Datum
2009-08-15
Snättringeskolan
Likabehandlingsplan
- mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever.
Mål
Förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland
barn och vuxna i skola och fritidsverksamhet.
Utgångspunkter
I Snättringeskolan är det inte tillåtet att kränka andra individer eller grupper
av individer. Detta gäller såväl vuxna som barn.
Information om denna handlingsplan skall delges föräldrar, elever och
vuxna årligen och finnas tillgänglig på skolans hemsida.
Handlingsplanen skall utvärderas årligen.
I läroplanen framgår att: skolan ska aktivt och medvetet påverka och
stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar.
Skolan ska sträva efter att varje elev:
Respekterar andra människors egenvärde.
Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling samt medverkar till att bistå andra människor.
Visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
perspektiv.
Alla som arbetar i skolan skall
Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller
grupper.
Läraren och övrig personal skall
Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och
samvaron i den egna gruppen.
Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid
klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i
skolan och för samarbete.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEF
TELEFAX
Snättringeskolan
Box 2083
141 02 Huddinge
Häradsvägen 33
08-535 307 50 (exp)
08-535 307 51
E-POST:
Datum
Sid
2009-08-15
2 (5)
Rektor ansvarar för
Att skolan har ett program för att motverka alla former av
kränkande handlingar och mobbning bland elever och
anställda. Rektor har också ansvar för att se till att
handlingsplanen efterlevs av alla på skolan.
Definition av kränkande handling och mobbning
Kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Institutioner kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande.
Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En
kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och
återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar
som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon
blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara:
Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar),
Verbala (t ex bli hotad eller bli utsatt för nedlåtande skällsord),
Psykosociala (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
Text och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och
mms).
Mobbning
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen,
vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande
behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som
mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering
ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika
grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där
samhällsinstitutioner genom t ex sina strukturer och arbetssätt
upplevs kränkande.
Sexuella trakasserier
avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på
sexualitet.
Rasism
bygger på föreställningen om den egna folkgruppens
överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska
skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan
Datum
Sid
2009-08-15
3 (5)
uppfattning ses vissa grupper som mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
Homofobi
avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexuella
personer.
Hur arbetar vi?
Förebygga
Information från förskolan inhämtas inför sammansättning av
klasser, en av rektorerna i skolan är särskilt ansvarig för att inhämta
denna information.
All personal skall medvetet arbeta för att skapa ett positivt
arbetsklimat i skolan.
Skolan skall ha fungerande klass-, elev och skolråd.
Årligen genomför skolan en Temavecka/dagar om kamratskap
(vänskapsvecka) där olika former av kränkande handlingar belyses.
Alla klasser skall omfattas av en intern fadderverksamhet
Personal och ledning skall kontinuerligt stämma av klimatet på
skolans möten.
Skolan skall informera på första föräldramötet varje år hur vi arbetar
för att motverka alla former av kränkande handlingar. Föräldrar skall
också delges denna information skriftligen.
Det skall finnas kamratstödjare i klasserna, år 4-6. Dessa träffar
skolledningen 2ggr/månad för samtal och rapportering.
En ”Mobbningshylla” finns sammanställd i personalrummet. Här
kan personalen låna böcker t ex Mobbning går att stoppa, EQpärmen, få lektionsförslag, hitta spel och filmer som handlar om
mobbning och andra former av kränkande handlingar.
Varje klasslärare arbetar regelbundet med EQ eller liknande
material/metoder.
All personal arbetar med Livskunskap i klasserna i år f-6.
Upptäcka
Rastvärdar och kamratstödjare är samtidigt ute på rasterna. De är ett
viktigt redskap för att upptäcka kränkande handlingar och mobbning.
Rastvärdar har gula jackor och kamratstödjarna har blåa jackor på
sig för att synas bättre.
Var är det läskigt att vara? Dessa platser kontrolleras extra av
rastvärdarna.
