Kurs I-III Klinisk Psykologi Kiropraktorer Vårterminen 2009

Kurs
Klinisk PsykiatriLogopeder
Vårterminen 2010
Yvonne Freund-Levi, MD, PhD
Specialist i Psykiatri, Geriatrik, leg kognitiv psykoterapeut
Karolinska Institutet
[email protected]
Fredag 21 maj kl 10-15 Medicinsk Psykologi Del 1
• Psykiska störningar och sjukdomar. Klassifikationssystem: ICD 10/DSM IV.
• Personlighetsstörning: Fobisk /Histrionisk /Obssessiv-kompulsiv/
Omogen/Masochistisk/Anomisk, Bordeline
• Kriser och krisutveckling
Måndag 24 maj kl 9-17 Medicinsk Psykologi Del 2+3
• Psykosomatiska reaktioner och sjukdomar.
• Ätstörningar ( Anorexi, Bulimi, Ortorexi)
• Ångest, • Affektiva sjukdomar, • Psykoser, • Psykoterapimetoder,
psykoanalys, kognitiv beteendeterapi (KBT),
• Missbruk: alkohol/narkotika /anabola steroider
Tentamen
Litteratur och examination
Litteratur
• Cullberg J; (2005) Dynamisk Psykiatri, Stockholm Natur
och Kultur.
• De ovan angivna kapitlen är ät kurslitteratur. Boken kan i
övrigt användas som referenslitteratur och fördjupning
för särskilt intresserade. Kompendium.
Examination
• Aktivt deltagande i all undervisning med skriftliga
ersättningsuppgifter på aktuell litteratur vid frånvaro.
• Skriftlig tentamen med beskrivande frågor och svar(ej
alternativ).
Övergripande mål (Syllable) kurs i Medicinsk Psykologi
Kursen syftar till att ge studenten basala kunskaper i medicinsk psykologi
och psykiatri såväl teoretiskt som praktiskt.
Studenten ska ges möjlighet att känna igen och ta hänsyn till
psykologiska faktorers betydelse vid somatiska sjukdomstillstånd.
Detta är viktigt för att studenten ska ges möjlighet för god patient kontakt,
terapeutisk hållning och empatisk förmåga i sitt framtida yrkesutövande.
Aktuella frågeställningar inför tentamen
• Vilka klassifikationsindelningar finns och vad innehåller DSM IV?
• Kunna redogöra för vad en personlighetsstörning är samt ge mins 2
exempel med symtombild.
• Definiera samt ge exempel på psykosomatiska sjukdomar samt
åtföljande symtom.
• Kunna redogöra för olika typer av ätstörningar samt symtom och
behandling.
• Ge exempel på minst 2 ångestsjukdomar, symtom diagnos och
behandling.
• Redogöra för vad som skiljer bipolärsjukdom från egentlig
depression samt ange symtom diagnos och förslag på behandling.
• Beskriva skillnad mellan alkoholmissbruk samt beroende.
• Kunna beskriva olika psykoterapiformer .
• Ge riktlinjer för hur man genomför psykiatriskt status
Klassifikationssystem
• ICD 10/DSM IV
Personlighetsstörningar enl. DSM IV
Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som
allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö.
1. Mönstret kommer till uttryck i minst två av följande områden:
kognitioner ( dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och
inträffade händelser ) affektivitet ( dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och
rimligheten i det känslomässiga gensvaret ) mellanmänskligt samspel
impulskontroll
2.Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och
sammanhang.
Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen
eller tidig vuxenålder.
Det varaktiga mönstret kan inte förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon
annan psykisk störning.
Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t
ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma)
DSM-IV Arbetar med tre grupper (kluster) av personlighetsstörningar:
I kluster A finns:
Paranoid personlighetsstörning
Schizoid personlighetsstörning
Schizotyp personlighetsstörning
I kluster B finns:
Antisocial personlighetsstörning
Borderline personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning
Narcissistisk personlighetsstörning
I kluster C finns:
Fobisk personlighetsstörning
Osjälvständig personlighetsstörning
Tvångsmässig personlighetsstörning
Personlighetsstörning UNS
(Kunna ffa de svartfärgade)
Fobisk personlighetsstörning
enligt DSM-IV
• undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga.
rädsla för kritik, ogillande eller avvisande
• är ovillig att närma sig andra utan att vara säker på att bli omtyckt
• är återhållsam i intima förhållanden pga. rädsla för att känna sig
skamsen eller förlöjligad
• är upptagen av rädsla för att bli kritiserad eller avvisad i sociala
situationer
• är hämmad i nya sociala situationer pga. känslor av otillräcklighet
• betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen
andra
• är påtagligt ovillig att ta personliga risker eller att ge sig in i nya
aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer
genomgående mönster av social hämning, känslor
av otillräcklighet och överkänslighet för kritik
Fobisk personlighetsstörning
• rädsla för att bli dömd av sin omgivning, blyghet och
ett ständigt obehag i sociala situationer.
• yttrar sig somskamkänslor, att personen rodnar eller att
personen undviker sociala situationer.
• undviker förhållanden av rädsla för att bli avvisade och
om de befinner sig i ett förhållande är de tillbakadragna
av samma anledning.
• tackar nej till en befordran som innebär mer kontakt med
människor.
• ständig rädsla för att göra bort sig eller att inte
kunna besvara frågor
Social fobi kontra FP
• Fobisk personlighetsstörning inte är
samma sak som social fobi (Axel I DSM
IV) även om många av diagnoskriterierna
överlappar.
