Linköpings universitet Lärarprogrammet Klassreproduktion och skola Hur yttrar sig klassreproduktion genom elevernas skolgång och i val till högskolan? Examensarbete 15 hp Handledare: Linnea Ingebrand LIU-IEI-FIL-G--14/XXXXX--SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Antal ord: 15 922 Sammanfattning Detta examensarbete behandlar hur klassreproduktion yttrar sig i skolan, genom elevernas skolgång. Examensarbetet behandlar även hur klassreproduktion påverkar elevers val att läsa vidare på högskolan. Arbetet är ett konsumtionsarbete, inom detta återges relevanta teorier om klassreproduktion samt forskning inom detta område. Arbetet ger en redogörelse för hur klassreproduktion yttrar sig genom elevers skolgång samt hur denna påverkar val till högskolestudier. Vidare analyseras litteraturen och ett individ samt ett skolperspektiv läggs på denna, analysen behandlar vidare hur klassreproduktion kan tänkas beröra elevernas möjligheter genom skolgången och hur dessa möjligheter i sin tur påverkar eventuella val att läsa på högskolan. Det skildras vidare hur skolan arbetar för att skapa en jämlikhet genom utbildningssystemet, men att skolan som institution medvetet eller omedvetet verkar för att klassreproduktionen skall finns kvar. Arbetet skildras även de olika kapital samt redogör för olika komponenter som tillsammans med skolan och klassreproduktionen bidrar till att denna existerar. Avslutningsvis ges tips för vidare forskning inom området. Innehållsförteckning 1 2 Inledning............................................................................................................................. 1 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................... 2 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 5 1.3 Frågeställningar: .......................................................................................................... 5 1.4 Definition av begrepp .................................................................................................. 5 Metod ................................................................................................................................. 7 2.1 3 4 Metoddiskussion .......................................................................................................... 8 Litteraturgenomgång .......................................................................................................... 9 3.1 Klassreproduktion, skola och val till högskolan ........................................................ 10 3.2 Studiestöd och klassreproduktion .............................................................................. 15 3.3 Andra faktorer som påverkar ..................................................................................... 16 Diskussion ........................................................................................................................ 20 4.1 Jämlikhet i skolan ...................................................................................................... 20 4.1.1 Reformerna Lpf 94 och Gy 11 ........................................................................... 23 4.1.2 Språk................................................................................................................... 25 4.1.3 Studiestöd ........................................................................................................... 26 4.2 Klassbakgrund… ....................................................................................................... 27 4.2.1 … kopplat till val av gymnasieprogram ............................................................. 29 4.2.2 … kopplat till högskolestudier ........................................................................... 29 4.3 Andra faktorer som påverkar ..................................................................................... 31 4.3.1 Attityder och värderingar ................................................................................... 31 4.3.2 Boende och klass ................................................................................................ 34 4.3.3 Kapital ................................................................................................................ 35 5 Slutsats ............................................................................................................................. 35 6 Relevans för läraryrket ..................................................................................................... 37 6.1 7 Vidare forskning ........................................................................................................ 38 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 39 1 Inledning Något som är vida känt är att barn till högutbildade föräldrar i större utsträckning väljer att studera på högskolan efter gymnasiet. Föräldrarnas utbildning spelar en stor roll för barnens skolgång, helt enkelt deras livschanser. Forskning har även visat att barn till lågutbildade föräldrar i mindre utsträckning går vidare till högre studier. Klassreproduktion i skolan och i samhället har en avgörande betydelse för barns kommande liv, deras chans till utbildning och arbete. Skolan skall ge alla elever samma chans att nå goda betyg och alla skall ges möjlighet, att om de vill, studera vid högskolan. Om nu skolan är jämlik och ger alla elever samma chans, hur kommer det sig då att fenomenet klassreproduktion fortfarande existerar? Hur många är det som väljer att läsa vidare på högskolan? Hur formas elevernas livschanser? Varför väljer vissa att studera vidare på högskolan? Och slutligen: Vad är det som gör att vissa gör detta val, medan andra inte gör det? För att kunna diskutera detta bör övergångsfrekvensen från gymnasiet till högskolan redogöras för. Statistiska Centralbyrån (SCB 1) skriver om övergångsfrekvensen från gymnasiet till högskolan, i tabellen ”Påbörjat högskolestudier inom 1-10år för avgångna från gymnasieskolan 1993/94-2010-11. Fördelning på kön. Procent.”. Statistiken visade att det mellan 1993-2011 har skett en ökning i antalet individer som väljer att gå vidare till högskola inom ett år efter avslutade gymnasiestudier. Procenten av gymnasieungdomar som valde att studera på högskola var avgångsåret 93/94 18 procent, medan procenten avgångsåret 2010/2011 var 24 procent. Detta visar på en ökning av antalet gymnasieelever vilka valde att studera vidare på högskola hade ökat med 33 procent mellan åren 1993 och 2011. En möjlig förklaring till denna ökning kan vara att det förändrade arbetsklimatet kräver att elever utbildar sig vid högre utbildningar. Statistiska Centralbyrån (SCB 2 s.10) återger för statisktik gällande antalet högskolenybörjare med föräldrar som gått färdigt gymnasiet eller studerat vid högskolan. Procenten vars föräldrar hade gått klart gymnasiet steg mellan läsåret 1993/1994 och läsåret 2003/2004 från 32 till 38 procent. Dessutom hade 50 procent av högskolenybörjarnas föräldrar gått någon typ av eftergymnasial utbildning. Antalet högskolenybörjare som hade en högre tjänstemannabakgrund var läsåren 1993/1994 33 procent, medan det 2005/2006 var 28 procent. Procenten nybörjare vid högskolan med arbetarbakgrund var läsåret 1993/1994 18 procent medan procenten 2005/2006 var 25 procent. Vad betyder då dessa siffror? Vi kan 1 konstatera att är en högre andel elever med tjänstemannabakgrund vilka läser vidare vid högskola, men att antalet procent under de senaste åren har minskat något. Detta medan den totala procenten som väljer att gå vidare till högre studier, har ökat något. Dessutom har procenten med en arbetarklassbakgrund även den ökat. För att på ett fördelaktigt sätt redogöra för klassreproduktion och social snedrekrytering bör Skolverkets syn på det hela presenteras. I Skolverkets bok Gymnasieskolan 2011 återges ett utdrag ur skollagen som behandlar gymnasieskolans uppdrag: Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.(Gymnasieskolan 2011 s.8) Skolans aktiva strävan efter jämlikhet introducerar Skolverket (Skolverket 1 2011 s.12). Denna strävan tar sig uttryck genom vissa mål. Målen behandlar bland annat hur varje elev skall få möjligheter att undersöka olika valmöjligheter och genom detta kunna ta ställning i frågor gällande deras egen framtid. De skall också få kunskap om vidare studier inom Sveriges gränser, såväl som utomlands. Skolans uppdrag är även att eleverna inte skall begränsas i sina utbildningsval av deras sociala eller kulturella bakgrund. Detta examensarbete avser att behandla klassreproduktion inom skolvärlden. Arbetet kommer att beröra vilka faktorer som spelar roll för individers skolframgångar samt valet att studera vidare på högskola. Arbetet kommer vidare att behandla olika teorier kring klassreproduktion, vad som påverkar denna samt hur detta i sin tur påverkar elevers olika skolval. 1.1 Bakgrund I boken Gymnasieskolan 2011 skriver Skolverket (2011 s. 9ff) om den förändring gymnasieskolan har genomgått historiskt. Man börjar med att redogöra för det mer enhetliga skolsystem som skapades i slutet av 1920-talet för de mer teoretiska utbildningarna, dessa byggde på realskolan eller flickskolan. Under denna tid fanns det dessutom endast två linjer, latinlinjen samt reallinjen. Det var först 1953 som det skapades en tredje linje, den allmänna linjen som innehöll två grenar, en språklig bestående av latin samt en social linje. Parallellt med dessa mer teoretiska gymnasieutbildningar skapades fackgymnasier under 1990-talet första hälft, dessa var i form av handelsgymnasier samt mer tekniska gymnasier. 2 Gymnasiereformen 1956 förenade de teoretiska utbildningarna till ett mer likartat gymnasium, med ett gemensamt första år och därefter fem linjer, humanistiska, ekonomiska, samhällvetenskapliga, naturvetenskapliga samt den tekniska. Med detta lades grunden till den teoretiska delen av dagens gymnasieskola. I och med denna reform avskaffades den studentexamen som tidigare funnits. Yrkesutbildningarna under denna period skedde främst på arbetsplatserna, men 1918 insåg man att det behövdes mer praktiska ungdomsskolor, detta på grund av arbetsmarknadens krav på specialiseringar samt djupare kunskaper om arbetsprocesser inom industrin. Tack vare detta inrättades nu yrkesskolor och fackskolor. Det var industrialiseringens framväxt som ställde krav på yrkesutbildningarna, omfattningen på dessa var under denna period relativt liten och den största delen av utbildningarna skedde fortfarande på arbetsplatserna. Mellan 1930 – 1960-talet riktades kritik mot yrkesutbildningarna, detta pågrund av att de var förlegade samt inte fångade de nya kraven från arbetsmarknaden. Det menades att näringslivet skulle få mer inflytande över yrkesutbildningarna. Lpf 70 infördes på 1970-talet, denna gymnasieskola var mer samlad än den föregående, med såväl tre- som tvååriga linjer. Det var under denna reform som det traditionella gymnasiet med sina fem olika treåriga linjer fördes samman med resterande utbildningsvägar, som blev tvååriga. De resterande utbildningarna var fackskolans sociala, ekonomiska samt tekniska samt andra skolförlagda yrkesutbildningar. Lgr 70 påverkade yrkesutbildningen på så vis att tiden för de yrkesspecifika ämnena minskade, detta jämfört med de gamla yrkesskolorna där en tredjedel av tiden i årskurs ett, ägnades åt de mer allmänna ämnena. Tanken med denna yrkesutbildning var att eleven skulle få en inledande yrkesutbildning i gymnasiet, men att denna skulle färdigställas som anställd. 1994 års reform förde med sig en kursutformad gymnasieskola. Det linjesystem som existerade i Lgy 70 ansågs inte tillräckligt anpassat till arbetslivet, detta eftersom arbetslivet krävde mer och djupare kunskaper för de elever som gick en yrkesutbildning. Just därför blev nu alla linjer treåriga och de gymnasiegemensamma ämnena utökades till åtta, så kallade kärnämnen, dessa kom att uppta en tredjedel av utbildningstiden. Dessutom gav dessa ämnen grundläggande högskolebehörighet, detta för att bredda rekryteringsbasen till högskolan. Något som var nytt under Lpf 94 var även att elevinflytandet nu prioriterades, utbildningen skulle styras mer efter elevernas önskemål. Styrningen av den svenska skolan decentraliserades samt avreglerades till gagn för mål samt resultatstyrning. Villkoren för friskolorna ändrades även under denna period, friskolorna fick nu i princip samma 3 finansiering som de offentliga skolorna. Under 1900-talet ökade arbetslivets utveckling vilket även förde med sig ökade krav på generella kompetenser. Även ökade krav på deltagande i de demokratiska processerna med vårt komplexa samhälle i bakgrunden, förde även det med sig ökade krav på en gemensam medborgerlig referensram. De reformer som genomfördes under 1900-talet gjordes alltså med bakgrund att möta mer komplexa krav från arbetslivet och samhället, detta åstadkoms genom att förstärka det allmänna innehållet i alla yrkesutbildningar. Genom detta skulle det garanteras att eleverna fick möjlighet att utveckla de generella kompetenser som inte bara krävdes i arbetslivet utan även i samhället. Reformen 1994 medförde även vad man kallade medborgarkompetensen, vilka alla elever skulle nå på gymnasiet, denna kom att bli synonym med en grundläggande högskolekompetens. Detta betydde i praktiken att alla elever som gick ett yrkesförberedande program hade möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet. Det svenska samhället har en lång bildningstradition och Skolverket skriver att gymnasieutbildningen ur flera synvinklar är unik. Nästan alla elever går vidare från högstadiet till gymnasiet, och nästan 50 procent av gymnasieeleverna går vidare till någon typ av högskoleutbildning efter avslutade studier på gymnasiet. Sedan 2000-talet har det visat sig i olika undersökningar eleverna inte gick ut med lika höga kunskaper som förr. Många elever avbröt dessutom sina studier på gymnasiet, detta tillsammans med den höga ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige, ledde fram till gymnasiereformen 2011. Gymnasiereformen 2011 går att sammanfatta i fyra punkter. 