EXAMENSARBETE - Hulda vt14 - IEI

Linköpings universitet
Lärarprogrammet
Klassreproduktion och skola
Hur yttrar sig klassreproduktion genom
elevernas skolgång och i val till
högskolan?
Examensarbete 15 hp
Handledare: Linnea Ingebrand
LIU-IEI-FIL-G--14/XXXXX--SE
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Antal ord: 15 922
Sammanfattning
Detta examensarbete behandlar hur klassreproduktion yttrar sig i skolan, genom elevernas
skolgång. Examensarbetet behandlar även hur klassreproduktion påverkar elevers val att läsa
vidare på högskolan. Arbetet är ett konsumtionsarbete, inom detta återges relevanta teorier om
klassreproduktion samt forskning inom detta område. Arbetet ger en redogörelse för hur
klassreproduktion yttrar sig genom elevers skolgång samt hur denna påverkar val till
högskolestudier. Vidare analyseras litteraturen och ett individ samt ett skolperspektiv läggs på
denna, analysen behandlar vidare hur klassreproduktion kan tänkas beröra elevernas
möjligheter genom skolgången och hur dessa möjligheter i sin tur påverkar eventuella val att
läsa på högskolan. Det skildras vidare hur skolan arbetar för att skapa en jämlikhet genom
utbildningssystemet, men att skolan som institution medvetet eller omedvetet verkar för att
klassreproduktionen skall finns kvar. Arbetet skildras även de olika kapital samt redogör för
olika komponenter som tillsammans med skolan och klassreproduktionen bidrar till att denna
existerar. Avslutningsvis ges tips för vidare forskning inom området.
Innehållsförteckning
1
2
Inledning............................................................................................................................. 1
1.1
Bakgrund ..................................................................................................................... 2
1.2
Syfte ............................................................................................................................. 5
1.3
Frågeställningar: .......................................................................................................... 5
1.4
Definition av begrepp .................................................................................................. 5
Metod ................................................................................................................................. 7
2.1
3
4
Metoddiskussion .......................................................................................................... 8
Litteraturgenomgång .......................................................................................................... 9
3.1
Klassreproduktion, skola och val till högskolan ........................................................ 10
3.2
Studiestöd och klassreproduktion .............................................................................. 15
3.3
Andra faktorer som påverkar ..................................................................................... 16
Diskussion ........................................................................................................................ 20
4.1
Jämlikhet i skolan ...................................................................................................... 20
4.1.1
Reformerna Lpf 94 och Gy 11 ........................................................................... 23
4.1.2
Språk................................................................................................................... 25
4.1.3
Studiestöd ........................................................................................................... 26
4.2
Klassbakgrund… ....................................................................................................... 27
4.2.1
… kopplat till val av gymnasieprogram ............................................................. 29
4.2.2
… kopplat till högskolestudier ........................................................................... 29
4.3
Andra faktorer som påverkar ..................................................................................... 31
4.3.1
Attityder och värderingar ................................................................................... 31
4.3.2
Boende och klass ................................................................................................ 34
4.3.3
Kapital ................................................................................................................ 35
5
Slutsats ............................................................................................................................. 35
6
Relevans för läraryrket ..................................................................................................... 37
6.1
7
Vidare forskning ........................................................................................................ 38
Litteraturförteckning ........................................................................................................ 39
1 Inledning
Något som är vida känt är att barn till högutbildade föräldrar i större utsträckning väljer att
studera på högskolan efter gymnasiet. Föräldrarnas utbildning spelar en stor roll för barnens
skolgång, helt enkelt deras livschanser. Forskning har även visat att barn till lågutbildade
föräldrar i mindre utsträckning går vidare till högre studier. Klassreproduktion i skolan och i
samhället har en avgörande betydelse för barns kommande liv, deras chans till utbildning och
arbete. Skolan skall ge alla elever samma chans att nå goda betyg och alla skall ges möjlighet,
att om de vill, studera vid högskolan. Om nu skolan är jämlik och ger alla elever samma
chans, hur kommer det sig då att fenomenet klassreproduktion fortfarande existerar? Hur
många är det som väljer att läsa vidare på högskolan? Hur formas elevernas livschanser?
Varför väljer vissa att studera vidare på högskolan? Och slutligen: Vad är det som gör att
vissa gör detta val, medan andra inte gör det?
För att kunna diskutera detta bör övergångsfrekvensen från gymnasiet till högskolan
redogöras för. Statistiska Centralbyrån (SCB 1) skriver om övergångsfrekvensen från
gymnasiet till högskolan, i tabellen ”Påbörjat högskolestudier inom 1-10år för avgångna från
gymnasieskolan 1993/94-2010-11. Fördelning på kön. Procent.”. Statistiken visade att det
mellan 1993-2011 har skett en ökning i antalet individer som väljer att gå vidare till högskola
inom ett år efter avslutade gymnasiestudier. Procenten av gymnasieungdomar som valde att
studera på högskola var avgångsåret 93/94 18 procent, medan procenten avgångsåret
2010/2011 var 24 procent. Detta visar på en ökning av antalet gymnasieelever vilka valde att
studera vidare på högskola hade ökat med 33 procent mellan åren 1993 och 2011. En möjlig
förklaring till denna ökning kan vara att det förändrade arbetsklimatet kräver att elever
utbildar sig vid högre utbildningar.
Statistiska Centralbyrån (SCB 2 s.10) återger för statisktik gällande antalet högskolenybörjare
med föräldrar som gått färdigt gymnasiet eller studerat vid högskolan. Procenten vars
föräldrar hade gått klart gymnasiet steg mellan läsåret 1993/1994 och läsåret 2003/2004 från
32 till 38 procent. Dessutom hade 50 procent av högskolenybörjarnas föräldrar gått någon typ
av eftergymnasial utbildning. Antalet högskolenybörjare som hade en högre
tjänstemannabakgrund var läsåren 1993/1994 33 procent, medan det 2005/2006 var 28
procent. Procenten nybörjare vid högskolan med arbetarbakgrund var läsåret 1993/1994 18
procent medan procenten 2005/2006 var 25 procent. Vad betyder då dessa siffror? Vi kan
1
konstatera att är en högre andel elever med tjänstemannabakgrund vilka läser vidare vid
högskola, men att antalet procent under de senaste åren har minskat något. Detta medan den
totala procenten som väljer att gå vidare till högre studier, har ökat något. Dessutom har
procenten med en arbetarklassbakgrund även den ökat.
För att på ett fördelaktigt sätt redogöra för klassreproduktion och social snedrekrytering bör
Skolverkets syn på det hela presenteras. I Skolverkets bok Gymnasieskolan 2011 återges ett
utdrag ur skollagen som behandlar gymnasieskolans uppdrag:
Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier
samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar
elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig,
fördjupa och tillämpa kunskaper.(Gymnasieskolan 2011 s.8)
Skolans aktiva strävan efter jämlikhet introducerar Skolverket (Skolverket 1 2011 s.12).
Denna strävan tar sig uttryck genom vissa mål. Målen behandlar bland annat hur varje elev
skall få möjligheter att undersöka olika valmöjligheter och genom detta kunna ta ställning i
frågor gällande deras egen framtid. De skall också få kunskap om vidare studier inom
Sveriges gränser, såväl som utomlands. Skolans uppdrag är även att eleverna inte skall
begränsas i sina utbildningsval av deras sociala eller kulturella bakgrund.
Detta examensarbete avser att behandla klassreproduktion inom skolvärlden. Arbetet kommer
att beröra vilka faktorer som spelar roll för individers skolframgångar samt valet att studera
vidare på högskola. Arbetet kommer vidare att behandla olika teorier kring klassreproduktion,
vad som påverkar denna samt hur detta i sin tur påverkar elevers olika skolval.
1.1 Bakgrund
I boken Gymnasieskolan 2011 skriver Skolverket (2011 s. 9ff) om den förändring
gymnasieskolan har genomgått historiskt. Man börjar med att redogöra för det mer enhetliga
skolsystem som skapades i slutet av 1920-talet för de mer teoretiska utbildningarna, dessa
byggde på realskolan eller flickskolan. Under denna tid fanns det dessutom endast två linjer,
latinlinjen samt reallinjen. Det var först 1953 som det skapades en tredje linje, den allmänna
linjen som innehöll två grenar, en språklig bestående av latin samt en social linje. Parallellt
med dessa mer teoretiska gymnasieutbildningar skapades fackgymnasier under 1990-talet
första hälft, dessa var i form av handelsgymnasier samt mer tekniska gymnasier.
2
Gymnasiereformen 1956 förenade de teoretiska utbildningarna till ett mer likartat gymnasium,
med ett gemensamt första år och därefter fem linjer, humanistiska, ekonomiska,
samhällvetenskapliga, naturvetenskapliga samt den tekniska. Med detta lades grunden till den
teoretiska delen av dagens gymnasieskola. I och med denna reform avskaffades den
studentexamen som tidigare funnits. Yrkesutbildningarna under denna period skedde främst
på arbetsplatserna, men 1918 insåg man att det behövdes mer praktiska ungdomsskolor, detta
på grund av arbetsmarknadens krav på specialiseringar samt djupare kunskaper om
arbetsprocesser inom industrin. Tack vare detta inrättades nu yrkesskolor och fackskolor. Det
var industrialiseringens framväxt som ställde krav på yrkesutbildningarna, omfattningen på
dessa var under denna period relativt liten och den största delen av utbildningarna skedde
fortfarande på arbetsplatserna. Mellan 1930 – 1960-talet riktades kritik mot
yrkesutbildningarna, detta pågrund av att de var förlegade samt inte fångade de nya kraven
från arbetsmarknaden. Det menades att näringslivet skulle få mer inflytande över
yrkesutbildningarna.
Lpf 70 infördes på 1970-talet, denna gymnasieskola var mer samlad än den föregående, med
såväl tre- som tvååriga linjer. Det var under denna reform som det traditionella gymnasiet
med sina fem olika treåriga linjer fördes samman med resterande utbildningsvägar, som blev
tvååriga. De resterande utbildningarna var fackskolans sociala, ekonomiska samt tekniska
samt andra skolförlagda yrkesutbildningar. Lgr 70 påverkade yrkesutbildningen på så vis att
tiden för de yrkesspecifika ämnena minskade, detta jämfört med de gamla yrkesskolorna där
en tredjedel av tiden i årskurs ett, ägnades åt de mer allmänna ämnena. Tanken med denna
yrkesutbildning var att eleven skulle få en inledande yrkesutbildning i gymnasiet, men att
denna skulle färdigställas som anställd.
1994 års reform förde med sig en kursutformad gymnasieskola. Det linjesystem som
existerade i Lgy 70 ansågs inte tillräckligt anpassat till arbetslivet, detta eftersom arbetslivet
krävde mer och djupare kunskaper för de elever som gick en yrkesutbildning. Just därför blev
nu alla linjer treåriga och de gymnasiegemensamma ämnena utökades till åtta, så kallade
kärnämnen, dessa kom att uppta en tredjedel av utbildningstiden. Dessutom gav dessa ämnen
grundläggande högskolebehörighet, detta för att bredda rekryteringsbasen till högskolan.
Något som var nytt under Lpf 94 var även att elevinflytandet nu prioriterades, utbildningen
skulle styras mer efter elevernas önskemål. Styrningen av den svenska skolan
decentraliserades samt avreglerades till gagn för mål samt resultatstyrning. Villkoren för
friskolorna ändrades även under denna period, friskolorna fick nu i princip samma
3
finansiering som de offentliga skolorna. Under 1900-talet ökade arbetslivets utveckling vilket
även förde med sig ökade krav på generella kompetenser. Även ökade krav på deltagande i de
demokratiska processerna med vårt komplexa samhälle i bakgrunden, förde även det med sig
ökade krav på en gemensam medborgerlig referensram. De reformer som genomfördes under
1900-talet gjordes alltså med bakgrund att möta mer komplexa krav från arbetslivet och
samhället, detta åstadkoms genom att förstärka det allmänna innehållet i alla
yrkesutbildningar. Genom detta skulle det garanteras att eleverna fick möjlighet att utveckla
de generella kompetenser som inte bara krävdes i arbetslivet utan även i samhället. Reformen
1994 medförde även vad man kallade medborgarkompetensen, vilka alla elever skulle nå på
gymnasiet, denna kom att bli synonym med en grundläggande högskolekompetens. Detta
betydde i praktiken att alla elever som gick ett yrkesförberedande program hade möjlighet att
uppnå grundläggande högskolebehörighet.
Det svenska samhället har en lång bildningstradition och Skolverket skriver att
gymnasieutbildningen ur flera synvinklar är unik. Nästan alla elever går vidare från högstadiet
till gymnasiet, och nästan 50 procent av gymnasieeleverna går vidare till någon typ av
högskoleutbildning efter avslutade studier på gymnasiet. Sedan 2000-talet har det visat sig i
olika undersökningar eleverna inte gick ut med lika höga kunskaper som förr. Många elever
avbröt dessutom sina studier på gymnasiet, detta tillsammans med den höga
ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige, ledde fram till gymnasiereformen 2011.
Gymnasiereformen 2011 går att sammanfatta i fyra punkter. 1) Eleverna skall bli väl
förberedda för yrkesverksamhet efter gymnasiet eller för fortsatta högskolestudier.
Yrkesutbildningarna skall förbereda eleverna så att de kan börja arbeta direkt efter gymnasiet,
studierna skall vara av sådan karaktär att de skall bli specialiserade mot ett visst yrke. De
högskoleförberedande utbildningarna skall göra eleverna förberedda för studier på högskolan.
