LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING OCH DISKRIMINERING
SANDVIKENS MONTESSORISKOLA
Skolan
Denna plan är utarbetad under hösten 2015. Den är förankrad hos elever, föräldrar och
medarbetare. Nästa omarbetning sker under hösten 2016.
Helene Öregård, rektor
September 2015
1. Bakgrund
Enligt nuvarande lagstiftning ska varje förskola, fritidshem och skola upprätta en
likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar. Planen ska utvärderas och
revideras varje läsår. Rektor ansvarar för att innehållet i likabehandlingsplanen är känt för
alla inom skolan, samt att den efterföljs, utvärderas och uppdateras.
Likabehandlingsplanen utgår från lag (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan. Lagen syftar till att värna
och främja allas lika värde samt allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Lagen stadgar förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Även annan kränkande
behandling utan dessa diskrimineringsgrunder omfattas.
Lagen förstärker och förtydligar ansvaret att förebygga och aktivt motverka diskriminering
och annan kränkande behandling av barn. Lagen kräver att förskolan och skolan upprättar en
likabehandlingsplan där det tydligt framgår hur förskolan och skolan aktivt arbetar mot
diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen har sin utgångspunkt i de styrdokument som ligger till grund för
förskolans och skolans uppdrag. Direktiven är klara, om såväl barnens som personalens
rättigheter samt skyldigheter. Dessa dokument bygger främst på FN:s konvention om barns
rättigheter, Skollagen (SFS 2010:800), Skolverkets Allmänna råd 2012 och LpFö 98 (1998 års
läroplan för förskola: förskolans värdegrund och uppdrag, reviderad 2010), Lgr 11 (2011 års
Läroplan för grundskolan, förskoleklass, fritidshem).
2. Allmän definition av kränkande behandling, trakasserier och
konflikt
Diskriminering i skolan: Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev
sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det förstnämnda innebär att en elev missgynnas
och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan
vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program. Den Indirekta diskriminering sker när en
skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i
praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling: Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som
ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande
eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller
”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”,
”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev
eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande
behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan också vara av
sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar,
tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också
handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Konflikt: Konflikter är en naturlig del av det mänskliga samspelet. En konflikt är en
motsättning som involverar känslorna på ett sådant sätt att motparten upplevs som ett hot
eller ett hinder som förstör möjligheterna till att få det bra eller att nå ett mål. Det är
vanligtvis mer komplicerat än att en person bär skulden i konflikten.
3. Skolans vision och mål
Sandvikens Montessoriskola vill att lusten för lärandet ska utvecklas hos den enskilde eleven,
och att samtliga elever ska känna sig trygga och betydelsefulla. Varje elev ska få
förutsättningar att utvecklas till en individ med goda kunskaper och förmågor. Elevernas
kompetenser ska lyftas så att de lyckas utifrån den egna utvecklingsnivån, vilket är
väsentligare än att vara bäst i jämförelse med andra. Skolan arbetar för att eleverna tar
ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. Grundstenar i detta
arbete är trygghet, respekt och ansvar. Eleverna ska med livsglädje, respekt och tilltro till sin
egen och sina medmänniskors kapacitet och möjligheter, kunna leva och verka för att
samhället och dess invånare ska fungera på ett tillfredställande sätt.
Kränkande handlingar kan vara svåra att upptäcka eftersom den utsatte inte alltid berättar
vad som har hänt. För att nå framgång i arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling har Sandvikens Montessoriskola därför upprättat denna plan, vars huvudsakliga
syfte är att tydliggöra skolans arbete kring dessa frågor. Skolan ska vara en plats där alla
känner sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Skolan ska aktivt uppmuntra och stärka elevernas medkänsla och inlevelseförmåga.
Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att elevernas empatiska
förmåga utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar
och levnadssätt.
Sandvikens Montessoriskola anser att samtliga elever har samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter i skolan, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan arbetar aktivt och långsiktigt för att förebygga
diskriminering eller annan kränkande behandling. Vidare uppmuntrar och stödjer skolan
olikheter och ser det som en tillgång för utveckling. Målet är att samtliga elever ska känna
sig trygga samt visa respekt och omtanke för varandra. Ingen ska känna sig utanför eller bli
kränkt på något sätt. I det dagliga arbetet ingår därför att alla elever övar förmågan att
hantera konflikter som kan uppstå i samspelet med andra.
Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering är ett
resultat av kontinuerliga samtal mellan så väl skolans pedagoger som samtal mellan
pedagoger och skolans elever.
4. Förebyggande och aktiva åtgärder för likabehandling
Alla på Sandvikens Montessoriskola bemöts med respekt för sin person. Vi tar hänsyn till att
människor är olika och utgår därför inte från våra egna reaktioner i mötet med andra, utan
förutsätter att vi inte vet hur någon annan reagerar. Vi respekterar “nej”, “jag vill inte”, “det
är inte roligt”, “sluta” och andra uttryck för att personen inte vill delta. Vuxna är närvarande
under raster och hjälper elever och barn att förhålla sig till varandra på ett respektfullt sätt.
Skolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ges
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller. Det förebyggande arbetet är långsiktigt och omfattar arbete
med såväl enskilda individer som olika slags grupper. I grupperna diskuteras hur man ska
agera om man utsätts för kränkande handlingar och vilka handlingsalternativ som finns. I
detta arbete förespråkar Sandvikens Montessoriskola det sociala samspelet genom att
återkommande genomföra gruppövningar och samtal om hur man är en bra kompis. Konkret
ges verklighetsrelaterade exempel för att eleverna lättare ska relatera till sig själva och
därmed förstå hur man är en bra kompis. Syftet är att tidigt lära eleverna om sociala koder
och samspel så att de kan skapa goda relationer till varandra. Detta bidrar även till att var
och en lär sig mer om varandras likheter och olikheter samt att det stärker den egna
självkänslan och självkännedomen.
Första veckan på terminen samtalar pedagogerna med eleverna om hur man ska vara mot
varandra, hur det känns att vara ledsen och hur det känns att vara glad. Dessa samtal är
återkommande under läsåret; i förebyggande syfte och när något inträffar. Genom samtalen
kring ämnen som känslor och empati, strävar Sandvikens Montessoriskola efter att bygga
upp en förståelse hos eleverna och att stärka deras självförtroende och självkänsla. Detta
görs för att aktivt motverka kränkningar så som mobbing och diskriminering. Varje elev ska
känna trygghet med alla elever på skolan och således inte enbart med några enstaka. Elever
som behöver mer hjälp än andra i sin sociala träning garanteras detta.
Sandvikens Montessoriskola har utvecklat en mall för de dagliga rutinerna. Dessa rutiner
inarbetas systematiskt med barn och elever under de första veckorna varje läsår, detta för
att barnen redan från början ska bli väl förtrogna med både arbetssätt och det önskade
förhållningssätt till varandra, som skolan vill förmedla. Även föräldrarna på Sandvikens
Montessoriskola ska uppleva att man lyssnar till dem och tar deras frågor på allvar. Alla
pedagoger är anträffbara och erbjuder samtalstillfällen när något särskilt inträffat. Även
rektor är alltid nåbar för elever, medarbetare och föräldrar. Vid inplanerade inskolnings- och
utvecklingssamtal är naturligtvis trivsel, känslan av trygghet och samhörighet med de övriga
eleverna i gruppen viktiga aspekter.
Samtliga vuxna på Sandvikens Montessoriskola lägger sig i och bryr sig om. I tidig ålder
pratas det om den gemensamma miljön och allas ansvar. Ordningsregler upprättas i
samarbete med elever och personal och utvärderas årligen. Reglerna är kända av elever,
personal och föräldrar. Eleverna ska ha tillgång till flera olika vuxna och möjlighet att kunna
vända sig till den som de känner sig mest trygg med. Således arbetar skolan efter principen
att alla barn i verksamheten är allas barn under dagen. När eller om en situation med tjat,
bråk eller knuffar uppstår hjälper Sandvikens Montessoriskolas medarbetare eleverna att
stanna upp, reflektera och prata om det inträffade. Nedsättande kommentarer tillåts inte,
inte heller suckar, miner eller liknande. På skolan observerar vi och värnar om såväl tysta,
tillbakadragna elever som de mer drivande och utåtagerande. Alla elever har rätt att bli
sedda och bekräftade.
4.1 Kriterier för förebyggande arbete mot kränkningar vid Sandvikens Montessoriskola:
Alla vuxna är goda förebilder för eleverna.