• Social fobi innebär en rädsla för vissa
speciella situationer medan fobisk
personlighetsstörning gäller all social
samvaro.
• Fobisk personlighetsstörning (Axel II DSM
IV ) börjar utvecklas i barndomen medan
social fobi oftast uppkommer på grund av
traumatiska händelser under de sena
tonåren eller i vuxen ålder
Histrionisk
personlighetsstörning
• ^Attention whore ^ ex dokusåpekändis
Borderlinepersonlighetsstörning
• Påtaglig impulsivitet samt instabilitet
med avseende på mellanmänskliga
relationer, självbild och affekter.
• Störningen visar sig i ett flertal olika
situationer och sammanhang från tidig
vuxenålder
Minst 5 av följande symtom vid BP:
•
gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade
separationer. Obs: Sådant suicidalt eller självstympande beteende som
beskrivs under kriterium 5) räknas inte in här.
•
uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga
relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med
extrem nedvärdering.
•
Uppvisar identitetsstörning, d v s varaktig och påtaglig instabilitet i
självbild och identitetskänsla
•
Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga
konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet,
drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Obs: Sådant suicidalt eller
självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) räknas inte in
här.
•
Fort BP
•
Uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller
suicidhot eller självstympande handlingar
•
Är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att
reagera med förändring av sinnesstämningen ( t ex intensiv
episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i
några timmar och endast sällan längre än några få dagar)
•
Känner en kronisk tomhetskänsla
•
Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera
aggressiva impulser (t ex ofta återkommande tempramentsutbrott,
konstant ilska, upprepade slagsmål)
•
Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller
allvarliga dissociativa symptom
Incidens
• 1 % = i Sverige bör finnas cirka 90000
personer med BP.
Fort BP
• svårigheter med känsloreglering,
relationsproblem, impulsivitet och låg tilltro till sig
själv.
• Självskadebeteende är vanligt förekommande
och är ofta försök att reglera starka, outhärdliga
känslor.
• Även självmordsförsök en klart ökad risk för
självmord i den här gruppen.
• Ca 4-10% av alla personer med borderline dör i
självmord
BP
• Självskadebeteende kan ses som inlärda
beteenden för att hantera outhärdligt
intensiva negativa känslor
• kort sikt kan de ge en viss känslomässig
lindring
• Lång sikt skadligt
BP
• känslomässig sårbarhet.
• En person med stor känslomässig
sårbarhet reagerar med snabba, intensiva
känslor som tar lång tid att klinga av, livet
blir lite som en berg- och dalbana.
Invaliderande miljö
• andra personer som inte kan behandla den
känslomässigt sårbara personen med
uppmärksamhet, respekt och förståelse.
• miljön kan variera från olyckligt matchade
personlighetsdrag hos föräldrar och barn (tänk
till exempel ett blygt barn som växer upp i en
väldigt utåtriktade familj som retar barnet för
dess blyghet);
• extremfall med fysisk och/eller psykisk
misshandel.
Antisocial personlighetsstörning ,psykopati, DSM-IV
• A. Det finns ett mönster av ringaktning mot andra människor vilket
pågått sedan 18 års ålder vilket är indikerat av minst tre (eller fler)
av följande
ASP
• 1. Misslyckande med att följa sociala normer
med respekt för lagliga beteenden indikerat av
upprepade handlingar som legat till grund för
arrestering.
2. Falskhet, indikerat av upprepade lögner,
användande av alias eller att ha lurat andra för
egen personlig vinnings skull.
3. Impulsivitet eller misslyckande med att
planera i förväg.
4. Irritabilitet och aggressivitet indikerat av
upprepade slagsmål eller överfall
ASP
• 5. Vårdslöshet och bristande respekt inför egen och/eller
andras säkerhet.
• 6. Ihärdig vårdslöshet indikerat av upprepade
misslyckanden i att ha koncist arbete.
• 7. Brist på samvete indikerat av bortrationalisering eller
oberördhet av att man behandlat någon illa, skadat, eller
stulit från någon annan.
ASP
• B. Individen är minst 18 år (för personer
under 18 år se uppförandestörning).
C. Det finns indikatorer för
uppförandestörning före 15 års ålder.
D. De antisociala beteendena finns inte
exklusivt under schizofreni eller en manisk
episod.
Tvångsmässig personlighetsstörning DSM-IV
• Genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism
samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad
av flexibilitet, öppenhet och effektivitet.
• Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och
sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fyra
av följande uttryck:
TVP
• är upptagen av detaljer, regler, listor, ordning,
organisation eller scheman i sådan grad att
själva meningen med aktiviteten går förlorad
• uppvisar en perfektionism som stör förmågan att
genomföra uppgifter (är t ex oförmögen att
avsluta ett projekt eftersom egna överdrivet
strikta krav inte är uppfyllda)
• är överdrivet engagerad i arbete och
produktivitet på bekostnad av fritidsaktiviteter
och sociala aktiviteter (vilket inte förklaras av
uppenbart ekonomiskt nödtvång)
TVP
• är överdrivet samvetsgrabb, nogräknad och oflexibel i
sina moraliska värderingar (vilket inte förklaras av
kulturell eller religiös tillhörighet)
• är oförmögen att göra sig av med utslitna eller värdelösa
saker som inte ens har något sentimentalt värde
• är ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med
andra såvida de inte fullt ut underordnar sig hans eller
hennes sätt att utföra arbetet
• är snål både mot sig själv och andra, ser pengar som
något som bör sparas inför framtida katastrofsituationer
• är stelbent och envis
• ofta svårt att arbeta pga extremt höga krav på
sina arbetsuppgifter.
