Lövångerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande
behandling
/likabehandlingsplan
Lövångerskolan
2013/2014
Vision
Vår vision på Lövångerskolan är att alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en
trygg miljö och bemötas med respekt oavsett:

Kön

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Sexuell läggning

Funktionshinder

Könsöverskridande identitet

Ålder
I vår verksamhet ska alla respekteras. Vi skapar en skolmiljö fri från diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Om det kommer till vår kännedom att
kränkande behandling förekommer ska vi som personal omedelbart agera. Var och ens egen
upplevelse om kränkande behandling måste tas på allvar. Alla har rätt att vara som man är,
men inte alltid göra som man vill. Det är alltid den enskildes egna upplevelser som avgör om
det är en kränkande handling. Elever och vårdnadshavare ska få kunskap om rättigheter och
skyldigheter i likabehandlingsplanen.
I arbetet med likabehandling utgår vi från Diskrimineringslagen och Skollagen 6§
Organisation
Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-9
Rektor är huvudansvarig för arbetet med likabehandling och lagarnas tillämpning
Likabehandlingsteamet består av:
Per Moen Rektor
Anna Jonsson Lärare
Ingemar Häggström Fritidspedagog
Mari Lundborg-Sjöstedt Förskollärare
Monica Sandgren Förskollärare
Urban Holmberg Lärare
Teamet träffas två gånger varje termin, eller vid behov. LBT ansvarar för att genomföra
kartläggning av trygghet, trivsel samt identifiera riskområden för kränkande behandling.
Åk F-5
Främjande och förebyggande arbete
All personal på skolan ansvarar för att upptäcka och agera mot handlingar eller attityder som
kan antas vara i strid mot lagen eller denna plan. Följande aktiviteter används i det
förebyggande arbetet mot kränkande behandling, för ökad trivsel och trygghet.
Inventering/kartläggning
Under läsåret inventeras fortlöpande förekomsten av kränkningar och diskriminering, samt
arbetet för en trygg skolmiljö:

Regelbundna och spontana samtal i LBT

Regelbundna och spontana samtal i arbetslaget

Ett ständigt pågående utvecklingsarbete
På individnivå:

Regelbundna och spontana samtal med mentor, elev och föräldrar.

Utvecklingssamtal. Klasslärare samtalar med enskilda elever och föräldrar en
gång/termin.

Hälsosamtal. Skolsköterskan håller enskilda hälsosamtal i åk 1 och åk 4.
På gruppnivå:

Ordningsregler och värdegrund. Arbetet med skolans värdegrund ingår
kontinuerligt i det vardagliga arbetet.

Klassråd. Där samtalas det bl.a. om hur eleverna upplever stämningen i klassen.

Elevråd. Elevrådet träffas tre gånger/termin.

Föräldramöte. Minst en gång/läsår, där tillfälle ges att skapa dialog och samförstånd.

Rastaktiviteter. Åldersblandade aktiviteter för att skapa en vi-känsla bland eleverna.

Temadagar. Dagar med inriktning mot värdegrund och samarbete mellan
åldersgrupperna.
På organisationsnivå:

Skolråd. Skolråd genomförs 2-3ggr/termin. Där deltar lärarrepresentanter,
föräldrarepresentanter och rektor.

Skolskjutsvakt. En personal finns ute vid bussen, när eleverna åker hem.

Rastvakt

Personal i matsalen. Det finns personal som äter med eleverna för att skapa en lugn
och trivsam atmosfär.
Åk 6-9
Förebyggande arbete
All personal på skolan bär ansvar för att upptäcka och agera mot handlingar eller attityder
som kan antas vara i strid mot lagen och denna plan. All personal som får kännedom om en
diskriminerande/kränkande handling av personal mot elev, skall direkt vända sig till rektor.
Följande arbetsgång gäller vid vårt förebyggande arbete
Inventering
Minst en gång varje läsår inventeras förekomsten av kränkningar och diskriminering, samt
eventuella brister i arbetet, genom till exempel:

Trivsel/trygghetsenkät samt medarbetarenkät.