1) Eleverna skall bli väl förberedda för yrkesverksamhet efter gymnasiet eller för fortsatta högskolestudier. Yrkesutbildningarna skall förbereda eleverna så att de kan börja arbeta direkt efter gymnasiet, studierna skall vara av sådan karaktär att de skall bli specialiserade mot ett visst yrke. De högskoleförberedande utbildningarna skall göra eleverna förberedda för studier på högskolan. 2) Alla skall nå målen, genomströmningen skall vara hög och alla elever skall gå ut gymnasiet efter tre år, så få elever som möjligt skall avsluta gymnasiet utan fullföljd utbildning. Inträdeskraven skall dessutom vara höga till gymnasiet, detta eftersom eleverna skall vara så väl förberedda som möjligt. 3) Utbildningarna skall vara likvärdiga, detta för att eleverna skall känna sig trygga i sin utbildning. Utbildningen skall vara kvalitetssäkrad med hjälp av Skolverket och de yrkesförberedande programmen skall kvalitetssäkras av det nationella programrådet. 4) Studievägar och styrdokument skall vara tydliga. Föräldrar, elever och målsmän skall veta vad gymnasieutbildningen rymmer samt vad den leder till. Ett tydligt stöd för läraren skall vara styrdokumenten. Gymnasieexamen behövs för att göra tydligare vad det 4 är som gymnasieskolan kvalificerar, detta för att underlätta rörlighet internationellt vad gäller studier, arbete samt praktik. Som bekant är utbildning inte enbart av vikt för den enskilde individen, utan den bidrar även till samhällets tillväxt. Statens offentliga utredning 2003:96 skriver att utbildning och ekonomisk tillväxt är starkt sammankopplade. Idag framhålls utbildning som en positiv effekt på samhällets tillväxt, skriver SOU 2003:96 (2003 s.18f). De menar vidare att länder vilka har en mer välutbildad arbetskraft, visar på en högre finansiell tillväxt. SOU 2003:96 (2003 s.25f) skriver även om den breddning högskolan har gjort sedan 1977. De anser att den reform som trädde i kraft 1977 hade som uppgift att genom att starta fler högskolor på andra orter, skulle det göra utbildningen mer lättillgänglig. Detta skulle leda till att fler individer från ett större antal klasser i samhället, kunna söka sig till högskolan. I det långa loppet var tanken att genom denna reform, skulle bidra till en ekonomisk, kulturell och social utjämning. År 2001 skrevs det enligt SOU 2003:96 (2003 s.26) in i Högskolelagen att högskolorna skulle arbeta aktivt med att bredda rekryteringsbasen, en delegation tillsattes även – Rekryteringsdelekationen. Dess syfte var: … att öka mångfalden i högskolan, skapa breddad rekrytering, öka övergångsfrekvensen och sträva efter att skapa en social och etnisk mångfald. (SOU 2003:96 s.26) . 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att på ett fördjupat sätt redogöra och analysera för hur klassreproduktion yttrar sig genom elevers skolgång, fokus inom detta kommer framförallt ligga på hur detta yttrar sig i övergången från gymnasiet till högskolan. Ett individ samt ett skolperspektiv kommer dessutom att läggas på begreppet klassreproduktion och social snedrekrytering. 1.3 Frågeställningar: Hur yttrar sig klassreproduktion genom elevers skolgång? Hur yttrar sig klassreproduktion i valet till högskola/universitet? 1.4 Definition av begrepp Genom detta examensarbete kommer klass att beskrivas med många olika begrepp, dessa är bland annat, social bakgrund, social klass, socialgrupper, socioekonomisk bakgrund samt 5 klassbakgrund med flera. Dessa olika begrepp står för samma sak, nämligen hur individers uppväxtförhållanden påverkar deras möjligheter i skolan, val av gymnasieskola samt vidare studier vid högskolan. Det är också denna definition jag avser att använda i examensarbetet. För att redogöra för de kapital som är starkt sammankopplade med Bourdieus begrepp klass, behövs även de begreppen definieras. Per Månsson (2013 s.408) skriver om Bourdieus kapitalbegrepp. Sociologen beskriver det ekonomiska kapitalet, vilket innefattar kapital och pengar. Han beskriver vidare det symboliska kapitalet, vilket innefattar symboler och kännetecken som krävs för att invidiver skall kunna uttrycka sin grupp tillhörighet samt konkurrensförmåga. Det sociala kapitalet omfattar individers gynnsamma sociala kontakter. Det sista kapitalet Bourdieu förklara är det kulturella kapitalet, vilket innebär att individen behärskar kulturens olika facetter. Ytterligare ett begrepp som bör nämnas i samband med klass är skolans dolda läroplan. Anthony Giddens (2011 s.531) redogör för sociologen Ivan Illich åsikter kring detta. Illich menar att elever inte enbart tillägnar sig kunskaper på lektioner i skolan, utan att mycket av det som lärs ut inte har någon lektionsanknytning. Skolan tenderar att inpränta eleverna med ett passivt mottagande, vilket innebär: … ett okritiskt accepterande av den existerande sociala ordningen genom den disciplin och den styrning skolan rymmer. (Giddens 2011 s.531). Han menar vidare att: Den dolda läroplanen lär barnen att deras roll i livet är att veta sin plats och vara nöjda med den. (Giddens 2011 s.531) Ett begrepp som bör behandlas i kombination med klassreproduktion och den dolda läroplanen är social snedrekrytering. SOU 2003:96 (2003 s.37f) förklarar begreppet vilket används för att beskriva samband mellan social bakgrund och val av utbildning. Detta begrepp innebär att barn från olika samhällsklasser i olika hög grad antas till utbildning, detta begrepp består vidare i två faktorer. Dels att barn som kommer från tjänstemannahem genomsnittligt presterar bättre samt ges högre betyg, dels att barn på samma prestationsnivå och som kommer från tjänstemannahem i högre grad fortsätter till högre studier. 6 2 Metod Detta examensarbete skrivs som ett konsumtionsinriktat sådant, litteraturstudie kommer ligga till grund som metod. Att göra en litteraturstudie betyder att skribenten inom ett visst område redogör för andras studier och kunnande. Redan tidigt i arbetsprocessen togs beslutet att undersöka hur klassreproduktion ter sig inom skolvärlden, men intresset för att undersöka hur detta yttrar sig i elevers val till högskolan var den avgränsning som gjordes. För att kunna undersöka detta område behövdes det ta reda på mer om först klassreproduktion som sådant, sedan hur detta yttrar sig genom elevers skolgång och framförallt i valet till högskolan. För att säkerställa att sökning efter relevanta källor skedde så användes universitetsbiblioteket i Linköpings databas. Sökord som då användes var: social snedrekrytering skola, klassreproduktion gymnasieskola samt social bakgrund skola. Antalet relevanta reslutat varierade mellan de olika begreppen, men framförallt återkom några examensarbeten inom samma område. Studier av dessa tillsammans med sökningar på universitetsbiblioteket i Linköping ledde till att jag fick hjälp med att hitta relevant litteratur för mitt arbete. Efter detta gjordes en ytlig läsning av den litteratur som jag genom studerande av andra examensarbetet, fann relevanta för mitt examensarbete. Sedan gjordes närstudier av den nyfunna litteraturen. Jag valde även att söka på Skolverkets hemsida för att få en tydligare skolanknytning gällande klassreproduktion. Vid sökning på denna hemsida användes social klass samt likvärdighet skola. Även här varierade resultatet mellan de olika sökorden, för att dessutom säkerställa att sökresultaten var säkra att använda valde jag att undersöka de sökresultat vilka kategoriserades under Publikationer på skolverkets hemsida. Anledningen till detta var att dessa artiklar eller rapporter har publicerats på Skolverkets hemsida. Skolverket är som bekant en statlig organisation vilket gör reliabiliteten för det som publiceras där torde vara hög. För att ytterligare komplettera den funna litteraturen med statisktik gjordes studier av Statistiska Centralbyråns data inom kategorin skola. För att finna relevant statistik valde jag att söka på deras sida Statisktik efter ämne, sedan valde jag att undersöka statisktik inom underkategorin Skola. Jag valde sedan att undersöka data under kategorierna Befolkningens studiedeltagande, Befolkningens utbildning, Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning samt Övergång gymnasieskola – högskola. Data som sedan visade sig vara av intresse, var studien Övergång gymnasieskola – högskola, den statstik som var intressant inom denna kategori var Påbörjat högskolestudier inom 1-10år för avgångna från gymnasieskolan 1993/94-2010-11. Fördelning på kön. Procent. Denna data var dessutom publicerad 2013-0531 och mätningarna var gjorda mellan 1990-2011. Ytterligare en artikel från SCB valdes även 7 att redogöras för, denna behandlade dessutom det ämne detta examensarbete avhandlar: hur övergångsfrekvensen hos arbetarklassbarn från gymnasiet till högskolan ser ut. I denna artikel återges data så sent som läsåren 2003/2004. 2.1 Metoddiskussion När man gör ett konsumtionsinriktat examensarbete ställs det krav på validiteten hos den litteratur som väljs. Detta ställer stora krav på skribenten, eftersom den litteratur som väljs bör vara både relevant men också applicerbar på området. Dessutom bör en tydlig avgränsning göras tidigt i såväl sökandet men också i studien av litteraturen, detta eftersom värdefull tid annars kan läggas på att studera för området, irrelevant litteratur. En tydlig avgränsning behövs även för att examensarbetet inte skall bli för brett. Vid sökning av litteratur granskades som bekant andra publicerade examensarbeten inom samma område. Vid studerande av dess litteratur återkom faktumet att mycket av den litteratur som bedömdes vara av relevans för mitt examensarbete, var relativt gammal. Det är dock så att många av de teorier gällande klass och klassreproduktion, är fullt applicerbara på dagens samhälle, vilket gjorde deras ålder till ett ringa problem. Flertalet av deras studier hade även gjorts utomlands. De sociologer och deras teorier jag valt redovisa är förutom dess relevans för ämnen, är också de sociologer vilka återkommer i mycket av den sociologiska litteratur som används på universitet. För att kunna redogöra och analysera kring klass och klassreproduktion krävs i mitt tycke, en redogörelse för Giddens, Bourdieu och Bernsteins tankar kring detta. Många av de svenska undersökningar som jag valt att återge för i arbetet är även de relativt gamla. Detta har dock ingen betydelse eftersom de mönster som redovisas går att skönja även idag. Det är också så att dessa undersökningar är gjorda inom ramen för en annan läroplan än den som råder idag, liknande tendenser går att skönja i dagens skola. Detta gör dem bara mer intressanta för detta arbete, därför att de går att ställa mot hypoteser gällande hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt GY 11 kommer att påverka klassreproduktionen. De är dessutom alla gjorda i Sverige och i svensk skola, vilket gör dem högst betydelsefulla. Jag har baserat mina beslut om att använda jämförelsevis gamla teorier samt undersökningar på det faktum att det inte är mycket som ändrats gällande klassreproduktion under de senaste 30-40 åren. Jag har även valt att ta med Robert H. Frank, vars studie är genomförd i USA. Jag anser att mycket av det han skriver är tillämpbart på svensk skola samt det svenska samhället. För att på ett betydelsefullt sätt komplettera den äldre litteraturen valde jag att söka statistik på Statistiska Centralbyrån samt Skolverkets hemsida, detta för att få nyare data samt konkret information om jämlikhet och 8 klassreproduktion från den organisation som styr svensk skola. Genom att göra detta breddade jag min tidigare litteratur med nyare, detta var dessutom ytterligare en del i att säkerställa att den litteraturen hade hög reliabilitet. För att få en så bred bas som möjligt i detta examensarbete har jag försökt bredda mig så mycket som möjligt, där av blandningen mellan gammal och ny litteratur, fakta och undersökningar från tillämpbara källor. Ett problem som framkom under arbetet med litteraturgenomgången samt förarbetet till diskussionen var att merparten av författarna hade samma åsikter och samma delar som de ansåg påverka klassreproduktionen. Detta skapade vissa problem eftersom det i diskussionen krävs att författarna kan ställas mot varandra, det skapades även något av en konsensus gällande detta. Detta var någonting som jag var tvungen att ta i beaktande för att kunna få en önskvärd och intressant diskussion. 