv.
Motivering:
En regelbunden rapportering, även efter den 31 december 2002, gör det möjligt att övervaka
att medlemsstaterna efterlever direktivet.
(Ändringsförslag 52)
Artikel andra stycket (nytt)
För att kunna utarbeta sin rapport får
kommissionen inhämta all ytterligare
information som behövs från
medlemsstaterna. Kommissionen skall
beakta information från
frivilligorganisationer.
Motivering:
För att på lämpligt sätt kunna övervaka efterlevnaden av direktivet måste kommissionen
förfoga över ett så brett informationsunderlag som möjligt.
(Ändringsförslag 53)
Artikel 16 tredje stycket (nytt)
Kommissionen skall i sin rapport lämna
förslag och allmänna rekommendationer
som grundar sig på en utvärdering av
rapporterna och informationen från
medlemsstaterna och
frivilligorganisationer.
PE 285.903
SV
24/32
PR\407361SV.doc
Motivering:
Kommissionen måste göra mer än att enbart lägga fram rapporter. På grundval av sin
rapport måste kommissionen även lämna rekommendationer och förslag om förbättrat
genomförande av direktivet till medlemsstaterna.
(Ändringsförslag 54)
Artikel 16 fjärde stycket (nytt)
Kommissionen skall uppmana Europeiska
centrumet för övervakning av rasism och
främlingsfientlighet att vartannat år göra en
utvärdering av direktivets effektivitet och
eventuellt utarbeta förslag till förbättringar.
Motivering:
Den utvärdering som utförs av Europeiska centrumet för övervakning av rasism och
främlingsfientlighet kompletterar kommissionens rapport. Medan kommissionen övervakar
efterlevnaden av direktivet skall övervakningscentrumet kontrollera effektiviteten hos de
åtgärder som medlemsstaterna vidtar.
(Ändringsförslag 55)
Artikel 16 femte stycket (nytt)
Kommissionen skall uppmuntra till utbyte
av erfarenheter och god praxis mellan
medlemsstaterna.
Motivering:
Att utbyta erfarenheter och god praxis kan hjälpa och uppmuntra medlemsstaterna i samband
med genomförandet av direktivet.
PR\407361SV.doc
25/32
PE 285.903
SV
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om
genomförandet av principen om likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller
etniskt ursprung (KOM(1999) 566 – C5-0067/2000 – 1999/0253(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet, (KOM(1999) 566 1),
– efter att ha hörts av rådet i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget (C5-0067/2000),
– med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt
rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för ... (och utskottet för ...)
(A5-0000/1999),
1. Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet,
2. uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med
artikel 250.2 i EG-fördraget/artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget,
3. uppmanar rådet att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text
som parlamentet har godkänt,
4. uppmanar rådet att på nytt höra parlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra
kommissionens förslag,
5. uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
1
EGT C ….
PE 285.903
SV
26/32
PR\407361SV.doc
MOTIVERING
Kommissionens föreliggande förslag ger Europaparlamentet åter en chans att spela en viktig
roll i kampen mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung i EU.
Europaparlamentet har sedan åttiotalet regelbundet uttalat sig kraftfullt i fråga om kampen
mot rasism och främlingsfientlighet. På begäran av parlamentet startades
undersökningskommittéer 1984 (Evrigenisbetänkandet) och 1991 (Fordbetänkandet). Fordkommittén avslutade sitt arbete med att rekommendera 77 åtgärder för att motverka rasism.
Under tiden antog Europaparlamentet, kommissionen och rådet 1986 en gemensam
deklaration mot rasism och främlingsfientlighet.
1997 utropades till Europaåret mot rasism, och vid det tillfället tog rådet initiativet till ett
europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Detta centrum
etablerades i Wien och öppnades officiellt den 7 april 2000. I juni 1997 tog regeringscheferna
upp en artikel som förbjuder diskriminering i Amsterdamfördraget. Denna artikel 13 förbjuder
diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Genom föreliggande förslag (även omnämnt som det övergripande direktivet) vidareutvecklas
artikel 13 för första gången till ett juridiskt instrument. Det berör likabehandling oavsett ras
eller etniskt ursprung på ett stort antal områden inbegripet arbete, utbildning,
socialförsäkringsförmåner och privata tjänster. Det knyter an till ett antal punkter inom
EG-lagstiftningen om likabehandling av män och kvinnor, till exempel vid överföring av
bevisbörda och bestämmelsen om positiv särbehandling.
