Postoperativa sårinfektioner
Elisabeth Persson Flodman 2016
Postoperativa infektioner
Tredje vanligaste VRI:n
SKL 2013 – markörbaserad journalgranskning
Ägs av landstingen och regionerna
Utreder skadeanmälninger (~ 14,000 per år)
Ekonomisk kompensation till patienter som utsatts för
undvikbar vårdskada
Dra lärdom av ärendena
Arbeta skadeförebyggande
Bakgrund
2008 var ortopedi den specialitet som hade
flest ersatta vårdskador (33%)
Postoperativ infektion vanligaste orsaken
Förebyggande arbete mot infektion vid primär
proteskirurgi i höft- och knäled = PRISS
Tvärprofessionellt arbete
Legitimerade sjukgymnasternas riksförbund
Ortopedisjuksköterskor i Sverige
Riksföreningen för operationssjukvård
Svenska infektionsläkarföreningen
Svensk förening för vårdhygien (från 2011)
Svensk ortopedisk förening
Vad kostar protesinfektion hälso- och
sjukvården?
Infekterad knäprotes kostar 7 x icke-infekterad
BMJ 1989
Bengtson et al.
Australien: mjukdelsrensning av infekterad höft- eller
knäprotes x 3 primär eller ca. 230,000 SEK
Peel et al. Clin
Microbiol Inf 2013
Spanien: infekterad knäprotes ca 390.000 SEK
Arthroplasty 2013
Garrido-Gomés et al. J
Canada: infekterad knäprotes ca 800,000 SEK
Arthroplasty 2013
Kapadia et al. J
Thorax 2009-2010
164 åtgärder
Lytsy et al JHI 2015
PRISS identifierade 11 viktiga
områden som påverkar frekvensen av
postoperativa infektioner
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Urval
Optimering
Basala hygienregler
Preoperativ tvätt
Hudkostym
Antibiotikaprofylax
Operationsmiljö
Postoperativ sårbehandling
Tidig upptäckt av infektion
Infektionsregistrering
Vårdprogram
Patientbundna riskfaktorer, urval och optimering
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hög ålder
Diabetes, blodglukos
Hypertoni
Perifer kärlsjukdom
Tidigare hjärtinfarkt
Rökning / KOL
Fetma BMI > 30
Stereoider
Njursvikt
Fowler, VG. Circulation. 2005;112 [suppl I]:I-358–I-365
Kohli, M. Infect Control Hosp Epidemiol 2003;24:17-25
Baskett RJF et al. Ann Thorac Surg 1999;67:462–5
Kouchoukos NT et al. Ann Thorac Surg 1990;49:210–9.
The Parisian Mediastinitis Study Group.
J Thorac Cardiovasc Surg 1996;111:1200–7.
Hussey, LC Heart Lung 1998;27:326-36
Milano CA et al. Circulation 1995;92:2245–51
He GW et al. J Thorac Cardiovasc Surg 1994;107:196 –202
Semper O et al. Ann Chir 1991;45,9:770–3.
Grossi EA et al. Ann Thorac Surg 1985;40:214–23.
Nagachinta T et al. J Infect Dis 1987;156:967–73.
Rökning och operation
Det finns flera goda anledningar att göra ett
rökstopp i samband med en operation. När man
röker får kroppens vävnader mindre syre, vilket gör
att operationssåret läker långsammare än normalt.
Det ökar risken för sårinfektion. Om man är rökfri
åtta veckor före och håller upp lika lång tid efter
operationen kan du halvera risken för
komplikationer.