• De har ett så stort behov av kontroll att det
leder till att de förlorar kontrollen över sin
livssituation.
• De är överdrivet flitiga och prestationsinriktade,
vilket leder till att mellanmänskliga relationer
försummas.
• Samlare-svårt att göra sig av med gamla saker,
även sådana som helt saknar värde
Paranoid personlighetsstörning, DSM-IV
• Genomgående misstänksamhet och brist på tillit inför
andra personer varför deras motiv genomgående
uppfattas som illasinnade.
• Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och
sammanhang från tidig vuxenålder, och tar sig minst fyra
PP
• misstänker på lösa grunder att andra utnyttjar,
skadar eller bedrar honom eller henne
• är uppfylld av oberättigade tvivel på vänners och
arbetskamraters lojalitet eller pålitlighet
• ger inte gärna andra förtroenden pga. en
obefogad rädsla för att informationen ska
komma att användas mot honom eller henne i
onda syften
PP
• tolkar in kränkning eller hot i oskyldiga yttranden
eller händelser
• ältar ständigt gamla oförrätter, d.v.s. kan inte
förlåta någon som förolämpat, sårat eller på
annat sätt betett sig kränkande mot honom eller
henne
• upplever angrepp mot sin egen person eller sitt
anseende som inte är uppenbara för
omgivningen och är snabb att reagera med ilska
eller att gå till motangrepp
• har utan rimlig har utan rimlig grund
återkommande misstankar om att partnern är
otrogen
PP
• misstänksamma och de tenderar att tolka
erfarenheter och upplevelser negativt Söker ständigt
efter tecken på att de blivit lurade och utnyttjade. Andra
människors handlingar uppfattas som fientliga eller
hotande, vilket påverkar relationer
• kan utan anledning tvivla på och ifrågasätta vänner
och kollegors lojalitet och pålitlighet.
• De är ofta fientliga och reagerar med ilska på
kränkningar, som de har svårt att glömma och
förlåta.
• svårt att lita på andra människor eftersom de är
rädda för att personlig information ska komma att
användas mot dem.
Kriser
• SE OH
Tisdag 5/5
• kl 9-17 Medicinsk Psykologi Del 2+3
Psykosomatiska sjukdomar
• Psykosomatiska reaktioner =tillfälliga
fysiologiska förändringar i sådana
kroppsliga organ som vi normalt inte kan
påverka medvetet.
• Psykosomatisk sjukdom= när ett organ
som reagerat med psykosomatiska
reaktioner också skadas, kan man tala om
psykosomatisk sjukdom.
Psykosomatisk sjukdom kan
utlösas av:
• en upplevelse av hot eller hopplöshet,
orsakad av en yttre belastning eller en inre
psykisk problematik
• kroppsliga reaktioner som spända muskler,
hjärtklappning eller förhöjt blodtryck
• en speciell känslighet i det organ som reagerar
med den psykiska påfrestningen
Känslolägen som kan leda till
psykosomatiska sjukdomar
• aggressivitet och frustration
• hopplöshet och hjälplöshet
Hormonsystemet
• Vid psykisk stress utsöndras stresshormoner som
cortisol och noradrenalin
Kroppsfunktioner
• Kroppens immunförsvar påverkas av psykiska faktorer
ger ökad mottaglighet för infektioner
• Blodfetthalten påverkas, med konsekvenser i form av
påverkan på hjärta och blodkärl.
• Förhöjt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfarkt är
sjukdomar med tydliga psykosomatiska inslag
PSM
• Muskelvärk, besvär i rörelseapparaten och
spänningshuvudvärk kan bli resultatet av långvarig hög
muskelspänning i samband med psykisk stress
• Cancersjukdom anses av många forskare
föregås av att den sjuke drabbas av känslor av
hjälplöshet eller hopplöshet.
• Förlust av närstående, migration, krig, förföljelse
och tortyr kan medföra psykosomatiska
sjukdomar, liksom relationsproblem i familjen och
arbetsnarkomani, så kallade Typ A- människor.
Behandling:
• Individuell behandling: Samtal med psykoterapeut
samt kroppsorienterad psykoterapeut
• Gruppbehandling
Grupperna består som mest av åtta personer och träffas
2-3 tim en dag per vecka under ett drygt halvår
• Alternativ behandling:
• Akupunktur
• Bassäng
• Kunskapsförmedling kring diagnoser och livsstil
• Rådgivning och instruktioner kring fysisk träning
• TENS (transcutan elektronervtrådsstimulering)
Ätstörningar
• Anorexia
• Bulimia
• Ortorexi
Anorexi
• Drabbar främst flickor i åldern 11-20 cirka
10 % är pojkar kan börja som en oskyldig
bantningsperiod där bantningen inte
upphör utan övergår i självsvält
Omkring 6% av patienter med anorexia nervosa dö - ungefär hälften av
dödsfall till följd av självmord.
Det har den högsta dödligheten för någon psykisk sjukdom.
