Ekebyhovskolan är en skolverksamhet som innefattar F

.se
Likabehandlingsplan
2015
Ekebyhovskolan
inklusive särskola
Ansvarig chef Inga-Lill Håkanssson
1
Innehållsförteckning
Ekebyhovskolans vision
Ekebyhovskolans mål
Vad säger lagen?
Definitioner
Ansvarsfördelning
Arbetsgång vid kränkande behandling mellan elever
Arbetsgång vid kränkande behandling personal gentemot elev
Arbetsgång vid kränkande behandling elev gentemot personal
Kartläggning och nuläge
Främjande arbete
Uppföljning och utvärdering
Lagparagrafer
Dokumentation
Enkät om trivsel och likabehandling i skolan
Elevskyddsombud
Blanketter för anmälan till huvudman
s. 3
s. 3
s. 3
s. 3
s. 4
s. 5
s. 6
s. 6
s. 9
s. 11
s. 12
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
1
2
3
4
5
2
Ekebyhovskolan är en skolverksamhet som innefattar F-9 skola och grundsärskola F-10.
Skolbarnsomsorgen är integrerad i skolverksamheten såväl i det vardagliga arbetet, som i
lokaler(gäller för F-3) och grundsärskolan år F-10. Vår plan mot diskriminering och
kränkande behandling gäller samtliga barn och ungdomar som tillhör våra fyra
verksamheter grundskola, förskoleklass, särskola och fritidsverksamhet. Denna årliga plan
benämns i fortsättningen LIKABEHANDLINGSPLAN.
Vision
Alla våra elever ska lyckas i den bästa av skolor.
Mål
Ingen elev och ingen vuxen ska utsättas för någon form av kränkande
behandling. Alla på skolan ska vara medvetna om och involverade i
det förebyggande arbetet, för att motverka alla former av kränkande
behandling. Alla elever föräldrar, lärare och övrig personal ska vara
väl förtrogna med vår likabehandlingsplan. Planen skall vara ett
levande dokument på skolan och den ska upprättas varje år. Skolan
strävar mot nolltolerans när det gäller kränkande behandling mellan
elever.
Vad säger lagen Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill
säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet
och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke,
vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har
funktionshinder, eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan
kan till exempel vara diskriminering.
(Kapitel 2 ur Barnkonventionen, lättläst på
www.unicef.se/barnventionen)
Som ung har man rätt att säga vad man tycker och man har rätt att
bli respekterad för den man är. Det är skolans uppgift att bemöta
trakasserier, diskriminering, kränkande behandling samt intolerans
med kunskap, diskussion och aktiva insatser. Planen mot
diskriminering och kränkande behandling regleras av två lagar från juli
2009. Lagarna är diskrimineringslagen och skollagen. I lagarna står
bland annat att skolan måste arbeta förebyggande. Dessutom styrs
arbetet av läroplanen, LGR 11. Vill du läsa paragraferna; se bilaga 1.
Definitioner
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet
och kan utföras av en eller flera personer. Handlingen kan riktas
mot en eller flera personer. Kränkande handlingar kan utföras i skolan,
via telefon eller via Internet. De kränkande handlingarna kan vara
återkommande och kallas då för mobbning. Kränkande handlingar
kan vara till exempel; nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden, utfrysning, hot eller fysiskt våld.
Diskriminering är när en elev missgynnas av en vuxen i skolan och
det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
3
Trakasserier har samma grunder som diskriminering, det vill säga
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. Skillnaden består i att vem som
helst kan göra sig skyldig till trakasseri.
Ansvarsfördelning
Varje vuxen i skolan har ett ansvar att förebygga och förhindra all
kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, oavsett vilken
funktion i verksamheten man har. Alla vuxna har dessutom ansvar
för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen.
Rektor Inga-Lill Håkansson ansvarar för att:








Ekebyhovskolan förebygger och förhindrar alla former av
kränkande behandling bland elever och anställda.
Skolan årligen upprättar och utvärderar planen mot kränkningar
och planen mot diskriminering och trakasserier. Dessa sammanförs
i ett dokument, likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen förankras hos elever, personal och
vårdnadshavare.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, samt för att motverka kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier.
Se till att utredning görs och att åtgärder vidtas vid kränkande
behandling, trakasserier eller diskriminering.
Arbeta för att personalen har ett gemensamt system för
dokumentation kring kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering.
Kontakta andra myndigheter vid behov.
Anmäla till huvudmannen
Likabehandlingsgruppen består 2015 av Marika Zetterberg
(biträdande rektor och ordförande), Johan Forslund (lärare 7-9), Ylva
Linden (fritidsledare 7-9), Therese Svensson (fritidsledare F-6),
Therese Tarp (fritidsledare F-3) Satu Keskinen (fritidspedagog F-3)
Likabehandlingsgruppen ansvarar för att:





Hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden, samt
rapportera dessa skyndsamt till skolledningen.
Följa upp och utvärdera ärenden.
Vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera
likabehandlingsplanen.
Arbeta främjande och förebyggande genom att se till att det
erbjuds organiserad rastverksamhet.
Arbeta främjande och förebyggande genom att se till att det finns
aktiva rastvärdar som cirkulerar och finns bland eleverna
4
Mentor har huvudansvar för att:






Ha olika aktiviteter i början av läsåret så att eleverna lär känna
varandra och blir trygga i gruppen
Tillsammans med eleverna gå igenom och diskutera de trivselregler
som gäller i klassrummet och i skolan, samt förankra skolans
likabehandlingsplan.
Informera om likabehandlingsplanen på första föräldramötet med
en ny klass
Vid utvecklingssamtal och under lektioner ta upp frågor om
trivsel, trakasserier, kränkande handling och jämnlikhet.
Resultat av de olika trivselenkäterna tas upp i respektive årskurs
Dokumentera alla fall av kränkande behandling
All personal på skolan

Om personal på skolan får kännedom om att någon känt sig
trakasserad ska en anmälan göras skyndsamt till rektor som sedan
anmäler till huvudmannen. Anmälan ska sedan följas upp av en
utredning och ev. även uppföljning till dess att ärendet kan
avslutas. Se blanketter för anmälan bilaga 5.
Undervisande lärare har ansvar för att:
 Vara observant på frånvaro och annat, som kan tyda på att eleven
känner sig otrygg och uteblir från skolan.
 Se till att åtgärder, enligt plan i likabehandlingsplanen, vidtas då
kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks.
 Dokumentera alla fall av kränkande behandling.
Elever ansvarar för att:


Tala om för vuxen om det pågår någon form av kränkande
behandling, trakasseri eller diskriminering.
Bemöta andra elever och vuxna på ett respektfullt sätt.
Vårdnadshavare ansvarar för att:

Arbetsgång
Kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn,
eller annan elev på skolan, far illa.
Vid anmälan till likabehandlingsgruppen om kränkande
behandling mellan elever:



Anmälan görs skriftligt på blanketten ”anmälan till
likabehandlingsgruppen om kränkande behandling”, se bilaga
Likabehandlingsgruppen agerar direkt genom att göra en noggrann
kartläggning och utredning av uppkommet fall och fattar sedan
beslut om lämpliga åtgärder. Beroende på slag av kränkande
behandling kommer åtgärderna att se delvis olika ut.
Alla händelser som inkommer till likabehandlingsgruppen
dokumenteras, och förvaras på exp. se bilaga 2.
5
Vid fall av kränkande behandling i förhållandet personal
gentemot elev:
r







Kränkande behandling från personal riktade mot elever anmäls till
skolledning för vidare åtgärder. Rektor ansvarar för att utredning
påbörjas.
Om en elev känner sig kränkt av skolans personal vänder han/hon
sig till någon vuxen som kan lämna ärendet till skolledningen.
Rektor/biträdande rektor ansvarar för att de kränkande
behandlingarna upphör, samt för att samtal med elev, föräldrar och
berörd personal görs.
Elevhälsoteamet informeras och engageras.
Eleven uppmanas att gå till kurator eller syster för uppföljning och
samtal under mellanperioden.
Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor på
expedition.
Rektor/biträdande rektor ansvarar för att en uppföljning görs, vid
behov, i form av en elevkonferens. Uppföljningen skall ske inom en
månad.
Vid fall av kränkande behandling i förhållandet elev
gentemot personal:



