Hur förstår vi och förändrar beteenden?
Cecilia Fyring & Sara Isling
FYRING&ISLING AGENDA
●
●
●
●
●
●
Vad är KBT?
Inlärning
Egenskaper eller beteenden?
Överskott/underskott
Beteende i sitt sammanhang
Några ord om diagnoser
FYRING&ISLING Vad är KBT? FYRING&ISLING
1
Inlärning
• Att lära sig via association
• Att lära sig via konsekvenser
FYRING&ISLING Inlärning forts
•
•
•
•
Att lära sig av en modell (modellinlärning)
Att lära sig genom instruktion
Att lära genom problemlösning
Att successivt forma ett beteende (formning)
FYRING&ISLING
Vad fyller känslor för funktion?
• Nedärvda responser – funktionella: anpassning och
överlevnad.
• Form av kommunikation
Exempel:
• Rädsla à kroppslig förberedelse för flykt och
undvikande
• Ilska à kroppslig förberedelse för angrepp, attack
• Äckel à kroppslig förberedelse för distansering
FYRING&ISLING
2
Att lära via association
• Icke-viljestyrd inlärning
• Biologiskt förberedd för viss typ av inlärning: ormar, höjder,
mörker, att bli granskad av andra, ovanliga upplevelse från
den egna kroppen (överlevnad)
• Man kan lära sig när/hur ofta dessa responser triggas igång
• Vi kan lära oss att associera/reagera på yttre eller inre stimuli
• Lära om möjligt
FYRING&ISLING
We know that exposure works…..
FYRING&ISLING
Övning
• Fundera på egna exempel där du lärt dig
via association?
- Något du associerar med glädje?
- Något du associerar med rädsla?
- Något som ger dig äckelkänslor?
- Jämför med din granne: har ni liknande
reaktioner/responser till samma stimuli?
FYRING&ISLING
3
Att lära av konsekvenser
•
•
•
•
•
Viljestyrt – större variation än associationsinlärning
Konsekvenser nära i tid – de som styr
Man upprepar beteenden som verkar fungera!
Beteendet är/var funktionellt i sin inlärningskontext
Att ingå i ett socialt sammanhang är att influera
varandras beteende! Sker ofta automatiskt
FYRING&ISLING
Olika typer av konsekvenser
• ”Positiv” förstärkning – Tillförsel av en viss konsekvens ökar
sannolikheten för ett givet beteende
• ”Negativ” förstärkning – Borttagande av en viss konsekvens ökar
sannolikheten för ett visst beteende
• Försvagning – Tillförsel av negativ konsekvens eller borttagande av
positiv konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende
• Utsläckning – utebliven konsekvens gör att beteendet till slut
upphör
FYRING&ISLING
Olika sorters förstärkning
• Individuellt!!!
• Påtagliga, konkreta aktiviteter
• Sociala
• Inre
– Tankar (vad duktig jag var, det blev rätt, nu blir jag
smal/lyckad)
– Känslor (intresse, lugn, ilska)
FYRING&ISLING
4
Positiv förstärkning
S
R
Sugen på sällskap
K+
Går till fika rummet
Får kaffe och sällskap på kaffe • Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här, det leder till
önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa beteendet i framtiden!
FYRING&ISLING
Negativ förstärkning
S
Trött
R
Går till fikarummet
K-
Får kaffe, blir
piggare
• Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här,
det leder till önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa
beteendet i framtiden!
• Till exempel: Jag fryser och tar på mig en tröja vilket
leder till att jag slipper frysa. Jag kommer troligen ta på
mig tröja även i framtiden när jag blir kall, eftersom jag
lärt mig att det fungerar.
FYRING&ISLING
Övning – positiv och negativ
förstärkning
Vad av följande är för dig styrt av positiv
förstärkning och vad är styrt av negativ
förstärkning?
FYRING&ISLING
5
Vad är ett beteende?
• Yttre beteenden – observerbara handlingar. Vi går, nickar, skriver, läser, lyssnar, pratar, äter osv.
Enligt inlärningsteori är beteenden så mycket mer...
• Inre beteenden Tankar, känslor och fysiologiska reaktioner. De är
inte synliga för andra men finns ändå. För oss själva
är de en stor del av våra liv. Med lite träning kan vi
lära oss att beskriva även dessa som beteenden.
FYRING&ISLING
Egenskaper eller beteenden?