3 Litteraturgenomgång Sociologen Pierre Bourdieu (Månsson 2013 s. 385) redogör för begreppet klass. Han påvisar i flertalet studier att utbildningssystemet är av stor betydelse för klassreproduktionen. Författaren menar vidare att den stora tillväxt utbildningssystemet har utsatts för samt dess ökade anpassningsförmåga har fört med sig två konsekvenser, en av dessa är justeringar och förändringar i klasstrukturen i samhällen, den andra är att det samtidigt har uppstått ett reproduktionsmönster där ett klassamhälle med underordnad och överordnad. Bourdieu använder sig av reproduktionsbegreppet vilket han exemplifierar genom till exempel relationer mellan lärare - elev, det kan i detta fall handla om att överföra, tillägna sig samt omvandla det sociala kapital, vilket är av stor innebörd för att nå en hög social position. Månsson skriver vidare om Bourdieus (Månsson 2013 s.385) tankar kring utbildning och klassreproduktion, han menar att elever i skolan inte enbart kämpar med att nå boklig bildning och kunskap, man lever också med sitt sociala ursprung samt erfarenheter kopplade till sin klass. De lägre klasserna har enligt Bourdieu en önskan om att utbildning skall bli vad de hoppats på, alltså nyckeln till social framgång samt att det ge dem ett ökat socialt kapital. För att utbildningen skall bli just detta krävs det ett mödosamt anpassningsarbete. Om de inte kan upptäcka vilka värden det handlar om och göra dem till sin egen ”bildning”, räcker det inte en med en strävan och en dröm, inte ens pengar eller högre sociala positioner räcker till. Han skriver vidare att om ett barn från en lägre klass som vill förändra sin klassposition genom utbildning, handlar det i stor utsträckning om att tillskriva sig de sociala exempel som bär 9 fram utbildningens klassinnebörd och idé, som till exempel att gå i de ”rätta” skolorna, tillägna sig dess språk, olika typer av kunskapsformer samt beteenden. Detta går i hög grad att koppla till människors habitus och fält, något som Bourdieu behandlar. Månsson (2013 s.407) redogör för dennes tankar, Bourdieu menar att människor genom sitt habitus kan agera samt förhålla sig mer eller mindre naturligt i olika typer av sociala miljöer. Han menar därför att grunden för en individs habitus alltid utgörs av dess sociala ursprung, dess klass. För att ytterligare befästa detta menar han att det som påverkar en individs möjlighet att tillägna sig ett nytt habitus, är kollektiva omständigheter utanför individens kontroll. Även Giddens (2007 s.121) skriver om Bourdieus tankar kring detta, han menar att ett habitus i stor utsträckning har att göra med hur denne med skicklighet hanterar sin omgivning, detta begrepp innefattar även deltagarnas egen tolkning om sin kultur och individernas förmåga att ge uttryck för den. 3.1 Klassreproduktion, skola och val till högskolan I Skolverkets (Skolverket 2, 2011) rapport 20 år med förändring i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? skriver Anders Böhlmark och Helena Gustavsson om likvärdigheten i svensk skola under 20 år. De (2011 s.1) menar att skolans strävan för en likvärdig utbildning syftar till att oavsett var elever bor och vilken utbildning deras föräldrar har, vad de tjänar eller vilket land de ursprungligen kommer ifrån, så skall alla barn och ungdomar ges samma möjligheter inom skolan. Vidare skriver de att det i dagens samhälle finns både gamla och nya utmaningar som skolan står inför, dessa utmaningar gäller barn och ungdomars rätt till utbildning och kunnande. Detta mot bakgrunden att barn till mer högutbildade föräldrar har lättare i skolan. Man anser även att om det nu är så att elevers hemmiljö spelar en avgörande roll för framgång inom utbildningssystemet, att en väl fungerande skola torde klara av att utjämna detta. Som tidigare redogjorts för har en mängd reformer genomförts för att överbrygga socioekonomiska skillnader, både i gymnasiet men även i valet till högskolan. De (2011 s.16) anser att en sortering gällande elevers socioekonomiska bakgrund är en del i förklaringen till varför betyg skiljer sig mellan skolor. Dessutom menas det att en jämbördig skola karakteriseras av att familjebakgrundens betydelse för elevens betyg är så pass liten att skola i och med detta kan jämna ut elevers livschanser, att alla ges samma chans, oavsett klassbakgrund. Månsson (2013 s.385f) återger för Bourdieus tankar kring utbildning och klassreproduktion, sociologen menar att skolan skall och kan överbrygga och utjämna relationer vilka skapats av 10 sociala och kulturella skillnader. Han skriver dessutom att skolsystemet trots allt domineras av en tanke om att utbildning bör vara lika för alla, oavsett social bakgrund. Men trots detta skriver han att man ofta genom denna föreställning blir blind för att det inom utbildningsväsendet sker en överföring av samhällets system av värden av normer och som bekant dominerar samhället. Giddens (2007 s.533) skriver även om Bourdieus begrepp kulturell reproduktion och dess koppling till utbildning och skola. Detta begrepp förklarar hur skolan som institution tillsammans med andra sociala institutioner medverkar till att bevara ekonomiska orättvisor över generationer. Klassreproduktion riktar vår uppmärksamhet mot den dolda läroplanen, denna påverkar i stor grad inlärningen av attityder, vanor och värderingar. Han menar att skolan i stor utsträckning förstärker de kulturella värderingar samt synsätt som vi lär oss tidigt. Bourdieu (Giddens 2007 s. 533) menar vidare att det mellan klasser skiljer sig språkligt. Han anser att: Barn från lägre socialgrupper, ofta även från olika minoritetsgrupper, utvecklar ett sätt att prata och bete sig på som inte alls stämmer överens med de grupper som dominerar i skolan. (Giddens 2007 s.533). Bourdieu anser att det till och med går att hävda att dessa barn hamnar i en främmande kulturell miljö, dessa barn är inte enbart mindre motiverade att prestera i skolan, utan man kan säga att deras sätt att prata och agera inte stämmer överens med skolsystemets önskningar. Detta skapar i sin tur friktion mellan hur lärarna och eleverna agerar mot varandra - även om bägge parter gör sitt bästa för att göra sig förstådda. Giddens (2007 s.532f) återger även för Basil Bensteins tankar kring barns språkliga koder och dess kopplingar till skolan. Bernstein menar att de återfinns en skillnad i hur barn från en arbetarklass respektive en medelklass gällande hur de använder sitt språk. Han anser att arbetarklassbarn har en begränsad språklig kod, deras språk rymmer många outtalade villkor som talaren förväntar sig att andra skall förstå. Föräldrar från en arbetarbakgrund tenderar att fostra sina barn på ett sådant sätt att belöningar samt klander används för att skapa önskvärda beteenden. Detta typ av språk passar sig bättre för att diskutera konkreta saker än för mer abstrakta saker. Denna begränsade språkliga kod kännetecknar därför barn från en arbetarbakgrund. Medelklassbarnens språkliga koder är enligt Bernstein mer utvecklad, detta betyder att medelklassbarnen kan anpassa ordens betydelser efter situation. Dessa barn lär sig tidigt att använda språket mindre kontextbundet, vilket gör det lättare för dem att uttrycka mer 11 abstrakta tankar och idéer. Bernstein menar att barn som har en högre språklig kod klarar sig bättre än de med en lägre språklig kod, när det gäller de formella krav som skolvärlden ställer på eleverna. Bernstein poängterar dock att det inte handlar om att barn från arbetarklass på något vis har ett sämre språk, det handlar snarare om att deras språk inte stämmer överens med skolans språknormer. I SOU 2003:96 (2003 s.31) redogörs för utbildningens fördelning. Man menar att tack vare utbildningssystemets successiva utbyggnad, har en höjd utbildningsnivå blivit resultatet. Långtidsutredningen ställer sig frågan om denna utbyggnad har lett till att andra grupper än tidigare har fått tillgång av utbildningssystemet. De (2003 s.37) skriver vidare att den svenska befolkningens utbildningsnivå har ökat under 1990-talet. Långtidsutredningen menar att den sociala snedrekryteringen har minskat under 1990 talet. SOU 2003:96 (2003 s.38) hänvisar till SOU 1993:85 där det skrivs att den sociala snedrekryteringen har minskat påtagligt under 1900-talet, utredningen fastställer också att sambandet mellan social bakgrund samt övergången till högre studier under 1990-talet fortfarande var starkt, trots undanröjningen av många utbildningshinder. De (2003 s.38f) skriver vidare att studenter vilka har en arbetarbakgrund än idag är underrepresenterade vid universitet och högskolor. Det bör dock nämnas att antalet högskolenybörjare under 35 år från en arbetarbakgrund från 1990/1991 till 2001/2002, ökade från 20 till 27 procent. Under samma period minskade antalet högskolenybörjare från ett högre tjänstemannahem från 32 till 25 procent. Anledningen till denna minskning anser SOU 2003:96 (2003 s.38f) beror på att många barn från högre tjänstemannahem i större utsträckning än förr, studerar utomlands. Utredningen menar även att rekryteringen till högskolan har breddats, samt att den har jämnats ut uppåt i åldrarna. Det konstateras även att den sociala snedrekryteringen har minskat under 1900-talet, men att den sociala bakgrunden ändå visar sig ha en avgörande betydelse vid elevers val av utbildning. Studier visar enligt SOU 2003:96 (2003 38f) att den sociala snedrekryteringen har varit förhållandevis stabil mot faktorer såsom politiska förändringar, omorganisationer inom utbildningssystemet samt konjunkturförändringar. SOU 2003:96 (2003 s.99f) skriver vidare att man inom den sociologiska litteraturen undersöker orsakerna till social snedrekrytering, sociologerna menar att detta är en process, där valen formar individer redan innan påbörjade högskolestudier. Undersökningar har enligt SOU 2003:96 (2003 s.99) visat att det genom utbildningssystemet sker en social gallring, man menar även att dessa är tydligast vid det första utbildningsvalet. Dessutom skrivs det att det sker en selektion, till val av antingen ett yrkesförberedande eller studieförberedande program. 12 SOU 2003:96 hänvisar till en rapport gjord 1998 av SCB, där 5 000-10 00 individer deltog. Denna studie redovisar de betyg elever som gick ut grundskolan år 1998 hade. Rapporten visar att det betygsmässigt skiljer sig åt mellan olika sociala grupper, den visar även att det återfinns ett starkt samband mellan grundskolebetyg och social bakgrund för de ämnen som rapporten berör. Tjänstemannabarn i mellanställning samt barn till högre tjänstemän har enligt denna rapport högre betyg än de övriga eleverna. I valet till gymnasieskolan står elever inför valet om de skall välja att läsa ett studieförberedande – eller ett yrkesförberedande program. Långtidsutredningen (2003 s.105) skriver att dessa olika program ger elever olika vidd i sin behörighet till högskoleutbildningar. SOU 2003:96 (2003 s.134) menar dessutom att segregationen och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper sker tidigt, till och med redan på grundskolan. Även valet till gymnasieskolan skiljer sig åt mellan olika grupper, här är det betygen som spelar roll för möjligheterna att välja gymnasieprogram, även om de flesta ungdomar idag går vidare till gymnasiet. SOU 2003:96 (2003 s.135) anser att barn till högre tjänstemän är överrepresenterade på de studieförberedande programmen, samhälls- samt naturvetenskapsprogrammet. Utredningen ger även en redogörelse för det uttalade syftet med programgymnasiet, som bekant infördes på 1990-talet, tanken var att valet till gymnasiet skulle bli mindre bundet till tidigare skolprestationer. Man återger även för att det har avgörande betydelse för eleverna, om de vuxit upp i ett studievant hem eller inte. SOU 2000:39 (2000 s.44f) redogör för forskning som visar att elevers medelbetyg varierar beroende på deras sociala ursprung, forskningen visar även att en högre social klass förde med sig högre betyg. Den största elevgruppen med höga betyg återfanns bland barn med läkarföräldrar efterföljt av universitetslärare samt civilingenjörer. Vidare menas att de som bär på ett starkt utbildningskapital, är de som är mest beroende av utbildningsväsendet samtidigt som det är dessa som lyckas bäst i skolan. Långtidsutredningen (2000 s.164ff) förklarar att det finns en ingående relation mellan elevers sociala bakgrund och val av högre utbildning. Enkelt formulerar kan social bakgrund ge såväl direkta som indirekta effekter, detta kan förklaras genom att personer som har ett ursprung i högre sociala klasser, i högre omfattning väljer ett studieförberedande program på gymnasiet. Det går att säga att en elevs sociala bakgrund påverkar studieförutsättningar, betyg och genom detta val av högre utbildning. Dessa delar samspelar och hör samman med varandra och formar elevers livsvillkor. Elevers sociala bakgrund har i detta fall en indirekt verkan. SOU 2000:39 (2000 s.62) skriver vidare att det är tre faktorer som spelar roll i rekryteringen till gymnasieskolan, skolframgång, socialt 13 ursprung samt kön. Bland de högre klasserna återfinns fler elever vilka väljer ett studieförberedande program, medan det inom de yrkesförberedande programmen återfinns en högre andel från de lägre sociala klasserna. Långtidsutredningen (2000 s.68,73f) menar dessutom att om man gör en jämförelse mellan elever med samma skolkapital och medelbetyg, men med annorlunda social bakgrund så visar den att elever från högre sociala klasser oftare söker sig till studieförberedande program, medan elever från lägre sociala klasser söker sig till dessa bara i vissa fall. Det bör dock poängteras att eleverna med ett lägre socialt kapital även de söker sig till de studieförberedande programmen, men att de inte söker till denna för ens de uppnått riktigt höga medelbetyg. Dessutom verkar det enligt SOU 2000:39 som att elever från högre sociala klasser med medelmåttiga betyg visar sig ha en större självständighet från skolans besked gällande till exempel kompetenser i form av betyg, vid val av fortsatt utbildning. Tallberg- Broman, Ingegärd med flera (Skolverket 3, 2003) skriver om Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Skolverket (2003 s.50) menar att skolan