Vid kränkande behandling av personal kontaktas skolledning eller
skyddsombud. Föräldrarna till den elev som kränker informeras.
Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.
Rektor/biträdande rektor ansvarar för att kränkningen upphör och att
uppföljning görs. Vid behov kan extern hjälp köpas in.
Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor på
expedition.
6
Skolan ska vara en frizon utan kränkningar. Elever och vuxna ska respektera
varandra och ingen ska behöva bli utsatt för kränkningar.
Nedan beskrivs hantering av kränkande behandling där elev/elever utsätter annan
elev/elever:
Fas 1
Misstanke/
händelse
Mentor/
Berörd personal
Fas 2
Upprepad
kränkning/
händelse
Likabehandlingsgruppen
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare
Inblandade
elever
Inblandade
elever
Aktiva åtgärder
Fas 1
Klasslärare eller mentor
När personal får kännedom om misstanke att en elev känt sig kränkt, ska händelsen i
första hand utredas och dokumenteras av klasslärare/mentor eller av annan inblandad
personal.
Dessa skall så fort som möjligt ha samtal med de inblandade för att kartlägga vad som har
hänt. Berörda elever kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Detta följs
upp av mentor och ska dokumenteras. Vårdnadshavare informeras.
7
En anmälan görs skyndsamt till rektor på blanketten Anmälan till huvudman se. Bilaga 5
Om dessa åtgärder inte stoppar kränkningen/trakasseriet/diskrimineringen kontaktas
likabehandlingsgruppen genom skriftlig anmälan på blanketten ”anmälan till
likabehandlingsgruppen om kränkande behandling”
Fas 2
Likabehandlingsgruppen
1. Samtal med berörda elever.
2. Åtgärder och dokumentation enligt ”Dokumentation av likabehandlingsärende”:
 Vårdnadshavare till inblandade elever kontaktas skyndsamt.
 Uppföljningssamtal bokas med lbg -representant
 Information till rektor/biträdande rektor
3. Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras.
4. Berörd personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna efter 3-10
dagar.
Fas 3
Likabehandlingsgruppen med ytterligare åtgärder
5. Om inte situationen klarats upp görs en utredning. Samtal och åtgärder dokumenteras:
 samtal med den utsatte/de utsatta
 samtal med förövaren/förövarna
 samtal med vårdnadshavare
 samtal med berörd personal
 åtgärder på kort och lång sikt
 uppföljningssamtal sker
 information till rektor/bitr. rektor
 information till arbetslaget och annan personal som behöver information.
Några exempel på åtgärder:
På organisationsnivå:
 öka vuxentätheten ute på raster
 omfördelning av personalresurser
På gruppnivå:
 extra föräldramöten
 gruppsamtal
 förändring av gruppindelning
På individnivå:
 stödjande samtal
8
Dokumentation
Dokumentation av samtal och genomförda möten sker fortlöpande i fas 1, 2 och 3.
Ansvarig är klasslärare/mentor eller annan personal från likabehandlingsgruppen.
Dokumenten arkiveras på expedition.
Uppföljning och utvärdering
Klasslärare/mentor ska se till att insatserna följs upp på kort och lång sikt genom samtal.
Återkoppling till skolledning eller utvecklingsledare/arbetslag sker kontinuerligt.
Nedan beskrivs en alternativ hantering av ärenden, gällande kränkningar, som
används när det gäller de yngre eleverna och grundsärskolan.
Aktiva åtgärder när det gäller yngre elever samt elever på särskolan:
Läs fas 1, se sida 6
Fas 2
Observation inom verksamheten
1. Observation i verksamheten av berörda elever för att kartlägga situationen sker av
representanter från likabehandlingsgruppen (3ggr)
2. Utifrån observationerna avgörs vilken åtgärd som ska användas för att de
kränkande behandlingarna ska upphöra. Tex samtal (enskilt eller i grupp), sociala
berättelser/bilder, värdegrundssamtal.
3. Vårdnadshavare till inblandade elever kontaktas. Rektor/Bitr. Rektor informeras,
arbetslag och övrig personal som behöver information informeras.
4. Dokumentation sker enligt ”Dokumentation av likabehandlingsfall”.
5. Uppföljningsobservation med berörda elever sker efter ca 3-10 dagar
Fas 3
Likabehandlingsgruppen med ytterligare åtgärder
Om inte situationen klarats upp görs en utredning. Samtal, åtgärder, dokumentation:
 samtal med den utsatte/de utsatta, vid behov av stöd ifrån klasslärare/mentor.