Anorexia
• Ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta
bestämmer man precis hur mycket man får äta och
sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka
det man ätit. Överdriven motion i kombination med lite
föda leder till kraftig viktminskning
• är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
• känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den
hos andra med samma längd och i samma ålder
• får uppehåll i sina menstruationer
• isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker
fester och liknande
• ändrar sina matvanor
Anorexi
• börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel
och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt
• framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt
• får förstoppning och magont
• får problem med att koncentrera sig
• får sömnsvårigheter
• blir lättretlig
Anorexi
• väger mycket mindre än han/hon - 15 % eller mer under
sin idealvikt
• normalt har ett BMI på 17.5 eller mindre
• har missat tre menstruations perioder
• har ett bekymmer med kroppsform och vikt
• har en allvarlig fruktan för att lägga på vikt
Bulimia nervosa
•
•
•
svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack
som inte hävs förrän man är helt proppfull med mat.
Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av
kräkningar
blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning
•
•
•
isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra
•
ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet
för att förbruka kalorierna
•
är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar
gärna i handfatet så att kräkningarna inte hörs
Bulimia nervosa
• känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra
även om den egna vikten är långt under andras med
samma längd och samma ålder
• uppfattar ingen annan som överviktig
• kan få hormonella störningar
• får ont i magen och blir förstoppad
• går inte nödvändigtvis ner i vikt
• kan få frätskador på tänderna efter kräkningar
Behandling
• Att återskapa regelbundna måltider och att bryta den
negativa cirkeln med ångest - hetsätning skuld/skamkänslor - kräkning/laxering - befrielse ångest. Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.
Psykoterapi och läkemedel
• Psykoterapi och medicinsk behandling behöver
kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och
såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet.
• kognitiv beteendeterapi har visat sig effektiv, så även
behandling med läkemedel (antidepressiva
läkemedel).
• dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen.
•
Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är
möjligheten att tillfriskna.
Råd till anhörig
• Du som är anhörig kan också behöva
stöd.
• Det kan du få från en stödorganisation
För full remission = tillfrisknande krävs
följande:
•
•
•
•
•
Normalt ätbeteende och mättnadskänsla
Normal vikt
Normala blodvärden
Normalt psykiatriskt status
Patienten skall ha återvänt till skola eller jobb och till
normala fritidsaktiviteter
• Mat och vikt är inte längre ett problem
• För bulimiker: Ingen hetsätning och kräkning på minst tre
månader
Hetsätningsstörning (BED) enligt
DSM-IV
A.
Återkommande episoder av hetsätning.
•
En hetsätningsepisod karakteriseras av följande två
beskrivningar:
(1) personen äter under en avgränsad tid ( t e x inom
två timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de
flesta personer skulle äta under motsvarande tid och
omständig
•
(2) personen tycker sig ha förlorat kontrollen över
ätandet under episoden (t e x en känsla av att inte
kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket
man äter)
Hetsätningsepisoden
Hetsätningsepisoden är associerad med tre (eller fler) av följande:
•
(1) äta mycket snabbare än normalt
•
(2) äta till man känner sig obehagligt mätt
•
(3) äta stora mängder mat när man inte känner sig fysiskt hungrig
•
(4) äta i ensamhet därför att man skäms för hur mycket man äter
•
(5) känna sig äcklig eller känna sig nere, känna mycket skuld efter
överätning
•
C. Klart bekymmer eller upplevelsen av att vara olycklig pga hetsätning
Hetsätningen
D. Hetsätningen förekommer i genomsnitt minst 2 dagar
i veckan under sex månader
E. Hetsätningen är inte relaterad till regelbunden
användning av olämpliga kompensatoriska beteenden (t
ex självframkallad kräkning, fasta, överdriven motion)
och inträffar inte heller enbart under förloppet av
anorexia nervosa eller bulimia nervosa.
Behandling
• KBT i grupp
Ortorexi=renlärig
• En ortorektikers liv går ut på att träna och äta istället
för tvärsom d.v.s. äta och träna för att kunna leva livet.
• Varningstecken :
• personen skapar ritualer kring sitt ätande, känner tvång
att göra sig av med det man ätit i form av träning,
• tanken på mat blir viktigare än vännerna, familjen och
andra nöjen
• tanken på mat förvandlas till skräck inför vad den kan
innehålla.
• En ortorektiker ser ofta frisk, stark och vältränad
ut men inuti mår de dåligt av kontrollbehovet och
ångesten.
• svårt att upptäcka
Ortorexi symtom
• huvudvärk, ofta kissnödig, nattliga svettningar, irritation,
rastlöshet/oro, koncentrations-svårigheter, sömnlöshet,
förstoppning, menstruationsstörningar, dålig
blodcirkulation, gaser/magsvullnad, håravfall och
depression.
• riskerar utvecklas till en ätstörning.
Ångest och ångestsyndrom
Oro
Ångest
Kroppsliga sjukdomar kan utlösa panikattacker eller ge liknande
symtom
Medicinska tillstånd som kan utlösa
panikattacker
• hypoglykemi, giftstruma, ämnesomsättningsrubbningar,
•
vissa neurologiska sjukdomar, vissa hjärtsjukdomar,
drogpåverkan (t.ex. koffeinförgiftning, alkohol,
amfetamin, kokain),
•
abstinens vid drogmissbruk, vissa typer av mediciner
och bieffekter vid utsättning av en del typer av mediciner
Hur vanligt är panikångest?
• 3 och 5 procent av befolkningen här i Sverige
kriterierna för detta.
• vanligare bland kvinnor (5%) än bland män (2%).
Bakomliggande teorier
• Det är mer accepterat för kvinnor att visa rädsla och
ångest.
