IP/99/895 Bryssel den 25 november 1999 Kommissionen: ett steg framåt för EU - att ge diskrimineringsoffer möjligheter att hävda sin rätt Europeiska kommissionen har idag antagit ett meddelande och tre förslag för att bekämpa diskriminering i Europeiska unionen. Detta steg grundar sig på artikel 13 i EG-fördraget, varigenom gemenskapen har fått nya befogenheter på detta område. Det uppfyller kommissionens förbindelse att så snart som möjligt lägga fram förslag till åtgärder för att genomföra artikeln, och tillmötesgår samtidigt den begäran som lämnats av Europaparlamentet och medlemsstaterna och nyligen av EU:s stats- och regeringschefer vid deras möte i Tammerfors. Avsikten med paketet är att stödja och bygga på befintliga bestämmelser i varje land och åtgärda de brister som kartlades under den långa samrådsprocessen innan förslagen antogs. Paketet består av - ett direktiv om förbud mot diskriminering i arbetslivet. I detta förslag olagligförklaras diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, - ett direktiv om förbud mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inom flera områden – sysselsättning, utbildning, tillhandahållande av varor och tjänster, socialt skydd, - ett handlingsprogram som skall stödja och komplettera genomförandet av direktiven genom utbyte av information och erfarenheter och genom spridning av bästa lösningar såväl inom lagstiftning som på andra områden. Efter det att förslagen antagits sade Anna Diamantopoulou, ledamot av kommissionen med ansvar för sysselsättning och socialpolitik: " Denna dag utgör en milstolpe i uppbyggandet av det sociala Europa. Diskriminering fördärvar livet för så många av våra medborgare. Vi vill se en gemensam nivå av skydd mot diskriminering i hela Europeiska unionen. Vi vill samarbeta med medlemsstaterna, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter och stödja deras insatser. Syftet med dessa förslag är att se till att personer som diskrimineras får tillgång till rättsliga medel." I förslagen sänds en kraftig signal om gemenskapens strävan efter ett mer jämlikt samhälle, och de återspeglar ett pragmatiskt synsätt genom att de riktas in på centrala områden där diskriminering förekommer. Två förslag inom lagstiftning kombineras med ett handlingsprogram, vilket bygger på vårt framgångsrika tillvägagångssätt inom jämställdhet för kvinnor och män. Det finns även annan verksamhet från gemenskapens sida, till exempel riktlinjerna för sysselsättning, initiativet Equal, programmen inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt programmen för ungdomar, och även insatser inom samarbete i rättsliga och inrikes frågor som redan är till hjälp när det gäller att bekämpa diskriminering. De nya förslagen skall komplettera de initiativ som redan finns och tillhandahålla ett övergripande EU-ramverk för att bekämpa diskriminering. Bakgrund Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, infördes en ny artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, i vilken det föreskrivs att rådet kan "genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen, och efter att ha hört Europaparlamentet, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning." Sedan Amsterdamfördraget undertecknades har kommissionen genomfört ett omfattande samråd, vilket har inbegripit medlemsstaternas regeringar, ledamöter i Europaparlamentet, arbetsgivarorganisationer och fackförbund på europeisk nivå samt icke-statliga organisationer. Förslagspaketet grundar sig på resultaten av dessa samråd. Det finns stora skillnader i räckvidd och innehåll i de bestämmelser beträffande diskriminering som för närvarande finns i medlemsstaterna. Bestämmelserna kan åberopas av enskilda personer i somliga medlemsstater när det gäller vissa grunder till diskriminering, men i andra medlemsstater kan inte enskilda personer till fullo få stöd av bestämmelserna när de vänder sig till nationella domstolar (fastän de ibland kan åberopas för att motivera att en lag ifrågasätts på konstitutionella grunder). 2