Ett andra förslag till direktiv från kommissionen (KOM(1999) 565) koncentrerar sig på
likabehandling oavsett alla grundvalar i artikel 13, men dess tillämpningsområde begränsar
sig till området arbete.
Det är allmänt känt att rättsliga åtgärder är av avgörande betydelse för att motverka rasism
och intolerans. Förutom att lagen skyddar dem som drabbats av diskriminering och ställer
rättsliga medel till deras förfogande, visar den också samhällets orubbliga motstånd mot
rasism och myndigheternas beslutsamhet att motverka diskriminering. Förekomsten av
lagstiftning mot rasism kan ha ett avsevärt inflytande när det gäller att påverka attityder.
Förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung finns i alla medlemsstater,
men dess tillämpningsområde och innehåll samt möjligheterna att omsätta detta förbud i
praktiken varierar avsevärt. I förslaget till det övergripande direktivet föreskrivs ramar för
minimibestämmelser i fråga om förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung samt minimikrav för inrättandet av det rättsliga skydd som personer som utsatts för
diskriminering skall åtnjuta inom Europeiska unionen. I förslaget föreskrivs en gemensam
definition av olaglig diskriminering och enhetliga krav för rättslig prövning inom Europeiska
unionen.
PR\407361SV.doc
27/32
PE 285.903
SV
Senast den 31 december 2002 måste medlemsstaterna ha antagit lagstiftning som genomför
direktivet. Naturligtvis får de därmed erbjuda en högre skyddsnivå än vad direktivet ställer
som minimikrav.
Föredraganden vill gärna understryka vikten av att motverka diskriminering på grund av ras
eller etniskt ursprung. Även om det också finns positiva utvecklingstendenser att rapportera,
förekommer det allt för ofta att människor går miste om ett jobb eller att de förvägras en tjänst
för att de har ett okänt klingande namn eller ett icke-europeiskt utseende. Att vara befriad från
diskriminering är en grundläggande rättighet, som måste gälla alla som befinner sig inom
unionen. Och om det förekommer kränkningar av denna rättighet måste den som
diskrimineras få möjligheten att kräva skadestånd. Det växande antalet anhängare till
högerextremistiska partier i vissa medlemsstater, det ökande antalet nynazistiska grupper och
rasistiska attentat och förekomsten av organiserad rasism tyder på ett klimat där lagstiftning
om antidiskriminering säkerligen inte är en överflödig lyx. Samtidigt ger den allt kraftigare
protesten mot rasism och främlingsfientlighet hopp om ett brett stöd för ny europeisk
lagstiftning.
Diskriminering
Direkt och indirekt diskriminering
Detta direktiv syftar till att skydda människor inom Europeiska unionen mot diskriminering
på grund av ras eller etniskt ursprung. Men vad innebär egentligen diskriminering? Det är
mycket glädjande att Europeiska kommissionen med sitt förslag vill främja likabehandling i
ordets vidaste mening. I likhet med direktiven om likabehandling av män och kvinnor
tillkännages att det är oacceptabelt med såväl direkt som indirekt diskriminering.
Likabehandling kan ju inte garanteras om dolda former av diskriminering tillåts. Man kan till
exempel stifta lagar som visserligen gäller alla, men som har en oproportionerligt ofördelaktig
effekt för människor av en viss ras eller etniskt ursprung. Detta direktiv gör det möjligt att
bekämpa sådana lagar när de inte tjänar något legitimt syfte. Diskriminering kan anses
bevisad, oavsett det faktum om den som diskriminerar har en negativ inställning till den som
känner sig förfördelad.
Trakasserier
Subjektiva faktorer lämnas däremot inte helt och hållet därhän. Europeiska kommissionen har
nämligen inte begränsat sig till jämställdhet i formell mening. Faktisk likabehandling kan
först åtnjutas i en omgivning som möjliggör sådan. En fientlig, hotfull, kränkande eller
störande omgivning förhindrar att rättigheterna även i praktiken leder till likabehandling.
Detta är därför inte tillåtet. Även trakasserier faller under detta direktiv.
Räckvidd
Diskrimineringsgrunder
Det föreliggande förslaget avser likabehandling av personer, oavsett ras eller etniskt ursprung.