historiskt sett har varit uppdelad på kön och klass – idag har vi istället en skola för alla. Dessutom befinner sig de flesta barn och ungdomar inom samma skolform, något som även det historiskt sett har skiljt sig åt. Skolverket menar även att vi trots påståendet att det skulle finnas en skola för alla, så har vi en skola som är segregerad, med en social snedrekrytering och en social sortering. Vidare skriver de att barn till mer välutbildade föräldrar klarar sig bäst inom skolan, detta eftersom dessa föräldrar själva värderar utbildning högt samt att de själva ofta kommer från studievana hem. Skolverket menar vidare att även skolan är delaktig i detta, bland annat genom lärarna samt hela skolsystemet värderar vissa egenskaper högre än andra. Man menar även att skolan är mer välkänd för vissa elever än andra, vilket självklart påverkar elevers attityder till den. Skolverket (2003 s.50) skriver vidare att enbart för att en elev kommer från en medelklassbakgrund, betyder detta inte per automatik att det går bra för denna i skolan – men det finns en tydlig koppling mellan dessa variabler. De skriver också att: Oftast innebär en högre klassbakgrund också högre utbildning och därmed också fler möjligheter på arbetsmarknaden, högre lön, större kännedom om hur samhället fungerar, hur man kan påverka, vilka skolor som är bäst för ens barn. På så sätt kan man säga att en av skolans funktioner är att reproducera klassamhället snarare än att vara just en skola för alla. Skolverket (2003 s.50) 14 Vidare återger Skolverket (2003 s. 59) för en översikt över klassbegreppet, de redogör för Bourdieus och Passerons studie, vilken gjordes 1977 i Frankrike, trots att studien är gammal och genomfördes i Frankrike, menar Skolverket att den är applicerbar på västerländsk skola. Sociologernas teorier visade hur skolsystemet genom vissa dolda symboliska processer, på ett klart sätt lärde ut samt visade vilket språk som var det som skulle användas. Deras teorier visade även vad som uppmuntrades i skolan, detta visade sig stämma överens med hur de dominerande klasserna förhöll sig samt handlade i samhället. Sociologerna Bourdieu och Passeron (2003 s.60) menade vidare att skolan inte enbart reproducera klass, utan även utbildningsmönster. Skolverket (2003 s.62) anser dessutom att skolframgång legitimerar individer till högre positioner i samhället, de återger även för Jönssons m fl. tankar kring detta. Jönsson m fl. anser att utbildningssystemet i hög grad vilar på de högre sociala skiktens värderingar samt grundsyn. Baserat på Jönssons m fl. tankar kring detta, menar Skolverket att detta är just därför barn till högutbildade gynnas av skolsystemet. Skolverket (2013 s.148ff) skriver att elevers socioekonomiska bakgrund har en stark sammankoppling med deras studieresultat. De hänvisar till PISA - undersökningar, vilka visar att en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat, är deras socioekonomiska bakgrund. De skriver också att en elevs prestationer också kan påverkas av genomsnittliga sammansättningar i skolan, med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. 3.2 Studiestöd och klassreproduktion SOU 2003:96 skriver att studiestödet avsågs till att hjälpa till att realisera jämlikhetsmålen. I budgetpropositionen skrivs det att: Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till högt deltagande i utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper inom befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. (SOU 2003:96 s.28). SOU 2003:96 (2003 s.28) menar att studiehjälpssystemet har sin grund i 1964 års studiereform. Man skriver att: Enligt dessa är det grundläggande skälet för studiehjälpen att den skall vara ett stöd i samhällets strävan att ge alla ungdomar – oberoende av social och ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort – möjlighet att få den utbildning de har förutsättningar och intresse för. (SOU 2003:96 s.28). 15 Utredningen (2003 s.51) berör även studielånet, de menar att studielånet är generellt, precis som studiebidraget, samt att det har som syfte att ge studenter möjlighet till att jämna ut intäkter och kostnader över tiden, SOU 2003:96 (2003 s.51) menar dessutom att detta skall motverka att val till högskola enbart baseras på deras ekonomiska förutsättningar, snarare än deras studiebegåvning. Utredningen (2003 s.52) skriver vidare att ändringar i inkomst mellan olika grupper kan enligt SOU 2003:96 utgöra den direkta fördelningseffekten, av de subventioner, vilka återfinns inom utbildningssystemet. Man menar vidare att om det går att fastställa att studiestödet och studielånet som subventioner, medverkar till en reducerad social snedrekrytering, så bör det kunna talas om en utjämning av livsutsikter samt inkomster genom livet. SOU (2003 s.52) skriver även att utbildning ofta leder till en ökad inkomst, men att den ger individer en möjlighet till en högre lön. SOU 2003:96 (2003 s.62) skriver även att benägenheten att låna pengar har ökat något under 1990-talet, samtidigt som snedrekryteringen har minskat. De skriver vidare att det inte finns någon statistik som behandlar studiemedlets påverkan på rekrytering samt snedrekryteringen till högskolan. Detta menar SOU 2003:96 (2003 s.62) beror på att grunden till snedrekryteringen läggs tidigare i livet, långt innan ungdomars val till högre studier görs. 3.3 Andra faktorer som påverkar En annan faktor som spelar roll för elevers skolframgångar samt vilken socioekonomisk klass de tillhör - är var de bor. Robert H. Frank (2007 s.49) går att koppla till hur boende kopplas samman med klassreproduktion, han skriver om hur den ökade ojämlikheten drabbar medelklassen i USA. Frank behandlar ökade boendeutgifter för medelinkomstfamiljerna och samband mellan fastighetsvärden och skolundervisningens kvalitet. Frank (2007 s.49) har såsom åsikt att mycket tyder på att klasskamraters socioekonomiska ställning och elevers skolprestationer - hör samman. Vidare anser han att det finns ett positivt samband mellan skolundervisningens kvalitet och fastigheternas värde i området där skolan ligger. Han (2007 s.50) menar därför att medelklassfamiljerna står inför ett dilemma vilket är svårt att lösa. Antigen överskrider de sin budget genom att köpa ett alldeles för dyrt hus, men i gengäld kan de skicka sina barn till en skola av medelgod kvalitet, eller så håller de sig inom sin budget och köper ett mindre hus - och skickar sina barn till en skola vilken är sämre än genomsnittet. Intresset för att jämföra husens storlek menar Frank (2007 s.52) behöver inte enbart vara av praktiska skäl, ett hus värde påverkar också hur trygg stadsdelen det ligger i är, samt vilka skolor ens barn ges möjlighet att gå i. 16 Giddens (2007 s.277f) skriver om faktumet att individuella identiteter i mycket större utsträckning skapas utifrån individers val av livsstil. En individs livsstil kan till exempel innefatta klädstil, val av mat samt fritidsintressen, alltså skapas individers identiteter allt mindre utifrån traditionella klassindikationer som jobb. Bourdieu (Giddens 2007 s.278) menar även han att individers val av livsstil också kan kopplas till och utgör en viktig indikator på klass. Bourdieu höll med om att det ekonomiska kapitalet, var av betydelse vid en klassanalys, men han menade även att det inte endast kunde ge fullständig förståelse av begreppet. Giddens (2007 s.278) redogör vidare för Bourdieus klassbegrepp, Bourdieu menar att människor idag skiljer sig från varandra, inte genom det ekonomiska kapitalet, utan snarare genom det kulturella kapitalet. Bourdieu (Giddens 2007 s.279) menar dessutom att varje kapital hör samman med de andra, och att om man innehar ett sorts, så är det lättare att få mer av ett annat. Ett exempel på detta ges i Giddens (2007): En affärsman som tjänar mycket pengar (ekonomiskt kapital) kanske inte har någon utvecklad kulturell smak, men kan betala sina barns skolgång i privata skolor där de kan öka på sitt kulturella kapital. Pengarna kan också göra att affärsmannen får kontakter med andra seniora kolleger och hans barn kan umgås med deras barn och på så sätt öka på sitt sociala kapital. (Giddens 2007 s.279). Man ställer sig baserat på detta frågan: behöver barn med studieovana miljöer längre tid på sig innan de väljer att gå vidare till högskolan? SOU 2003:96 (2003 s. 48) drar vidare slutsatsen att: Trots expansionen och den regionala utbyggnaden av högskolan har därför inte den sociala rekryteringen förändrats i särskilt hög utsträckning till att bli mindre skev. (Giddens 2007 s.48) Valet till gymnasieprogram förklarar inte fullständigt, men kan på ett sätt kan förklara snedrekryteringen till högskolan. Det konstateras också att det finns kvar en skillnad mellan arbetarbarn samt barn med en tjänstemannabakgrund i övergångsfrekvenser till högskola, trots att det i Lpf 94 fanns en studieförberedande gymnasieutbildning som är till för alla. Man menar dessutom att det har betydelse i valet till högskola, för barn om de kommer från en studievan miljö eller inte. Utredningen (2003 s. 49) skriver vidare att utbildningens främsta mål är att ge barn och ungdomar en jämbördig utbildning. 17 Mats Trondman (1994 s.21) redogör i boken Bilden av en klassresa. Sexton arbetarbarn på väg till och i högskolan. Trondman anser att olika utbildningspolitiska ombildningar har gett alla människor samma möjlighet att läsa vidare på universitet och högskola. Författaren menar dock att skillnaden mellan tjänstemannabarn och arbetarbarn är att arbetarbarn inte i samma utsträckning tar chansen till en högskoleutbildning. Han menar att även att arbetarklassbarn historiskt har utgjort men även idag (1994) utgör en minoritetsgrupp inom universitetsvärlden. Han (2003 s. 23) skriver vidare om begreppet klassresenär, vilket enligt Trondman definieras som att resenären ”integreras i nya sammanhang”, att de gör en resa från en social och/eller klass, en kulturell klass, till en annan. Trondman skriver att: Begreppet klassresa leder oss med andra ord till slutsatsen att klassresenären har en livshistoria som är präglad dels av en lossbrytning från den egna klassen och dels ett inträde i en jämfört med ursprunget annorlunda miljö som skall tillägnas mot bakgrund av ursprungserfarenheterna i arbetarklassen. Användningen av begreppet klassresa gör därmed klart att klassresenärens livshistoria präglas av ett tillägnande av och förhållande till två olika klass- och kulturmönster: först uppväxten i arbetarklassen och sedan resan till och tillägnandet av den akademiska kulturen. (1994 s.25) Trondman (1994 s.184) återger för sin studie där sexton klassresenärer intervjuades om deras klassresa, författaren redogör för intervjupersonernas samt deras föräldrars tankar krig skolgång och vidare utbildning. En del av de föräldrarna vilka hade en arbetarbakgrund, uttryckte tankar om att utbildning kanske inte skulle löna sig, samt att deras barn efter avslutade studier på grundskolan eller gymnasiet skulle arbeta och tjäna pengar. Många av de äldre klassresenärernas arbetade dessutom många år inom ett specifikt yrke, innan de kunde se vidare utbildning som något möjligt och genomförbart. Intervjupersonerna återgav att vad gällde uppmuntran från föräldrarna kopplat till skolan så var detta ovanligt, samt att en del av de kvinnliga resenärerna, trots att de var duktiga i skolan, inte fick någon direkt uppmuntran från sina föräldrar. Föräldrarna till intervjupersonerna hade enligt Trondman (1994 s.185) åsikter gällande val av utbildningen, till exempel ville de att barnen i första hand skulle välja en utbildning, som gjorde att man ”kunde bli” något, ta sig direkt ut i arbetslivet, och tjäna pengar. Trondman (1994 s.186) skriver vidare om den ”lagomhetsnorm” som dominerade i intervju personernas hem under denna period. Inom utbildningsområdet fanns det en önskan om att deras barn inte skulle sticka ut och vara stökiga och att man skulle sköta sig, men att man likväl skulle akta sig från att vara för duktig och genom det sticka ut från gruppen. 