Pågående infektioner
Huden, luftvägar, urinvägar
Ökar risken för postoperativa infektioner
2-5 gånger
Bör behandlas minst 24 timmar
Indikation att skjuta upp operationen
Velasco E Am J Infect Control, 1996; 24: 1-6
Valentine, RJ Am J Infect Control 1985; 14(2):64-67
Edwards LD Ann Surg; 1976; 184: 758-766
Birkenstock WE Surgical sepsis S Afr Med J 1973;47: 436
Basala hygienrutiner i hela vårdkedjan
Preoperativa
hudförberedelser
Avdöda patientens hudbakterier minskar
risken för att de tar sig ner i såret
Bakterier finns alltid kvar trots tvätt
Bröte, L. et al. Acta Chir Scand 1976; 99-106
Garibaldi, Ra Infect control Hospital Epidemiology 1988; 9:109-113
Widmer, A. Manual of Clinical Microbiology 2007
Antibiotika profylax
Syfte: förhindra att bakterier som kontaminerat
såret får fäste
Princip: rätt tidpunkt, tillräcklig dos och rätt
preparat
Tillräcklig koncentration i vävnaden under hela
operationen
Burke, JF, 1961 Stone HH, 1976 Classen DC 1992 Wong-beringer A, 1995, Gyssens, IC 1999 Zelenitsky, SA 2002
Optimal tid för
antibiotika
30 - 60 minuter före
op.start
Infektionsfrekvens ( %)
Tid jämfört med hudsnitt
Van Kasteren, MEE et al. Clinical Infectious Diseases 2007;44:291-297
Operationssalsmiljö
Ju fler resistenta bakterier,
desto viktigare blir miljön
infektions- 3,5
frekvens
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
känsliga
resistenta
ingen åtg
profylax täta kläder
ren luft
Lidwell OM. J Hosp Infect 1988;11(suppl C) 18-40
Grundprincip
I slutet av operationen finns alltid bakterier i såret
Burke, JF Ann Surgery 1963; 158: 898-904
Varifrån kommer bakterierna?
• Patienten själv
• Personalen
• Luften, miljön
”Tvätta o klä”, sterildrapering
Desinfektera operationsområdet flödigt med
klorhexidinsprit 5 mg/ml. Applicera med steril
tvättpeang och sterila tvättork. Börja
desinfekteringen vid incisionen och sedan ut mot
sidorna för att få stor marginal av desinfekterad
hud. Fortsätt desinfektera inom marginalen under
minst två minuter. Låt huden lufttorka.
Effekten av huddesinfektionen beror på en
kombination av den mekaniska rengöringen och
medlets inverkningstid.
Munskydd
Standarden
EN 14683:2005
Klass II
Klass II R
SS-
• En direkt relation mellan
bakteriebärande partiklar i luften på
operationssalen och antalet
postoperativa infektioner har påvisats
• Rörelser in och ut ur operationssalen,
samt antalet personer i
operationssalen, påverkar frekvensen
av postoperativa infektioner
• Infektionskänslig kirurgi, som ortopedi,
ställer höga krav på ultraren luft.
Ultraren luft definieras som <10 cfu/m3
luft
• Förutom ventilationen i sig påverkar
flera faktorer i operationssalens miljö
luftflödet, och till följd av det antalet
bakteriebärande partiklar som når
patienten
” Förutom vanlig disciplinär operationshygien, som få
personer, försiktiga rörelser, ”stängd dörr” mm finns
det två huvudprinciper för att reducera antalet
luftburna bakteriebärande partiklar i operationssalen
och därmed slutligen i operationssåret.
Den första principen är att förhindra spridning från
operationslaget genom adekvat operationsklädsel. Den
andra principen är att späda ut och föra bort de
bakteriebärande partiklarna genom ventilation av
operationssalen”.
Barbro Friberg 1998
Normal arbetsdräkt
Arbetsdräkt utförd i mindre täta material
och som inte är avsedd att förhindra
luftburen smitta.
Normal arbetsdräkt är inte en
medicinteknisk produkt.
Specialarbetsdräkt / Clean Air
Suite
Medicinteknisk
produkt
SS-EN 13795
Minska risken för
luftburen smitta
Engångs och
flergångs
Omblandande ventilation
Minska antalet bakteriebärande partiklar i luften
genom utspädning
Paralellströmningstak
(LAF Laminar Air Flow)
Transporterar bort de bakteriebärande partiklarna.
Högt flöde
Postoperativ sårbehandling
Sammanfattning från PRISS
Medvetet förbandsval i samverkan mellan operation,
vårdavdelning och mottagning.
Tydliga rutiner avseende förbandsbyte.
Muntlig och skriftlig information avseende läkningsstörning vid
hemgång.
Muntlig och skriftlig information om var patienten skall vända sig
vid läkningsstörning.
Tidig aktiv kontakt, inom 2 veckor, med patienten med fokus på
läkningsstörning.
Vid läkningsstörning skall bedömning ske på ortopedisk enhet.
Kontroll efter cirka 6 veckor med fokus på funktion och infektion.
Tecken på läkningsstörning
Sårläckage
Värmeökning
Svullnad
Rodnad
Ökande smärta i opererad led
Feber
Ytliga infektioner – djupa infektioner
• Tidig upptäckt av infektion
• Infektionsregistrering infektionsverktyget
• Vårdprogram
Tack!