PE 285.903
SV
28/32
PR\407361SV.doc
Diskriminering på grund av religion eller övertygelse nämns inte. Ändå är skillnaden inte
alltid så lätt att se. Judar och sikher faller under den brittiska lagen Race Relation Act från
1976, men inte muslimer eller hinduer. Dessutom är rasdiskriminering och diskriminering på
grund av religion ofta tätt knutna till varandra, i synnerhet med tanke på den nutida ökande
rädslan för islam. För en närmare tolkning av begreppet ras har er föredragande valt att
ansluta sig till 1966 års FN-konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering.
Att utvidga diskrimineringsgrunderna i detta direktiv med religion och övertygelse skulle ha
lett till att möjligheterna att stämpla en särskiljande behandling som icke-diskriminerande
ökar. Detta skulle ha fått negativa följder för den föreslagna skyddsnivån. Därför har denna
möjlighet valts bort.
Om upptagandet av religion skulle kunna undergräva skyddet, så måste man också ge akt på
att avsaknaden av diskrimineringsgrunden religion inte får några ofördelaktiga konsekvenser.
Det får inte vara så att diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung tillåts under
förevändning att det handlar om diskriminering på grund av religion. Religion och övertygelse
som faktisk grund för diskriminering tas upp i direktivet KOM (1999) 565 som ännu inte
behandlats av parlamentet.
Diskriminering på grund av nationalitet tas inte heller upp i detta direktiv eller betänkande.
Denna diskrimineringsgrund nämns inte i artikel 13, däremot i artikel 12. Ändå kan det inte
helt och hållet lämnas därhän. Diskriminering på grund av nationalitet får nämligen inte vara
en förtäckt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung. Man kan föreställa sig att en
vägran att hyra ut bostäder till turkar eller marockaner verkligen är ett sådant fall som måste
prövas mot detta direktiv.
Tillämpningsområde i materiellt hänseende
Det föreslagna tillämpningsområdet är begränsat på ett onödigt och oönskat sätt. De
befogenheter som rådet ges i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget är uttryckligen
begränsade till de befogenheter som fördraget ger gemenskapen. Detta innebär dock inte att
dessa befogenheter redan har utövats, dvs. ordet ”befogenheter” skall tolkas som
”tillämpningsområde” på samma sätt som i artikel 12 i EG-fördraget. Denna tolkning står i
överensstämmelse med principen om ”ändamålsenlig verkan”, vilken ofta tillämpas av EGdomstolen, varvid bestämmelserna skall tolkas på det sätt som bäst främjar fördragets
målsättning och tryggar gemenskapens funktionsförmåga. Med tanke på att så gott som alla
politikområden, i alla fall i någon utsträckning, under tiden har tagits upp i EG-fördraget
innebär denna bestämmelse inte någon verklig restriktion, och den möjliggör för rådet att
vidta lämpliga åtgärder inom EG-fördragets tillämpningsområde.
Denna tolkning av artikel 13 stöds av innehållet i bestämmelsen i kapitlet med titeln
”Principerna” och enhällighetskravet. Det skulle inte vara någon mening med att ta med
kravet på enhällighetsbeslut i rådet i fråga om artikel 13 om åtgärden också krävde en särskild
grundval för befogenhet i en annan del av fördraget, i synnerhet som dessa grundvalar ofta är
sammanställda kring majoritetsprincipen i rådet.
PR\407361SV.doc
29/32
PE 285.903
SV
Tillämpningsområde med avseende på personkrets
Det är ofta just medborgare i tredje land som diskrimineras på grund av ras eller etniskt
ursprung. Europeiska kommissionen har därför med rätta föreskrivit att även människor som
inte är medborgare i en av medlemsstaterna skall omfattas av det skydd som detta direktiv ger
med stöd av artikel 13 i EG-fördraget. Eftersom ingen särskild definition av detta har tagits
upp i artikel 13, verkar det befogat att dra slutsatsen att även direktiv som baseras på andra
artiklar i EG-fördragets rubrik IV kan syfta på medborgare i tredje land och att skyddet i EGfördragets artikel 12 med avseende på åtskillnad i fråga om nationalitet således kan gälla även
medborgare i tredje land.