Drogvaneundersökning i år 9 (Fritidskontoret ansvarar för enkäten) (ht).

Regelbundna samtal i LBT.

Regelbundna samtal i arbetslagen.

Trivselfrämjande arbete.
Vi försöker uppnå vår vision genom olika främjande åtgärder. I detta arbete är det viktigt att
eleverna är delaktiga. Exempel på främjande arbetet:
På individnivå

Regelbundna och spontana samtal med mentor, elev och föräldrar.

Elevvårdsarbete i elevvårdsteam.

Skolsköterska håller hälsosamtal i åk 7 enskilt med alla elever.

Gruppstärkande aktiviteter för alla klasser vid läsårsstart. Hel eller halvdag.
På gruppnivå

Skolans ordningsregler ska vara väl kända för alla.

Elevrådet träffas regelbundet, minst 4 gånger/termin, där det samtalas om läget på
skolan.

Klassråd där man pratar och diskuterar om hur stämning är i klassen och på skolan.

Föräldramöte sker minst en gång per läsår, där tillfälle ges för att skapa dialog och
samförstånd.

Samtala omkring Planen för likabehandling i klasser, föräldragrupper samt arbetslag.

Temadagar med inriktning mot samarbete och värdegrunden. (Typ må bra dag/
fixardag).

Kurator plockar ut tjej och killgrupper och arbetar med självkännedom, självkänsla
och självtillit.
På organisationsnivå

Skolråd som genomförs 2-3ggr/termin lärarrepresentanter, föräldrarepresentanter och
rektor.

På Lövångersskolan strävar vi också efter att samarbeta med lokala föreningar,
samfund och näringsliv i det främjande och förebyggande arbetet för trygghet och
trivsel. Detta görs i olika former vid ex temaveckor, friluftsdagar osv.

Elevskyddsombud

Rastvakter

Personal i matsalen. Det finns personal som äter med eleverna för att skapa en lugn
trivsam atmosfär både i skolan och på fritids.
Åtgärdande arbete
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever.
Någon i LBT kontaktas av elev eller personal. LBT ansvarar sedan för att följande
punkter följs:

Kontakt med den utsatte eleven.

Kontakt med den som utpekas.

Berörda mentorer och rektor informeras.

Skolsköterskan och kurator informeras.

Information samlas in kring ärendet.

Föräldrarna till båda parterna informeras

Berörd mentor informeras om att elever hämtas för samtal

Enskilt samtal med de elever som utför kränkande handlingar

Uppsikt över dem som är inblandade i ärandet

Uppföljningssamtal efter ca 7 dagar med de elever som kränkt och dem/den kränkta
eleven.

Skolsköterskan/kuratorn fortsätter vid behov kontakten med den utsatte
Vid behov lämnas ärendet vidare till rektor för tex.

Skolagens åtgärdstrappa 6§ kap 5.efterföljs.

Kontakt med socialsekreterare

Polisanmälan
Rutiner för uppföljning
Inom 7 dagar efter kränkande handlingar ska LBT ha träffat inblandade.
Rutiner för dokumentation
Alla gjorda insatser i ett ärende ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska sparas i
expeditionens arkiv minst 10 år efter avslutat ärende.
Kartläggning av nuläget
Här kommer åtgärder att stå efter årets enkäter har samanställts.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
.
Bilaga
Definitioner
Kränkande behandling omfattar alla former av kränkning av annan individ, både enstaka och
upprepade kränkningar. Det är viktigt att observera att definitionen av kränkande behandling
alltid utgår från den enskilde som känner sig kränkt. Det är med andra ord alltid en subjektiv
känsla som är grunden för om en kränkning ägt rum.
Kränkningarna
 fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar)
 verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög)
 psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
 text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Mobbning
 förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning
från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan
den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering
Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller
grupper av individer utifrån olika grunder såsom:
 Kön
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Sexuell läggning
 Funktionshinder
 Könsöverskridande identitet
 Ålder
Sexuella trakasserier
 Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet
Rasism
 Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund
av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima
att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
 Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässigt karakteristika.
Homofobi
 Avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
personer.