2) Alla skall nå målen, genomströmningen skall vara hög och alla elever skall gå ut gymnasiet
efter tre år, så få elever som möjligt skall avsluta gymnasiet utan fullföljd utbildning.
Inträdeskraven skall dessutom vara höga till gymnasiet, detta eftersom eleverna skall vara så
väl förberedda som möjligt. 3) Utbildningarna skall vara likvärdiga, detta för att eleverna skall
känna sig trygga i sin utbildning. Utbildningen skall vara kvalitetssäkrad med hjälp av
Skolverket och de yrkesförberedande programmen skall kvalitetssäkras av det nationella
programrådet. 4) Studievägar och styrdokument skall vara tydliga. Föräldrar, elever och
målsmän skall veta vad gymnasieutbildningen rymmer samt vad den leder till. Ett tydligt stöd
för läraren skall vara styrdokumenten. Gymnasieexamen behövs för att göra tydligare vad det
4
är som gymnasieskolan kvalificerar, detta för att underlätta rörlighet internationellt vad gäller
studier, arbete samt praktik.
Som bekant är utbildning inte enbart av vikt för den enskilde individen, utan den bidrar även
till samhällets tillväxt. Statens offentliga utredning 2003:96 skriver att utbildning och
ekonomisk tillväxt är starkt sammankopplade. Idag framhålls utbildning som en positiv effekt
på samhällets tillväxt, skriver SOU 2003:96 (2003 s.18f). De menar vidare att länder vilka har
en mer välutbildad arbetskraft, visar på en högre finansiell tillväxt. SOU 2003:96 (2003 s.25f)
skriver även om den breddning högskolan har gjort sedan 1977. De anser att den reform som
trädde i kraft 1977 hade som uppgift att genom att starta fler högskolor på andra orter, skulle
det göra utbildningen mer lättillgänglig. Detta skulle leda till att fler individer från ett större
antal klasser i samhället, kunna söka sig till högskolan. I det långa loppet var tanken att
genom denna reform, skulle bidra till en ekonomisk, kulturell och social utjämning. År 2001
skrevs det enligt SOU 2003:96 (2003 s.26) in i Högskolelagen att högskolorna skulle arbeta
aktivt med att bredda rekryteringsbasen, en delegation tillsattes även –
Rekryteringsdelekationen. Dess syfte var:
… att öka mångfalden i högskolan, skapa breddad rekrytering, öka
övergångsfrekvensen och sträva efter att skapa en social och etnisk mångfald. (SOU
2003:96 s.26) .
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att på ett fördjupat sätt redogöra och analysera för hur
klassreproduktion yttrar sig genom elevers skolgång, fokus inom detta kommer framförallt
ligga på hur detta yttrar sig i övergången från gymnasiet till högskolan. Ett individ samt ett
skolperspektiv kommer dessutom att läggas på begreppet klassreproduktion och social
snedrekrytering.
1.3 Frågeställningar:
Hur yttrar sig klassreproduktion genom elevers skolgång?
Hur yttrar sig klassreproduktion i valet till högskola/universitet?
1.4 Definition av begrepp
Genom detta examensarbete kommer klass att beskrivas med många olika begrepp, dessa är
bland annat, social bakgrund, social klass, socialgrupper, socioekonomisk bakgrund samt
5
klassbakgrund med flera. Dessa olika begrepp står för samma sak, nämligen hur individers
uppväxtförhållanden påverkar deras möjligheter i skolan, val av gymnasieskola samt vidare
studier vid högskolan. Det är också denna definition jag avser att använda i examensarbetet.
För att redogöra för de kapital som är starkt sammankopplade med Bourdieus begrepp klass,
behövs även de begreppen definieras. Per Månsson (2013 s.408) skriver om Bourdieus
kapitalbegrepp. Sociologen beskriver det ekonomiska kapitalet, vilket innefattar kapital och
pengar. Han beskriver vidare det symboliska kapitalet, vilket innefattar symboler och
kännetecken som krävs för att invidiver skall kunna uttrycka sin grupp tillhörighet samt
konkurrensförmåga. Det sociala kapitalet omfattar individers gynnsamma sociala kontakter.
Det sista kapitalet Bourdieu förklara är det kulturella kapitalet, vilket innebär att individen
behärskar kulturens olika facetter.
Ytterligare ett begrepp som bör nämnas i samband med klass är skolans dolda läroplan.
Anthony Giddens (2011 s.531) redogör för sociologen Ivan Illich åsikter kring detta. Illich
menar att elever inte enbart tillägnar sig kunskaper på lektioner i skolan, utan att mycket av
det som lärs ut inte har någon lektionsanknytning. Skolan tenderar att inpränta eleverna med
ett passivt mottagande, vilket innebär:
… ett okritiskt accepterande av den existerande sociala ordningen genom den
disciplin och den styrning skolan rymmer. (Giddens 2011 s.531).
Han menar vidare att:
Den dolda läroplanen lär barnen att deras roll i livet är att veta sin plats och
vara nöjda med den. (Giddens 2011 s.531)
Ett begrepp som bör behandlas i kombination med klassreproduktion och den dolda
läroplanen är social snedrekrytering. SOU 2003:96 (2003 s.37f) förklarar begreppet vilket
används för att beskriva samband mellan social bakgrund och val av utbildning. Detta
begrepp innebär att barn från olika samhällsklasser i olika hög grad antas till utbildning, detta
begrepp består vidare i två faktorer. Dels att barn som kommer från tjänstemannahem
genomsnittligt presterar bättre samt ges högre betyg, dels att barn på samma prestationsnivå
och som kommer från tjänstemannahem i högre grad fortsätter till högre studier.
6
2 Metod
Detta examensarbete skrivs som ett konsumtionsinriktat sådant, litteraturstudie kommer ligga
till grund som metod. Att göra en litteraturstudie betyder att skribenten inom ett visst område
redogör för andras studier och kunnande. Redan tidigt i arbetsprocessen togs beslutet att
undersöka hur klassreproduktion ter sig inom skolvärlden, men intresset för att undersöka hur
detta yttrar sig i elevers val till högskolan var den avgränsning som gjordes. För att kunna
undersöka detta område behövdes det ta reda på mer om först klassreproduktion som sådant,
sedan hur detta yttrar sig genom elevers skolgång och framförallt i valet till högskolan. För att
säkerställa att sökning efter relevanta källor skedde så användes universitetsbiblioteket i
Linköpings databas. Sökord som då användes var: social snedrekrytering skola,
klassreproduktion gymnasieskola samt social bakgrund skola. Antalet relevanta reslutat
varierade mellan de olika begreppen, men framförallt återkom några examensarbeten inom
samma område. Studier av dessa tillsammans med sökningar på universitetsbiblioteket i
Linköping ledde till att jag fick hjälp med att hitta relevant litteratur för mitt arbete. Efter detta
gjordes en ytlig läsning av den litteratur som jag genom studerande av andra examensarbetet,
fann relevanta för mitt examensarbete. Sedan gjordes närstudier av den nyfunna litteraturen.
Jag valde även att söka på Skolverkets hemsida för att få en tydligare skolanknytning gällande
klassreproduktion. Vid sökning på denna hemsida användes social klass samt likvärdighet
skola. Även här varierade resultatet mellan de olika sökorden, för att dessutom säkerställa att
sökresultaten var säkra att använda valde jag att undersöka de sökresultat vilka
kategoriserades under Publikationer på skolverkets hemsida. Anledningen till detta var att
dessa artiklar eller rapporter har publicerats på Skolverkets hemsida. Skolverket är som
bekant en statlig organisation vilket gör reliabiliteten för det som publiceras där torde vara
hög. För att ytterligare komplettera den funna litteraturen med statisktik gjordes studier av
Statistiska Centralbyråns data inom kategorin skola. För att finna relevant statistik valde jag
att söka på deras sida Statisktik efter ämne, sedan valde jag att undersöka statisktik inom
underkategorin Skola. Jag valde sedan att undersöka data under kategorierna Befolkningens
studiedeltagande, Befolkningens utbildning, Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
samt Övergång gymnasieskola – högskola. Data som sedan visade sig vara av intresse, var
studien Övergång gymnasieskola – högskola, den statstik som var intressant inom denna
kategori var Påbörjat högskolestudier inom 1-10år för avgångna från gymnasieskolan
1993/94-2010-11. Fördelning på kön. Procent. Denna data var dessutom publicerad 2013-0531 och mätningarna var gjorda mellan 1990-2011. Ytterligare en artikel från SCB valdes även
7
att redogöras för, denna behandlade dessutom det ämne detta examensarbete avhandlar: hur
övergångsfrekvensen hos arbetarklassbarn från gymnasiet till högskolan ser ut. I denna artikel
återges data så sent som läsåren 2003/2004.
2.1 Metoddiskussion
När man gör ett konsumtionsinriktat examensarbete ställs det krav på validiteten hos den
litteratur som väljs. Detta ställer stora krav på skribenten, eftersom den litteratur som väljs bör
vara både relevant men också applicerbar på området. Dessutom bör en tydlig avgränsning
göras tidigt i såväl sökandet men också i studien av litteraturen, detta eftersom värdefull tid
annars kan läggas på att studera för området, irrelevant litteratur. En tydlig avgränsning
behövs även för att examensarbetet inte skall bli för brett.
Vid sökning av litteratur granskades som bekant andra publicerade examensarbeten inom
samma område. Vid studerande av dess litteratur återkom faktumet att mycket av den
litteratur som bedömdes vara av relevans för mitt examensarbete, var relativt gammal. Det är
dock så att många av de teorier gällande klass och klassreproduktion, är fullt applicerbara på
dagens samhälle, vilket gjorde deras ålder till ett ringa problem. Flertalet av deras studier hade
även gjorts utomlands. De sociologer och deras teorier jag valt redovisa är förutom dess
relevans för ämnen, är också de sociologer vilka återkommer i mycket av den sociologiska
litteratur som används på universitet. För att kunna redogöra och analysera kring klass och
klassreproduktion krävs i mitt tycke, en redogörelse för Giddens, Bourdieu och Bernsteins
tankar kring detta. Många av de svenska undersökningar som jag valt att återge för i arbetet är
även de relativt gamla. Detta har dock ingen betydelse eftersom de mönster som redovisas går
att skönja även idag. Det är också så att dessa undersökningar är gjorda inom ramen för en
annan läroplan än den som råder idag, liknande tendenser går att skönja i dagens skola. Detta
gör dem bara mer intressanta för detta arbete, därför att de går att ställa mot hypoteser
gällande hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt GY
11 kommer att påverka klassreproduktionen. De är dessutom alla gjorda i Sverige och i
svensk skola, vilket gör dem högst betydelsefulla. Jag har baserat mina beslut om att använda
jämförelsevis gamla teorier samt undersökningar på det faktum att det inte är mycket som
ändrats gällande klassreproduktion under de senaste 30-40 åren. Jag har även valt att ta med
Robert H. Frank, vars studie är genomförd i USA. Jag anser att mycket av det han skriver är
tillämpbart på svensk skola samt det svenska samhället. För att på ett betydelsefullt sätt
komplettera den äldre litteraturen valde jag att söka statistik på Statistiska Centralbyrån samt
Skolverkets hemsida, detta för att få nyare data samt konkret information om jämlikhet och
8
klassreproduktion från den organisation som styr svensk skola. Genom att göra detta breddade
jag min tidigare litteratur med nyare, detta var dessutom ytterligare en del i att säkerställa att
den litteraturen hade hög reliabilitet. För att få en så bred bas som möjligt i detta
examensarbete har jag försökt bredda mig så mycket som möjligt, där av blandningen mellan
gammal och ny litteratur, fakta och undersökningar från tillämpbara källor.
Ett problem som framkom under arbetet med litteraturgenomgången samt förarbetet till
diskussionen var att merparten av författarna hade samma åsikter och samma delar som de
ansåg påverka klassreproduktionen. Detta skapade vissa problem eftersom det i diskussionen
krävs att författarna kan ställas mot varandra, det skapades även något av en konsensus
gällande detta. Detta var någonting som jag var tvungen att ta i beaktande för att kunna få en
önskvärd och intressant diskussion.
3 Litteraturgenomgång
Sociologen Pierre Bourdieu (Månsson 2013 s. 385) redogör för begreppet klass. Han påvisar i
flertalet studier att utbildningssystemet är av stor betydelse för klassreproduktionen.
Författaren menar vidare att den stora tillväxt utbildningssystemet har utsatts för samt dess
ökade anpassningsförmåga har fört med sig två konsekvenser, en av dessa är justeringar och
förändringar i klasstrukturen i samhällen, den andra är att det samtidigt har uppstått ett
reproduktionsmönster där ett klassamhälle med underordnad och överordnad. Bourdieu
använder sig av reproduktionsbegreppet vilket han exemplifierar genom till exempel
relationer mellan lärare - elev, det kan i detta fall handla om att överföra, tillägna sig samt
omvandla det sociala kapital, vilket är av stor innebörd för att nå en hög social position.
Månsson skriver vidare om Bourdieus (Månsson 2013 s.385) tankar kring utbildning och
klassreproduktion, han menar att elever i skolan inte enbart kämpar med att nå boklig bildning
och kunskap, man lever också med sitt sociala ursprung samt erfarenheter kopplade till sin
klass. De lägre klasserna har enligt Bourdieu en önskan om att utbildning skall bli vad de
hoppats på, alltså nyckeln till social framgång samt att det ge dem ett ökat socialt kapital. För
att utbildningen skall bli just detta krävs det ett mödosamt anpassningsarbete. Om de inte kan
upptäcka vilka värden det handlar om och göra dem till sin egen ”bildning”, räcker det inte en
med en strävan och en dröm, inte ens pengar eller högre sociala positioner räcker till. Han
skriver vidare att om ett barn från en lägre klass som vill förändra sin klassposition genom
utbildning, handlar det i stor utsträckning om att tillskriva sig de sociala exempel som bär
9
fram utbildningens klassinnebörd och idé, som till exempel att gå i de ”rätta” skolorna,
tillägna sig dess språk, olika typer av kunskapsformer samt beteenden.