 samtal med förövaren/förövarna, vid behov av stöd ifrån klasslärare/mentor.
 samtal med berörd personal
 åtgärder på kort och lång sikt
 när och hur uppföljningssamtal sker
 information till rektor/bitr. rektor
 information till arbetslaget och annan personal som behöver information.
9
Kartläggning och Nuläge
Varje år kartlägger vi vår verksamhet när det gäller likabehandlingsfrågor och riskfaktorer.
Detta gäller grundskolan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen samt grundsärskolan. Under
maj månad 2014 genomfördes en enkät om trivsel och likabehandling i år 4 och 5, 7 och 8
(med start i november 2014 kommer en enkät genomföras i årskurs 7-9 och en
trygghetsenkät i årskurs 1-6). Svarsfrekvensen var 100 % i år 4-6. Svarsfrekvensen var 86
% i år 7 och 8.
Alla elever har delgetts resultaten som har analyserats i respektive klass.
Ett urval av resultatet från enkäterna i år 4-5 visar följande: 78 elever deltog i enkäten.
83 % av eleverna trivs mycket bra eller bra. (65st)
14 % av eleverna trivs så där (11st)
3 % av eleverna trivs inte alls (2st)
98 % av eleverna uppger att de har flera kompisar i klassen (77st)
2 % av eleverna uppger att de har en kompis i klassen (1st)
83 % av eleverna tycker att det finns någon vuxen att gå till om de vill prata om något
som inte känns bra. (65)
16 % av eleverna tycker inte att det finns någon att prata med i skolan om sådant som
inte känns bra.(13)
Denna fråga är en av de frågor vi har följt upp i djupintervjuer.
De intervjuade var förvånade över att man inte hittade någon att prata med. Deras
uppfattning var att det finns många vuxna som lyssnar. Några intervjuade menade att det
räckte att prata med kompisar och föräldrar.
20 % av eleverna uppger att de ibland får kommentarer, skratt eller miner som gör dem
ledsna i klassrummet. (16)
I djupintervjuerna säger eleverna att de önskar att lärarna ska säga till tydligare om det
förekommer kommentarer och miner.
17 % av eleverna uppger att de ibland blir slagna av klasskamrater (14)
I djupintervjuer säger eleverna att det ofta börjar som skoj på skolgården.
Att det är trångt i kapprummen och skojbråk lätt blir knuffar och slag.
Ett urval från enkäterna i år 7 och 8 (60 elever) visar följande:
73 % av eleverna trivs bra på skolan (44) pojkarna trivs bättre än flickorna.
27 % av eleverna trivs varken bra eller dåligt på skolan (16)
På frågan hur eleverna trivs i sin klass svarar fler att de trivs bra jämfört med hur de trivs
på skolan.
I djupintervjuerna säger eleverna att de upplever att det är trevlig stämning i klasserna
och i skolan.
Eleverna vill att vi på skolan skall arbeta med genusfrågor till hösten 2013. Ett bra sätt
tycker de är att ha ”tjej” och ”kill” snack.
10
48 % av eleverna svarar att de blivit kränkta av en annan elev, oftast med ord eller via
sociala medier.
I intervjuerna säger eleverna att det förekommer kränkningar mellan elever.
”Kanske det börjar som ett skämt men man blir ändå ledsen”, säger en av flickorna.
30 % av eleverna svara att de någon gång blivit kränkta av någon vuxen, alla elever anger
att det skett verbalt.
När elever upplever sig kränkta av vuxna, är det oftast när de beskylls för något de inte
tycker att de gjort. Detta säger några av de intervjuade flickorna medan pojkarna tycker
att det får man tåla om man stökar.
De områden skolan behöver fortsätta att arbeta med under läsåret 2013/2014 är:
 Likabehandling mellan pojkar och flickor, t.ex. varför trivs pojkarna bättre i skolan
än flickorna? (genus)
 Elevers möjlighet att vara som ”de är” utan att diskrimineras, trakasseras eller
utsätts för kränkande behandling.
 Att minska antalet digitala kränkningar. I detta arbete måste vi involvera personal,
föräldrar och elever.
 Vuxnas kränkningar gentemot elever
De elever som utsatts för trakasserier anger att det oftast sker med kränkande
kommentarer rörande utseende samt personlighet. De anger även att de inte är som en
pojke/flicka förväntas vara.
Mentorer/klasslärare ska återkommande i sina elevgrupper arbeta för att eleverna ska
känna att de får vara som de är, utan att utsättas för diskriminering, trakasserier eller
kränkningar. Arbetslagen har under läsåret återkommande arbetat med genusfrågor. Vi har