Alla tilltalar och samtalar med varandra på ett vänligt och respektfullt sätt.
Vi visar respekt för alla medmänniskor.
Vi ger varandra positiv förstärkning.
Vi lyssnar och är lyhörda för varandras synpunkter och idéer.
Vi vågar se och reagera omedelbart om något otillbörligt inträffar.
Alla vuxna visar att vi värdesätter elevernas olika insatser.
Vi observerar vardagshändelser och är särskilt vaksamma på händelser i fysiska
utrymmen som kan vara dolda.
Vi deltar aktivt i elevernas aktiviteter samtidigt som vi observerar om det är elever
som inte deltar och drar sig undan.
Alla medarbetares förhållningssätt präglas av gemensamma riktlinjer och rutiner.
Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna i arbetet mot kränkande behandling.
Vi utformar en inspirerande, trygg och säker arbetsmiljö såväl inomhus som
utomhus.
Vi uppmuntrar och uppmärksammar ett positivt beteende.
Vi agerar omedelbart vid upptäckt av kränkande behandling eller diskriminering.
5. Nätmobbning
I och med ökad tillgänglighet och användning av Internet har nätmobbning blivit allt
vanligare och därmed blivit ett växande problem. Med nätmobbning menas mobbning som
sker via Internet och mobiltelefon; konkret handlar det om att vid upprepade tillfällen skicka
hot eller förolämpningar via exempelvis mobiltelefon, e-post, Chat, Communities, Face Book
och Twitter. Nätmobbning är oftast sammankopplat med den mobbning som redan sker på
skolan, vilket gör offret ännu mer utsatt då denne inte får någon fristad. Mobbaren kan vara
anonym på nätet, vilket kan försvåra situationen. Kränkande kommentarer som sker i form
av akronymer i det svenska och engelska språket förekommer. Nätmobbning sker också via
elaka inlägg, fotomanipulation och därefter spridning på Internet. Den kan även uttrycka sig
via blockering t ex genom att inte lägga till någon (adda) på sin kompislista och vid annan
gemenskap på sociala nätverk. Offren brukar inte alltid berätta om de blivit utsatta för
nätmobbning på grund av rädsla och eftersom det också är lätt att tolka meddelanden som
ironiska eller dubbeltydiga.
Sandvikens Montessoriskola tolererar inte denna form av allvarliga kränkningar. Skolan
hanterar därför nätmobbning enligt samma principer som vid övrig kränkande behandling.
Incidenter dokumenteras och åtgärder vidtas i samarbete med mentor, föräldrar och
skolledning. I det förebyggande arbetet kring nätmobbning är det viktigt för Sandvikens
Montessoriskola att föra dialoger och diskussioner med eleverna om vad nätmobbning
innebär, vilka skyldigheter och rättigheter eleverna har, där frågor som värde, genus, etik
och moral belyses närmare. Även eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande över sin
studiesituation och aktivt arbeta för att främja goda kamratrelationer. Diskussioner om vad
man får och inte får göra på nätet ska föras kontinuerligt med eleverna. Elever och personal
ska iaktta, vara lyhörda och ingripa då någon utsätts för kränkande behandling och/eller
mobbning.
6. Nulägesanalys
I slutet av vårterminen 2015 genomfördes en nulägesanalys utifrån vårterminens enkäter
samt resultat från samtal med så väl lärare som elever. Resultaten visar att det råder en
känsla av trygghet och trivsel på Sandvikens Montessoriskola. Det uppstår naturligtvis ändå
enstaka situationer då omedelbara insatser krävs. Den samlade upplevelsen från inblandade
parter är att dessa situationer har lösts på ett tillfredsställande sätt genom ett omedelbart
ingripande från pedagoger och rektor samt genom det goda samarbetet mellan pedagoger
och berörda vårdnadshavare. Rutiner gällande kränkande behandling har befästs genom att
likabehandlingsplanen varit en stående punkt på klassråden.
I årskurs ett har det under läsåret funnits tre vuxna i gruppen som barnen känt trygghet med
och verksamheten har varit väl organiserad, vilket troligtvis bidragit till att eleverna känner
trygghet. Detta medan det varit oroligt bland eleverna i årskurs två och många har retas med
varandra under så väl lektioner som andra delar av skoldagen, vilket kan förklara att några
anser sig otrygga.