Detta går i hög grad att koppla till människors habitus och fält, något som Bourdieu
behandlar. Månsson (2013 s.407) redogör för dennes tankar, Bourdieu menar att människor
genom sitt habitus kan agera samt förhålla sig mer eller mindre naturligt i olika typer av
sociala miljöer. Han menar därför att grunden för en individs habitus alltid utgörs av dess
sociala ursprung, dess klass. För att ytterligare befästa detta menar han att det som påverkar
en individs möjlighet att tillägna sig ett nytt habitus, är kollektiva omständigheter utanför
individens kontroll. Även Giddens (2007 s.121) skriver om Bourdieus tankar kring detta, han
menar att ett habitus i stor utsträckning har att göra med hur denne med skicklighet hanterar
sin omgivning, detta begrepp innefattar även deltagarnas egen tolkning om sin kultur och
individernas förmåga att ge uttryck för den.
3.1 Klassreproduktion, skola och val till högskolan
I Skolverkets (Skolverket 2, 2011) rapport 20 år med förändring i skolan: Vad har hänt med
likvärdigheten? skriver Anders Böhlmark och Helena Gustavsson om likvärdigheten i svensk
skola under 20 år. De (2011 s.1) menar att skolans strävan för en likvärdig utbildning syftar
till att oavsett var elever bor och vilken utbildning deras föräldrar har, vad de tjänar eller
vilket land de ursprungligen kommer ifrån, så skall alla barn och ungdomar ges samma
möjligheter inom skolan. Vidare skriver de att det i dagens samhälle finns både gamla och nya
utmaningar som skolan står inför, dessa utmaningar gäller barn och ungdomars rätt till
utbildning och kunnande. Detta mot bakgrunden att barn till mer högutbildade föräldrar har
lättare i skolan. Man anser även att om det nu är så att elevers hemmiljö spelar en avgörande
roll för framgång inom utbildningssystemet, att en väl fungerande skola torde klara av att
utjämna detta. Som tidigare redogjorts för har en mängd reformer genomförts för att
överbrygga socioekonomiska skillnader, både i gymnasiet men även i valet till högskolan. De
(2011 s.16) anser att en sortering gällande elevers socioekonomiska bakgrund är en del i
förklaringen till varför betyg skiljer sig mellan skolor. Dessutom menas det att en jämbördig
skola karakteriseras av att familjebakgrundens betydelse för elevens betyg är så pass liten att
skola i och med detta kan jämna ut elevers livschanser, att alla ges samma chans, oavsett
klassbakgrund.
Månsson (2013 s.385f) återger för Bourdieus tankar kring utbildning och klassreproduktion,
sociologen menar att skolan skall och kan överbrygga och utjämna relationer vilka skapats av
10
sociala och kulturella skillnader. Han skriver dessutom att skolsystemet trots allt domineras av
en tanke om att utbildning bör vara lika för alla, oavsett social bakgrund. Men trots detta
skriver han att man ofta genom denna föreställning blir blind för att det inom
utbildningsväsendet sker en överföring av samhällets system av värden av normer och som
bekant dominerar samhället.
Giddens (2007 s.533) skriver även om Bourdieus begrepp kulturell reproduktion och dess
koppling till utbildning och skola. Detta begrepp förklarar hur skolan som institution
tillsammans med andra sociala institutioner medverkar till att bevara ekonomiska orättvisor
över generationer. Klassreproduktion riktar vår uppmärksamhet mot den dolda läroplanen,
denna påverkar i stor grad inlärningen av attityder, vanor och värderingar. Han menar att
skolan i stor utsträckning förstärker de kulturella värderingar samt synsätt som vi lär oss
tidigt. Bourdieu (Giddens 2007 s. 533) menar vidare att det mellan klasser skiljer sig
språkligt. Han anser att:
Barn från lägre socialgrupper, ofta även från olika minoritetsgrupper, utvecklar
ett sätt att prata och bete sig på som inte alls stämmer överens med de grupper
som dominerar i skolan. (Giddens 2007 s.533).
Bourdieu anser att det till och med går att hävda att dessa barn hamnar i en främmande
kulturell miljö, dessa barn är inte enbart mindre motiverade att prestera i skolan, utan man kan
säga att deras sätt att prata och agera inte stämmer överens med skolsystemets önskningar.
Detta skapar i sin tur friktion mellan hur lärarna och eleverna agerar mot varandra - även om
bägge parter gör sitt bästa för att göra sig förstådda.
Giddens (2007 s.532f) återger även för Basil Bensteins tankar kring barns språkliga koder och
dess kopplingar till skolan. Bernstein menar att de återfinns en skillnad i hur barn från en
arbetarklass respektive en medelklass gällande hur de använder sitt språk. Han anser att
arbetarklassbarn har en begränsad språklig kod, deras språk rymmer många outtalade villkor
som talaren förväntar sig att andra skall förstå. Föräldrar från en arbetarbakgrund tenderar att
fostra sina barn på ett sådant sätt att belöningar samt klander används för att skapa önskvärda
beteenden. Detta typ av språk passar sig bättre för att diskutera konkreta saker än för mer
abstrakta saker. Denna begränsade språkliga kod kännetecknar därför barn från en
arbetarbakgrund. Medelklassbarnens språkliga koder är enligt Bernstein mer utvecklad, detta
betyder att medelklassbarnen kan anpassa ordens betydelser efter situation. Dessa barn lär sig
tidigt att använda språket mindre kontextbundet, vilket gör det lättare för dem att uttrycka mer
11
abstrakta tankar och idéer. Bernstein menar att barn som har en högre språklig kod klarar sig
bättre än de med en lägre språklig kod, när det gäller de formella krav som skolvärlden ställer
på eleverna. Bernstein poängterar dock att det inte handlar om att barn från arbetarklass på
något vis har ett sämre språk, det handlar snarare om att deras språk inte stämmer överens
med skolans språknormer.
I SOU 2003:96 (2003 s.31) redogörs för utbildningens fördelning. Man menar att tack vare
utbildningssystemets successiva utbyggnad, har en höjd utbildningsnivå blivit resultatet.
Långtidsutredningen ställer sig frågan om denna utbyggnad har lett till att andra grupper än
tidigare har fått tillgång av utbildningssystemet. De (2003 s.37) skriver vidare att den svenska
befolkningens utbildningsnivå har ökat under 1990-talet. Långtidsutredningen menar att den
sociala snedrekryteringen har minskat under 1990 talet. SOU 2003:96 (2003 s.38) hänvisar till
SOU 1993:85 där det skrivs att den sociala snedrekryteringen har minskat påtagligt under
1900-talet, utredningen fastställer också att sambandet mellan social bakgrund samt
övergången till högre studier under 1990-talet fortfarande var starkt, trots undanröjningen av
många utbildningshinder. De (2003 s.38f) skriver vidare att studenter vilka har en
arbetarbakgrund än idag är underrepresenterade vid universitet och högskolor. Det bör dock
nämnas att antalet högskolenybörjare under 35 år från en arbetarbakgrund från 1990/1991 till
2001/2002, ökade från 20 till 27 procent. Under samma period minskade antalet
högskolenybörjare från ett högre tjänstemannahem från 32 till 25 procent. Anledningen till
denna minskning anser SOU 2003:96 (2003 s.38f) beror på att många barn från högre
tjänstemannahem i större utsträckning än förr, studerar utomlands. Utredningen menar även
att rekryteringen till högskolan har breddats, samt att den har jämnats ut uppåt i åldrarna. Det
konstateras även att den sociala snedrekryteringen har minskat under 1900-talet, men att den
sociala bakgrunden ändå visar sig ha en avgörande betydelse vid elevers val av utbildning.
Studier visar enligt SOU 2003:96 (2003 38f) att den sociala snedrekryteringen har varit
förhållandevis stabil mot faktorer såsom politiska förändringar, omorganisationer inom
utbildningssystemet samt konjunkturförändringar.
SOU 2003:96 (2003 s.99f) skriver vidare att man inom den sociologiska litteraturen
undersöker orsakerna till social snedrekrytering, sociologerna menar att detta är en process,
där valen formar individer redan innan påbörjade högskolestudier. Undersökningar har enligt
SOU 2003:96 (2003 s.99) visat att det genom utbildningssystemet sker en social gallring, man
menar även att dessa är tydligast vid det första utbildningsvalet. Dessutom skrivs det att det
sker en selektion, till val av antingen ett yrkesförberedande eller studieförberedande program.
12
SOU 2003:96 hänvisar till en rapport gjord 1998 av SCB, där 5 000-10 00 individer deltog.
Denna studie redovisar de betyg elever som gick ut grundskolan år 1998 hade. Rapporten
visar att det betygsmässigt skiljer sig åt mellan olika sociala grupper, den visar även att det
återfinns ett starkt samband mellan grundskolebetyg och social bakgrund för de ämnen som
rapporten berör. Tjänstemannabarn i mellanställning samt barn till högre tjänstemän har enligt
denna rapport högre betyg än de övriga eleverna. I valet till gymnasieskolan står elever inför
valet om de skall välja att läsa ett studieförberedande – eller ett yrkesförberedande program.
Långtidsutredningen (2003 s.105) skriver att dessa olika program ger elever olika vidd i sin
behörighet till högskoleutbildningar.
SOU 2003:96 (2003 s.134) menar dessutom att segregationen och skillnaderna mellan olika
socioekonomiska grupper sker tidigt, till och med redan på grundskolan. Även valet till
gymnasieskolan skiljer sig åt mellan olika grupper, här är det betygen som spelar roll för
möjligheterna att välja gymnasieprogram, även om de flesta ungdomar idag går vidare till
gymnasiet. SOU 2003:96 (2003 s.135) anser att barn till högre tjänstemän är
överrepresenterade på de studieförberedande programmen, samhälls- samt
naturvetenskapsprogrammet. Utredningen ger även en redogörelse för det uttalade syftet med
programgymnasiet, som bekant infördes på 1990-talet, tanken var att valet till gymnasiet
skulle bli mindre bundet till tidigare skolprestationer. Man återger även för att det har
avgörande betydelse för eleverna, om de vuxit upp i ett studievant hem eller inte.
SOU 2000:39 (2000 s.44f) redogör för forskning som visar att elevers medelbetyg varierar
beroende på deras sociala ursprung, forskningen visar även att en högre social klass förde med
sig högre betyg. Den största elevgruppen med höga betyg återfanns bland barn med
läkarföräldrar efterföljt av universitetslärare samt civilingenjörer. Vidare menas att de som bär
på ett starkt utbildningskapital, är de som är mest beroende av utbildningsväsendet samtidigt
som det är dessa som lyckas bäst i skolan. Långtidsutredningen (2000 s.164ff) förklarar att det
finns en ingående relation mellan elevers sociala bakgrund och val av högre utbildning.
Enkelt formulerar kan social bakgrund ge såväl direkta som indirekta effekter, detta kan
förklaras genom att personer som har ett ursprung i högre sociala klasser, i högre omfattning
väljer ett studieförberedande program på gymnasiet. Det går att säga att en elevs sociala
bakgrund påverkar studieförutsättningar, betyg och genom detta val av högre utbildning.
Dessa delar samspelar och hör samman med varandra och formar elevers livsvillkor. Elevers
sociala bakgrund har i detta fall en indirekt verkan. SOU 2000:39 (2000 s.62) skriver vidare
att det är tre faktorer som spelar roll i rekryteringen till gymnasieskolan, skolframgång, socialt
13
ursprung samt kön. Bland de högre klasserna återfinns fler elever vilka väljer ett
studieförberedande program, medan det inom de yrkesförberedande programmen återfinns en
högre andel från de lägre sociala klasserna. Långtidsutredningen (2000 s.68,73f) menar
dessutom att om man gör en jämförelse mellan elever med samma skolkapital och
medelbetyg, men med annorlunda social bakgrund så visar den att elever från högre sociala
klasser oftare söker sig till studieförberedande program, medan elever från lägre sociala
klasser söker sig till dessa bara i vissa fall. Det bör dock poängteras att eleverna med ett lägre
socialt kapital även de söker sig till de studieförberedande programmen, men att de inte söker
till denna för ens de uppnått riktigt höga medelbetyg. Dessutom verkar det enligt SOU
2000:39 som att elever från högre sociala klasser med medelmåttiga betyg visar sig ha en
större självständighet från skolans besked gällande till exempel kompetenser i form av betyg,
vid val av fortsatt utbildning.
Tallberg- Broman, Ingegärd med flera (Skolverket 3, 2003) skriver om Likvärdighet i en skola
för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Skolverket (2003 s.50) menar att skolan
historiskt sett har varit uppdelad på kön och klass – idag har vi istället en skola för alla.
Dessutom befinner sig de flesta barn och ungdomar inom samma skolform, något som även
det historiskt sett har skiljt sig åt. Skolverket menar även att vi trots påståendet att det skulle
finnas en skola för alla, så har vi en skola som är segregerad, med en social snedrekrytering
och en social sortering. Vidare skriver de att barn till mer välutbildade föräldrar klarar sig bäst
inom skolan, detta eftersom dessa föräldrar själva värderar utbildning högt samt att de själva
ofta kommer från studievana hem. Skolverket menar vidare att även skolan är delaktig i detta,
bland annat genom lärarna samt hela skolsystemet värderar vissa egenskaper högre än andra.