arbetat med att öka elevernas kunskap om homo/bi/trans personer. Vi har även gett
eleverna tillfälle att ta del av andra kulterer och religioner samt sätta sig in i människors
olika förutsättningar runt om i världen.
I arbetslagen har personalen arbetat med förhållningssätt lärare kontra elev, så att ingen
elev känner sig kränkt av vuxen på skolan.
I år 1-6 genomfördes trygghetsenkäten ”Huset” (november 2014), en enkät som även
innefattade skolbarnsomsorgen. Se vidare bilaga 4. Den belyser bland annat trygga och
otrygga platser i skolan. Svarsfrekvensen var 89 %, 293 elever deltog. Den plats som
elever i år 1-3 ( 29%) upplever som mest otrygg är toaletterna i entréerna. Den plats som
elever i år 4-6 (28%) upplever som mest otrygg är toaletterna. Både på lågstadiet och
mellanstadiet har klasserna diskuterat vad som kan göras för att toaletterna ska bli bättre.
Eleverna har valt att göra olika toaletter för pojkar och flickor vilket i viss mån bidragit till
en bättre miljö. Kapprummen i varken låg eller mellanstadiet upplevs längre som en otrygg
plats. Anledningen till detta är förmodligen att pedagogerna arbetat medvetet med att
slussa in några barn i taget.
Majoriteten av elever i år 1-6 upplever även i årets enkät skolgården, fritidslokaler,
bibliotek och klassrum som trygga och trivsamma lokaler.
11
50 % av eleverna i år 1-3 upplevde ht- 2014 att ljudnivån i matsalen är för hög och att de
inte finner matro. I enkäten 2014 är resultatet mycket bättre endast 7% av eleverna
upplever matsalen ett problem. Dock behöver vi fortsätta att ytterligare sänka ljudnivån.
Utvärdering av 2014 års plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Enheten har under 2014 arbetat utifrån den årliga plan som fanns upprättad för
Ekebyhovskolan.
Vi har under läsåret undersökt trygghet och trivsel genom två olika enkäter.
För vårt förebyggande arbete sattes följande mål och aktiviteter:
Att förebygga diskriminering och trakasserier kring genus och öka vår insikt i hur vi agerar
i genusfrågor.
Aktivitet för att nå målet är att skolan bjuder in någon person som arbetar aktivt med
genusfrågor för att ta del av framgångsrika arbetssätt.
Kommentar: För att öka skolpersonalens insikt i genusfrågor har personalen i 7-9:an
arbetat med ett riktat material. Eleverna i åk. 7-9 har också varit på föreläsning om HBTQfrågor. I 4-6:ans arbetslag har genusperspektivet lyfts på a-träffar, då man delat med sig
av goda exempel. Det finns en hög medvetenhet om detta område, vilket syns i den
dagliga verksamheten.
Att förebygga diskriminering och kränkande behandling när det gäller att elever ska få
känna att de får vara som de är.
Aktivitet för att nå målet är att mentorerna återkommande i sina elevgrupper ska arbeta
för att eleverna ska känna att de får vara som de är.
Kommentar: Mentorerna har i sina mentorsgrupper fört samtal om att människor är olika,
och att man har rätt att få vara den man är, utan att riskera att bli trakasserad. De två
elevcoacherna på högstadiet har också arbetat med frågan genom elevsamtal i mindre
grupp. I övrigt se punkten ovan.
Skolan ska arbeta för att minska antalet digitala kränkningar. Aktivitet för att nå målet är
att föra regelbundna samtal i klasserna om hur vi kommunicerar via sociala medier.
Kommentar: Dessa samtal har förts under mentorspass och det finns en hög medvetenhet
om riskerna för kränkningar på sociala medier hos både pedagoger och elever.
Vi ser dock att detta är ett arbete som behöver fortsätta genom regelbundna diskussioner
i klasserna.
Skolan ska arbeta för att ingen elev ska känna sig kränkt av någon vuxen på skolan.
Aktivitet för att nå målet är att återkommande lyfta att vi vuxna är förebilder.
Kommentar: Detta har vi belyst under Allpersonalkonferenser där vi arbetat med case
kopplade till vår likabehandlingsplan. Några av casen handlade specifikt om kränkningar
mellan elev och personal.
Detta arbete har höjt medvetandegraden hos personalen vilket de givit uttryck för när vi
utvärderat vårat arbete med personalkonferenserna som handlat om casen kopplade till
12
vår Likabehandlingsplan.
13
De områden vi kommer att fortsätta arbeta mer med under 2015 är:

Omklädningsrum/duscharna i idrotthallen – Idrottslärarna försöker i möjligaste mån
vara mer i omklädningsrummen. I klasserna i år 1-3 finns fritidsledare med i
omklädningsrummet. Enkäten (huset)visar att detta arbeta gett ett positivt resultat
därför ska vi fortsätta att arbeta på detta sätt med fritidsledare i
omklädningsrummen.

Toaletterna – Mentorer/klasslärare ska tillsammans med respektive klass samtala
och finna lösningar kring elevernas problem med toalettbesöken. Enkäten (huset)
visar att toaletterna är det område som får mest klagomål.

Att tillsammans med eleverna samtala och hjälpas åt för att få en bättre ljudnivå i
matsalen. Detta för att bibehålla det fina resultat som kom fram i årets huset enkät.

Arbetet med att förebygga digitala kränkningar måste fortsätta då 48% av eleverna
uppger att de känt sig kränkta någon gång på sociala medier. Detta ska ske genom
regelbundna samtal i mentorsgrupperna.
Främjande arbete under 2015











För sjätte året i följd har terminen börjat med en uppstartsfest, där samtliga elever
från F-9 samt särskolan och all personal medverkar. Detta för att öka gemenskapen på
skolan och för att eleverna ska känna sig välkomna.
Skolan har arbetat fram en gemensam lektionsstruktur med startuppgift och mål för
varje lektion.
Vår skola arbetar aktivt med att skapa en trivsam anda och goda relationer mellan
eleverna i skolan, grundsärskolan och på fritids. Detta sker bl.a. genom förankrade
trivselregler, honnörsord.
Värdegrundsarbete används bland annat till att stärka elevernas empati, hälsa, sociala
förmåga, ansvarstagande, motivation, självkänsla och genus.
Likabehandlingsgruppen träffas en gång per månad för att arbeta med förebyggande
arbete samt för att gå igenom/följa upp fall av kränkande behandling. Genom att
skolan har en likabehandlingsgrupp kan akuta ärenden hanteras och det förebyggande
arbetet bedrivas på ett strukturerat sätt.
I år 7-9 har vi elevskyddsombud (se bilaga 4)
Vi skapar gemenskap på skolan genom återkommande traditioner, t.ex. talangtävling,
melodifestivalen, vårshow, uppstartsfesten, julmiddag och lucia.
Vi har ett förväntansdokument som talar om vad skolan förväntar sig av elever och
föräldrar, samt vad elever och föräldrar kan förvänta sig av skolan. Dokumentet hålls
levande genom att belysas i samband med föräldramöten och mentorsträff vid
läsårsstart.
Personal ska finnas till hands under raster för elevernas trygghet. I år F-3 ansvarar
respektive avdelning för ett fungerande rastvärdsschema. I år 4-6 har
utvecklingsledarna ansvar för att det finns ett väl fungerande rastvärdsschema och att
arbetslaget en gång per termin utvärderar elevernas rastutrymmen och rastaktiviteter.
Lärare/pedagog ansvarar för placering i klassrum och gruppindelningar.
Närvaro kontrolleras varje morgon i år F-9.
14