I årskurserna fyra till sju samt i årskurs nio uttrycker eleverna en känsla av trygghet, vilket
kan bero på att det funnits personal bland eleverna vid på raster, i matsalen och i korridoren
samt att det funnits en god kommunikation mellan elever och personal. Vad gäller årskurs
åtta är det en stor klass med ett stort antal elever som är extra oroliga. Detta i sig kan vara
en bidragande orsak till att det varit rörig och att några elever därför uttryckt en känsla av
otrygghet.
Pedagogerna upplever att de ingriper när de ser eller hör att en elev behandlas illa. I linje
med detta upplever eleverna, med vissa undantag, att personalen reagerar och agerar när
de ser en elev som behandlas illa. De flesta elever känner att de fungerar bra i olika sociala
sammanhang, med några undantag. Dock framgår att pedagoger upplever att jargongen och
språket bland eleverna inte är tillfredsställande.
6.1 Kommande insatser baserade på nulägesanalys
Baserat på utvärdering av tidigare likabehandlingsplan samt nulägesanalysen ovan kan
arbetet fortsätta så som det gjort under föregående läsår. Några särskilda områden som vi
behöver lägga särskilt fokus på har dock identifierats:
Pedagogerna arbetar aktivt för att eleverna ska använda ett trevligt språk på så väl
raster som lektioner.
Med tanke på att skolan särskilt ska arbeta med förebyggande och främjande
insatser kommer skolan att återuppta arbetet med trygghetsteamet som ska bestå av
rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare. Detta team ska utarbeta insatser på
individnivå, gruppnivå och organisationsnivå.
Samtliga mentorer ser till att punkten om likabehandlingsplanen diskuteras på varje
klassråd.
7. Handlingsplan när någon form av kränkande behandling
upptäcks
7.1 Att upptäcka, anmäla och utreda diskrimineringar och kränkande behandling
När det gäller kränkning mellan elever på skolan gäller följande agerande:
1. Pedagoger som arbetar i elevgruppen uppmärksammar och pratar om vad som hänt.
2. Pedagoger kontaktar, vid behov, omedelbart berörda föräldrar och rektor.
3. Eventuella åtgärder diskuteras gemensamt bland medarbetare och beslut
dokumenteras.
4. Berörd elevs mentor ansvarar för att dokumentera händelseförloppet.
5. Berörda föräldrar informeras om de planerade åtgärderna.
6. Uppföljning i personalgruppen samt med berörda föräldrar sker inom en vecka.
Ansvarig är elevens mentor.
7. Om kränkningar inte upphör ska rektor informeras och därefter ska beslut om
ytterligare åtgärder tas. Vid behov ska rektor även kalla till ett särskilt barnhälsomöte
där samtliga involverade vuxna ingår.
Det är angeläget att skolan även är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot elever och
elevers kränkningar mot vuxna genom att:
1. Rektor informeras om händelsen.
2. Rektor ska vid behov omedelbart genomföra enskilda samtal med de inblandande.
3. Berörda föräldrar kontaktas.
4. Uppföljning av rektor ska ske inom en vecka.
5. Rektor ansvarar för att dokumentera händelseförloppet.
Vid kränkning mellan vuxna och när elev kränker vuxen gäller följande:
1. Rektor ansvarar och agerar utifrån arbetsmiljölagen och vår plan för systematiskt
arbetsmiljöarbete
2. Information www.arbetsmiljoverket.se
3. Vid kränkning från rektor kontaktas huvudmannens styrelseordförande; Madelene
Rorabaugh ([email protected]).
7.2 Vad man som förälder kan göra
Prata med och lyssna på ditt barn om hur läget är med kamrater. Var observant! Om du
misstänker att något inte är som det ska eller om ditt barn beter sig annorlunda och du
känner dig orolig, kontakta genast pedagogerna eller rektor. Kontakten mellan hem och
skola är oerhört viktig och en öppen dialog kan vara av avgörande betydelse.
7.3 Vad du kan göra om du upptäcker att ditt barn kränker andra
Kontakta pedagogerna eller rektor. Det är viktigt att beteendet bryts direkt. Att kränka
någon innebär, om det inte stoppas, att barnet lär sig att det är okej att bära sig illa åt mot
andra. Prata om god kamratskap och positivt ledarskap. Uppmuntra positiva sidor och
undvik att ge skuldkänslor.