Man menar även att skolan är mer välkänd för vissa elever än andra, vilket självklart påverkar
elevers attityder till den. Skolverket (2003 s.50) skriver vidare att enbart för att en elev
kommer från en medelklassbakgrund, betyder detta inte per automatik att det går bra för
denna i skolan – men det finns en tydlig koppling mellan dessa variabler. De skriver också
att:
Oftast innebär en högre klassbakgrund också högre utbildning och därmed
också fler möjligheter på arbetsmarknaden, högre lön, större kännedom om hur
samhället fungerar, hur man kan påverka, vilka skolor som är bäst för ens barn.
På så sätt kan man säga att en av skolans funktioner är att reproducera
klassamhället snarare än att vara just en skola för alla. Skolverket (2003 s.50)
14
Vidare återger Skolverket (2003 s. 59) för en översikt över klassbegreppet, de redogör för
Bourdieus och Passerons studie, vilken gjordes 1977 i Frankrike, trots att studien är gammal
och genomfördes i Frankrike, menar Skolverket att den är applicerbar på västerländsk skola.
Sociologernas teorier visade hur skolsystemet genom vissa dolda symboliska processer, på ett
klart sätt lärde ut samt visade vilket språk som var det som skulle användas. Deras teorier
visade även vad som uppmuntrades i skolan, detta visade sig stämma överens med hur de
dominerande klasserna förhöll sig samt handlade i samhället. Sociologerna Bourdieu och
Passeron (2003 s.60) menade vidare att skolan inte enbart reproducera klass, utan även
utbildningsmönster. Skolverket (2003 s.62) anser dessutom att skolframgång legitimerar
individer till högre positioner i samhället, de återger även för Jönssons m fl. tankar kring
detta. Jönsson m fl. anser att utbildningssystemet i hög grad vilar på de högre sociala skiktens
värderingar samt grundsyn. Baserat på Jönssons m fl. tankar kring detta, menar Skolverket att
detta är just därför barn till högutbildade gynnas av skolsystemet.
Skolverket (2013 s.148ff) skriver att elevers socioekonomiska bakgrund har en stark
sammankoppling med deras studieresultat. De hänvisar till PISA - undersökningar, vilka visar
att en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat, är deras
socioekonomiska bakgrund. De skriver också att en elevs prestationer också kan påverkas av
genomsnittliga sammansättningar i skolan, med hänsyn till elevernas socioekonomiska
bakgrund.
3.2 Studiestöd och klassreproduktion
SOU 2003:96 skriver att studiestödet avsågs till att hjälpa till att realisera jämlikhetsmålen. I
budgetpropositionen skrivs det att:
Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till högt deltagande i
utbildningen samt ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper inom
befolkningen och därmed bidra till ökad social rättvisa. (SOU 2003:96 s.28).
SOU 2003:96 (2003 s.28) menar att studiehjälpssystemet har sin grund i 1964 års
studiereform. Man skriver att:
Enligt dessa är det grundläggande skälet för studiehjälpen att den skall vara ett
stöd i samhällets strävan att ge alla ungdomar – oberoende av social och
ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort – möjlighet att få den utbildning de
har förutsättningar och intresse för. (SOU 2003:96 s.28).
15
Utredningen (2003 s.51) berör även studielånet, de menar att studielånet är generellt, precis
som studiebidraget, samt att det har som syfte att ge studenter möjlighet till att jämna ut
intäkter och kostnader över tiden, SOU 2003:96 (2003 s.51) menar dessutom att detta skall
motverka att val till högskola enbart baseras på deras ekonomiska förutsättningar, snarare än
deras studiebegåvning. Utredningen (2003 s.52) skriver vidare att ändringar i inkomst mellan
olika grupper kan enligt SOU 2003:96 utgöra den direkta fördelningseffekten, av de
subventioner, vilka återfinns inom utbildningssystemet. Man menar vidare att om det går att
fastställa att studiestödet och studielånet som subventioner, medverkar till en reducerad social
snedrekrytering, så bör det kunna talas om en utjämning av livsutsikter samt inkomster genom
livet. SOU (2003 s.52) skriver även att utbildning ofta leder till en ökad inkomst, men att den
ger individer en möjlighet till en högre lön.
SOU 2003:96 (2003 s.62) skriver även att benägenheten att låna pengar har ökat något under
1990-talet, samtidigt som snedrekryteringen har minskat. De skriver vidare att det inte finns
någon statistik som behandlar studiemedlets påverkan på rekrytering samt snedrekryteringen
till högskolan. Detta menar SOU 2003:96 (2003 s.62) beror på att grunden till
snedrekryteringen läggs tidigare i livet, långt innan ungdomars val till högre studier görs.
3.3 Andra faktorer som påverkar
En annan faktor som spelar roll för elevers skolframgångar samt vilken socioekonomisk klass
de tillhör - är var de bor. Robert H. Frank (2007 s.49) går att koppla till hur boende kopplas
samman med klassreproduktion, han skriver om hur den ökade ojämlikheten drabbar
medelklassen i USA. Frank behandlar ökade boendeutgifter för medelinkomstfamiljerna och
samband mellan fastighetsvärden och skolundervisningens kvalitet. Frank (2007 s.49) har
såsom åsikt att mycket tyder på att klasskamraters socioekonomiska ställning och elevers
skolprestationer - hör samman. Vidare anser han att det finns ett positivt samband mellan
skolundervisningens kvalitet och fastigheternas värde i området där skolan ligger. Han (2007
s.50) menar därför att medelklassfamiljerna står inför ett dilemma vilket är svårt att lösa.
Antigen överskrider de sin budget genom att köpa ett alldeles för dyrt hus, men i gengäld kan
de skicka sina barn till en skola av medelgod kvalitet, eller så håller de sig inom sin budget
och köper ett mindre hus - och skickar sina barn till en skola vilken är sämre än genomsnittet.
Intresset för att jämföra husens storlek menar Frank (2007 s.52) behöver inte enbart vara av
praktiska skäl, ett hus värde påverkar också hur trygg stadsdelen det ligger i är, samt vilka
skolor ens barn ges möjlighet att gå i.
16
Giddens (2007 s.277f) skriver om faktumet att individuella identiteter i mycket större
utsträckning skapas utifrån individers val av livsstil. En individs livsstil kan till exempel
innefatta klädstil, val av mat samt fritidsintressen, alltså skapas individers identiteter allt
mindre utifrån traditionella klassindikationer som jobb. Bourdieu (Giddens 2007 s.278) menar
även han att individers val av livsstil också kan kopplas till och utgör en viktig indikator på
klass. Bourdieu höll med om att det ekonomiska kapitalet, var av betydelse vid en klassanalys,
men han menade även att det inte endast kunde ge fullständig förståelse av begreppet.
Giddens (2007 s.278) redogör vidare för Bourdieus klassbegrepp, Bourdieu menar att
människor idag skiljer sig från varandra, inte genom det ekonomiska kapitalet, utan snarare
genom det kulturella kapitalet. Bourdieu (Giddens 2007 s.279) menar dessutom att varje
kapital hör samman med de andra, och att om man innehar ett sorts, så är det lättare att få mer
av ett annat. Ett exempel på detta ges i Giddens (2007):
En affärsman som tjänar mycket pengar (ekonomiskt kapital) kanske inte har
någon utvecklad kulturell smak, men kan betala sina barns skolgång i privata
skolor där de kan öka på sitt kulturella kapital. Pengarna kan också göra att
affärsmannen får kontakter med andra seniora kolleger och hans barn kan
umgås med deras barn och på så sätt öka på sitt sociala kapital. (Giddens 2007
s.279).
Man ställer sig baserat på detta frågan: behöver barn med studieovana miljöer längre tid på sig
innan de väljer att gå vidare till högskolan? SOU 2003:96 (2003 s. 48) drar vidare slutsatsen
att:
Trots expansionen och den regionala utbyggnaden av högskolan har därför inte
den sociala rekryteringen förändrats i särskilt hög utsträckning till att bli
mindre skev. (Giddens 2007 s.48)
Valet till gymnasieprogram förklarar inte fullständigt, men kan på ett sätt kan förklara
snedrekryteringen till högskolan. Det konstateras också att det finns kvar en skillnad mellan
arbetarbarn samt barn med en tjänstemannabakgrund i övergångsfrekvenser till högskola, trots
att det i Lpf 94 fanns en studieförberedande gymnasieutbildning som är till för alla. Man
menar dessutom att det har betydelse i valet till högskola, för barn om de kommer från en
studievan miljö eller inte. Utredningen (2003 s. 49) skriver vidare att utbildningens främsta
mål är att ge barn och ungdomar en jämbördig utbildning.
17
Mats Trondman (1994 s.21) redogör i boken Bilden av en klassresa. Sexton arbetarbarn på
väg till och i högskolan. Trondman anser att olika utbildningspolitiska ombildningar har gett
alla människor samma möjlighet att läsa vidare på universitet och högskola. Författaren menar
dock att skillnaden mellan tjänstemannabarn och arbetarbarn är att arbetarbarn inte i samma
utsträckning tar chansen till en högskoleutbildning. Han menar att även att arbetarklassbarn
historiskt har utgjort men även idag (1994) utgör en minoritetsgrupp inom universitetsvärlden.
Han (2003 s. 23) skriver vidare om begreppet klassresenär, vilket enligt Trondman definieras
som att resenären ”integreras i nya sammanhang”, att de gör en resa från en social och/eller
klass, en kulturell klass, till en annan. Trondman skriver att:
Begreppet klassresa leder oss med andra ord till slutsatsen att klassresenären
har en livshistoria som är präglad dels av en lossbrytning från den egna klassen
och dels ett inträde i en jämfört med ursprunget annorlunda miljö som skall
tillägnas mot bakgrund av ursprungserfarenheterna i arbetarklassen.
Användningen av begreppet klassresa gör därmed klart att klassresenärens
livshistoria präglas av ett tillägnande av och förhållande till två olika klass- och
kulturmönster: först uppväxten i arbetarklassen och sedan resan till och
tillägnandet av den akademiska kulturen. (1994 s.25)
Trondman (1994 s.184) återger för sin studie där sexton klassresenärer intervjuades om deras
klassresa, författaren redogör för intervjupersonernas samt deras föräldrars tankar krig
skolgång och vidare utbildning. En del av de föräldrarna vilka hade en arbetarbakgrund,
uttryckte tankar om att utbildning kanske inte skulle löna sig, samt att deras barn efter
avslutade studier på grundskolan eller gymnasiet skulle arbeta och tjäna pengar. Många av de
äldre klassresenärernas arbetade dessutom många år inom ett specifikt yrke, innan de kunde
se vidare utbildning som något möjligt och genomförbart. Intervjupersonerna återgav att vad
gällde uppmuntran från föräldrarna kopplat till skolan så var detta ovanligt, samt att en del av
de kvinnliga resenärerna, trots att de var duktiga i skolan, inte fick någon direkt uppmuntran
från sina föräldrar. Föräldrarna till intervjupersonerna hade enligt Trondman (1994 s.185)
åsikter gällande val av utbildningen, till exempel ville de att barnen i första hand skulle välja
en utbildning, som gjorde att man ”kunde bli” något, ta sig direkt ut i arbetslivet, och tjäna
pengar. Trondman (1994 s.186) skriver vidare om den ”lagomhetsnorm” som dominerade i
intervju personernas hem under denna period. Inom utbildningsområdet fanns det en önskan
om att deras barn inte skulle sticka ut och vara stökiga och att man skulle sköta sig, men att
man likväl skulle akta sig från att vara för duktig och genom det sticka ut från gruppen.
18
Författaren (1994 s.202) redogör vidare för Bourdieus kulturella kapital och han kopplar
samman detta med intervjupersonerna i sin studie. Han anser att dessa arbetarklassbarn
saknade det kulturella kapitalet eftersom de inte fått tillgång till det via sina föräldrar. Det
kulturella kapitalet skapar goda förutsättningar inte bara för vidare studier, utan även en ökad
möjlighet att klara dessa. Detta eftersom det enligt Trondman är så att medelklassens
inträdelsekrav till vidare studier motsvarar de kompetenser vilka barn till högutbildade
tillskansat sig under sin uppväxt. Han anser dessutom att det i en bourdieualistisk anda kan
sägas att den bildade medelklassen behärskar sätt och vilja, gällande sådana kompetenser,
som är avgörande samt utgör förutsättningar för att kunna genomföra högskolestudier.
Trondman (1994 s.203) skriver även om möten gällande kulturella kapital inom familjen. Han
anser att när resenärerna börjar vända blickarna mot en annan kulturell och social kultur än sin
egna, vilken de identifierar sig med, kommer den sociala uppfattningen av tillhörighet med
arbetarklassen, sättas alltmer på prov.
