RUTIN
Beslutsdatum
Barium-id
Sida
2014-10-30
10045
1 (4)
Klinik/Enhet/Verksamhet/Process
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Utgåva
Medicinsk beredningsgrupp SÄS
2014-10-30
2015-03-01
2
Dokumentansvarig funktion
Gäller inom
Chefläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus
Registrering av postoperativa infektioner
Sammanfattning
Postoperativa infektioner tillhör de vanligaste vårdrelaterade infektionerna.
Baserat på åtgärdspaketet från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),
Åtgärder för att förebygga postoperativa sårinfektioner” redogörs för
tillgängliga metoder, för- och nackdelar samt systemstöd för registrering och
uppföljning av registerdata.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ........................................................................................... 1
Bakgrund ...................................................................................................... 1
Förutsättningar ............................................................................................. 2
Metoder ................................................................................................... 2
Definitioner............................................................................................... 3
Genomförande ............................................................................................. 3
Uppföljning ................................................................................................... 4
Dokumentinformation ................................................................................... 4
Referens- och länkförteckning ...................................................................... 4
Bakgrund
Postoperativa infektioner tillhör de vanligaste vårdrelaterade infektionerna.
Risken att få en postoperativ infektion är, förutom ett antal yttre
omständigheter, beroende av om ingreppet görs i ett organ som normalt är
fritt från mikroorganismer eller i exempelvis tarm eller infekterad vävnad.
En postoperativ infektion kan medföra livshotande konsekvenser, behov av
reoperation, förlust av protes, förlängd vårdtid, invaliditet och långt lidande.
Frekvensen postoperativa infektioner är ett kvalitetsmått som bör redovisas
som komplement till produktionsdata. En förutsättning för att kunna göra
jämförelser över tid är att det finns en enhetlig definition.
Att registrera postoperativa infektioner är en av de obligatoriska åtgärderna i
åtgärdspaketet från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Åtgärder för
att förebygga postoperativa sårinfektioner, 2011 [1].
Dokumentbenämning
Registrering av postoperativa infektioner. Bilaga 5 till riktlinje ”Postoperativa infektioner - generella förebyggande åtgärder”
RUTIN
Beslutsdatum
Barium-id
Sida
2014-10-30
10045
2 (4)
Klinik/Enhet/Verksamhet/Process
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Utgåva
Medicinsk beredningsgrupp SÄS
2014-10-30
2015-03-01
2
Dokumentansvarig funktion
Gäller inom
Chefläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus
Förutsättningar
Metoder
Registrering av postoperativa infektioner kan göras på olika sätt.
1. Traditionellt via ett formulär som medföljer patienten under vårdtiden,
skickas med vid utskrivning och inhämtas efter en månad.
Fördel
Infektioner som debuterar efter utskrivningen kommer med.
Nackdel
Personalkrävande; har ofta vilat på enstaka resursperson och eldsjäl som
svarar för insamling av formulär samt datainmatning och
sammanställning.
2. Mikrobiologiska odlingsfynd kopplas till utförda operativa ingrepp.
Fördel
Kan automatiseras.
Nackdel
Kräver personresurs för bedömning och sammankoppling av odlingssvar
med aktuell åtgärd. Infektioner som diagnostiseras och behandlas men
där odling inte utförts, där odling utförts vid annat laboratorium eller där
odling blir negativ blir inte registrerad.
3. Kvalitetsregister kan ha postoperativa infektioner bland de
komplikationer som följs upp.
Fördel
Ger möjligen bäst kvalitativ bedömning av klinisk infektion om
definitionskriterierna är tydliga.
Nackdel
Ofta omständliga formulär där förekomst av infektion är en av många
variabler som ska registreras. Risk för att registreringen senareläggs och
sedan vilar på ren journaldokumentation. Återkoppling av data med
långa tidsintervall.
4. Lokala eller nationella punktprevalensmätningar (Nationellt genomför
Sveriges Kommuner och Landsting punktprevalensmätningar av VRI
inkl. postoperativa infektioner 2 gånger per år).
Fördel
Kräver liten arbetsinsats.