18 Författaren (1994 s.202) redogör vidare för Bourdieus kulturella kapital och han kopplar samman detta med intervjupersonerna i sin studie. Han anser att dessa arbetarklassbarn saknade det kulturella kapitalet eftersom de inte fått tillgång till det via sina föräldrar. Det kulturella kapitalet skapar goda förutsättningar inte bara för vidare studier, utan även en ökad möjlighet att klara dessa. Detta eftersom det enligt Trondman är så att medelklassens inträdelsekrav till vidare studier motsvarar de kompetenser vilka barn till högutbildade tillskansat sig under sin uppväxt. Han anser dessutom att det i en bourdieualistisk anda kan sägas att den bildade medelklassen behärskar sätt och vilja, gällande sådana kompetenser, som är avgörande samt utgör förutsättningar för att kunna genomföra högskolestudier. Trondman (1994 s.203) skriver även om möten gällande kulturella kapital inom familjen. Han anser att när resenärerna börjar vända blickarna mot en annan kulturell och social kultur än sin egna, vilken de identifierar sig med, kommer den sociala uppfattningen av tillhörighet med arbetarklassen, sättas alltmer på prov. Britt Hallerdt (1995 s.26ff) redogör för vad hon benämner som hemkultur eller hemmets lärplan, hon skildrar flera olika författares tankar kring detta. Hallerdt återger Horst Löfgrens och Gert Löfqvists tankar kring begreppet hemkultur, de menar att detta är ett samlingsbegrepp för sådant som kan ge samhörighet och kontakt inom en familj. Löfgren och Löfqvist menar att de i sin undersökning såg ett samband mellan hemkulturen och barnens läsintresse, redan vid årskurs 6. Vidare återger Hallerdt Lennart Grosins ”hemmets läroplan”, vilket han menar är ett uttryck för föräldrarnas förhållningssätt, till exempel attityder till sina barns skolarbeten och därigenom deras skolprestationer. Slutligen återger Hallerdt för Hedvig Ekerwalds begrepp ”instruktiv moder”, vilket innefattar en mor som förklarar, berättar och kort sagt undervisar sitt barn i vardagliga situationer. Dessa barn vänjer sig på detta vis vid undervisning och blir väl föreberedda till inträdet till skolvärlden. Ekerwald menar att det är medelklassmödrar som genom sin utbildning har en sådan kunskap som gör detta möjligt, detta tack vare sina erfarenheter från arbetslivet. Hallerdt återger vidare att Jönsson m fl. konstaterar att social klass även påverkar miljöer som vi rör oss i. Hon menar att elevers sociala klass påverkar attityder inom flera områden, vare sig det gäller klädsmak eller inställning till skolan. Hon påvisar även att det finns ett samband mellan klassens prestationsnivå och dess sociala struktur. Ett citat från Göran Arnman och Ingrid Jönsson visar tydligt på detta: 19 Ju mer klassavdelningen består av elever från högre sociala skick, desto bättre är genomsnittsresultatet för samtliga elever, oavsett socialgruppstillhörighet. (Hallerdt 1995 s.28) 4 Diskussion Nedan kommer jag diskutera och analysera den tidigare genomgångna litteraturen, jag kommer också att kontrastera författarna mot varandra. Detta för att försöka analysera så många aspekter av klassreproduktion som möjligt. 4.1 Jämlikhet i skolan Skolverket skriver i Gymnasieskolan 2011, att gymnasiet som bekant har olika mål för att arbeta mot en jämlikhetstanke. Dessa mål behandlar att alla elever skall ges samma möjligheter inom skolan, de ska ges möjlighet att ta ställning till framtidsval och de ska också få kunskap om vidare studier, både utomlands och inom Sveriges gränser. Skolans uppdrag är likaså att eleverna inte skall begränsas av deras sociala eller kulturella bakgrund. Något som är värt att diskuteras i samband med klassreproduktion är den jämlikhetstanke vilken Skolverket (Skolverket 2) redogör för. Ytterligare en punkt som starkt går att koppla till jämlikhetstanken och klassreproduktion är att alla utbildningar inom gymnasieskolan enligt GY 11 skall vara likvärdiga. Den fråga som man då bör ställa sig, är om att det är så att alla utbildningar inom gymnasieskolan skall vara likvärdiga så borde det vara så att alla elever ges samma möjlighet till vidare studier på högskolan, vilket de inte gör. Alla elever ges alltså inte samma möjlighet i skolan. Alla elever ges heller inte samma möjlighet att studera vidare på högskolan, detta eftersom skolan reproducerar klass och på grund av att skolan inte klarar av att överbrygga glappet mellan elevernas klassbakgrund och deras skolgång. Det som då blir avgörande är elevernas socioekonomiska bakgrund, snarare än deras studiemotivation. Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) redogör för hur likvärdigheten i skolan har sett ut under 20 år. De menar att skolans strävan för en jämlik utbildning syftar till att elevernas socioekonomiska bakgrund inte skall spela någon roll. Även Bourdieu (2013 s.385f) behandlar detta ämne, han menar precis som Böhlmark och Gustavsson att skolan både och har möjlighet till att överbrygga samt utjämna relationer vilka har sin bas i sociala och kulturella skillnader. Bourdieu (2013 s.385f) menar också precis som Böhlmark och Gustavsson att skolsystemet domineras av en tanke om att elevernas sociala bakgrund inte skall ha betydelse för deras utbildning. Men Bourdieu menar också att man genom denna 20 föreställning blir blind för att det faktiskt sker en överföring i skolan av värden och normer som råder i samhället. Detta stämmer väl överens med såväl Skolverkets redogörelse för en jämlik skola, men det stämmer också väl överens med Böhlmark och Gustavssons tankar kring att skolan faktiskt inte är så jämlik som vi tror. Jag förstår båda sidor av detta, om man vill kalla det, mynt. Skolan har som intention att vara jämlik, men tack vare att vissa förmågor värderas framför andra, resulterar det i att skolan är till fördel för vissa, medan andra inte passar i denna mall och därför inte når några direkta skolframgångar. En möjlig förklaring till att elever från en arbetarklassbakgrund får det svårt i skolan menar Bourdieu är att: Barn från lägre socialgrupper, ofta även från olika minoritetsgrupper, utvecklar ett sätt att prata och bete sig på som inte alls stämmer överens med de grupper som dominerar i skolan.(Giddens 2007 s.533) Bourdieu sträcker sig till och med så långt att han menar att dessa barn hamnar i en främmande kulturell miljö, samt att deras sätt att agera och tala inte stämmer överens med vad skolsystemet önskar. Bourdieus förklaring till varför elever med en lägre socioekonomisk klass klarar sig sämre i skolan, anser jag stämma väl överens med vad andra författare inom detta examensarbete anser om detta. Bourdieus tankar om att vissa elever hamnar i en främmande kulturell miljö stämmer dessutom väl överens med min egen åsikt om detta, att vissa elever har svårare att klara skolan på grund av att de hamnar i en främmande kulturell miljö. De vet då inte hur de skall förhålla sig denna och får då fokusera på detta, snarare än att koncentrera sig på att tillägna sig utbildning. Detta kan också vara en förklaring till att vissa elever har negativa attityder till skolan, de förstår den helt enkelt inte. Skolverket (2011 s.9ff) återger för skolans jämlikhetstanke, de menar att skolan utger sig genom dess styrdokument för att skolan och utbildningen skall vara likvärdig. Jag väljer att se dessa två som olika delar inom, i mitt tycke är skola och utbildning två vitt skilda saker. Skolan som institution verkar på klassreproduktionen på ett visst sätt med sin dolda läroplan och de färdigheter hos elever som vilka värderas högt, genom detta kan inte skolan som institution anses som likvärdig. Den dolda läroplanen existerar inte på formell basis, istället lär skolan ut vilka informella regler och normer som värderas högt i samhället. Utbildningen kopplad till klassreproduktion som sådan är även den utformad på ett visst sätt som de facto är fördelaktigt för vissa individer. Skolans jämlikhetstanke eller snarare ojämlikhet, kan alltså enligt mig kopplas till de förmågor vilka skolan anser som viktiga, och som genom detta görs viktiga för individers skolframgång. Det går alltså att säga att skolan genom den dolda 21 läroplanen värderar ett visst språk, beteende och förmågor som vissa elever på grund av sin bakgrund och klass, aldrig fått eller får chans att tillägna sig. Det får inte glömmas bort att alla elever är olika, de har olika socioekonomisk bakgrund och därför behöver de olika stöd. Självklart är alla elever olika och det kan vara svårt att ständigt tillfredsställas allas behov, men jag anser att skolan skulle kunna bli mycket mer jämlik än den är idag. En del i att göra skolan mer jämlik kan vara att i skapandet av läroplaner, tillfråga individer som arbetar inom olika sektorer och som har starka kunskaper inom sina områden. Dessa kan bidra med relevanta tips kring hur man kan anpassa undervisningen så att den passar fler elever. Detta kan leda till att skolan anpassas mer till de elever som har en lägre social klass. Ytterligare en åtgärd för att få skolan mer jämlik kan vara att inte dela in gymnasieprogrammen, en viss tillbakagång till Lpf 94 skulle kunna öka möjligheterna för de elever som trots sin socioekonomiska bakgrund, vill studera på högskolan. Genom att göra detta kan kursplanerna skrivas på ett sådant sätt att det passar de elever som kommer från en lägre klass. Det skulle kunna resultera i att de känner att de hör hemma mer i skolan och bättre attityder samt bättre betyg skulle kunna vara ett möjligt resultat. Om vi skall fortsätta diskussionen om skolan som en jämlik organisation så bör Skolverket (2003 s.50,59ff) redogöras för. Skolverket (Skolverket 3) menar att skolan historiskt sett har varit indelad på kön och klass, men att man idag har en skola för alla. Man menar dock, trots detta, att skolan är segregerad, snedrekryterad och att det existerar en social sortering. Skolverket motsäger alltså sig själva när det kommer till att skolan som institution skulle vara jämlik. Skolverket anser dessutom, att barn till mer välutbildade föräldrar klarar sig bättre genom skolan, detta på grund av att deras föräldrar själva har en högre utbildning så värderas utbildning högt. Om föräldrar tidigt informellt och omedvetet ”skolar” sina barn så leder det till att de lättare kan ta in ny information och genom det blir mer villiga att lyssna, så klarar sig dessa barn sig mycket bättre inom skolan. Det går att säga att tillägning av kunskap blir mer välkänd för dessa elever, det är då möjligt att skolan blir mer välbekant för elever med en högre socioekonomisk bakgrund. Skolverket redogör även för Bourdieus och Passerons studie, dessa anser dessutom att skolsystemet lär ut vissa dolda symboliska processer. De menade även att de förmågor som uppmuntras i skolan, gick att koppla till de högre sociala klassernas och deras sätt att förhålla sig och tala. Det går inte att undgå faktumet att skolan styrs av sådana som utbildade på högskolan, och att de som arbetar, tack vare den nya förordningen som trädde i kraft 2011, nu måste vara utbildade till lärare vid någon högskola. Skolan, kursplaner och andra styrdokument skapas alltså av de som har studerat vid 22 högskolan, därför är tanken om att skolan skulle passa och gynna de högre klasserna trovärdig. Skolverket (2003 s.62) anser dessutom att skolframgång legitimerar individer till högre positioner i samhället. Jönsson, vars tankar Skolverket återger, tycker att utbildningssystemet vilar på de högre sociala skiktens värderingar. Jönssons tankar stämmer alltså väl överens med Bourdieus och Passerons åsikter kring detta. För mig är detta inget förvånande med tanke på att skolvärlden är skapad av sådana människor som politiker, chefer eller andra som har ett högt utbildningskapital. Baserat på detta är min tolkning av detta, fullt gångbar, efterson läroplaner och förordningar är skapade av individer med högskoleutbildning, används också deras språk vad gäller ämnesplaner och utformning av undervisning. Även att lärarna är utbildade på högskolan gör att de använder ett mer avancerat språk, som många elever med en lägre social bakgrund inte förstår. Tanken om att utbildning legitimerar individer till högre sociala positioner i samhället, är även den trovärdig. När individer tillägnar sig mer utbildningskapital mer symboliskt och kulturellt kapital, så är det också lättare att tillägna sig mer av andra kapital. Som bekant så har mer framgångrika individer ofta väldigt starka kapital, vilket utbildning kan hjälpa individer att få. 4.1.1 Reformerna Lpf 94 och Gy 11 Den reform vilken gymnasieskolan har genomgått skrivs om i Gymnasieskolan 2011 (2011 s.9ff), förutom reformen Gy 11 beskrivs en mängd olika äldre läroplaner och historiska reformer. Jag vill främst ta fasta på Lpf 94, den läroplan som gällde för gymnasieskolan innan Gy 11, som förde med sig vad man kallade för medborgarkompetensen, vilken i korta drag handlade om att alla elever skulle få högskolekompetens. Den läroplan som gäller för gymnasieskolan idag, alltså Gy 11, ger inte alla elever denna chans att studera vid högskolan. Detta eftersom man idag väljer antingen ett högskoleförberedande eller ett yrkesförberedande program. För att kunna läsa vidare från ett yrkesförberedande program krävs det ett tillägg av ytterligare kurser. I Gymnasieskolan 2011 (2011 s.9ff) går att läsa att de yrkesförberedande programmen skall förbereda eleverna så att de kan börja arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier, medan de högskoleförberedande programmen skall ge eleven chans till vidare studier på högskolan. Detta är en av de fyra punkter som sammanfattar gymnasiereformen 2011. SOU 2003:96 (2003 s. 25f) skriver om de reformer som gjorts sedan 1977. Reformernas syfte var att genom att starta fler högskolor på fler orter, och att genom den ökade tillgänglighet så skulle fler individer få tillgång till att studera på högskola. Genom att göra detta skulle individer från olika sociala klasser, ges större möjlighet att söka sig till denna. Högskolans ökade rekryteringsbas har enligt mig inte breddats så mycket, visst den 23 sociala snedrekryteringen har varken ökat eller minskat under 1900-talet, men data från till exempel SCB (SCB 2) visar på att fler elever med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolan. Det är alltså deras socioekonomiska bakgrund som är avgörande för om elever söker sig till högskolan eller inte. I mitt tycke har det också visat sig att den reform, 1977, vars syfte var att minska ekonomiska, sociala och kulturella ojämlikheter inte har fått den genomslagskraft som jag och beslutsfattarna skulle önskat. I tidigare reformer, och då fokuserar jag främst på Lpf 94, så fick de reformer som genomfördes 1977 större genomslagskraft än i Gy 11. Visserligen har detta fått genomslagskraft historiskt eftersom fler har fått möjlighet att läsa vid högskolan, men pågrund av Gy 11 skärpta regelverk, har elevernas valmöjligheter genom skolan minskat. De effekter som Gy11 kommer att få gällande klassreproduktion, kommer visa sig i framtiden. Man kan dock spekulera i vilka effekter Läroplanen för grundskolan 2011 och Gy 11 