Samarbete ska ske mellan år 2 och grundsärskolan i syfte att öka elevernas kunskap
om barn/ungdomar/elever med någon form av funktionshinder.
Skolan har ett samarbete med ungdomsnätverk, en kommunövergripande grupp för
unga i riskzon
Likabehandlingsgruppen ska uppmärksamma genusperspektivet för ett utöka vårt
arbete med jämställdhetsfrågor genom att aktivt söka aktuella metoder och
metodmaterial.
Skolan arbetar med ett faddersystem där de äldre eleverna arbetar med de yngre.
Detta görs enligt en plan där det framgår vem som ansvarar för vad.
År 7-9 har två elevcoacher som arbetar med att stärka självförtroendet hos eleverna
samt stötta dem i deras skolarbete.
År 4-6 har en fritidsledare som arbetar med elevernas trivsel på skolgården och
rastverksamhet.
Alla elever får tillfälle att lyssna på RFSL-informatörer antingen i kommunens regi på
fritidsgården eller på skolan.
Vi ser filmer som tex. "regnbågsbarn" och/eller homosexuella personer samt diskuterar
hur det kan vara att komma ut som homosexuell el dylikt under sex- och samundervisningen.
Vi går på studiebesök till synagoga, moské och ev tempel för att främja förståelsen
mellan olika religioner.
Vi gör varje år ett projekt där eleverna får arbeta och samla in pengar till ett
välgörande ändamål.
Uppföljning och utvärdering
1) Varje år görs en webbbaserad kartläggning i åk 7-9 och en trivselenkät i åk 1-6.
I samband med de nya enkäterna, utvärderas de åtgärder som gjorts föregående år.
Tidpunkt: november
Ansvar: rektor/biträdande rektor
2) Resultatet av kartläggningen presenteras för elever och personal. I enlighet med
resultatet av kartläggningen, i jämförelse med resultaten från föregående år, formuleras
nya åtgärder av personal och elever.
Tidpunkt: januari/februari
Ansvar: rektor/biträdande rektor, mentorer
och utvecklingsledare.
3) En ny likabehandlingsplan upprättas i enlighet med lagstiftningen. Då kartläggningen av
trivsel och problemområden genomförts, formuleras åtgärdsförslag av elever och personal
i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny
likabehandlingsplan för elever och personal.
Tidpunkt: november-december
Ansvar: rektor/biträdande rektor
15
Bilaga 1
Lagstiftning och styrdokument
Lagen om lika behandling (Lag 2006:67)
Ny lag från 2006-04-01 som skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annat trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen skall också motverka annan kränkande behandling, t.ex. mobbning.
Diskrimineringslagen 2008:567
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Skollagen 1 kap. § 2
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen, samt aktivt motverka alla former av
kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
LGR 11 kap. 2.1
Skolans mål är att varje elev





kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper
om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt
personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att
handla också med deras bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Alla som arbetar i skolan ska




medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar
för människor också utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska




klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess
konsekvenser för det personliga handlandet
öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för
att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling,
tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna
16