•
Kvinnans biologi, (t ex hormonsystem) gör dem
mer sårbara för panik.
•
Män tränas ofta att tidigt lära sig att stå ut med
obehagligheter.
•
Män har andra (inte självklart bättre) sätt att
hantera sin ångest - t ex genom alkohol.
Rädslans funktion - kamp eller flykt
• kamp- eller flyktresponsen
• analysera djurs beteenden och kroppsliga reaktioner
kommer organismen vid yttre hot anpassa sig för att
hantera stressfyllda eller hotande situationer
• ändamålsenligt då människans huvudsakliga hot mot
dess existens var reella fysiska faror (t ex attacker från
rovdjur).
Ändamålsenliga försvar
• Blodsockret stiger för att ge dig mera energi.
• Andhämtningen blir snabbare, så att kroppen tillförs mer
syre för att förbränna sockret.
• Luftvägarna vidgas, vilket ger mer syre till lungorna och
därmed mer syre till blodet.
• Hjärtfrekvensen ökar, så att mer blod pumpas ut, för att ge
mer energi till musklerna.
• Blodkärlen drar ihop sig, vilket gör att de blir tunna vid
hudens yta och minimerar blödning.
• Blodet förflyttas, bort från matsmältningssystemet och
yttre organ in mot de större muskelgrupperna.
• Svettningen ökar, för att kyla ner kroppen.
• Kroppen utsöndrar endorfiner
Vad händer i kroppen vid en
panikattack?
• Det finns en lång rad funktioner i kroppen som syftar till
att vi på bästa sätt ska kunna försvara oss mot faror.
Rädsla, eller ångest, är en av dessa.
Kroppens reaktioner vid rädsla
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bultande hjärta
Hela kroppen svettas
Du darrar eller skakar
Känsla av att tappa andan eller kvävas
Tryck över bröstet eller bröstsmärtor
Matthet eller illamående
Ostadighetskänslor
Overklighetskänslor
Domningar eller stickningar
Frossa eller värmevallningar
Agorafobi
• innebär ett undvikande av, eller ihållande rädsla för,
situationer ifrån vilka det är svårt att fly eller få hjälp i
händelse av en panikattack, t ex affärer, köer, folkfyllda
platser, vistelser ensam utanför hemmet.
• är en följd av panikattacker men det förekommer också
paniksyndrom utan agorafobi
• Attacken ska komma plötsligt och oväntat och
växa så att man upplever mycket stark ångest
inom 10 minuter.
4 av följande symtom
-
Hjärtklappning eller hastig puls
Svettning
Darrning eller skakning
Känsla av att tappa andan, andnöd eller snabba andhämtning
Kvävningskänsla
Tryck över bröstet eller bröstsmärtor
Illamående eller orolig mage
Ostadighetskänslor, yrsel eller matthet
Overklighetskänslor
Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
Rädsla för att dö
Domningar eller stickningar
Kraftig rodnad
Vad är utlösande moment?
– ¨en
blixt från klar himmel¨
Speciella platser
• Det är vanligt att panikattacker är relaterade till
speciella platser, som affärer, att stå i kö, åka buss
eller befinna sig på öppna platser med mycket
folk.
Situationer:
• Det kan vara platser man har svårt att finna en flyktväg
ifrån, t ex trånga utrymmen med mycket folk där det
inte finns någon lättillgänglig utgång. Andra har svårt för
att göra saker ensamma eller att bara vara ensamma.
Känslor:
• För väldigt många med paniksyndrom är det
fysiologiska reaktioner eller känslor i kroppen som är
den utlösande faktorn för en attack.
• Ofta är det förknippat med en rädsla för att de kroppsliga
reaktionerna är ett tecken på att en attack är på gång
eller att man är allvarligt sjuk.
• Detta trots att reaktionerna kan vara helt normala, t ex
att pulsen blir snabbare om man går i trappor eller man
blir varm och svettas för att det är just extra varmt.
• Ofta leder det till beteenden som syftar till att undvika
utlösa just sådana kroppsliga reaktioner.
Negativa förväntningar:
• För en del personer så utvecklas panikattacker
av att ha något svårt eller påfrestande framför
sig.
• De har en tendens till att oroa sig och bygga upp
negativa förväntningar till situationer och den
egna förmågan till att klara dessa.
• Det leder till ett ökat stresspåslag som i sin tur
utlöser panikassocierade kroppsreaktioner.
Aktiviteter
• För vissa personer är panik kopplat till speciella
handlingar eller aktiviteter. Ofta är tidigare panikattacker
kopplade just till dessa aktiviteter.
• Det kan vara aktiviteter som att titta på TV, äta
tillsammans med andra eller diskussioner om speciella
ämnen, som t ex sjukdomar.
• Det leder i vanliga fall att man försöker att undvika att
göra dessa saker eller att man gör andra aktiviteter som
står i kontrast och som man tror "hjälper", s.k.
säkerhetsbeteenden.
Tankar på panik
• endast tänka på panik eller ha inre bilder av
kroppssymtom eller tidigare attacker.
• räcka med att läsa om panik eller höra andra prata om
panikångest
Panik vid sömn:
• En del upplever panikattacker under natten - de vaknar
med hjärtklappning och andnöd, vilket ofta leder till en
fullskalig panikattack.
• Vanligt är också med panikattacker precis vid
insomnandet. Detta kan leda till sömnproblem då man är
rädd för själva insomnandet eller att man ser till att ha
någon typ av "säkerhet" nära sig, som en partner som
sova bredvid eller att ha telefon eller medicin nära
sängen.