kommer att få för framtida elever som skall välja gymnasieprogram eller som kommer att välja att studera på högskolan. Ett möjligt scenario är att segregationen och klassreproduktionen kommer att öka tack vare att inträdeskraven, alltså betygen, till gymnasiet har skärpts. Om det då skulle bli så att färre elever söker sig till gymnasiet, så kommer också elevkullarna att bli mindre, vilket i sin tur skulle påverka den skolpeng som skolorna får för varje enskild elev. Lärartätheten på skolorna skulle då minska, och som en konsekvens av detta, skulle undervisningskvaliteten troligen bli lidande. Det skulle vidare kunna leda till att färre elever söker sig till högskolan, och genom det skulle klyftorna mellan elever med en arbetarklassbakgrund och en med tjänstemannabakgrund öka. Som elever i dagens skola behöver du tidigt veta vad du vill arbeta med, trots att du kanske inte är så gammal. Detta eftersom Gy 11 (2011 s.9ff) har skärpt inträdeskraven till gymnasiet. Val som göras av en trettonåring kan alltså få förödande konsekvenser senare i livet, får en elev dåliga betyg redan på högstadiet så kan det sätta käppar i hjulet vid val till gymnasiet, eftersom denna elev då kanske tvingas till att välja ett annat program än vad den ville från början. Detta kan då leda till låg studiemotivation, vilket i sin tur kan leda till att eleven inte fullföljer gymnasieutbildningen. Ett annat möjligt scenario kan bli att en elev som på grund av sina grundskolebetyg, väljer ett yrkesförberedande program men som har en vilja att studera vidare efter gymnasiet. Denne läser då till de extra kurser som krävs för att få högskolebehörighet, men kanske får svårigheter med att nå godkända betyg i kurserna. Detta på grund av dess klassbakgrund. Dessa båda scenarior är fullt möjliga, även om de förutsätter det värsta. Självklart finns det elever inom skolan som är fullt nöjda med att gå ett 24 yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program, men det går inte att förbise faktumet att många elever stoppas från att gå den utbildning de vill, både i valet till gymnasiet, men även i val till högre studier. 4.1.2 Språk Bernstein (2001 s.523f) menar att det återfinns skillnader i hur barn från olika klasser talar. Det går inte att komma ifrån faktumet språket har en avgörande betydelse för elevers skolframgångar. Men språket kan både fungera som någonting positivt och som någonting negativt inom skolan. Om lärare och elever inte förstår varandra kan detta bli problematiskt. Bourdieu menar att svårigheter med att förstå varandra språkligt kan skapa friktion mellan lärare och elev - eftersom dessa då får svårt att kommunicera. Som bekant så spelar elevernas klass stor roll för hur de klarar sig i skolan, men även elevernas språk har en mycket stor betydelse för detta. Språket är otroligt viktigt och skapas friktion tidigt mellan lärare och elev så kan elevens förtroende för lärare och lärarkåren, ha raserats för all framtid. Lärare som har studerat vid högskola, har till exempel ett helt annat språk än vad till en elev med arbetarklassbakgrund har. Detta betyder att lärare ofta använder sig av olika begrepp och svårare ord i undervisningen och om det då är så att vissa elever helt enkelt inte förstår vad läraren säger så kan detta skapa konfliker. Denna elev kan då få svårigheter med att ta in information eller fakta från läraren, och löper därför en ökad risk att misslyckas med uppgifter. Elevens känsla av att inte bli förstådd av läraren är även den av betydelse för elevens skolframgång. Om eleven inte känner att läraren förstår vad denne menar så skapar även det problem mellan läraren och eleven. Om vi nu utgår från Bourdieus tankar om att barn genom detta hamnar i en främmande kulturell miljö, går det att dra slutsatsen att de dels har hamnat i en sådan samt inte tillägnat sig det kulturella kapital som krävs för att nå skolframgång. Också Bernsteins tankar om att dessa elever har en begränsad språklig kod, kan förklara varför dessa elever tycks ha större svårigheter med att hantera skolvärlden än sina klasskamrater som har en högre social klass. Bernstein menar att barn som har en högre språklig kod, klarar sig bättre i skolan. Han poängterar dock att det inte handlar om att barn med en lägre social klass har ett sämre språk, det handlar snarare om att deras språk inte stämmer överens med skolans önskan. Ännu en gång återkommer vi till hur viktigt språket och därmed elevers klassbakgrund faktiskt är. Men språk kan också verka positivt, det är en av de saker som kan verka fördelaktigt för vissa individer. Inom skolan så värderas ett visst språk, ett mer avancerat språk högt. Han menar också att föräldrarnas utbildning spelar stor roll för hur de talar till sina barn och vilka kunskaper barnen i sin tur får med sig från hemmet. 25 Språk är otroligt betydelsefullt och kan både hjälpa och stjälpa elever, problemet med att vissa elever har ett ”bättre” språk än andra är otroligt svårt att komma tillrätta med. Detta eftersom eleverna språk har sin bas i hemmets miljö, det går inte frånkomma faktumet att eleverna spenderar mer tid i hemmiljön, än vad de gör i skolan. Detta betyder att lika viktigt som språket är, lika svårt är det att komma tillrätta med språkliga brister hos elever. Det bör dock poängteras att det finns en grad av språkliga problem som en elev kan ha och att vissa av dem går att rätta till, men i detta fall så är det elevernas språkbas som inte passar in i skolans värld. 4.1.3 Studiestöd Studiestödets relevans för denna diskussion är i mitt tycke avgörande för att kunna behandla så många aspekter av klassreproduktion som möjligt. SOU 2003:96 menar att studiestödet skall ha en: ... utjämnande verkan mellan individer och grupper inom befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. (SOU 2003:96 s.28) De skriver även att: … studiehjälpen att den ska vara ett stöd i samhällets strävan att ge alla ungdomar – oberoende av social och ekonomisk bakgrund och avsett bostadsort… (SOU 2003:96 s.28) Avsikten med studiestödet och studiehjälpen är alltså att elever inte skall begränsas av deras ekonomiska kapital. Studiestödet skall även medverka till att reducera den sociala snedrekryteringen till högskolan, och via det bör man kunna tala om en utjämning för elevernas livsutsikter genom livet. Syftet är alltså delvis att utjämna elevers livschanser dels att elever vilka har ambitionen att läsa på högskolan, inte skall begränsas av sitt ekonomiska kapital. Studiestödet har en avgörande betydelse för elevers möjlighet och ger också fler elever möjlighet att söka sig vidare till högskolan, utan studiestödet så kan man fråga sig om den sociala snedrekryteringen inte skulle vara ännu starkare. SOU 2003:96 (2003 s.62) skriver även att det inte finns någon statistik vad gäller studiemedlets påverkan på rekryteringen samt den sociala snedrekryteringen till högskolan. Trots att det inte finns någon statistik vad beträffar detta så är det fullt möjligt att studiestödet hjälper till att utjämna den sociala snedrekryteringen genom att den, vad gäller vidare studier på högskolan, utjämnar elevers ekonomiska kapital gällande detta. Också det faktum att studiestödet gör skolan mer jämlik, bör beröras. I Sverige har vi en skola som finansieras via skattemedel, detta betyder att alla 26 barn har rätt att gå i grundskola, det är dessutom lagstiftat att alla barn måste gå på grundskolan. Att gå på gymnasiet är frivilligt, men tycks de senaste åren ha blivit en norm i samhället, även att söka sig till högre utbildning är frivilligt, men alla elever har samma rätt att studera vid dessa båda. Studiestödet har alltså enligt mig en utjämnande verkan, eftersom ingen kan hindras av sitt ekonomiska kapital. Frågan är då om studiestödet får fler elever och från fler samhällsklasser, att vilja söka sig till högskolan? I litteraturen så återfinns inga åsikter om detta, men om detta skulle vara fallet så har de reformer vad beträffar studiestödet, fått den genomslagskraft som man önskat, detta eftersom SCB 1 visar på statisktik gällande att fler elever från arbetarklassen söker sig till högskolan. Detta vore då någonting positivt, men en möjlig förklaring är att det inte enbart är 1977 års reform som gjort att antalet med arbetarklassbakgrund som söker sig till högskolan har ökat. 4.2 Klassbakgrund… Inom akademiska kretsar är det vida känt att det är elevernas socioekonomiska bakgrund som har störst betydelse för deras skolframgång. Skolverket (Skolverket 2013 s.46) menar att socioekonomisk bakgrund starkt kan kopplas till elevernas studieresultat. De hänvisar till PISA - undersökningar som även de framhåller att den starkaste förklaringsfaktorn till elevers studieresultat är deras socioekonomiska bakgrund. Detta går hand i hand med vad bland annat Giddens, Bourdieu, Bernstein, anser om detta, deras undersökningar är dock något äldre, vilket gör att faktumet att PISA - undersökningen är från 2012, kompletterar deras tankar på ett tillfredställande sätt. PISA - undersökningen konstaterar även den att det är elevernas socioekonomiska bakgrund som har starkast betydelse för deras studieresultat. Eftersom PISA – undersökningen är internationell, och dessutom är ny så förstärks det som andra äldre undersökningar menar. Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) anser dessutom att dagens samhälle står inför nya och gamla utmaningar, och att dessa gäller barns och ungdomars rätt till kunskap och utbildning. De menar också att dessa utmaningar har sin bas i att barn till mer välutbildade föräldrar har lättare i skolan. Därtill anser de att om det är så att hemmiljön har en avgörande betydelse för elevernas skolframgång så borde en väl fungerande skola kunna överbrygga detta. Hemmiljön kan likställas med elevernas socioekonomiska klass, hemmiljön rymmer flera olika komponenter såsom föräldrarnas utbildningsnivå, attityder till skolan och boendeområde. Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) anser också att det sker en sortering vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund och att detta fenomen har del i förklaringen till varför betyg kan skilja sig mellan skolor. Som blivande lärare är detta inget obekant, det är allmänt känt att 27 elevers hemmiljö spelar en avgörande roll i deras skolframgångar. En jämlik skola, precis som Böhlmark och Gustavsson anser, skulle kunna överbrygga glappet mellan hemmet och skolan. Då skulle inte hemmiljön och därmed elevernas socioekonomiska bakgrund få samma betydelse för elevernas skolprestationer, det skulle då snarare vara utbildningen i sig som är den avgörande faktorn – inte elevernas hemmiljö. Detta skulle vara ett önskvärt scenario, men elevernas liv består av mycket fler saker än enbart skolan vilket gör att hemmiljön har en större betydelse för deras studieresultat. SOU 2000:39 (2000 s.44f, 164ff) återger för flera orsaker till klassreproduktion och social snedrekrytering. De menar att forskning visar att en högre social klass för med sig högre betyg. Detta eftersom elever från högre sociala klasser ofta kommer från studievana hem där barnen tidigt blir invanda i mönster som gör att de klarar av skolan på ett tillfredsställande sätt. SOU 2000:39 menar att elevers medelbetyg varierar beroende på deras sociala ursprung, man menar alltså att det finns ett ingående samband mellan socialt ursprung och val av högre utbildning. Man kan enkelt förklarat säga att elevers sociala bakgrund påverkar deras studieförutsättningar, genom det deras betyg, vilka i sin tur påverkar val av högre utbildning. Det finns alltså flera olika variabler som påverkar elevernas livschanser, detta är inte speciellt förvånande eftersom det ofta handlar om flera olika saker som tillsammans påverkar val till gymnasiet och högskolan. Även om man talar om klassreproduktion som ett enskilt fenomen är det som SOU 2000:39 skriver, att det rymmer flera olika delar, som var och en har betydelse för elevernas klass. Hallerdt (1995 s.26ff) återger för begreppen hemmets läroplan och instruktiv moder. Begreppet hemmets läroplan handlar enligt Hallerdt om dels föräldrarnas förhållningssätt till barnens skolarbeten och därigenom deras prestationer i skolan. Instruktiv moder handlar om en mor som förklarar och helt enkelt undervisar sina barn i vardagen. Andra författare i detta examensarbete behandlar samma fenomen, även om de inte använder sig av samma begrepp. De framhåller samma åsikter som Hallerdt, att som är av betydelse för elevers skolframgångar och därmed eventuella val till högskolan, är hemmiljön och föräldrarnas utbildning nivå samt föräldrarnas intresse för barnets skolgång. Hallerdts tankar kring detta stämmer väl överens med mina åsikter om detta, jag menar att elevernas sociala bakgrund påverkar elevernas studieresultat och genom det deras chanser att studera vid det gymnasieprogram de vill, samt deras möjligheter att söka till högskolan. 