gruppen, och
samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler
som en grund för arbetet och för samarbete.
Arbetsmiljölagen
Arbetsgivaren är skyldig att planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt
dessa har arbetsgivaren en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte
accepteras i verksamheten. Vidare ställs krav på att arbetsgivaren har rutiner för att
förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande behandling. (3 kap 2 §).
Arbetsmiljölagen gäller i skolan för såväl personal som elever. Från år 7 väljs
elevskyddsombud.
FN:s barnkonvention
Många av världens länder har anslutit sig till FN:s konvention för barnens rättigheter.
Enligt dessa får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn har
också rätt till utbildning som ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga
rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.
I artikel 2 slås barnets rätt att inte bli diskriminerad fast.
I artikel 19 klargörs skolans skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska och
psykiska övergrepp.
Socialtjänstlagen 14 kap. §1
Skolan är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd.
Brottsbalken
Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även för skolan. Det finns ingen laglig
skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten
enligt socialtjänstlagen.
17
Bilaga 2
Anmälan till likabehandlingsgruppen om kränkande behandling
Anmälare:
Datum för anmälan:
1.
Vad har hänt? Ange i kronlogisk ordning. De inblandades namn och
personnummer ska inte framgå i detta skede.
2. Vilka åtgärder har vidtagits? Ange om kontakt har tagits med vårdnadshavare och
undervisande lärare/förskollärare.
18
Bilaga 3
Enkät om trivsel och likabehandling i skolan!
Frågorna besvaras anonymt. Ingen vet vem du är när du har svarat.
Enkäten består av fyra sidor. Ta den tid du behöver för att svara på frågorna.
Om det är något du vill prata med någon om efter att ha fyllt i enkäten kan du söka upp
skolsyster Ingrid Grunde eller kurator Åsa Karström de har båda tystnadsplikt. Du kan
också prata med din mentor.
Tack för att du tar frågorna på allvar och svarar ärligt.
1) Grundläggande frågor om dig och din trivsel.
Jag är
○ Pojke
○ Flicka
Jag går i årskurs
○ 7
○ 8
○ 9
Hur trivs du på Ekebyhovskolan?
○ Bra
○ Varken bra eller dåligt
○ Dåligt
Hur trivs du i din klass/årskurs?
○ Bra
○ Varken bra eller dåligt
○ Dåligt
19
2. Diskriminering är när en vuxen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever
på grund av vissa orsaker.
Har du blivit diskriminerad? (Du kan välja flera alternativ)
○ Nej, jag har inte blivit diskriminerad
○ Ja, på grund av att jag är pojke/flicka
○ Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land
eller en annan kultur)
○ Ja, på grund av min religion
○ Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder
○ Ja, på grund av min sexuella läggning
○ Ja, på grund av min ålder
○ Ja, på grund av att han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka
”ska vara”
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit diskriminerad, vad hände?
3. Trakasserier är när en elev eller en vuxen på skolan förföljer eller talar illa om
elev på grund av vissa orsaker.
Har du blivit trakasserad? (Du kan välja flera alternativ.)
en
○ Nej, jag har inte blivit trakasserad
○ Ja, på grund av att jag är pojke/flicka
○ Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kommer från ett annat land
eller en annan kultur)
20
○ Ja, på grund av min religion
○ Ja, på grund av att jag har ett funktionshinder
○ Ja, på grund av min sexuella läggning
○ Ja, på grund av min ålder
○ Ja, på grund av att han/hon inte tycker att jag är som en pojke/flicka
”ska vara”
Om du svarat ja, blev du trakasserad av en vuxen eller en elev? (Du kan välja båda)
○ Av en elev
○ Av en vuxen
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit trakasserad, vad hände och var i skolan hände det?
4. Kränkande behandling är när någon elev eller vuxen behandlar dig på ett sätt som
gör dig ledsen.
Har du blivit kränkt av någon annan elev?
○ Nej
○ Ja
Har du blivit kränkt av någon vuxen?
○ Nej
○ Ja
Om du svarat ja, hur ofta händer detta?
○ Sällan
21
○ Mindre ofta
○ Ofta
Om du blivit kränkt, på vilket sätt blev du kränkt? (Du kan välja flera alternativ)
○ Med ord
○ Med slag eller knuffar
○ Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med
○ Genom meddelanden på internet eller mobil
○ Annat sätt
Om du blivit kränkt, vad hände och var i skolan hände det?
Bilaga 4
Elevskyddsombud




Arbetar för bättre arbetsmiljö inomhus och utomhus
Medverkar på introduktion med nya elever
Deltar i skyddsmöten samt PAG (psykosociala gruppen)
Larmar till någon vuxen ifall någon verkar utanför
22
Bilaga 5.
23
24
25
26
27
28
29
30