Britt Hallerdt (1995 s.26ff) redogör för vad hon benämner som hemkultur eller hemmets
lärplan, hon skildrar flera olika författares tankar kring detta. Hallerdt återger Horst Löfgrens
och Gert Löfqvists tankar kring begreppet hemkultur, de menar att detta är ett
samlingsbegrepp för sådant som kan ge samhörighet och kontakt inom en familj. Löfgren och
Löfqvist menar att de i sin undersökning såg ett samband mellan hemkulturen och barnens
läsintresse, redan vid årskurs 6. Vidare återger Hallerdt Lennart Grosins ”hemmets läroplan”,
vilket han menar är ett uttryck för föräldrarnas förhållningssätt, till exempel attityder till sina
barns skolarbeten och därigenom deras skolprestationer. Slutligen återger Hallerdt för Hedvig
Ekerwalds begrepp ”instruktiv moder”, vilket innefattar en mor som förklarar, berättar och
kort sagt undervisar sitt barn i vardagliga situationer. Dessa barn vänjer sig på detta vis vid
undervisning och blir väl föreberedda till inträdet till skolvärlden. Ekerwald menar att det är
medelklassmödrar som genom sin utbildning har en sådan kunskap som gör detta möjligt,
detta tack vare sina erfarenheter från arbetslivet. Hallerdt återger vidare att Jönsson m fl.
konstaterar att social klass även påverkar miljöer som vi rör oss i. Hon menar att elevers
sociala klass påverkar attityder inom flera områden, vare sig det gäller klädsmak eller
inställning till skolan. Hon påvisar även att det finns ett samband mellan klassens
prestationsnivå och dess sociala struktur. Ett citat från Göran Arnman och Ingrid Jönsson
visar tydligt på detta:
19
Ju mer klassavdelningen består av elever från högre sociala skick, desto bättre är
genomsnittsresultatet för samtliga elever, oavsett socialgruppstillhörighet. (Hallerdt 1995
s.28)
4 Diskussion
Nedan kommer jag diskutera och analysera den tidigare genomgångna litteraturen, jag
kommer också att kontrastera författarna mot varandra. Detta för att försöka analysera så
många aspekter av klassreproduktion som möjligt.
4.1 Jämlikhet i skolan
Skolverket skriver i Gymnasieskolan 2011, att gymnasiet som bekant har olika mål för att
arbeta mot en jämlikhetstanke. Dessa mål behandlar att alla elever skall ges samma
möjligheter inom skolan, de ska ges möjlighet att ta ställning till framtidsval och de ska också
få kunskap om vidare studier, både utomlands och inom Sveriges gränser. Skolans uppdrag är
likaså att eleverna inte skall begränsas av deras sociala eller kulturella bakgrund. Något som
är värt att diskuteras i samband med klassreproduktion är den jämlikhetstanke vilken
Skolverket (Skolverket 2) redogör för. Ytterligare en punkt som starkt går att koppla till
jämlikhetstanken och klassreproduktion är att alla utbildningar inom gymnasieskolan enligt
GY 11 skall vara likvärdiga. Den fråga som man då bör ställa sig, är om att det är så att alla
utbildningar inom gymnasieskolan skall vara likvärdiga så borde det vara så att alla elever ges
samma möjlighet till vidare studier på högskolan, vilket de inte gör. Alla elever ges alltså inte
samma möjlighet i skolan. Alla elever ges heller inte samma möjlighet att studera vidare på
högskolan, detta eftersom skolan reproducerar klass och på grund av att skolan inte klarar av
att överbrygga glappet mellan elevernas klassbakgrund och deras skolgång. Det som då blir
avgörande är elevernas socioekonomiska bakgrund, snarare än deras studiemotivation.
Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) redogör för hur likvärdigheten i skolan har sett ut under
20 år. De menar att skolans strävan för en jämlik utbildning syftar till att elevernas
socioekonomiska bakgrund inte skall spela någon roll. Även Bourdieu (2013 s.385f)
behandlar detta ämne, han menar precis som Böhlmark och Gustavsson att skolan både och
har möjlighet till att överbrygga samt utjämna relationer vilka har sin bas i sociala och
kulturella skillnader. Bourdieu (2013 s.385f) menar också precis som Böhlmark och
Gustavsson att skolsystemet domineras av en tanke om att elevernas sociala bakgrund inte
skall ha betydelse för deras utbildning. Men Bourdieu menar också att man genom denna
20
föreställning blir blind för att det faktiskt sker en överföring i skolan av värden och normer
som råder i samhället. Detta stämmer väl överens med såväl Skolverkets redogörelse för en
jämlik skola, men det stämmer också väl överens med Böhlmark och Gustavssons tankar
kring att skolan faktiskt inte är så jämlik som vi tror. Jag förstår båda sidor av detta, om man
vill kalla det, mynt. Skolan har som intention att vara jämlik, men tack vare att vissa förmågor
värderas framför andra, resulterar det i att skolan är till fördel för vissa, medan andra inte
passar i denna mall och därför inte når några direkta skolframgångar. En möjlig förklaring till
att elever från en arbetarklassbakgrund får det svårt i skolan menar Bourdieu är att:
Barn från lägre socialgrupper, ofta även från olika minoritetsgrupper, utvecklar ett sätt
att prata och bete sig på som inte alls stämmer överens med de grupper som dominerar
i skolan.(Giddens 2007 s.533)
Bourdieu sträcker sig till och med så långt att han menar att dessa barn hamnar i en
främmande kulturell miljö, samt att deras sätt att agera och tala inte stämmer överens med vad
skolsystemet önskar. Bourdieus förklaring till varför elever med en lägre socioekonomisk
klass klarar sig sämre i skolan, anser jag stämma väl överens med vad andra författare inom
detta examensarbete anser om detta. Bourdieus tankar om att vissa elever hamnar i en
främmande kulturell miljö stämmer dessutom väl överens med min egen åsikt om detta, att
vissa elever har svårare att klara skolan på grund av att de hamnar i en främmande kulturell
miljö. De vet då inte hur de skall förhålla sig denna och får då fokusera på detta, snarare än att
koncentrera sig på att tillägna sig utbildning. Detta kan också vara en förklaring till att vissa
elever har negativa attityder till skolan, de förstår den helt enkelt inte.
Skolverket (2011 s.9ff) återger för skolans jämlikhetstanke, de menar att skolan utger sig
genom dess styrdokument för att skolan och utbildningen skall vara likvärdig. Jag väljer att se
dessa två som olika delar inom, i mitt tycke är skola och utbildning två vitt skilda saker.
Skolan som institution verkar på klassreproduktionen på ett visst sätt med sin dolda läroplan
och de färdigheter hos elever som vilka värderas högt, genom detta kan inte skolan som
institution anses som likvärdig. Den dolda läroplanen existerar inte på formell basis, istället
lär skolan ut vilka informella regler och normer som värderas högt i samhället. Utbildningen
kopplad till klassreproduktion som sådan är även den utformad på ett visst sätt som de facto är
fördelaktigt för vissa individer. Skolans jämlikhetstanke eller snarare ojämlikhet, kan alltså
enligt mig kopplas till de förmågor vilka skolan anser som viktiga, och som genom detta görs
viktiga för individers skolframgång. Det går alltså att säga att skolan genom den dolda
21
läroplanen värderar ett visst språk, beteende och förmågor som vissa elever på grund av sin
bakgrund och klass, aldrig fått eller får chans att tillägna sig. Det får inte glömmas bort att alla
elever är olika, de har olika socioekonomisk bakgrund och därför behöver de olika stöd.
Självklart är alla elever olika och det kan vara svårt att ständigt tillfredsställas allas behov,
men jag anser att skolan skulle kunna bli mycket mer jämlik än den är idag. En del i att göra
skolan mer jämlik kan vara att i skapandet av läroplaner, tillfråga individer som arbetar inom
olika sektorer och som har starka kunskaper inom sina områden. Dessa kan bidra med
relevanta tips kring hur man kan anpassa undervisningen så att den passar fler elever. Detta
kan leda till att skolan anpassas mer till de elever som har en lägre social klass. Ytterligare en
åtgärd för att få skolan mer jämlik kan vara att inte dela in gymnasieprogrammen, en viss
tillbakagång till Lpf 94 skulle kunna öka möjligheterna för de elever som trots sin
socioekonomiska bakgrund, vill studera på högskolan. Genom att göra detta kan kursplanerna
skrivas på ett sådant sätt att det passar de elever som kommer från en lägre klass. Det skulle
kunna resultera i att de känner att de hör hemma mer i skolan och bättre attityder samt bättre
betyg skulle kunna vara ett möjligt resultat.
Om vi skall fortsätta diskussionen om skolan som en jämlik organisation så bör Skolverket
(2003 s.50,59ff) redogöras för. Skolverket (Skolverket 3) menar att skolan historiskt sett har
varit indelad på kön och klass, men att man idag har en skola för alla. Man menar dock, trots
detta, att skolan är segregerad, snedrekryterad och att det existerar en social sortering.
Skolverket motsäger alltså sig själva när det kommer till att skolan som institution skulle vara
jämlik. Skolverket anser dessutom, att barn till mer välutbildade föräldrar klarar sig bättre
genom skolan, detta på grund av att deras föräldrar själva har en högre utbildning så värderas
utbildning högt. Om föräldrar tidigt informellt och omedvetet ”skolar” sina barn så leder det
till att de lättare kan ta in ny information och genom det blir mer villiga att lyssna, så klarar
sig dessa barn sig mycket bättre inom skolan. Det går att säga att tillägning av kunskap blir
mer välkänd för dessa elever, det är då möjligt att skolan blir mer välbekant för elever med en
högre socioekonomisk bakgrund. Skolverket redogör även för Bourdieus och Passerons
studie, dessa anser dessutom att skolsystemet lär ut vissa dolda symboliska processer. De
menade även att de förmågor som uppmuntras i skolan, gick att koppla till de högre sociala
klassernas och deras sätt att förhålla sig och tala. Det går inte att undgå faktumet att skolan
styrs av sådana som utbildade på högskolan, och att de som arbetar, tack vare den nya
förordningen som trädde i kraft 2011, nu måste vara utbildade till lärare vid någon högskola.
Skolan, kursplaner och andra styrdokument skapas alltså av de som har studerat vid
22
högskolan, därför är tanken om att skolan skulle passa och gynna de högre klasserna trovärdig. Skolverket (2003 s.62) anser dessutom att skolframgång legitimerar individer till
högre positioner i samhället. Jönsson, vars tankar Skolverket återger, tycker att
utbildningssystemet vilar på de högre sociala skiktens värderingar. Jönssons tankar stämmer
alltså väl överens med Bourdieus och Passerons åsikter kring detta. För mig är detta inget
förvånande med tanke på att skolvärlden är skapad av sådana människor som politiker, chefer
eller andra som har ett högt utbildningskapital. Baserat på detta är min tolkning av detta, fullt
gångbar, efterson läroplaner och förordningar är skapade av individer med
högskoleutbildning, används också deras språk vad gäller ämnesplaner och utformning av
undervisning. Även att lärarna är utbildade på högskolan gör att de använder ett mer avancerat
språk, som många elever med en lägre social bakgrund inte förstår. Tanken om att utbildning
legitimerar individer till högre sociala positioner i samhället, är även den trovärdig. När
individer tillägnar sig mer utbildningskapital mer symboliskt och kulturellt kapital, så är det
också lättare att tillägna sig mer av andra kapital. Som bekant så har mer framgångrika
individer ofta väldigt starka kapital, vilket utbildning kan hjälpa individer att få.
4.1.1 Reformerna Lpf 94 och Gy 11
Den reform vilken gymnasieskolan har genomgått skrivs om i Gymnasieskolan 2011 (2011
s.9ff), förutom reformen Gy 11 beskrivs en mängd olika äldre läroplaner och historiska
reformer. Jag vill främst ta fasta på Lpf 94, den läroplan som gällde för gymnasieskolan innan
Gy 11, som förde med sig vad man kallade för medborgarkompetensen, vilken i korta drag
handlade om att alla elever skulle få högskolekompetens. Den läroplan som gäller för
gymnasieskolan idag, alltså Gy 11, ger inte alla elever denna chans att studera vid högskolan.
Detta eftersom man idag väljer antingen ett högskoleförberedande eller ett yrkesförberedande
program. För att kunna läsa vidare från ett yrkesförberedande program krävs det ett tillägg av
ytterligare kurser. I Gymnasieskolan 2011 (2011 s.9ff) går att läsa att de yrkesförberedande
programmen skall förbereda eleverna så att de kan börja arbeta direkt efter avslutade
gymnasiestudier, medan de högskoleförberedande programmen skall ge eleven chans till
vidare studier på högskolan. Detta är en av de fyra punkter som sammanfattar
gymnasiereformen 2011. SOU 2003:96 (2003 s. 25f) skriver om de reformer som gjorts sedan
1977. Reformernas syfte var att genom att starta fler högskolor på fler orter, och att genom
den ökade tillgänglighet så skulle fler individer få tillgång till att studera på högskola. Genom
att göra detta skulle individer från olika sociala klasser, ges större möjlighet att söka sig till
denna. Högskolans ökade rekryteringsbas har enligt mig inte breddats så mycket, visst den
23
sociala snedrekryteringen har varken ökat eller minskat under 1900-talet, men data från till
exempel SCB (SCB 2) visar på att fler elever med arbetarklassbakgrund söker sig till
högskolan. Det är alltså deras socioekonomiska bakgrund som är avgörande för om elever
söker sig till högskolan eller inte.
I mitt tycke har det också visat sig att den reform, 1977, vars syfte var att minska ekonomiska,
sociala och kulturella ojämlikheter inte har fått den genomslagskraft som jag och
beslutsfattarna skulle önskat. I tidigare reformer, och då fokuserar jag främst på Lpf 94, så
fick de reformer som genomfördes 1977 större genomslagskraft än i Gy 11. Visserligen har
detta fått genomslagskraft historiskt eftersom fler har fått möjlighet att läsa vid högskolan,
men pågrund av Gy 11 skärpta regelverk, har elevernas valmöjligheter genom skolan minskat.
De effekter som Gy11 kommer att få gällande klassreproduktion, kommer visa sig i framtiden.
