IP/99/895
Bryssel den 25 november 1999
Kommissionen: ett steg framåt för EU - att ge
diskrimineringsoffer möjligheter att hävda sin rätt
Europeiska kommissionen har idag antagit ett meddelande och tre förslag
för att bekämpa diskriminering i Europeiska unionen. Detta steg grundar sig
på artikel 13 i EG-fördraget, varigenom gemenskapen har fått nya
befogenheter på detta område. Det uppfyller kommissionens förbindelse att
så snart som möjligt lägga fram förslag till åtgärder för att genomföra
artikeln, och tillmötesgår samtidigt den begäran som lämnats av
Europaparlamentet och medlemsstaterna och nyligen av EU:s stats- och
regeringschefer vid deras möte i Tammerfors. Avsikten med paketet är att
stödja och bygga på befintliga bestämmelser i varje land och åtgärda de
brister som kartlades under den långa samrådsprocessen innan förslagen
antogs. Paketet består av
- ett direktiv om förbud mot diskriminering i arbetslivet. I detta förslag
olagligförklaras diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller
övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
- ett direktiv om förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung
inom flera områden – sysselsättning, utbildning, tillhandahållande av varor och
tjänster, socialt skydd,
- ett handlingsprogram som skall stödja och komplettera genomförandet av
direktiven genom utbyte av information och erfarenheter och genom spridning
av bästa lösningar såväl inom lagstiftning som på andra områden.
Efter det att förslagen antagits sade Anna Diamantopoulou, ledamot av
kommissionen med ansvar för sysselsättning och socialpolitik:
" Denna dag utgör en milstolpe i uppbyggandet av det sociala Europa.
Diskriminering fördärvar livet för så många av våra medborgare. Vi vill se en
gemensam nivå av skydd mot diskriminering i hela Europeiska unionen. Vi vill
samarbeta
med
medlemsstaterna,
icke-statliga
organisationer
och
arbetsmarknadens parter och stödja deras insatser. Syftet med dessa förslag är
att se till att personer som diskrimineras får tillgång till rättsliga medel."
I förslagen sänds en kraftig signal om gemenskapens strävan efter ett mer jämlikt
samhälle, och de återspeglar ett pragmatiskt synsätt genom att de riktas in på
centrala områden där diskriminering förekommer. Två förslag inom lagstiftning
kombineras med ett handlingsprogram, vilket bygger på vårt framgångsrika
tillvägagångssätt inom jämställdhet för kvinnor och män.
Det finns även annan verksamhet från gemenskapens sida, till exempel riktlinjerna
för sysselsättning, initiativet Equal, programmen inom allmän och yrkesinriktad
utbildning samt programmen för ungdomar, och även insatser inom samarbete i
rättsliga och inrikes frågor som redan är till hjälp när det gäller att bekämpa
diskriminering. De nya förslagen skall komplettera de initiativ som redan finns och
tillhandahålla ett övergripande EU-ramverk för att bekämpa diskriminering.
Bakgrund
Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, infördes en ny
artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, i vilken det
föreskrivs att rådet kan "genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen, och
efter att ha hört Europaparlamentet, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa
diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning."
Sedan Amsterdamfördraget undertecknades har kommissionen genomfört ett
omfattande samråd, vilket har inbegripit medlemsstaternas regeringar, ledamöter i
Europaparlamentet, arbetsgivarorganisationer och fackförbund på europeisk nivå
samt icke-statliga organisationer. Förslagspaketet grundar sig på resultaten av
dessa samråd.
Det finns stora skillnader i räckvidd och innehåll i de bestämmelser beträffande
diskriminering som för närvarande finns i medlemsstaterna. Bestämmelserna kan
åberopas av enskilda personer i somliga medlemsstater när det gäller vissa
grunder till diskriminering, men i andra medlemsstater kan inte enskilda personer
till fullo få stöd av bestämmelserna när de vänder sig till nationella domstolar
(fastän de ibland kan åberopas för att motivera att en lag ifrågasätts på
konstitutionella grunder).
2