8. Handlingsplan för omedelbara insatser vid anmälan av
kränkande behandling
8.1 Akut åtgärd vid anmälan av kränkande behandling
1. Stöd den utsatta eleven.
2. Se till att eleven har tillgång till en trygg zon.
3. Ta reda på vad som har hänt.
4. Lyssna aktivt och empatiskt.
5. Undvik motbeskyllningar.
8.2 Arbetsgång
1. Ärendet ska i första hand utredas av närmast berörd pedagog och i andra hand någon
annan i pedagoggruppen.
2. Berörd grupp sammankallas så fort som möjligt, helst samma dag.
3. Gruppen diskuterar om bästa tillvägagångssätt utifrån det aktuella fallet.
4. Rektor informeras.
Därefter tar samtal vid enligt följande:
Utredningssamtal
Den berörda pedagogen samtalar med den elev och/eller den förälder, som gjort anmälan.
Samtalet med den utsatte och dennes förälder har som syfte att lyssna in vad som hänt,
stödja och förklara att de vuxna har tagit del av problemet. Allt dokumenteras.
Bearbetningssamtal
Efter utredningssamtal följer samtal med den/de som har kränkt, samt deras föräldrar, enligt
en strukturerad modell. Samtalet inleds med att ansvarig pedagog/pedagoger redogör för
vad saken gäller och vem som är drabbad. Under samtalet ska den/de som är kallade själva
förstå att de handlingar som de utfört är kränkande. Samtalsledaren markerar att det
inträffade är allvarligt och oacceptabelt. Samtalet avslutas med att tid för uppföljningssamtal
bokas.
Uppföljningssamtal
Uppföljningssamtal med både den/de som blivit utsatta och den/de som utfört den
kränkande behandlingen samt med deras föräldrar. Detta sker kontinuerligt tills den
kränkande behandlingen upphör helt. Om de kränkande handlingarna inte upphör, trots
upprepade uppföljningssamtal lämnas ärendet över till rektor. Rektor beslutar om vidare
insatser i samråd med pedagoger och berörda föräldrar.
Föräldramedverkan
Kontakt tas med samtliga berörda parter efter att bearbetningssamtalet skett.
Efter detta kommer kontakt med vårdnadshavarna att ske kontinuerligt till dess att ärendet
är avslutat.
Beslut av rektor
Rektor beslutar om ärendet avslutas eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas.
9. Ansvarsfördelning
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för att denna plan upprättas, efterlevs samt årligen
omarbetas. Rektor ansvarar även för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt
kunna arbeta mot kränkande behandling samt ansvarar för att vikarier och andra som rör sig
på skolan får ta del av likabehandlingsplanen.
Medarbetare
Alla medarbetare i skolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och
motverka diskriminering och kränkning. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda
sådana handlingar.
Föräldrar
Om skola och hem tillsammans tar klart avstånd från kränkande behandling, och samtidigt
tar ett gemensamt ansvar för att hålla god uppsikt både inom och utanför skolan, får detta
en positiv inverkan på eleverna som i sin tur även påverkar gruppen och verksamheten som
helhet i en positiv riktning.
10.
Dokumentation och information
Dokumentation i anslutning till de rutiner som gäller i vår likabehandlingsplan sker i Leanic,
skolans dokumentationssystem.
I samband med att skolan tar emot en ny elev ska den nya familjen alltid informeras om
skolans likabehandlingsplan som finns utlagd på skolans hemsida.
11.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen sker i slutet av varje läsår.
Sammanfattningar med synpunkter och förslag på förändringar i planens innehåll kommer
att samlas in från elever, medarbetare och föräldrar. Eventuella förslag till förändringar i
planen, i kombination med en aktualiserad nulägesanalys, presenteras en bit in på
höstterminen. Därefter får alla berörda grupper åter möjlighet att läsa och ha åsikter om
förslaget till ny likabehandlingsplan innan den blir gällande. Beslut om ny plan sker årligen
under september månad.
ANMÄLAN
I enlighet med lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn.
Anmälarens namn:________________________________datum_____________________________
Inblandade barn/elever:_____________________________________________________________
Inblandade pedagoger:_______________________________________________________________
Beskrivning av kränkningen:
Ansvarig för uppföljande av anmälan:
Namn:_________________________________Befattning:______________________________