28 4.2.1 … kopplat till val av gymnasieprogram Som SOU 2003:96 skriver så ger olika gymnasieprogram olika behörighet till högskolan, detta betyder att skolan i ju med dess gymnasieprogram och GY 11 är med och skapar den sociala snedrekryteringen. Olika gymnasieprogram ger som bekant olika behörighet till högskolan. När Lpf 94 var verksam gavs de elever som gick på ett gymnasieprogram möjlighet, att efter gymnasiet antingen börja arbeta eller studera vidare. De elever som går på gymnasiet och som väljer ett högskoleförberedande program, har möjlighet att efter gymnasiet antingen söka sig till högskolan, vilket är programmets syfte, eller söka arbete. De elever som istället väljer att gå ett yrkesförberedande program har genom programmets utformning endast möjlighet att börja arbeta efter gymnasiet. De betyg och beslut som är avgörande för valet till gymnasiet anser jag befästs tidigt i livet, långt innan valet till gymnasiet. Jag anser precis som SOU 2003:96 att segregationen samt skillnader mellan olika grupper befästs tidigt i livet, långt innan några val till högskolan görs. Detta är för mig inte speciellt förvånande, som tidigare forskning samt Bourdieu har visat att det är elevernas klassbakgrund, alltså i många fall föräldrarnas utbildning som spelar roll för elevernas val av program till gymnasiet. Detta betyder alltså, precis som SOU 2003:96 skriver, att det som har mest betydelse för eleverna när de väljer gymnasieprogram är deras socioekonomiska klass och om eleverna kommer från ett studievant hem eller inte. När det gäller val av gymnasieprogrammen så menar SOU 2000:39 att barn från högre sociala klasser söker sig till de studieförberedande programmen i högre grad än de elever som kommer från lägre sociala klasser, som i större utsträckning söker sig till de yrkesförberedande programmen. Med bakgrund av att SOU 2000:39: s undersökning är gjord under Lpf 94, så kan svårigheter med att ställa denna information mot hur rekryteringen till gymnasieprogrammen ser ut idag. På grund av avgränsningar så har ingen information vad gäller detta, sökts. Detta på grund av de avgränsningar som detta examensarbete kräver. Man kan dock spekulera i att denna skillnad blir ännu tydligare genom GY 11. Detta på grund av att de nya gymnasieprogrammen tydliggör skillnaden mellan elever med arbetarklassbakgrund och de med en högre tjänstemannabakgrund. Skolan blir segregerad på grund av valen till gymnasieprogrammen och därmed skapas en ännu tydligare snedrekrytering till högskolan. 4.2.2 … kopplat till högskolestudier Jag har tidigare diskuterat skolan och klassreproduktion, men nu tänker jag vända diskussionen mot högskolevalet. SOU 2003:96 (2003 s.31,37) skriver om den höjda utbildningsnivån och social snedrekrytering. Begreppet betyder enligt SOU 2003:96 att barn 29 från olika samhällsklasser antas till högskolan i olika utsträckning. De menar även att detta begrepp innefattar två faktorer, dels att barn från tjänstemannahem presterar bättre och får bättre betyg, dels att barn med samma prestationsnivå och som kommer från tjänstemannahem i högre utsträckning går vidare till högre studier. Den sociala snedrekryteringen kan alltså ses som fördelaktig för de barn som kommer från tjänstemannahem. Precis som tidigare författare har redogjort för så har barn från en högre klass, lättare att anpassa sig till skolsystemet, och just därför kan de dra stor nytta av det. Den sociala snedrekryteringen är någonting som inte är speciellt bra eller utvecklande för samhället, om inte alla kunskaper kan tas tillvara med hjälp av skolan. Det är självklart även negativt för den enskilde individen, detta på grund av att vissa individer stängs ute från de möjligheter till den utbildning, som skolan enligt jämlikhetstanken, skall tillhandahålla. SOU 2003:96 (2003 s.99,134) tanke om att den sociala snedrekryteringen kan ses som en process och denna process formar elevernas val till högskolan långt tidigare än innan de påbörjar studier på högskolan. Detta är inget förvånande eftersom den sociala snedrekryteringen har sin grund i elevernas klassbakgrund. Det är elevernas sociala bakgrund som påverkar både deras val av gymnasieprogram och eventuella studier på högskolan. Genom att fler elever sållas bort från utbildning så kan även en ökad arbetslöshet bli ett möjligt resultat. Samhället idag kräver i princip att du utbildat dig antingen genom högskolan eller gått någon annan typ av eftergymnasial utbildning. Det kan leda till att individer med en lägre klassbakgrund löper större risk för att bli arbetslösa, eftersom de inte kan tillmötesgå samhällets krav på högre utbildning på grund av att de inte ges samma möjlighet att studera på högskolan. Som tidigare påvisats har antalet individer enligt SCB (SBC 1) som väljer att läsa vidare på högskolan ökat med 33 procent mellan läsåren 1993/1994 och 2010/ 2011. 50 procent av högskolenybörjarna hade enligt SCB (SCB 2 s.10) föräldrar som gått någon eftergymnasial utbildning. Vidare visade det sig att procenten elever med en högre tjänstemannabakgrund som valt att gå vidare till högskolan, läsåren 1993/1994 var 33 procent medan procenten 2005/2006 minskat till 28 procent. SCB (SCB 2 s.10) redovisar att antalet högskolenybörjare med arbetarbakgrund steg från 18 procent läsåret 1993/1994 till 25 procent 2005/2006. Men vad betyder detta i praktiken? Det går helt klart konstatera att antalet elever med högre tjänstemannabakgrund som väljer att gå vidare till högre studier, har minskat, men vi kan också konstatera att antalet elever som har en arbetarklassbakgrund och som väljer att studera på högskolan, har ökat. Vad kan detta bero på? En möjlig förklaring till minskningen gällande 30 elever med en tjänstemannabakgrund kan vara att många elever med en högre klass söker sig utomlands för att studera. Om det är så att elever med en högre tjänstemannabakgrund söker sig utomlands för att studera vid högskolan, så borde rimligtvis intagningspoängen till högskolan sjunkit. Med bakgrund mot vad tidigare författare skrivit om kopplingen mellan högre betyg och högre socioekonomisk ställning, så borde barn från tjänstemannahem och som enligt litteraturen får bättre betyg och som söker sig till högskolan i högre utsträckning än barn från arbetarhem, trissa upp intagningspoängen till högskolan. Om dessa elever söker sig utomlands för att studera vid högskolan så borde intagningspoängen till högskolan sjunka. Det kan också vara så att på grund av att denna elevgrupp dominerar inom högskolan, så sjunker inte intagningspoängen. Eftersom detta examensarbete inte behandlar detta, så är det svårt att dra några slutsatser om båda dessa scenarior är möjliga. Rimligtvis borde det vara så att detta på något vis banar väg för de individer med en lägre klass, som vill studera vid högskolan. Tack vare den tuffa arbetsmarknaden så kan en möjlig förklaring till denna ökning vara att elever med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolorna eftersom det inte finns några andra alternativ. En annan möjlig förklaring vara att skolan har lyckats med jämlikhetstanken och att det är därför som fler elever med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolan. Det som dock verkar ha störst betydelse för elevers val till högskolan och som även visas i SCB:s (SCB 2) statistik är föräldrarnas utbildning. Statistiken från SCB (SCB 2) stämmer väl överens med min analys av SCB:s (SCB 2) data, att intagningen till högskolan är sned. Läsåret 2010/2011 var det ett högre procentantal elever med högre tjänstemannabakgrund, som valde att söka sig till högskolan, än elever med arbetarklassbakgrund. Detta visar tydligt på en social snedrekrytering, även om procenten med arbetarklassbakgrund börjar närma sig procenten med högre tjänstemannabakgrund, så återfinns fortfarande en procentuell skillnad. 4.3 Andra faktorer som påverkar 4.3.1 Attityder och värderingar Om skolan är mer välkänd för eleverna menar Skolverket (2003 s.50) att deras attityder till den påverkas. Alltså kan man säga att skolverkets åsikter kring detta kan betyda att det som har betydelse för elevernas attityder kring skolan, är föräldrarnas utbildningsnivå och/eller attityder till skolan. Något som SOU 2000:39 redogör för är det faktum att de individer vilka har tillskansat sig ett starkt utbildningskapital är de som är mest beroende av utbildningssystemet, men det är också dessa individer som har mest nytta av det. Vad som egentligen menas med att dessa elever är 31 mer beroende av utbildningssystemet kan ifrågasättas, min tolkning är att detta beroende har att göra med de krav som högutbildade föräldrar har på sina barn att läsa vidare vid högskolan. I familjer med ett högt utbildningskapital kan detta ses som ”det enda rätta” att göra, vilket skapar ett beroende till utbildningssystemet. Följaktligen klarar också dessa elever av skolvärlden bättre än de elever som kommer från ett studieovant hem. Det verkar dessutom som att elever som kommer från en högre social klass visar sig mindre bundna av skolors besked gällande till exempel betyg. Detta är enligt mig förvånande eftersom SOU 2000:39 tidigare menat att dessa typer av elever är mer beroende av utbildningssystemet. Kanske är beroendet inte av en sådan art att den återfinns på en medveten nivå hos dessa individer, men baserat på SOU 2000:39: s tankar kring detta så återfinns här en motsättning. Ytterligare en förklaring kan vara att de elever som har en högre socioekonomisk bakgrund, har ett skyddsnät i form av föräldrar, som kan hjälpa dem med till exempel skolarbeten om det behövs. Ytterligare en aspekt av klassreproduktionen är föräldrarnas attityder till skolan. Trondman (1994 s.23f) skiljer sig aningens från de Bourdieu med flera, i sin förklaring till varför barn med arbetarklassbakgrund inte söker sig till högre utbildning i samma grad som barn med en medelklassbakgrund. Trondman menar att det handlar om att dessa barn inte tar chansen till högskoleutbildning i samma grad som deras kamrater som har en högre social bakgrund. En möjlig förklaring är enligt mig att dessa elever inte har samma stöd hemifrån som de barn vilkas föräldrar erhåller ett högt utbildningskapital. Trondman (1994 s.23f) återger som bekant i sin studie för några klassresenärers resor. I denna studie visade det sig att föräldrar med arbetarklassbakgrund ofta uttryckte tankar om att utbildning inte skulle löna sig samt man efter skolan skulle arbeta och tjäna pengar. Det återgavs även tankar om att dessa föräldrar sällan uppmuntrade sina barn vad gällde deras skolgång. Det är möjligt att detta inte är helt ovanligt bland föräldrar med arbetarklassbakgrund, för dem är det viktigast att arbeta och tjäna pengar för att klara sig, ytterligare en förklaring kan vara den att de själva klarat sig bra genom livet, och att de därför inte förstår vikten av en högre utbildning. Det går inte att frångå att olika föräldrar har olika förväntningar på sina barn. Det kan också vara så att dessa föräldrar såg utbildning som någonting främmande och kanske till och med skrämmande. Om ett barn till en arbetarklassförälder trots förälderns åsikter kring vidare utbildning, trots detta väljer att söka sig till högskolan, kan friktion uppstå. Eftersom barnet lär sig ett mer utvecklat språk och tillskansar sig mer och andra kapital, kan friktion uppstå mellan familjemedlemmar eller till och med vänner och bekanta. Trondman (1994 s.203) skriver även han om detta, han 32 menar att när klassresenärerna vänder sig mot en annan kultur än sin egna, kommer deras identifikation med arbetarklassen alltmer sättas på prov. Självklart är det på detta vis, dessa klassresenärers hela habitus ställs på kant, vilket måste generera någon form av inneboende konflikt. Begreppet klassresenär måste även det diskuteras, dessa intervjupersoner har alla gjort en klassresa, men vad kan detta betyda för en individ? Som vi tidigare konstaterat tillsammans med Trondman så kan en klassresa leda till konflikter inom såväl som utanför individen. Det kan därför vara svårt för ett arbetarklassbarn att bryta mot föräldrarnas åsikter och välja att studera vidare på högskolan. Det kan också vara svårt för barn som kommer från en familj med högt utbildningskapital, att välja att arbeta efter gymnasiet. Hallerdt påvisar också att det finns ett klart samband mellan skolklassens prestationsnivå och dess sociala struktur. Hon drar det till sin spets genom dessa ord: Ju mer klassavdelningen består av elever från högre sociala skikt, desto bättre är genomsnittsresultatet för samtliga elever, oavsett socialgruppstillhörighet. (Hallerdts s.28) Hallerdts tankar kring detta stämmer väl överens med min egen tolkning av betydelsen av skolklassers och skolområdens för klassreproduktion. Att elever som kommer från högre sociala skikt kan förbättra klassers genomsnittsbetyg skall självklart ses som någonting positivt. Det är även någonting som lärare bör tänka på när de formar sin undervisning, men det gäller också att fortsätta att lyfta både de elever med ett gott utbildningskapital och de som behöver förbättra det. Man kan alltså inte arbeta under principen att de ”starkare” eleverna ständigt skall lyfta de ”svagare”. Alla elever bör ges samma chans att utveckla sig, oavsett om det innehar ett högt utbildningskapital – eller inte. Trots att utbildningssystemet är till fördel för elever med en högre socioekonomisk bakgrund så tycks de elever som tar mest plats i skolsystemet vara de med en lägre socioekonomisk bakgrund. Skolverket (2013 s.158ff) menar också de att elevers prestationer kan påverkas av klassammansättningar vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. Förutom elevers socioekonomiska klass så finns det flera saker som påverkar deras prestationer i skolan samt om de söker till högskolan eller inte. Jag vill poängtera av individer eller elever behöver förebilder när det kommer till att läsa vid högskolan. Intresset för att studera vidare efter gymnasiet kan hjälpas genom att eleverna i sin närhet, vet andra, kanske från samma sociala klass, som läst vid högskolan, och klarat detta. Genom goda förebilder tror jag att fler elever från lägre sociala klasser kan våga sig på studier på högskolan. 