Dokumentbenämning
Registrering av postoperativa infektioner. Bilaga 5 till riktlinje ”Postoperativa infektioner - generella förebyggande åtgärder”
RUTIN
Beslutsdatum
Barium-id
Sida
2014-10-30
10045
3 (4)
Klinik/Enhet/Verksamhet/Process
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Utgåva
Medicinsk beredningsgrupp SÄS
2014-10-30
2015-03-01
2
Dokumentansvarig funktion
Gäller inom
Chefläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus
Nackdel
Ger enbart en ögonblicksbild och kopplas inte till specifika åtgärder eller
operationsdiagnoser. Enbart infektioner hos för tillfället vårdade patienter
kommer med.
5. Registrering i Infektionsverktyget (nationell databas för VRI-registrering)
sker i ögonblicket då antibiotika ordineras i datajournalens
läkemedelsmodul.
Fördel
Görs med ”automatik” som en del av ordinarie kliniskt arbete och
journalhantering. Registreringen är omedelbart sökbar på gruppnivå
(d.v.s. inte kopplat till specifik åtgärd).
Nackdel
Enbart infektioner som antibiotikabehandlas hos vårdgivare med
journalsystem som har integrerat registreringsmodulen kommer med.
Kräver en personinsats för sammankoppling med specifik operativ
åtgärd.
Samtliga metoder har således begränsningar.
Den traditionella uppföljningen med formulär, som medföljer patienten,
uppfattas i allmänhet som mest tillförlitlig eftersom infektioner som
debuterar efter utskrivningen med naturlighet registreras. Detta bekräftas
dock inte av en lokal jämförelse mellan olika registreringssätt.
Definitioner
Det finns ingen generellt accepterad definition. Bland annat WHO, CDC
(Centre of Disease Control) och ECDC (European Centre for Disease Prevention) har gett ut definitioner. Grunden är i regel gemensam medan
modifierade varianter kan finnas för de olika registreringsmetoderna. Oftast
skiljer man mellan ytlig och djup sårinfektion och i vissa sammanhang annan
djup infektion utan direkt kontakt med incisionsområdet (”organ/space
infection”). En tidsgräns för infektionsdebut på 30 dagar (vid
implantationskirurgi 1 år) är allmänt vedertagen.
I Infektionsverktyget finns definitioner länkade till
infektionsregistreringsmodulen.
Genomförande
Enligt av vårdgivaren och/eller processledaren beslutad metod. På SÄS sker
en kontinuerlig registrering i Infektionsverktyget.
Infektionsverktyget ger alla brukare möjlighet att hämta ut avidentifierade
utdatarapporter inom samma vårdgivare (=Västra Götalandsregionen).
Dokumentbenämning
Registrering av postoperativa infektioner. Bilaga 5 till riktlinje ”Postoperativa infektioner - generella förebyggande åtgärder”
RUTIN
Beslutsdatum
Barium-id
Sida
2014-10-30
10045
4 (4)
Klinik/Enhet/Verksamhet/Process
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Utgåva
Medicinsk beredningsgrupp SÄS
2014-10-30
2015-03-01
2
Dokumentansvarig funktion
Gäller inom
Chefläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus
Uppföljning
Att registrera postoperativa infektioner är inget självändamål. Registreringen
är avsedd att ligga till grund för intern kvalitetsuppföljning och förbättringsåtgärder kopplade till fastlagda mål. Därför är det viktigt att mätresultat
återkopplas med rimliga, inte alltför långa intervall (vecka - kvartal) till alla
berörda, vilket inkluderar personal på mottagning, planeringsenhet,
vårdavdelning, anestesi, operation och postoperativ enhet.
En fördjupad kvalitetskontroll av registerdata för specifika åtgärder eller
operationsdiagnoser kan göras genom journalgranskning under en avgränsad
period.
Dokumentinformation
För innehållet svarar
Lisbeth Karlsson, överläkare, vårdhygien, SÄS
Remissinstanser
Fastställt av
Jerker Isacson, chefläkare
Nyckelord
Postoperativa infektioner, infektionsregistrering, ytlig infektion, djup
infektion, Infektionsverktyget
Referens- och länkförteckning
1. Åtgärder för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Sveriges
Kommuner och Landsting 2011. www.skl.se
Dokumentbenämning
Registrering av postoperativa infektioner. Bilaga 5 till riktlinje ”Postoperativa infektioner - generella förebyggande åtgärder”