Specifik Fobi
• Definieras som en starkt överdriven och irrationell rädsla
för objekt eller situationer.
• Fler kvinnor än män utvecklar fobier mot levande
varelser, naturföreteelser och för specifika situationer.
• Kvinnor 75-90 procent
• Då personen utsätts för det fruktade leder det till
omedelbar rädsla, som kan gå över i en panikattack.
Orsaker till SP
•
•
•
•
Levande varelser (spindlar, getingar och hundar)
Naturföreteelser (höjder och vatten)
Blod/sprutor/skador (åsynen av blod och injektioner)
Specifika situationer (hissar, flygresor och trånga
utrymmen)
• övriga (situationer som kan leda till höga ljud, kvävning
eller sjukdom
Vad kan man själv göra?
• Försök att istället gradvis närma dig det
otäcka
Hur behandlas specifik fobi?
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller beteendeterapi (BT)
är de behandlingsformer som visat sig uppnå bäst
resultat
• Exponeringsterapi (att utsätta sig för det obehagliga)
Social fobi
• Få ångest i olika sociala situationer eftersom man
känner sig granskad.
• är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa
sociala situationer.
• känner mycket stark och överdriven rädsla och de
obehagliga situationerna undviks därför nästan alltid.
Generell och specifik social fobi
Generell social fobi känner ångest i de flesta sociala
situationer
Specifik social fobi är rädd för vissa sociala situationer,
som att äta, skriva under ett kvitto eller att tala inför en
grupp.
De drabbade får ångestsymptom då de utsätts för de
situationer som upplevs som obehagliga.
Besvären kan delas in i; fysiologiska, tanke-,
känslo- och beteendemässiga:
Fysiologiska:
• rodnad, pulsökning, svettning, darrning, spändhet,
illamående, andnöd osv
 Beteendemässiga
 Undvika det obehagliga, sitta nära en utgång, ta
kaffekoppen med bägge händerna (för att minska spill),
vara tyst, undvika ögonkontakt osv.
 Tankemässiga
 "de tycker jag är konstig", "de ser att jag är nervös", "alla
skrattar åt mig" osv.
Känslomässiga
• till exempel nervositet, rädsla, pinsamhet, ilska.
• Den drabbade oroar sig även ofta före en planerad
aktivitet och grubblar efteråt, kring hur det gick /vad
som sas.
• Den drabbade undviker och avbryter mycket som man
egentligen vill, som studier, relationer, resor och uteliv.
• Detta begränsade liv medför minskad livskvalitet och
hos många kan det leda till exempelvis nedstämdhet
eller missbruk
Hur behandlas social fobi?
• Betablockerare specifik social fobi och dämpar
kroppsliga yttringar av ångest och kan tas inför
obehagliga situationer.
• Lugnande medicin bensodiazepiner, men risk för
beroende
• SSRI-preparat, kan användas vid mer omfattande
problematik.
•
Symtomen återkommer ofta vid avslutad behandling.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Tvångssyndrom
(Obsessiv Kompulsivt Syndrom, OCD)
• 2,5 procent av befolkningen någon gång under livet.
•
Diagnosen ställs när en person har återkommande
tvångstankar och/eller tvångshandlingar.
Tvångstankar
• Återkommande och ihållande tankar som ger ångest och
obehag, och den drabbade försöker undertrycka dessa.
• Tankarna upplevs som helt ofrivilliga.
Tvångshandlingar
• Är upprepade konkreta eller mentala handlingar som
syftar till att minska obehag eller förhindra katastrofer.
• Vanliga teman i tvångstankar är smuts, sjukdom,
katastrofer, olyckor eller att skada någon.
• Tvångshandlingar kan vara att man tvättar sig,
kontrollerar, mumlar en ramsa, samlar på saker, kör
sakta osv
Diagnos och behandling
• För diagnos krävs att tvångsproblematiken orsakar ett
påtagligt lidande, är tidskrävande (> 1 timme/dag) eller i
betydande grad stör vardagliga rutiner och aktiviteter.
• Medicinsk behandling med SSRI preparat och i
kombinerat med KBT.
Posttraumatiskt stressyndrom
• Återupplevande i form av återkommande, påträngande
minnesbilder av den traumatiska händelsen. I vaket
tillstånd eller i form av mardrömmar.
• Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika
allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan
leda till att personen isolerar sig från familj, vänner och
arbetskamrater.
• Överdriven vaksamhet och minnesförlust. Den
överdrivna vaksamheten innebär onormal lättskrämdhet,
irritabilitet, omotiverade vredesutbrott,
koncentrationssvårigheter och sömnstörning.
• Minnesförlusten, som kan vara total, är oftast begränsad
till tiden precis före, under eller efter traumat.
Behandling
• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Behandlingen kan bestå i att dels återskapa de
traumatiska minnena, dels besöka de platser och
situationer som påminner om traumat
• Eye Movement, Desensitization and Reprocessing
(EMDR) i kombination med SSRI preparat
GAD-generellt ångestsyndrom
• Oron och ängslan förbrukar stora mängder
energi och präglas ofta av:
• Överdriven rädsla och oro
• Kroniskt beredskapsläge
• Huvudvärk
• Sömnsvårigheter
• Irritabilitet
• Koncentrationssvårigheter
• Vanmaktskänsla
• Muskepänningar
Behandling
• KBT, Patienten letar tillsammans med terapeuten fram
sina mest typiska farhågor och tankegångar som leder
till ångest. Sedan diskuterar terapeuten och patienten
logiken i farhågorna med syfte att förändra
tankebanorna. Målet är att lindra symptomen och att lära
sig bemästra situationer som är ångestväckande.