Man kan dock spekulera i vilka effekter Läroplanen för grundskolan 2011 och Gy 11 kommer
att få för framtida elever som skall välja gymnasieprogram eller som kommer att välja att
studera på högskolan. Ett möjligt scenario är att segregationen och klassreproduktionen
kommer att öka tack vare att inträdeskraven, alltså betygen, till gymnasiet har skärpts. Om det
då skulle bli så att färre elever söker sig till gymnasiet, så kommer också elevkullarna att bli
mindre, vilket i sin tur skulle påverka den skolpeng som skolorna får för varje enskild elev.
Lärartätheten på skolorna skulle då minska, och som en konsekvens av detta, skulle
undervisningskvaliteten troligen bli lidande. Det skulle vidare kunna leda till att färre elever
söker sig till högskolan, och genom det skulle klyftorna mellan elever med en
arbetarklassbakgrund och en med tjänstemannabakgrund öka.
Som elever i dagens skola behöver du tidigt veta vad du vill arbeta med, trots att du kanske
inte är så gammal. Detta eftersom Gy 11 (2011 s.9ff) har skärpt inträdeskraven till gymnasiet.
Val som göras av en trettonåring kan alltså få förödande konsekvenser senare i livet, får en
elev dåliga betyg redan på högstadiet så kan det sätta käppar i hjulet vid val till gymnasiet,
eftersom denna elev då kanske tvingas till att välja ett annat program än vad den ville från
början. Detta kan då leda till låg studiemotivation, vilket i sin tur kan leda till att eleven inte
fullföljer gymnasieutbildningen. Ett annat möjligt scenario kan bli att en elev som på grund av
sina grundskolebetyg, väljer ett yrkesförberedande program men som har en vilja att studera
vidare efter gymnasiet. Denne läser då till de extra kurser som krävs för att få
högskolebehörighet, men kanske får svårigheter med att nå godkända betyg i kurserna. Detta
på grund av dess klassbakgrund. Dessa båda scenarior är fullt möjliga, även om de förutsätter
det värsta. Självklart finns det elever inom skolan som är fullt nöjda med att gå ett
24
yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program, men det går inte att förbise
faktumet att många elever stoppas från att gå den utbildning de vill, både i valet till
gymnasiet, men även i val till högre studier.
4.1.2 Språk
Bernstein (2001 s.523f) menar att det återfinns skillnader i hur barn från olika klasser talar.
Det går inte att komma ifrån faktumet språket har en avgörande betydelse för elevers
skolframgångar. Men språket kan både fungera som någonting positivt och som någonting
negativt inom skolan. Om lärare och elever inte förstår varandra kan detta bli problematiskt.
Bourdieu menar att svårigheter med att förstå varandra språkligt kan skapa friktion mellan
lärare och elev - eftersom dessa då får svårt att kommunicera. Som bekant så spelar elevernas
klass stor roll för hur de klarar sig i skolan, men även elevernas språk har en mycket stor
betydelse för detta. Språket är otroligt viktigt och skapas friktion tidigt mellan lärare och elev
så kan elevens förtroende för lärare och lärarkåren, ha raserats för all framtid. Lärare som har
studerat vid högskola, har till exempel ett helt annat språk än vad till en elev med
arbetarklassbakgrund har. Detta betyder att lärare ofta använder sig av olika begrepp och
svårare ord i undervisningen och om det då är så att vissa elever helt enkelt inte förstår vad
läraren säger så kan detta skapa konfliker. Denna elev kan då få svårigheter med att ta in
information eller fakta från läraren, och löper därför en ökad risk att misslyckas med
uppgifter. Elevens känsla av att inte bli förstådd av läraren är även den av betydelse för
elevens skolframgång. Om eleven inte känner att läraren förstår vad denne menar så skapar
även det problem mellan läraren och eleven. Om vi nu utgår från Bourdieus tankar om att
barn genom detta hamnar i en främmande kulturell miljö, går det att dra slutsatsen att de dels
har hamnat i en sådan samt inte tillägnat sig det kulturella kapital som krävs för att nå
skolframgång. Också Bernsteins tankar om att dessa elever har en begränsad språklig kod, kan
förklara varför dessa elever tycks ha större svårigheter med att hantera skolvärlden än sina
klasskamrater som har en högre social klass. Bernstein menar att barn som har en högre
språklig kod, klarar sig bättre i skolan. Han poängterar dock att det inte handlar om att barn
med en lägre social klass har ett sämre språk, det handlar snarare om att deras språk inte
stämmer överens med skolans önskan. Ännu en gång återkommer vi till hur viktigt språket
och därmed elevers klassbakgrund faktiskt är. Men språk kan också verka positivt, det är en
av de saker som kan verka fördelaktigt för vissa individer. Inom skolan så värderas ett visst
språk, ett mer avancerat språk högt. Han menar också att föräldrarnas utbildning spelar stor
roll för hur de talar till sina barn och vilka kunskaper barnen i sin tur får med sig från hemmet.
25
Språk är otroligt betydelsefullt och kan både hjälpa och stjälpa elever, problemet med att vissa
elever har ett ”bättre” språk än andra är otroligt svårt att komma tillrätta med. Detta eftersom
eleverna språk har sin bas i hemmets miljö, det går inte frånkomma faktumet att eleverna
spenderar mer tid i hemmiljön, än vad de gör i skolan. Detta betyder att lika viktigt som
språket är, lika svårt är det att komma tillrätta med språkliga brister hos elever. Det bör dock
poängteras att det finns en grad av språkliga problem som en elev kan ha och att vissa av dem
går att rätta till, men i detta fall så är det elevernas språkbas som inte passar in i skolans värld.
4.1.3 Studiestöd
Studiestödets relevans för denna diskussion är i mitt tycke avgörande för att kunna behandla
så många aspekter av klassreproduktion som möjligt. SOU 2003:96 menar att studiestödet
skall ha en:
... utjämnande verkan mellan individer och grupper inom befolkningen och
därmed bidra till ökad social rättvisa. (SOU 2003:96 s.28)
De skriver även att:
… studiehjälpen att den ska vara ett stöd i samhällets strävan att ge alla ungdomar –
oberoende av social och ekonomisk bakgrund och avsett bostadsort… (SOU 2003:96
s.28)
Avsikten med studiestödet och studiehjälpen är alltså att elever inte skall begränsas av deras
ekonomiska kapital. Studiestödet skall även medverka till att reducera den sociala
snedrekryteringen till högskolan, och via det bör man kunna tala om en utjämning för
elevernas livsutsikter genom livet. Syftet är alltså delvis att utjämna elevers livschanser dels
att elever vilka har ambitionen att läsa på högskolan, inte skall begränsas av sitt ekonomiska
kapital. Studiestödet har en avgörande betydelse för elevers möjlighet och ger också fler
elever möjlighet att söka sig vidare till högskolan, utan studiestödet så kan man fråga sig om
den sociala snedrekryteringen inte skulle vara ännu starkare. SOU 2003:96 (2003 s.62) skriver
även att det inte finns någon statistik vad gäller studiemedlets påverkan på rekryteringen samt
den sociala snedrekryteringen till högskolan. Trots att det inte finns någon statistik vad
beträffar detta så är det fullt möjligt att studiestödet hjälper till att utjämna den sociala
snedrekryteringen genom att den, vad gäller vidare studier på högskolan, utjämnar elevers
ekonomiska kapital gällande detta. Också det faktum att studiestödet gör skolan mer jämlik,
bör beröras. I Sverige har vi en skola som finansieras via skattemedel, detta betyder att alla
26
barn har rätt att gå i grundskola, det är dessutom lagstiftat att alla barn måste gå på
grundskolan. Att gå på gymnasiet är frivilligt, men tycks de senaste åren ha blivit en norm i
samhället, även att söka sig till högre utbildning är frivilligt, men alla elever har samma rätt
att studera vid dessa båda. Studiestödet har alltså enligt mig en utjämnande verkan, eftersom
ingen kan hindras av sitt ekonomiska kapital. Frågan är då om studiestödet får fler elever och
från fler samhällsklasser, att vilja söka sig till högskolan? I litteraturen så återfinns inga
åsikter om detta, men om detta skulle vara fallet så har de reformer vad beträffar studiestödet,
fått den genomslagskraft som man önskat, detta eftersom SCB 1 visar på statisktik gällande
att fler elever från arbetarklassen söker sig till högskolan. Detta vore då någonting positivt,
men en möjlig förklaring är att det inte enbart är 1977 års reform som gjort att antalet med
arbetarklassbakgrund som söker sig till högskolan har ökat.
4.2 Klassbakgrund…
Inom akademiska kretsar är det vida känt att det är elevernas socioekonomiska bakgrund som
har störst betydelse för deras skolframgång. Skolverket (Skolverket 2013 s.46) menar att
socioekonomisk bakgrund starkt kan kopplas till elevernas studieresultat. De hänvisar till
PISA - undersökningar som även de framhåller att den starkaste förklaringsfaktorn till elevers
studieresultat är deras socioekonomiska bakgrund. Detta går hand i hand med vad bland annat
Giddens, Bourdieu, Bernstein, anser om detta, deras undersökningar är dock något äldre,
vilket gör att faktumet att PISA - undersökningen är från 2012, kompletterar deras tankar på
ett tillfredställande sätt. PISA - undersökningen konstaterar även den att det är elevernas
socioekonomiska bakgrund som har starkast betydelse för deras studieresultat. Eftersom PISA
– undersökningen är internationell, och dessutom är ny så förstärks det som andra äldre
undersökningar menar.
Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) anser dessutom att dagens samhälle står inför nya och
gamla utmaningar, och att dessa gäller barns och ungdomars rätt till kunskap och utbildning.
De menar också att dessa utmaningar har sin bas i att barn till mer välutbildade föräldrar har
lättare i skolan. Därtill anser de att om det är så att hemmiljön har en avgörande betydelse för
elevernas skolframgång så borde en väl fungerande skola kunna överbrygga detta. Hemmiljön
kan likställas med elevernas socioekonomiska klass, hemmiljön rymmer flera olika
komponenter såsom föräldrarnas utbildningsnivå, attityder till skolan och boendeområde.
Böhlmark och Gustavsson (2011 s.1) anser också att det sker en sortering vad gäller elevernas
socioekonomiska bakgrund och att detta fenomen har del i förklaringen till varför betyg kan
skilja sig mellan skolor. Som blivande lärare är detta inget obekant, det är allmänt känt att
27
elevers hemmiljö spelar en avgörande roll i deras skolframgångar. En jämlik skola, precis som
Böhlmark och Gustavsson anser, skulle kunna överbrygga glappet mellan hemmet och skolan.
Då skulle inte hemmiljön och därmed elevernas socioekonomiska bakgrund få samma
betydelse för elevernas skolprestationer, det skulle då snarare vara utbildningen i sig som är
den avgörande faktorn – inte elevernas hemmiljö. Detta skulle vara ett önskvärt scenario, men
elevernas liv består av mycket fler saker än enbart skolan vilket gör att hemmiljön har en
större betydelse för deras studieresultat.
SOU 2000:39 (2000 s.44f, 164ff) återger för flera orsaker till klassreproduktion och social
snedrekrytering. De menar att forskning visar att en högre social klass för med sig högre
betyg. Detta eftersom elever från högre sociala klasser ofta kommer från studievana hem där
barnen tidigt blir invanda i mönster som gör att de klarar av skolan på ett tillfredsställande
sätt. SOU 2000:39 menar att elevers medelbetyg varierar beroende på deras sociala ursprung,
man menar alltså att det finns ett ingående samband mellan socialt ursprung och val av högre
utbildning. Man kan enkelt förklarat säga att elevers sociala bakgrund påverkar deras
studieförutsättningar, genom det deras betyg, vilka i sin tur påverkar val av högre utbildning.
Det finns alltså flera olika variabler som påverkar elevernas livschanser, detta är inte speciellt
förvånande eftersom det ofta handlar om flera olika saker som tillsammans påverkar val till
gymnasiet och högskolan. Även om man talar om klassreproduktion som ett enskilt fenomen
är det som SOU 2000:39 skriver, att det rymmer flera olika delar, som var och en har
betydelse för elevernas klass.
Hallerdt (1995 s.26ff) återger för begreppen hemmets läroplan och instruktiv moder.
Begreppet hemmets läroplan handlar enligt Hallerdt om dels föräldrarnas förhållningssätt till
barnens skolarbeten och därigenom deras prestationer i skolan. Instruktiv moder handlar om
en mor som förklarar och helt enkelt undervisar sina barn i vardagen. Andra författare i detta
examensarbete behandlar samma fenomen, även om de inte använder sig av samma begrepp.
De framhåller samma åsikter som Hallerdt, att som är av betydelse för elevers skolframgångar
och därmed eventuella val till högskolan, är hemmiljön och föräldrarnas utbildning nivå samt
föräldrarnas intresse för barnets skolgång. Hallerdts tankar kring detta stämmer väl överens
med mina åsikter om detta, jag menar att elevernas sociala bakgrund påverkar elevernas
studieresultat och genom det deras chanser att studera vid det gymnasieprogram de vill, samt
deras möjligheter att söka till högskolan.