33 4.3.2 Boende och klass Det är inte bara skolan, undervisningen och studiestödet i sig som påverkar klassreproduktionen. Det finns andra faktorer som bostad livsstil som även de påverkar. Frank (2007 s.49,52) menar att det finns en stark koppling mellan bostadsort, fastigheternas värde och undervisningens kvalitet, han anser också att bostadsvärdet även påverkar vilka skolor ens barn ges möjlighet att gå i. Även om Franks studie är gjord i USA går den i viss mån att applicera på Sverige och svensk skola. I Sverige har vi det fria skolvalet vilket betyder att elever (eller deras föräldrar) ges möjlighet att välja vilken grundskola, gymnasium och högskola som de vill gå på, i Sverige finns också friskolor som konkurrerar med den kommunala. Bostadsorten borde alltså inte ha en så stor inverkan på elevernas skolprestationer, men mycket tyder på att det finns ett samband. Det är heller ingen nyhet att det finns olika kulturella områden i en stad och dessa områden innerhåller människor med olika klass och social bakgrund. Dessa människor har alltså olika utbildningsgrad och olika kapital, barnen till dessa föräldrar har olika inställning till skolan. Som känt är det föräldrarnas utbildningskapital som är av betydelse för hur elever klarar sig genom skolan och om de söker sig vidare till högskolan. Därför anser jag att boende har en del i elevernas socioekonomiska bakgrund, detta eftersom bostadsområdet, och genom det även bostadens värde, delvis är kopplat till föräldrarnas ekonomiska kapital. Föräldrarnas ekonomiska kapital påverkar i sin tur deras inställning till skolan, vilket som jag tidigare skrivit är av stor vikt för deras barns skolframgångar. Det är allmänt känt att området där skolor ligger har betydelse för vilka som går där, vilken socioekonomisk bakgrund de har, och därmed hur skolklimatet är. Dessutom är det vida känt att vissa skolor anses som bättre än andra, men hur kommer det sig att det kan vara på detta vis? Med tanke på att alla skolor arbetar mot samma mål och styrdokument. En möjlig förklaring till detta kan vara att elever vid vissa skolor har samma typ av kapital och bakgrund, och därför delar en viss inställning till skolan. Denna inställning kan antingen vara positiv eller negativ men i mitt tycke så är det en självklarhet att den påverkar elevernas betyg och genom det skolans rykte. En skola med många elever som saknar utbildningskapital, behöver lärarna ofta arbeta mer med den sociala miljön eftersom dessa elever i vissa fall inte har ett så stort intresse av att studera. Hela skolmiljön påverkas då och detta tror jag är en möjlig förklaring till att vissa skolor har bättre rykte och medelbetyg än andra. Bostaden har här en indirekt verkan, eftersom det inte är boendet i sig som påverkar, utan snarare att vissa bostadsområden rymmer människor med olika kapital, och att det är vad som påverkar. Detta för mig är inte 34 förvånande, olika områden i olika städer rymmer olika typer av familjer med olika social bakgrund, detta är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet att dessa olika sociala bakgrunder rymmer olika utbildningsnivå hos föräldrarna och att dessa som vi tidigare konstaterat – har betydelse för elevernas skolframgångar. 4.3.3 Kapital Ännu en viktig del i klassreproduktionen och i individers identiteter är vilka val gällande livsstil vi gör. Giddens (2007 s.277ff) återger för Bourdieus åsikter kring detta. Giddens menar att individers identiteter skapas i allt mindre utsträckning utifrån traditionella klassindikationer såsom arbete. Bourdieu anser att individers val av livsstil starkt kan kopplas till och utgör en indikator av individers klass. Han menar också att människor idag skiljer sig från varandra med det kulturella, snarare än det ekonomiska kapitalet. Dessutom menar han att alla olika kapital hör samman med varandra samt att har man ett sort kapital är det lättare att få mer av ett annat. Detta anser jag stämma till en viss punkt, samhället idag har skiftat mot att bli alltmer individualistiskt, vilket gör Bourdieus tanke om att individers val av livsstil går koppla till klass – trovärdig. I ett individualistiskt samhälle behöver elever kunna urskilja sig från andra, detta görs genom livsstil. Elevers val av livsstil påverkar också vilka habitus de rör sig i, vilka vänner de har och hur de ser på skolan och skolsystemet. En elevs livsstil kan påverka deras skolresultat, positivt såväl som negativt. Elevers val av livsstil kan följaktligen påverka attityder till skolan och genom det betyg samt livschanser. Tanken om att individer idag skiljer sig från varandra genom sitt kulturella kapital snarare än det ekonomiska blir baserat på den tidigare diskussionen, fullt möjlig. Elever idag identifierar sig genom ofta genom det yttre, just därför bör detta även spela en stor roll när det kommer till deras olika kapital och genom det deras skolprestationer samt val till högre utbildning. 5 Slutsats De frågeställningar vilka detta examensarbete avsåg att besvara är: Hur yttrar sig klassreproduktion genom elevers skolgång? Hur yttrar sig klassreproduktion i valet till högskola/universitet? Nästan uteslutande återges i litteraturen samma åsikter om klassreproduktionen inom skolan och i val till högskolan. Från början till slutet av elevers skolgång verkar klassreproduktionen 35 genom att elever från en högre klass klarar sig bättre än sina kamrater med en lägre klass. Föräldrarnas utbildning spelar en angörande roll, dessa föräldrar värderar utbildning högt och därför prioriteras detta i hemmet, vilket gör att deras barn i sin tur åstadkommer goda skolresultat. Det som har betydelse för elevernas skolprestationer är om de kommer från ett studievant hem eller inte. Skolan blir genom hemmets miljö, mer välkänd för vissa elevgrupper, vilket påvekar deras attityder till skolan. Anledningen till att elever med en högre klassbakgrund klarar sig bättre är att de genom sin hemmiljö har vants in undervisning, detta eftersom de tidigt lär sig att ta in kunskaper. Dessutom presterar elever med en tjänstemannabakgrund genomsnittligt bättre och fortsätter till högre studier än elever med en lägre social bakgrund. Vidare återfinns ett starkt samband mellan social bakgrund och val till högre studier, trots undanröjning av utbildningshinder samt utjämning av det ekonomiska kapitalet i form av studiestödet. En förklaring till att vissa elever inte klarar skolan lika bra är deras klass, dessa elever skiljer sig språkligt från deras kamrater med en högre social klass. Det gör att de hamnar i en främmande social miljö, detta kan i sin tur skapa konflikter mellan lärare och elev. Deras begränsade språkliga kod passar inte in i skolan, den lämpar sig bättre för att diskutera konkreta saker någonting som inte är önskvärt inom skolan. Skolan lär därtill ut via vissa symboliska processer vilket språk som är önskvärt. Elevers sociala bakgrund kan också ge förklaring till varför betyg skiljer sig mellan skolor, detta på grund av att vissa skolor innehar elevgrupper med samma sociala klass. Även den dolda läroplanen ger en förklaring till varför vissa elever klarar skolan bättre än andra. Skolan värderar dessutom vissa egenskaper som matchar elevgrupper från de högre sociala skikten. Vidare medverkar skolan som institution tillsammans med andra institutioner till att ekonomiska och sociala orättvisor vidmakthålls över generationer, detta på grund av att skolan värderar egenskaper som elever från tjänstemannahem innehar. Klassreproduktionen påverkar inte enbart elevernas skolgång genom grundskolan, de påverkar även val av gymnasieprogram och genom det möjlighet att läsa vid högskolan. Valet av gymnasieprogram påverkas även det av elevernas klass, elever med högre social bakgrund söker sig i högre utsträckning till de studieförberedande programmen. Elevernas grundskolebetyg påverkar möjligheterna att välja gymnasieprogram vilket i sin tur påverkar möjligheterna till högskolan. Rekryteringen till högskolan har under de senaste decennierna breddats. Trots detta återfinns en ingående relation mellan elevernas sociala bakgrund och val av högre utbildning, det är alltså elevernas klass som har störst betydelse för val till högskolan. Detta formar i sin tur elevernas livschanser. Klassreproduktion och den 36 segregering som den skapar sker långt innan val till högskolan, redan på grundskolan. Elevernas livschanser påverkas av klassreproduktionen, men elevernas sociala bakgrund påverkas i sin tur av flera olika delar. Dessa är bland annat var de bor, deras, föräldrarnas och kamraternas attityder till skolan. Skolans jämlikhetstanke påverkar också elevernas skolgång, studiestödet verkar utjämnande och ger fler elever chansen att studera vid högskolan eftersom de genom detta inte blir hindrade av deras ekonomiska kapital. 6 Relevans för läraryrket Klassreproduktionen förklara vissa fenomen i skolan, det ger bland annat förklaring till varför vissa elever tycks klara av skolan bättre än andra. Som lärare är det viktigt att få en tydlig bild av vad klass är för något, samt hur det påverkar elevernas attityder och studieförutsättningar. Klassreproduktion innefattar många olika komponenter och förklarar mycket kring varför vissa elever klarar sig bättre än andra i skolan. Många elever kan också hjälpas av att lärare har en tydlig bild av detta fenomen, genom att göras medvetna om detta kan lärare ges förklaringar till varför visa elever inte verkar förstå vad som förväntas av dem men också till varför en del elever tidigt tycks förstå vad som förväntas av dem. Det kan även ge en förklaring till varför vissa elever ofta verkar ha svårt att förstå vad läraren säger. Kunskap om klassreproduktion kan inte enbart ge förklaringar till vilka effekter denna har, utan den kan skapa möjlighet att överbrygga deras betydelse för våra elever. Skolans jämlikhetstanke kontra klassreproduktionen är även den av betydelse för hur skolan anser vissa förmågor, vilka elever med en högre klass oftare har, viktigare än andra. Om vi får en fördjupad förståelse för vilka delar som påverkar klassreproducering och social snedrekrytering till högskolan och i viss mån till gymnasieprogram, kan vi också hjälpa till att motverka dem. Klassreproduktionen är ett samhällsfenomen som kan vara oerhört svårt att överbrygga, men genom att göras medveten för att detta fenomen existerar kan lärare anpassa undervisning så att alla elever ges samma chans till att utveckla sin kunskapsnivå. Genom detta kan undervisningen göras mer jämlik och kanske kan skolan som institution bli mer jämlik. Med en ökad förståelse för begreppet klassreproduktion kan detta ge en ökad jämlikhet, samt en intention om att försöka minska betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund. Jämlikhetstanken är ett mål som alla skolor skall arbeta för, men för att kunna arbeta mot denna, så kräv också kunskaper om vad som påverkar elevernas val. För att kunna arbeta emot något så krävs fördjupade kunskaper om vad det är – någonting som är mycket viktigt i arbetet mot en jämlik skola. 37 6.1 Vidare forskning Vidare forskning inom detta område skulle kunna behandla hur klassreproduktion i valet till gymnasieprogram samt i val till högskolestudier. Inom litteraturen återfinns forskning gjord i Lpf 94 men det skulle vara intressant att kontrastera denna mot den nuvarande reformen GY 11, detta för att få en bild av hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt GY 11 påverkar val av gymnasieprogram samt val till högskolan . Det skulle vara möjligt att göra antingen kvalitativa intervjuer eller enkätundersökningar för att skapa en bild utifrån eleverna varför de väljer vissa gymnasieprogram eller om de efter avslutade gymnasiestudier avser att börja studera vid högskolan. 38 7 Litteraturförteckning Frank, Robert H. (2007). Frånsprungen: hur ökad ojämlikhet drabbar medelklassen. Lund: Arkiv Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur Hallerdt, Britt (1995). Studieresultat och social bakgrund - en översikt över fem års forskning. Stockholm. Månson, Per (red.) (2013). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. 8. uppl. Stockholm: Norstedt Skolverket 1 (Skolverket 1) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1 2014-04-14 13.51 Skolverket (Skolverket 2) Böhlmark A & Holmlund H (2011). 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? 2014-04-17 10.20 http://www.sns.se/sites/default/files/20_ar_med_forandringar_i_skolan.pdf Skolverket (2003). Tallberg- Broman, Ingegärd, Rubinstein- Reich, Lena, Hägerström, Jeanette. Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Forskning i fokus nr. 3, Stockholm Skolverket (2011). Gymnasieskolan 2011 Skolverket (2013). PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Rapport nr:398 Statens offentliga utredningar. Broady, Donald & Gustafsson, Jan-Eric (red.) (2000). Välfärd och skola: antologi från Kommittén Välfärdsbokslut/SOU 2000:39. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Statens offentliga utredningar. Josefsson, Anneli & Unemo, Lena (2003). Utbildningens fördelning - en fråga om klass?: bilaga 10 till Långtidsutredningen 2003/SOU 2003:96. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer 39 Statistiska Centralbyrån (SCB 1) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Overgang-gymnasieskolahogskola/ 2014-04-10 15.33 Statistiska Centralbyrån (SCB 2) http://www.scb.se/statistik/uf/uf0205/2006a04/uf0205_2006a04_sm_uf20sm0602.pdf 2014-04-11 13.58 Trondman, Mats. (1994) Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan. Stockholm 40