• För de där spända musklerna kan så kallad progressiv
avslappning hos sjukgymnast hjälpa.
• Meditation samt ångestdämpande läkemedel prövas
också , SSRI
Affektiva sjukdomar
• Grundproblem:
•
Humörsvängningar
Vanliga symtom: Depression, mani/uppvarvat humör
• Allvarligaste form: Manodepressivitet (1 %)
DSM-IV kriterier för Egentlig Depression
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod.
Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd.
Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste
föreligga:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Nedstämdhet
Klart minskat intresse eller minskad glädje
Betydande viktnedgång
Sömnstörning
Psykomotorisk agitation eller hämning
Svaghetskänsla eller brist på energi
Känslor av värdelöshet eller överdrivna/obefogade skuldkänslor
Minskad tanke- och koncentrationsförmåga
Återkommande tankar på döden eller återkommande självmordstankar.
Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt
eller i andra viktiga avseenden.
Terapiformer vid egentlig
depression
• Inga säkerställda skillnader i effekt på gruppnivå mellan
olika antidepressiva (SSRI) vid behandling av lindriga &
måttliga depressioner.
• På individnivå förekommer variationer i effekt.
• Påtaglig klinisk förbättring först efter 2-4 veckor
Biverkningarav SSRI /SNRI
• initialt dominerar GI biverkningar och huvudvärk (normalt
övergående).
• Kvarstående biverkningar är bl a svettningar, tremor och
sexuella störningar, samt hyponatremi.
• SSRI kan ge ökad blödningsbenägenhet och
miktionsstörningar.
• Skillnader i effekt mellan olika typer av psykologisk
behandling är inte säkerställd.
Psykoterapi
• KBT och interpersonell terapi (IPT) har bättre effekt än
psykodynamisk terapi föreligger.
• Effekten kan vara likvärdig läkemedel vid lätta och medelsvåra
depressioner.
• Terapin bör vara speciellt avpassad för deprimerade patienter.
• Vid ej säkerställd klinisk förbättring efter sex veckor övervägs
tilläggsbehandling med antidepressiva.
• Vid djupa depressioner bör psykoterapi enbart komplettera
läkemedelsbehandling
ECT
• Har antidepressiv effekt uppträder snabbare än vid
läkemedelsbehandling.
• Vid djupa depressioner med eller utan psykotiska inslag svarar mer
än 90% på behandlingen.
• ECT ges idag med narkos och muskelavslappning och är riskfri
behandling
• Övergående minnesstörningar ses.
• Återfallsrisken är hög och fortsatt behandling med antidepressiva,
ev. i kombination med litium är vanligen nödvändig.
Övrigt
• Ljusbehandling vid depression har ännu inte visats ge
någon effekt som skiljer sig från den av placebo.
• Positiv effekt hos Johannesört vid milda depressioner.
DSM-IV kriterier för Manisk episod:
• Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel
sinnesstämning under en avgränsad period av minst en
vecka.
Under sjukdomsperioden har minst tre av
följande symtom förekommit
1
2
3
4
5
6
7
Förhöjd självkänsla
Minskat behov av sömn
Mer pratsam än vanligt
Tankeflykt
Lättdistraherad
Ökad målinriktad aktivitet
Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt
obehagliga konsekvenser.
Manisk fas/Depressiv fas
• Störningen är så allvarlig att den orsakar påtaglig
funktionsförsämring i arbetslivet eller i vanliga sociala
aktiviteter/relationer eller att sjukhusvård är motiverad.
Psykoser-Schizofreni
• Är den vanligaste typen av psykossjukdom.
• Förutom psykossymtom finns ofta en långvarig
nedsättning i förmågan att fungera i vardagen som
kanske försvårat skolgång eller arbetsliv.
• Bland dem som får schizofreni brukar ungefär 20 %
tillfriskna och kan klara sig bra med ett minimalt stöd från
psykiatrin, 20 % får inte någon förbättring.
•
Övriga blir oftast hjälpta av läkemedels-behandling i
kombination med andra behandlingsmetoder.
Schizo-affektiv psykos.
• Schizo-affektiv psykos. innebär att en person är
sjukligt upprymd (manisk) eller deprimerad, samtidigt
med psykosen. Går för det mesta att förebygga med
rätt behandling.
Psykotiska symtom
• Den psykotiska patienten har svårt att tolka och förstå
vad som händer samt hör röster
(hörselhallucinationer).
•
Detta kan leda till vanföreställningar, ångest, rädsla,
oro och ibland förvirring.
•
Man kan tro sig vara förföljd eller hotad och uppfattar
lätt att omgivningen vill en illa. Upplevelsen av inre
röster kan åtföljas av känsel- och lukthallucinationer.
Andra utlösande orsaker
• Droger kan utlösa psykos både vid långvarigt och kortare
missbruk.
• Amfetamin, LSD och hasch är droger som kan utlösa
psykos.
• Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa
psykos
Behandling
• Neuroleptika, är effektiv mot oro, hallucinationer och
vanföreställningar och dämpar symtomen men botar
inte, ofta i kombination med sjukhusvård ev.
tvångsvård.
• Samtalsterapi KBT, familjeterapi stödsamtal till
patient och anhöriga.