Vad gäller tillämpningsområdet med avseende på personkrets är det inte tillfredsställande att
kommissionen har velat begränsa detta direktiv till att endast omfatta individer. Grupper av
personer är uteslutna i den nuvarande texten. Konsekvensen av detta är att en
invandrarförening som förvägras hyra en lokal inte erbjuds något skydd på grundval av
direktivet. Detta strider mot direktivets anda och måste därför också korrigeras.
Kräva skadestånd
Processer
Att ha rätt leder inte automatiskt till att få rätt. Det skydd som detta direktiv erbjuder efter att
ha omvandlats till nationell lagstiftning måste garanteras av instanser där man kan kräva
skadestånd. Det finns möjligheter till olika typer av rättegångar, och det kan rentav vara
önskvärt att ha flera att välja bland.
Först och främst måste man alltid kunna ta sin tillflykt till en juridisk process inför domstol.
Denna rättighet får inte undergrävas av att det finns alternativa förfaranden. Dessutom spelar
de oberoende organen en viktig roll. De kan ge människor som anser sig förfördelade för att
principen om likabehandling inte är anpassad för dem hjälp i den rättsliga processen. Men de
kan också erbjuda ett alternativt förfarande, såsom förlikning eller genom att de själva uttalar
sig om ett anhängiggjort mål. Det förekommer stora inbördes skillnader mellan europeiska
unionens medlemsstater i fråga om de oberoende organens roll. Det är inte ändamålsenligt att
utveckla en enhetlig modell för dessa, men däremot bör medlemsstaterna lära av varandra
vilken praxis och vilka metoder som är mest effektiva för att motverka diskriminering.
Det måste sörjas för att alla kan kräva skadestånd, oavsett finansiell ställning. Kostnaderna för
en process får inte utgöra ett oöverstigligt hinder. Medlemsstater kan besluta om att alla
processer skall vara gratis, men de bör åtminstone garantera de som inte är i stånd att själva
finansiera förfarandet en kostnadsfri behandling av klagomål. Vad finansieringen beträffar
kan för övrigt påpekas att de oberoende organen hotar att urarta till maktlösa övervakare över
rättigheten till likabehandling om de inte disponerar över tillräckliga finansiella medel för att
kunna utföra sin uppgift omsorgsfullt.
PE 285.903
SV
30/32
PR\407361SV.doc
Bevisbörda
I enlighet med lagstiftningen i fråga om bevisbörda i processer om likabehandling av män och
kvinnor, föreslår kommissionen att i och med detta direktiv även fördela bevisbördan på
kärande och svarande. Det handlar alltså inte om ett fullständigt upphävande av bevisbördan.
Käranden skall ha en acceptabel anledning att inleda ett mål. Svaranden är i dessa fall faktiskt
ofta den enda som förfogar över det nödvändiga bevismaterialet. Svaranden skall vederlägga
anklagelserna på ett övertygande sätt. Om han inte kan göra det inträder in dubio pro reo till
förmån för käranden. Det sistnämnda är avsett att uppmana svaranden att verkligen anstränga
sig för att överlämna det nödvändiga beviset. Exempel: om en utländsk arbetstagare gång på
gång blir förbigången vid befordran, kan han framföra sitt klagomål om detta. Arbetstagaren
måste tydliggöra varför han anser sig vara diskriminerad. Arbetsgivaren står då i tur att ange
varför arbetstagaren i fråga inte har blivit befordrad. Arbetsgivaren förfogar över uppgifter om
hur personalen och personalpolitiken fungerar. Om svaranden inte kan bevisa att orsaken till
att käranden inte har befordrats varit befogad på grund av objektiva kriterier, kan man anta att
den klagande verkligen diskriminerats på olaga grunder.
I princip skall uppdelning av bevisbördan inte tillämpas på straffrättsliga förfaranden, om inte
en medlemsstat uttryckligen har andra bestämmelser.
Rätt till kollektiv aktion
Europeiska kommissionen ger föreningar, organisationer eller andra juridiska personer
möjlighet att driva en process för kärandens räkning och uteslutande med dennes tillstånd. Det
är positivt, men trots detta finns rätten till kollektiv aktion inte med i direktivet. Och det är en
stor brist.