• Ofta beskrivs problem i termer av egenskaper
• ”Naming is not explaining”
• Om vi vill förändra är det viktigt att översätta
egenskaper till beteendebeskrivningar
• Vaga beskrivningar definieras i beteendemässigt
specifika termer – operationaliseras
FYRING&ISLING
Beteendeöverskott
Beteendeöverskott är beteenden som förekommer för ofta
eller för mycket. Överskott kan indelas i tre olika grupper:
1. Beteenden som alltid är problematiska, t ex
självskadebeteenden, att slå andra eller att slå sönder saker.
2. Beteenden som är bra men förekommer för mycket, t ex att
ställa frågor, att säga nej, att ligga i soffan.
3. Beteenden som är bra men som förekommer i fel sammanhang,
tille exempel att kramas, att klä av sig.
FYRING&ISLING
6
Beteendeunderskott
•
Beteendeunderskott är beteenden som förekommer för lite och för sällan.
Underskott kan indelas i två olika grupper:
1. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som saknas helt färdighetsbrister.
2. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som förekommer för
lite – motivationsbrist.
•
Beteendeunderskott kan bero på färdighetsbrister, dvs att individen inte
kan utföra beteendet eller på motivationsfaktorer, dvs att individen av olika
skäl inte vill utföra beteendet. Vilket det är påverkar hur man ska arbeta
med underskotten.
FYRING&ISLING
Egenskaper eller beteenden?
• Karin är blyg och har dåligt
självförtroende
• Vad är dåligt självförtroende?
• Vad är det hon gör?
FYRING&ISLING
Operationalisering/kategorisering av
beteenden
(lågt/dåligt självförtroende)
Överskott
Underskott
Be om bekräftelse
Ögonkontakt
Påpeka egna Uttrycka Yttre
(overta)
brister åsikter
Inre
(koverta)
Negativa grubblerier Rädsla/osäkerhet
FYRING&ISLING
7
Fakta
beteende
ej beteende
beteende
ej beteende
Kalle är deprimerad
Kalle svarar inte på frågor
Kalle ligger i sängen hela dagen
Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck
Kalle gråter ofta och länge varje dag
Kalle äter inte
Kalle har en taskig uppväxt
Kalle biter ihop käkarna
Kalle säger nej till alla besök
Kalle kedjeröker
Kalle tänker destruktiva tankar
Kalle mår dåligt
Fakta
Kalle är deprimerad
X
Kalle svarar inte på frågor
X
Kalle ligger i sängen hela dagen
X
Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck
X
Kalle gråter ofta och länge varje dag
X
Kalle äter inte
X
Kalle har en taskig uppväxt
X
Kalle biter ihop käkarna
X
Kalle säger nej till alla besök
X
Kalle kedjeröker
X
Kalle tänker destruktiva tankar
X
Kalle mår dåligt
Fakta
X
beteende
ej beteende
Annika är en knarkare
Annika läser böcker om healing
Annika lyssnar oftast på musik
Annika har smycken med haschlöv på
Annika stannar hemma från skolan
Annika är jagsvag
Annika saknar motivation att sluta
Annika har ofta hjärtklappning
Annika målar ofta psykedeliska mönster
Annika skär sig ibland
Annika har blivit utnyttjad
Annika säger att hon skiter i framtiden
Annika tänker på andevärlden
Annika är mörkrädd
8
Fakta
beteende
ej beteende
Annika är en knarkare
X
Annika läser böcker om healing
X
Annika lyssnar oftast på musik
X
Annika har smycken med haschlöv på
X
Annika stannar hemma från skolan
X
Annika är jagsvag
X
Annika saknar motivation att sluta
X
Annika har ofta hjärtklappning
X
Annika målar ofta psykedeliska mönster
X
Annika skär sig ibland
X
Annika har blivit utnyttjad
X
Annika säger att hon skiter i framtiden
X
Annika tänker på andevärlden
X
Annika är mörkrädd
X
Vad har beteendet för funktion?
(eller varför gör vi som vi gör?)
Lika beteende kan ha olika funktioner –
avgörs av kontexten/sammanhang
Ex. Ställa många frågor till en annan person för att undvika fokus på sig själv
eller Ställa frågor till en annan person för att man är intresserad
Olika beteende kan ha lika funktioner –
avgörs av kontexten/sammanhang
Ex. Att gå till jobbet för att undvika tunnelbanan eller Att stanna hemma från jobbet för att undvika tunnelbanan
FYRING&ISLING
Beteende
gör a&… för a&… S R K Situa/onen ”
Individen beter sig….. uppnå en viss konsekvens *för a& ska inte tolkas som en medveten avsikt FYRING&ISLING
9
SORK
”Gör att”
Stimuli
(trigger)
Det som
triggar
- Yttre sit
- Tanke
- Sensation
Organism
(reaktion)
Den icke
viljestyrda
Reaktionen
- Tankar
- Fysiologi
- Känsla
”För att”
Respons
(beteende)
Konsekvens Konsekvens
Kort sikt
Lång sikt
Vilka
viljestyrda
beteenden
som utförs
- Yttre
beteenden
- Inre (tänka
älta, grubbla
Omedelbara
effekter på
beteendet
- Vilka
förstärkare
finns för
beteendet?