Missbruk alkohol
Missbruk
Beroende
Behandling
• LVM=Lagen om vård av missbrukare
•http://www.apoteket.se/content/1/c4/51/99/Beroende2.pdf
Missbruk anabola steroider
•
•
•
•
•
Snabb viktökning på kort tid.
Bröstkörtlarna blir större.
Personen verkar plufsig och svullen.
Problem med akne.
Ökad skäggväxt och behåring på kroppen.
• Hudbristningar.
AAS
• Ändrad sexlust. I början ökad sexlust för att sedan
minska under missbruket och till slut ge potensproblem.
En psykisk effekt av potensproblem kan vara svartsjuka.
• Kraftiga humörsvängningar, en person kan pendla
mellan upprymdhet och nedstämdhet eller plötsligt bli
oprovocerat aggressiv eller irriterad.
• Sömnproblem - vänder på dygnet, har svårt att sova och
är ständigt trött.
• Överdriven kroppsfixering och ett överdrivet
intresse för träning, kost och piller.
• Smusslande med tabletter, sprutor och ampuller.
• Stort intresse för litteratur och sajter som förhärligar
kroppsbyggande.
Biverkningar
• AAS riskerar att dö i förtid.
• skador på hjärta och lever.
• skrumplever, förstorat hjärta, åderförkalkning och blodproppar.
• Risken för självmord är stor.
• AAS kan göra en person mycket lättirriterad. Det finns en koppling
mellan missbruk av AAS och våldsbrott.
• Både om preparaten används enbart eller tillsammans med andra
droger, som alkohol eller narkotika, ökar risken för aggressiva
handlingar.
• För den som missbrukar AAS är risken större att drabbas av psykos,
som kan leda till hallucinationer och vanföreställningar.
• Kroppens egen könshormonproduktion begränsas. Många mår
mycket dåligt och blir deprimerade efter att ha slutat med
preparaten.
• När man slutat tar det upp till ett halvår innan sexlust och potens
kommer tillbaka och produktionen av spermier minskar
En person som är transsexuell upplever, vanligen
från tidig barndom av att vara född i fel kön.
Kropp och könsidentitet går inte ihop.
Vem blir transsexuell och varför?
Man vet inte säkert vem och varför man blir
transexuell men forskning tyder på att det är en
fosterförändring i hypotalamus under den 8-14
graviditetsveckan som gör att könsidentiteten i
hjärnan inte stämmer med det biologiska könet.
Okänt om detta beror på gener eller yttre
hormonpåverkan.
forts
• Är alla transsexuella homosexuella?
Nej, könsinriktning, sexuell läggning och
könsidentitet har ingen given koppling.
Transexuella kan vara hetero-, homo- eller
bisexuella, sadomasochister, fetischister
etc, precis som vem som helst.
forts
• Vad är skillnaden på transvestit, transsexuell och
shemale?
En transvestit är en person som önskar bära motsatta
könets kläder.
• En del som kallar sig transvestiter kan dock vara
transsexuella som inte vill genomgå någon behandling
av olika skäl.
• En shemale är ett engelskt uttryck för en kvinna med
transsexuell bakgrund som genomgått
hormonbehandling och ev. plastikkirurgi, men som
fortfarande har kvar sitt manliga könsorgan.
• FtM och MtF = female to male and male to female
Utredning transsexualism
• Det första steget är att ta kontakt med din familjeläkare
Be om en remiss till könsidentitetsutredning. Beroende
på var du bor finns det en utredare förhoppningsvis
ganska nära dig (Uppsala, Stockholm, Lund).
• 2. Psykolog. Det är möjligt att din familjeläkare
remitterar dig till en psykolog eller sexolog först. Du får
berätta om hur du upplever din tillvaro igen och
psykologen kommer låta dig gå igenom ett formulär med
frågor inför utredningen. Det är delvis för att göra en
första sållning, delvis för att ge underlag till psykologen
vid utredningen. Detta kan ta 2-3 besök (1-2mån).
Forts
•
•
•
•
•
•
•
•
. Hos psykologen får du göra en serie tester. Det tar 2-3 möten (ca 2 mån). Under dessa möten
får du göra följande tester:
Minnestest,.
Huvudräkning,
Serie-strip, placera i rätt (logisk) ordning
Faktafrågor, allmänbildning
Klossar, matcha mönster på tid
Ordförståelse, synonymer
Datortester
–
–
–
–
•
•
•
lista ut mönster, 4 olika, sortera kort
tala om vad som förenar två ord
svara på frågor om personlighetsdrag
ICD - svara på frågor om ev. psykiska besvär
Bläckplumpar, säg vad du ser
5. Återbesök hos utredaren. Ni går igenom resultatet av testerna hos psykologen. Om utredaren
bedömer att du är genuint transexuell så får du din diagnos fastställd. Den här gången får du även
ta blodprov inför ditt första möte med gynekologen som kommer ge dig hormoner.
Det är meningen att du ska leva i din roll som kvinna/man i ett år innan du får hormoner, men
striktheten på detta kan variera.
forts
• Behandling
• 9-12 månader från utredningens början
• Hos gynekologen eller endokrinologen
MtF: Du får remisser till logoped (röstläkare), laserbehandling för att ta bort skäggväxt
och plastikkirurg för bröstimplantat, om så önskas
Laserbehandling
Plastikkirurgi.
Könskorrigering
Namnbyte & personnr
Tack för er uppmärksamhet!