28
4.2.1 … kopplat till val av gymnasieprogram
Som SOU 2003:96 skriver så ger olika gymnasieprogram olika behörighet till högskolan,
detta betyder att skolan i ju med dess gymnasieprogram och GY 11 är med och skapar den
sociala snedrekryteringen. Olika gymnasieprogram ger som bekant olika behörighet till
högskolan. När Lpf 94 var verksam gavs de elever som gick på ett gymnasieprogram
möjlighet, att efter gymnasiet antingen börja arbeta eller studera vidare. De elever som går på
gymnasiet och som väljer ett högskoleförberedande program, har möjlighet att efter
gymnasiet antingen söka sig till högskolan, vilket är programmets syfte, eller söka arbete. De
elever som istället väljer att gå ett yrkesförberedande program har genom programmets
utformning endast möjlighet att börja arbeta efter gymnasiet. De betyg och beslut som är
avgörande för valet till gymnasiet anser jag befästs tidigt i livet, långt innan valet till
gymnasiet. Jag anser precis som SOU 2003:96 att segregationen samt skillnader mellan olika
grupper befästs tidigt i livet, långt innan några val till högskolan görs. Detta är för mig inte
speciellt förvånande, som tidigare forskning samt Bourdieu har visat att det är elevernas
klassbakgrund, alltså i många fall föräldrarnas utbildning som spelar roll för elevernas val av
program till gymnasiet. Detta betyder alltså, precis som SOU 2003:96 skriver, att det som har
mest betydelse för eleverna när de väljer gymnasieprogram är deras socioekonomiska klass
och om eleverna kommer från ett studievant hem eller inte.
När det gäller val av gymnasieprogrammen så menar SOU 2000:39 att barn från högre sociala
klasser söker sig till de studieförberedande programmen i högre grad än de elever som
kommer från lägre sociala klasser, som i större utsträckning söker sig till de
yrkesförberedande programmen. Med bakgrund av att SOU 2000:39: s undersökning är gjord
under Lpf 94, så kan svårigheter med att ställa denna information mot hur rekryteringen till
gymnasieprogrammen ser ut idag. På grund av avgränsningar så har ingen information vad
gäller detta, sökts. Detta på grund av de avgränsningar som detta examensarbete kräver. Man
kan dock spekulera i att denna skillnad blir ännu tydligare genom GY 11. Detta på grund av
att de nya gymnasieprogrammen tydliggör skillnaden mellan elever med arbetarklassbakgrund
och de med en högre tjänstemannabakgrund. Skolan blir segregerad på grund av valen till
gymnasieprogrammen och därmed skapas en ännu tydligare snedrekrytering till högskolan.
4.2.2 … kopplat till högskolestudier
Jag har tidigare diskuterat skolan och klassreproduktion, men nu tänker jag vända
diskussionen mot högskolevalet. SOU 2003:96 (2003 s.31,37) skriver om den höjda
utbildningsnivån och social snedrekrytering. Begreppet betyder enligt SOU 2003:96 att barn
29
från olika samhällsklasser antas till högskolan i olika utsträckning. De menar även att detta
begrepp innefattar två faktorer, dels att barn från tjänstemannahem presterar bättre och får
bättre betyg, dels att barn med samma prestationsnivå och som kommer från tjänstemannahem
i högre utsträckning går vidare till högre studier. Den sociala snedrekryteringen kan alltså ses
som fördelaktig för de barn som kommer från tjänstemannahem. Precis som tidigare författare
har redogjort för så har barn från en högre klass, lättare att anpassa sig till skolsystemet, och
just därför kan de dra stor nytta av det. Den sociala snedrekryteringen är någonting som inte
är speciellt bra eller utvecklande för samhället, om inte alla kunskaper kan tas tillvara med
hjälp av skolan. Det är självklart även negativt för den enskilde individen, detta på grund av
att vissa individer stängs ute från de möjligheter till den utbildning, som skolan enligt
jämlikhetstanken, skall tillhandahålla.
SOU 2003:96 (2003 s.99,134) tanke om att den sociala snedrekryteringen kan ses som en
process och denna process formar elevernas val till högskolan långt tidigare än innan de
påbörjar studier på högskolan. Detta är inget förvånande eftersom den sociala
snedrekryteringen har sin grund i elevernas klassbakgrund. Det är elevernas sociala bakgrund
som påverkar både deras val av gymnasieprogram och eventuella studier på högskolan.
Genom att fler elever sållas bort från utbildning så kan även en ökad arbetslöshet bli ett
möjligt resultat. Samhället idag kräver i princip att du utbildat dig antingen genom högskolan
eller gått någon annan typ av eftergymnasial utbildning. Det kan leda till att individer med en
lägre klassbakgrund löper större risk för att bli arbetslösa, eftersom de inte kan tillmötesgå
samhällets krav på högre utbildning på grund av att de inte ges samma möjlighet att studera
på högskolan.
Som tidigare påvisats har antalet individer enligt SCB (SBC 1) som väljer att läsa vidare på
högskolan ökat med 33 procent mellan läsåren 1993/1994 och 2010/ 2011. 50 procent av
högskolenybörjarna hade enligt SCB (SCB 2 s.10) föräldrar som gått någon eftergymnasial
utbildning. Vidare visade det sig att procenten elever med en högre tjänstemannabakgrund
som valt att gå vidare till högskolan, läsåren 1993/1994 var 33 procent medan procenten
2005/2006 minskat till 28 procent. SCB (SCB 2 s.10) redovisar att antalet högskolenybörjare
med arbetarbakgrund steg från 18 procent läsåret 1993/1994 till 25 procent 2005/2006. Men
vad betyder detta i praktiken? Det går helt klart konstatera att antalet elever med högre
tjänstemannabakgrund som väljer att gå vidare till högre studier, har minskat, men vi kan
också konstatera att antalet elever som har en arbetarklassbakgrund och som väljer att studera
på högskolan, har ökat. Vad kan detta bero på? En möjlig förklaring till minskningen gällande
30
elever med en tjänstemannabakgrund kan vara att många elever med en högre klass söker sig
utomlands för att studera. Om det är så att elever med en högre tjänstemannabakgrund söker
sig utomlands för att studera vid högskolan, så borde rimligtvis intagningspoängen till
högskolan sjunkit. Med bakgrund mot vad tidigare författare skrivit om kopplingen mellan
högre betyg och högre socioekonomisk ställning, så borde barn från tjänstemannahem och
som enligt litteraturen får bättre betyg och som söker sig till högskolan i högre utsträckning än
barn från arbetarhem, trissa upp intagningspoängen till högskolan. Om dessa elever söker sig
utomlands för att studera vid högskolan så borde intagningspoängen till högskolan sjunka. Det
kan också vara så att på grund av att denna elevgrupp dominerar inom högskolan, så sjunker
inte intagningspoängen. Eftersom detta examensarbete inte behandlar detta, så är det svårt att
dra några slutsatser om båda dessa scenarior är möjliga. Rimligtvis borde det vara så att detta
på något vis banar väg för de individer med en lägre klass, som vill studera vid högskolan.
Tack vare den tuffa arbetsmarknaden så kan en möjlig förklaring till denna ökning vara att
elever med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolorna eftersom det inte finns några andra
alternativ. En annan möjlig förklaring vara att skolan har lyckats med jämlikhetstanken och
att det är därför som fler elever med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolan. Det som
dock verkar ha störst betydelse för elevers val till högskolan och som även visas i SCB:s
(SCB 2) statistik är föräldrarnas utbildning. Statistiken från SCB (SCB 2) stämmer väl
överens med min analys av SCB:s (SCB 2) data, att intagningen till högskolan är sned.
Läsåret 2010/2011 var det ett högre procentantal elever med högre tjänstemannabakgrund,
som valde att söka sig till högskolan, än elever med arbetarklassbakgrund. Detta visar tydligt
på en social snedrekrytering, även om procenten med arbetarklassbakgrund börjar närma sig
procenten med högre tjänstemannabakgrund, så återfinns fortfarande en procentuell skillnad.
4.3 Andra faktorer som påverkar
4.3.1 Attityder och värderingar
Om skolan är mer välkänd för eleverna menar Skolverket (2003 s.50) att deras attityder till
den påverkas. Alltså kan man säga att skolverkets åsikter kring detta kan betyda att det som
har betydelse för elevernas attityder kring skolan, är föräldrarnas utbildningsnivå och/eller
attityder till skolan.
Något som SOU 2000:39 redogör för är det faktum att de individer vilka har tillskansat sig ett
starkt utbildningskapital är de som är mest beroende av utbildningssystemet, men det är också
dessa individer som har mest nytta av det. Vad som egentligen menas med att dessa elever är
31
mer beroende av utbildningssystemet kan ifrågasättas, min tolkning är att detta beroende har
att göra med de krav som högutbildade föräldrar har på sina barn att läsa vidare vid
högskolan. I familjer med ett högt utbildningskapital kan detta ses som ”det enda rätta” att
göra, vilket skapar ett beroende till utbildningssystemet. Följaktligen klarar också dessa elever
av skolvärlden bättre än de elever som kommer från ett studieovant hem. Det verkar dessutom
som att elever som kommer från en högre social klass visar sig mindre bundna av skolors
besked gällande till exempel betyg. Detta är enligt mig förvånande eftersom SOU 2000:39
tidigare menat att dessa typer av elever är mer beroende av utbildningssystemet. Kanske är
beroendet inte av en sådan art att den återfinns på en medveten nivå hos dessa individer, men
baserat på SOU 2000:39: s tankar kring detta så återfinns här en motsättning. Ytterligare en
förklaring kan vara att de elever som har en högre socioekonomisk bakgrund, har ett
skyddsnät i form av föräldrar, som kan hjälpa dem med till exempel skolarbeten om det
behövs.
Ytterligare en aspekt av klassreproduktionen är föräldrarnas attityder till skolan. Trondman
(1994 s.23f) skiljer sig aningens från de Bourdieu med flera, i sin förklaring till varför barn
med arbetarklassbakgrund inte söker sig till högre utbildning i samma grad som barn med en
medelklassbakgrund. Trondman menar att det handlar om att dessa barn inte tar chansen till
högskoleutbildning i samma grad som deras kamrater som har en högre social bakgrund. En
möjlig förklaring är enligt mig att dessa elever inte har samma stöd hemifrån som de barn
vilkas föräldrar erhåller ett högt utbildningskapital. Trondman (1994 s.23f) återger som
bekant i sin studie för några klassresenärers resor. I denna studie visade det sig att föräldrar
med arbetarklassbakgrund ofta uttryckte tankar om att utbildning inte skulle löna sig samt
man efter skolan skulle arbeta och tjäna pengar. Det återgavs även tankar om att dessa
föräldrar sällan uppmuntrade sina barn vad gällde deras skolgång. Det är möjligt att detta inte
är helt ovanligt bland föräldrar med arbetarklassbakgrund, för dem är det viktigast att arbeta
och tjäna pengar för att klara sig, ytterligare en förklaring kan vara den att de själva klarat sig
bra genom livet, och att de därför inte förstår vikten av en högre utbildning. Det går inte att
frångå att olika föräldrar har olika förväntningar på sina barn. Det kan också vara så att dessa
föräldrar såg utbildning som någonting främmande och kanske till och med skrämmande. Om
ett barn till en arbetarklassförälder trots förälderns åsikter kring vidare utbildning, trots detta
väljer att söka sig till högskolan, kan friktion uppstå. Eftersom barnet lär sig ett mer utvecklat
språk och tillskansar sig mer och andra kapital, kan friktion uppstå mellan familjemedlemmar
eller till och med vänner och bekanta. Trondman (1994 s.203) skriver även han om detta, han
32
menar att när klassresenärerna vänder sig mot en annan kultur än sin egna, kommer deras
identifikation med arbetarklassen alltmer sättas på prov. Självklart är det på detta vis, dessa
klassresenärers hela habitus ställs på kant, vilket måste generera någon form av inneboende
konflikt. Begreppet klassresenär måste även det diskuteras, dessa intervjupersoner har alla
gjort en klassresa, men vad kan detta betyda för en individ? Som vi tidigare konstaterat
tillsammans med Trondman så kan en klassresa leda till konflikter inom såväl som utanför
individen. Det kan därför vara svårt för ett arbetarklassbarn att bryta mot föräldrarnas åsikter
och välja att studera vidare på högskolan. Det kan också vara svårt för barn som kommer från
en familj med högt utbildningskapital, att välja att arbeta efter gymnasiet.
Hallerdt påvisar också att det finns ett klart samband mellan skolklassens prestationsnivå och
dess sociala struktur. Hon drar det till sin spets genom dessa ord:
Ju mer klassavdelningen består av elever från högre sociala skikt, desto bättre är
genomsnittsresultatet för samtliga elever, oavsett socialgruppstillhörighet. (Hallerdts
s.28)
Hallerdts tankar kring detta stämmer väl överens med min egen tolkning av betydelsen av
skolklassers och skolområdens för klassreproduktion. Att elever som kommer från högre
sociala skikt kan förbättra klassers genomsnittsbetyg skall självklart ses som någonting
positivt. Det är även någonting som lärare bör tänka på när de formar sin undervisning, men
det gäller också att fortsätta att lyfta både de elever med ett gott utbildningskapital och de som
behöver förbättra det. Man kan alltså inte arbeta under principen att de ”starkare” eleverna
ständigt skall lyfta de ”svagare”. Alla elever bör ges samma chans att utveckla sig, oavsett om
det innehar ett högt utbildningskapital – eller inte. Trots att utbildningssystemet är till fördel
för elever med en högre socioekonomisk bakgrund så tycks de elever som tar mest plats i
skolsystemet vara de med en lägre socioekonomisk bakgrund. Skolverket (2013 s.158ff)
menar också de att elevers prestationer kan påverkas av klassammansättningar vad gäller
elevernas socioekonomiska bakgrund.
Förutom elevers socioekonomiska klass så finns det flera saker som påverkar deras
prestationer i skolan samt om de söker till högskolan eller inte. Jag vill poängtera av individer
eller elever behöver förebilder när det kommer till att läsa vid högskolan. Intresset för att
studera vidare efter gymnasiet kan hjälpas genom att eleverna i sin närhet, vet andra, kanske
från samma sociala klass, som läst vid högskolan, och klarat detta. Genom goda förebilder
tror jag att fler elever från lägre sociala klasser kan våga sig på studier på högskolan.