Rätten till kollektiv aktion ger föreningar, organisationer och andra juridiska personer
möjlighet att oberoende av de särskilda omständigheterna i ett individuellt fall göra en
bedömning i fråga om förekomsten av orättvis behandling. Den ger möjlighet att i samlad
form tillvarata de intressen som de individuella offren inte anger inför domstolen. Ett företag
som systematiskt betalar ut mindre lön till utländska arbetstagare än till deras inhemska
kolleger är inte bara ansvarigt inför de utländska arbetstagarna för detta, utan även inför
samhället. Vikten av rätten till kollektiv aktion är erkänd av kommissionen och rådet i
direktivet om konsumentskydd. Detta ligger till grund för förslagen i fråga om rätten till
kollektiv aktion till förmån för likabehandling av personer eller grupper av personer oavsett
ras eller etniskt ursprung.
Repressalier
Rätten till kollektiv aktion kan även vara en utväg för personer som drabbas av diskriminering
och som inte vågar kräva skadestånd av rädsla för repressalier. Detta får dock inte vara ett
argument för att inte ta i med hårdhandskarna mot repressalierna. Europeiska kommissionen
har med rätta tagit med i sitt förslag att medlemsstater måste vidta åtgärder för att undvika att
kärande drabbas av en ofördelaktig behandling som hämnd för att ha tagit upp en specifik
situation som dessa upplever som diskriminerande. Dessa åtgärder bör emellertid
kompletteras med ett sanktionssystem. Om dessa påföljder har en tillräckligt avskräckande
effekt kommer detta otvivelaktigt att bidra till det effektiva skydd som diskriminerade måste
PR\407361SV.doc
31/32
PE 285.903
SV
erbjudas.
Det är värt att rekommendera att utbetalning av ett skadestånd uttryckligen nämns som en
möjlig sanktion. Det bör i sammanhanget påpekas ett skadestånd endast kan betalas ut till den
som diskriminerats, och inte till den eventuella juridiska person som uppträder för kärandens
räkning.
Efterlevnad, genomförande och övervakning
Detta avsnitt verkar vara det som kommissionen ägnar minst uppmärksamhet. Förslagen i
fråga om kontrollen av direktivets efterlevnad är därför inte tillfredsställande.
För det första bör det eftertryckligen föreskrivas att lagar och andra författningar som strider
mot principen om likabehandling skall vara anpassade och genomförda före den 31 december
2002. Det framgår inte klart varför kommissionen inte nämner något datum. Det får inte vara
på det sättet att vissa bestämmelser strider mot direktivet även efter det datum då
medlemsstaterna måste uppfylla detta.
Kommissionen har en viktig uppgift i att kontrollera genomförandet och efterlevnaden av
direktivet. För att kunna göra detta på ett omsorgsfullt sätt måste den inte bara framlägga
rapporter, utan även dra slutsatser av dessa och ge rekommendationer. För att garantera
rapporternas objektivitet får inte kommissionen vara helt beroende av den information som
medlemsstaterna tillhandahåller. Den måste också kunna rådfråga samhälleliga organisationer
som är verksamma på området antidiskriminering.
Det förefaller inte finnas några skäl till att vänta två år efter den 31 december 2002 med att
framlägga en första rapport. Räknat från det datum då direktivet antogs är det en mycket lång
tid. Det är viktigt att ha en så bra övervakning som möjligt, och därför föreslår föredraganden
här att ändra detta till ett år. Men detta är inte tillräckligt. Efter den första rapporten bör
kommissionen upprätta en uppföljningsrapport vartannat år.
Det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i Wien borde få
spela en kompletterande roll i fråga om att övervaka genomförandet av direktivet. Medan
kommissionen vakar över direktivets efterlevnad, skulle centrumet för övervakning få
övervaka effektiviteten hos de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit. Det är viktigt eftersom
efterlevnad och effektivitet inte går arm i arm definitionsmässigt. Ett exempel på detta är ett
oberoende organ för främjande av likabehandling som på grund av personalbrist bara kan
behandla hälften av klagomålen.
Kommissionens förslag är en bra utgångspunkt för att bekämpa diskriminering, men utan
övervakning av efterlevnaden kommer EU inte att nå det slutliga målet. Även på andra
områden har brister konstaterats. Det föreliggande betänkandet är därför också tänkt att
fungera som ett positivt komplement.
Er föredragande hoppas att de framsteg som detta framtida direktiv kommer att leda till i
slutändan också kan komma de som diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder,
sexuell läggning, religion och övertygelse till godo.
PE 285.903
SV
32/32
PR\407361SV.doc