Datum
Sid
2009-08-15
4 (5)
Alla elever får årligen svara på en enkät som rör hela deras
skolsituation. Varje klasslärare gör en sammanställning av
enkäterna. Sammanställningen lämnas till rektor som förvarar dessa i
en pärm. Klassen genomför sedan ”Klassens kvalitetsrapport” med
utgångspunkt från svaren i enkäten. Klassens kvalitetsrapport ingår
senare i skolans kvalitetsredovisning.
All personal på skolan är uppmärksam på allt som händer och skall
aktivt agera om man misstänker att någon/några utsätts för
kränkande handlingar.
All personal skall årligen fylla i en enkät av psykosocial karaktär i
samband med skyddsronden. Enkäten sammanställs av rektor och
skyddsombudet. Resultatet redovisas på arbetsplatsträffar och
personalkonferenser.
All personal fyller i en medarbetarenkät årligen. Resultatet
behandlas på arbetsplatsträffar, personalkonferenser och vid
medarbetarsamtalen. Resultatet sammanställs centralt och ingår
senare i skolans kvalitetsredovisning.
Åtgärder
Vid alla fall av kränkande behandling skall man ta kontakt med
någon i trygghetsgruppen om du är personal på skolan. Elever och
föräldrar tar kontakt med klassläraren eller fritidspersonal som i sin
tur kontaktar trygghetsgruppen. Man kan alltid vända dig direkt till
rektor.
Trygghetsgruppen tar sig an problemet direkt.
Om personal misstänks för kränkning av elev skall alltid rektor
genomföra utredningen. Samma förhållande gäller om kränkningen
gäller vuxen mot vuxen.
Vi talar både med den som blivit utsatt för kränkning och den som
anses ha behandlat någon kränkande, dock ej samtidigt.
Kort redogörelse för hur handläggning av ett ärende där misstanke om
kränkande handling förekommer normalt genomförs:
1. Skolan får reda på att en viss elev/elevgrupp/vuxen troligen blivit utsatt
för kränkande behandling.
2. Försiktigt samtal med den utsatta. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är
inblandade? Trygghetsgruppen beslutar hur man skall arbeta med
situationen.
3. Den eller de som utfört den kränkande handlingen samlas så snart det är
möjligt, helst samma dag, för enskilda- alternativt ett gruppsamtal. De
upplyses om att vi vet att de utsatt någon för kränkande handling, att
skolan ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen
omedelbart måste upphöra.
4. Rektor ser till att föräldrar till de inblandade eleverna informeras efter det
att de första samtalen har genomförts, om möjligt redan samma dag.
Datum
Sid
2009-08-15
5 (5)
5. Om det anses nödvändigt så upprepas samtalen med de inblandade dagen
efter och man pratar vidare om det inträffade.
Åtgärder skall grundas på den utredning som genomförts och vad
som har skett i det enskilda fallet och riktas normalt såväl mot
den/de som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen.
Åtgärder på individnivå skall syfta till att avhjälpa akuta situationer
liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Vid behov skall ett
åtgärdsprogram upprättas.
Utifrån de enskilda fallen skall också överväganden göras om
åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på gruppoch skolnivå.
Om skolan bedömer att de inte har den nödvändiga kompetensen för
att klara upp situationen skall hjälp tas utifrån.
6. Efter två veckor har man ett uppföljningssamtal med den/de utsatta och
den/de som utfört den kränkande handlingen.
Detta är ett starkt förenklat typfall. Verkligheten kan vara mycket
annorlunda och framför allt mer invecklad. Observera att hela problemet är
mycket känsligt. Fel information vid fel tillfälle kan försvåra eller sabotera
hela processen.
Rutiner
Medlemmarna i trygghetsgruppen har och kommer att få utbildning i
den ovan beskrivna samtalsmetoden.
Trygghetsgruppen träffas kontinuerligt en gång i månaden.
Alla fall av kränkande behandling dokumenteras och arkiveras
inlåsta hos rektor.
Handlingsplanen mot kränkande handling skall utvärderas varje år.
Lena Granholm
Rektor
Nadja Melander
Rektor