FYRING&ISLING
SORK
”Gör att”
Situation
(trigger)
Det som
triggar
Vän bjuder in
till middag
Organism
(reaktion)
Den icke
viljestyrda
Reaktionen
”Jag har inget
att tillföra” ”Jag
är så tråkig”
Oro
”För att”
Respons
(beteende)
Vilka
viljestyrda
beteenden
som utförs
Tackar nej
Konsekvens Konsekvens
Kort sikt
Lång sikt
Omedelbara
effekter på
beteendet
Utsätts ej för
risken att vara
tråkig och inte
ha något att
tillföra.
Kommer ej i
kontakt med
ev. positiva
förstärkare och
får inga nya
erfarenheter
FYRING&ISLING
Diagnoser och tillämpad betendendeanalys
• Diagnoser utifrån DSM-systemet ställs utifrån
beteendekriterier – detta säger ingenting om orsakerna till
svårigheterna.
• Enligt att beteendeanalytiskt synsätt är beteendestörningar en
samling betenden som avviker från det statistiskt normala.
• Det finns inga beteenden hos individer som uppfyller
kriterierna för en diagnos som inte finns hos andra individer.
• Beteendenas frekvens och hur de uppträder gör dem
intressanta. Beteendena kan förekomma för mycket, för lite
eller i fel sammanhang.
FYRING&ISLING
10
Problem med diagnoser forts
Risken för cirkelresonemang: Beteendena leder till att individen får
diagnosen…
EGENTLIG
BETEENDEN
DEPRESSION
Möter inte blick
Pratar långsamt
Svarar kortfattat på
frågor
Tankar att vara värdelös
Insomningssvårigheter
Minskad aptit
Tankar på att inte vilja
Diagnosen används för att förklara
leva
beteendena
FYRING&ISLING
Vad är alternativet till diagnoser?
1. Sök inte svårigheterna inuti människor utan i människans
samspel med miljön, det är där svårigheterna uppstår!
2. Beskriv människors svårigheter i konkreta beteendetermer i
form av beteendeöverskott och beteendeunderskott
3. Gör en funktionell analys av beteendets samspel med miljön.
FYRING&ISLING
Att göra beteendeanalys
• Vad vill klienten ska bli annorlunda? Bortom
symtomreduktion?
• Vilka problemområden finns det? • Vilka beteenden gör personen för mycket av (överskott)
respektive för lite av (underskott)? • Vilka resurser finns det? • Motivationsbrist? Färdighetsbrist?
• I vilket/vilka sammanhang förekommer
överskottsbeteendena? • Vad vidmakthåller dessa?
• Vad behöver klienten lära sig och öva på? FYRING&ISLING
11
Interventioner EO
STIMULUS
FAKTORER (S)
REAKTIONER
KORTSIKTIG
INOM
BETEENDE (R)
KONSEKVENS (K)
INDIVIDEN (O)
• Öka US
(minska ÖS)
• Undervisa om
reaktioner
• Minska
sårbarhet
• Sänka
grundstress
• Maxa
motivation..
• Öka Sr+
i kontext
• Teckenekonomi
• Exponera
gradvis
• Inre sensationer
• Imaginativt
• In vivo (live)
• Registrera,
öka självobservation av
triggers
• Normalisera,
avdramatisera
• Jobba
kognitivt med
tankar
• Defusion
• Avslappning
• Mindfulness
• Öva
färdigheter
genom rollspel
KORTSIKTIGA:
• Hjälpa klienten se
framgång
•
Problemlösning
• Dagboks• Oroshantering registreringar
• Sr+ på US
• Dela upp i
• Släck ut ÖS
hanterbara steg
• Ge
hemuppgifter
• Visa på
långsiktig vinst
med att stanna
kvar I obehag
LÅNGSIKTIGA:
• visa på kostnad
• vidmakthållande
34
Li$eratur*ps • Beteendets ABC Jonas Ramnerö, Niklas Törneke • Beteendeanalys steg för steg, Grunden /ll en effek/v KBT-­‐behandling, S. Linton, S. Bergbom, I. Landström Flink • KBT i utveckling Anna Kåver • A& förstå och påverka beteendeproblem Olle Wadström 12