33
4.3.2 Boende och klass
Det är inte bara skolan, undervisningen och studiestödet i sig som påverkar
klassreproduktionen. Det finns andra faktorer som bostad livsstil som även de påverkar. Frank
(2007 s.49,52) menar att det finns en stark koppling mellan bostadsort, fastigheternas värde
och undervisningens kvalitet, han anser också att bostadsvärdet även påverkar vilka skolor ens
barn ges möjlighet att gå i. Även om Franks studie är gjord i USA går den i viss mån att
applicera på Sverige och svensk skola. I Sverige har vi det fria skolvalet vilket betyder att
elever (eller deras föräldrar) ges möjlighet att välja vilken grundskola, gymnasium och
högskola som de vill gå på, i Sverige finns också friskolor som konkurrerar med den
kommunala. Bostadsorten borde alltså inte ha en så stor inverkan på elevernas
skolprestationer, men mycket tyder på att det finns ett samband. Det är heller ingen nyhet att
det finns olika kulturella områden i en stad och dessa områden innerhåller människor med
olika klass och social bakgrund. Dessa människor har alltså olika utbildningsgrad och olika
kapital, barnen till dessa föräldrar har olika inställning till skolan. Som känt är det
föräldrarnas utbildningskapital som är av betydelse för hur elever klarar sig genom skolan och
om de söker sig vidare till högskolan. Därför anser jag att boende har en del i elevernas
socioekonomiska bakgrund, detta eftersom bostadsområdet, och genom det även bostadens
värde, delvis är kopplat till föräldrarnas ekonomiska kapital. Föräldrarnas ekonomiska kapital
påverkar i sin tur deras inställning till skolan, vilket som jag tidigare skrivit är av stor vikt för
deras barns skolframgångar. Det är allmänt känt att området där skolor ligger har betydelse
för vilka som går där, vilken socioekonomisk bakgrund de har, och därmed hur skolklimatet
är. Dessutom är det vida känt att vissa skolor anses som bättre än andra, men hur kommer det
sig att det kan vara på detta vis? Med tanke på att alla skolor arbetar mot samma mål och
styrdokument. En möjlig förklaring till detta kan vara att elever vid vissa skolor har samma
typ av kapital och bakgrund, och därför delar en viss inställning till skolan. Denna inställning
kan antingen vara positiv eller negativ men i mitt tycke så är det en självklarhet att den
påverkar elevernas betyg och genom det skolans rykte.
En skola med många elever som saknar utbildningskapital, behöver lärarna ofta arbeta mer
med den sociala miljön eftersom dessa elever i vissa fall inte har ett så stort intresse av att
studera. Hela skolmiljön påverkas då och detta tror jag är en möjlig förklaring till att vissa
skolor har bättre rykte och medelbetyg än andra. Bostaden har här en indirekt verkan,
eftersom det inte är boendet i sig som påverkar, utan snarare att vissa bostadsområden rymmer
människor med olika kapital, och att det är vad som påverkar. Detta för mig är inte
34
förvånande, olika områden i olika städer rymmer olika typer av familjer med olika social
bakgrund, detta är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet att dessa olika sociala bakgrunder
rymmer olika utbildningsnivå hos föräldrarna och att dessa som vi tidigare konstaterat – har
betydelse för elevernas skolframgångar.
4.3.3 Kapital
Ännu en viktig del i klassreproduktionen och i individers identiteter är vilka val gällande
livsstil vi gör. Giddens (2007 s.277ff) återger för Bourdieus åsikter kring detta. Giddens
menar att individers identiteter skapas i allt mindre utsträckning utifrån traditionella
klassindikationer såsom arbete. Bourdieu anser att individers val av livsstil starkt kan kopplas
till och utgör en indikator av individers klass. Han menar också att människor idag skiljer sig
från varandra med det kulturella, snarare än det ekonomiska kapitalet. Dessutom menar han
att alla olika kapital hör samman med varandra samt att har man ett sort kapital är det lättare
att få mer av ett annat. Detta anser jag stämma till en viss punkt, samhället idag har skiftat
mot att bli alltmer individualistiskt, vilket gör Bourdieus tanke om att individers val av livsstil
går koppla till klass – trovärdig. I ett individualistiskt samhälle behöver elever kunna urskilja
sig från andra, detta görs genom livsstil. Elevers val av livsstil påverkar också vilka habitus de
rör sig i, vilka vänner de har och hur de ser på skolan och skolsystemet. En elevs livsstil kan
påverka deras skolresultat, positivt såväl som negativt. Elevers val av livsstil kan följaktligen
påverka attityder till skolan och genom det betyg samt livschanser. Tanken om att individer
idag skiljer sig från varandra genom sitt kulturella kapital snarare än det ekonomiska blir
baserat på den tidigare diskussionen, fullt möjlig. Elever idag identifierar sig genom ofta
genom det yttre, just därför bör detta även spela en stor roll när det kommer till deras olika
kapital och genom det deras skolprestationer samt val till högre utbildning.
5 Slutsats
De frågeställningar vilka detta examensarbete avsåg att besvara är:
Hur yttrar sig klassreproduktion genom elevers skolgång?
Hur yttrar sig klassreproduktion i valet till högskola/universitet?
Nästan uteslutande återges i litteraturen samma åsikter om klassreproduktionen inom skolan
och i val till högskolan. Från början till slutet av elevers skolgång verkar klassreproduktionen
35
genom att elever från en högre klass klarar sig bättre än sina kamrater med en lägre klass.
Föräldrarnas utbildning spelar en angörande roll, dessa föräldrar värderar utbildning högt och
därför prioriteras detta i hemmet, vilket gör att deras barn i sin tur åstadkommer goda
skolresultat. Det som har betydelse för elevernas skolprestationer är om de kommer från ett
studievant hem eller inte. Skolan blir genom hemmets miljö, mer välkänd för vissa
elevgrupper, vilket påvekar deras attityder till skolan. Anledningen till att elever med en högre
klassbakgrund klarar sig bättre är att de genom sin hemmiljö har vants in undervisning, detta
eftersom de tidigt lär sig att ta in kunskaper. Dessutom presterar elever med en
tjänstemannabakgrund genomsnittligt bättre och fortsätter till högre studier än elever med en
lägre social bakgrund. Vidare återfinns ett starkt samband mellan social bakgrund och val till
högre studier, trots undanröjning av utbildningshinder samt utjämning av det ekonomiska
kapitalet i form av studiestödet. En förklaring till att vissa elever inte klarar skolan lika bra är
deras klass, dessa elever skiljer sig språkligt från deras kamrater med en högre social klass.
Det gör att de hamnar i en främmande social miljö, detta kan i sin tur skapa konflikter mellan
lärare och elev. Deras begränsade språkliga kod passar inte in i skolan, den lämpar sig bättre
för att diskutera konkreta saker någonting som inte är önskvärt inom skolan. Skolan lär därtill
ut via vissa symboliska processer vilket språk som är önskvärt. Elevers sociala bakgrund kan
också ge förklaring till varför betyg skiljer sig mellan skolor, detta på grund av att vissa skolor
innehar elevgrupper med samma sociala klass. Även den dolda läroplanen ger en förklaring
till varför vissa elever klarar skolan bättre än andra. Skolan värderar dessutom vissa
egenskaper som matchar elevgrupper från de högre sociala skikten. Vidare medverkar skolan
som institution tillsammans med andra institutioner till att ekonomiska och sociala orättvisor
vidmakthålls över generationer, detta på grund av att skolan värderar egenskaper som elever
från tjänstemannahem innehar.
Klassreproduktionen påverkar inte enbart elevernas skolgång genom grundskolan, de
påverkar även val av gymnasieprogram och genom det möjlighet att läsa vid högskolan. Valet
av gymnasieprogram påverkas även det av elevernas klass, elever med högre social bakgrund
söker sig i högre utsträckning till de studieförberedande programmen. Elevernas
grundskolebetyg påverkar möjligheterna att välja gymnasieprogram vilket i sin tur påverkar
möjligheterna till högskolan. Rekryteringen till högskolan har under de senaste decennierna
breddats. Trots detta återfinns en ingående relation mellan elevernas sociala bakgrund och val
av högre utbildning, det är alltså elevernas klass som har störst betydelse för val till
högskolan. Detta formar i sin tur elevernas livschanser. Klassreproduktion och den
36
segregering som den skapar sker långt innan val till högskolan, redan på grundskolan.
Elevernas livschanser påverkas av klassreproduktionen, men elevernas sociala bakgrund
påverkas i sin tur av flera olika delar. Dessa är bland annat var de bor, deras, föräldrarnas och
kamraternas attityder till skolan. Skolans jämlikhetstanke påverkar också elevernas skolgång,
studiestödet verkar utjämnande och ger fler elever chansen att studera vid högskolan eftersom
de genom detta inte blir hindrade av deras ekonomiska kapital.
6 Relevans för läraryrket
Klassreproduktionen förklara vissa fenomen i skolan, det ger bland annat förklaring till varför
vissa elever tycks klara av skolan bättre än andra. Som lärare är det viktigt att få en tydlig bild
av vad klass är för något, samt hur det påverkar elevernas attityder och studieförutsättningar.
Klassreproduktion innefattar många olika komponenter och förklarar mycket kring varför
vissa elever klarar sig bättre än andra i skolan. Många elever kan också hjälpas av att lärare
har en tydlig bild av detta fenomen, genom att göras medvetna om detta kan lärare ges
förklaringar till varför visa elever inte verkar förstå vad som förväntas av dem men också till
varför en del elever tidigt tycks förstå vad som förväntas av dem. Det kan även ge en
förklaring till varför vissa elever ofta verkar ha svårt att förstå vad läraren säger. Kunskap om
klassreproduktion kan inte enbart ge förklaringar till vilka effekter denna har, utan den kan
skapa möjlighet att överbrygga deras betydelse för våra elever.
Skolans jämlikhetstanke kontra klassreproduktionen är även den av betydelse för hur skolan
anser vissa förmågor, vilka elever med en högre klass oftare har, viktigare än andra. Om vi får
en fördjupad förståelse för vilka delar som påverkar klassreproducering och social
snedrekrytering till högskolan och i viss mån till gymnasieprogram, kan vi också hjälpa till att
motverka dem. Klassreproduktionen är ett samhällsfenomen som kan vara oerhört svårt att
överbrygga, men genom att göras medveten för att detta fenomen existerar kan lärare anpassa
undervisning så att alla elever ges samma chans till att utveckla sin kunskapsnivå. Genom
detta kan undervisningen göras mer jämlik och kanske kan skolan som institution bli mer
jämlik. Med en ökad förståelse för begreppet klassreproduktion kan detta ge en ökad
jämlikhet, samt en intention om att försöka minska betydelsen av elevernas socioekonomiska
bakgrund. Jämlikhetstanken är ett mål som alla skolor skall arbeta för, men för att kunna
arbeta mot denna, så kräv också kunskaper om vad som påverkar elevernas val. För att kunna
arbeta emot något så krävs fördjupade kunskaper om vad det är – någonting som är mycket
viktigt i arbetet mot en jämlik skola.
37
6.1 Vidare forskning
Vidare forskning inom detta område skulle kunna behandla hur klassreproduktion i valet till
gymnasieprogram samt i val till högskolestudier. Inom litteraturen återfinns forskning gjord i
Lpf 94 men det skulle vara intressant att kontrastera denna mot den nuvarande reformen GY
11, detta för att få en bild av hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011 samt GY 11 påverkar val av gymnasieprogram samt val till högskolan .
Det skulle vara möjligt att göra antingen kvalitativa intervjuer eller enkätundersökningar för
att skapa en bild utifrån eleverna varför de väljer vissa gymnasieprogram eller om de efter
avslutade gymnasiestudier avser att börja studera vid högskolan.
38
7 Litteraturförteckning
Frank, Robert H. (2007). Frånsprungen: hur ökad ojämlikhet drabbar medelklassen. Lund:
Arkiv
Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hallerdt, Britt (1995). Studieresultat och social bakgrund - en översikt över fem års forskning.
Stockholm.
Månson, Per (red.) (2013). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. 8.
uppl. Stockholm: Norstedt
Skolverket 1 (Skolverket 1) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1
2014-04-14 13.51
Skolverket (Skolverket 2) Böhlmark A & Holmlund H (2011). 20 år med förändringar i
skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? 2014-04-17 10.20
http://www.sns.se/sites/default/files/20_ar_med_forandringar_i_skolan.pdf
Skolverket (2003). Tallberg- Broman, Ingegärd, Rubinstein- Reich, Lena, Hägerström,
Jeanette. Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning.
Forskning i fokus nr. 3, Stockholm
Skolverket (2011). Gymnasieskolan 2011
Skolverket (2013). PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap Rapport nr:398
Statens offentliga utredningar. Broady, Donald & Gustafsson, Jan-Eric (red.) (2000). Välfärd
och skola: antologi från Kommittén Välfärdsbokslut/SOU 2000:39. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer
Statens offentliga utredningar. Josefsson, Anneli & Unemo, Lena (2003). Utbildningens
fördelning - en fråga om klass?: bilaga 10 till Långtidsutredningen 2003/SOU 2003:96.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
39
Statistiska Centralbyrån (SCB 1) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Overgang-gymnasieskolahogskola/ 2014-04-10 15.33
Statistiska Centralbyrån (SCB 2)
http://www.scb.se/statistik/uf/uf0205/2006a04/uf0205_2006a04_sm_uf20sm0602.pdf
2014-04-11 13.58
Trondman, Mats. (1994) Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i
högskolan. Stockholm
40