YDRE KOMMUN
Barn och utbildning
TRYGGHETSPLAN
Årlig plan mot kränkande behandling
och Likabehandlingsplan
Rydsnäs Fritidshem Galaxen
2016/2017
Upprättad september 2016
Innehållsförteckning
Ledningens ställningstagande
Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund
Lagstiftning
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för
trygghetsarbetet
Begrepp
3
4
4
Grunduppgifter
Verksamhetsform som omfattas
Vision för arbetet med Trygghetsplanen
Ansvariga för planen
Barn, vårdnadshavares och personals delaktighet
Förankring av planen
Planens tidsperiod
7
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Resultat av utvärderingen
Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig
8
Främjande insatser
Mål och uppföljning
Insats
Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart
9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Områden som berörs
Hur barn och personal har involverats
Resultat och analys
13
Förebyggande åtgärder
Policy
Mål och uppföljning
Åtgärd
Ansvarig
17
Checklista för akuta situationer gällande
kränkning/mobbning
Upptäckt
Utredning och åtgärd
Uppföljning och dokumentation
Ansvarsförhållande
Kontaktuppgifter
5
6
19
19
2
Ledningens ställningstagande
Ledningen för barnomsorg och skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och
annan kränkande behandling.
Alla som arbetar inom barnomsorg och skola har ett gemensamt ansvar för att alla barn
och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt.
Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för
att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar.
Elsie Johansson
Rektor
3
Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen
inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
värden. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust
att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var
och en som verkar inom skola/barnomsorg ska också främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan och barnomsorgen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den
etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom
individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan ska vara icke­konfessionell.
Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att
motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling
Lagstiftning
Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och
trakasserier i skolan.
Skollagen (2010:800) och
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollagen, 6 kap. 6§-8 §, säger att huvudmannen ska se till
-
att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för
att motverka kränkande behandling av barn och elever
-
att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever
utsätts för kränkande behandling och
-
att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för
att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till förskolechef/rektor, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i före- kommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
4
Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och
elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett,
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
diskrimineringsgrunder
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje
specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Av Diskrimineringslagen, 3kap.16 §, framgår att verksamheten ska upprätta en
likabehandlingsplan.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande
behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje
verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner
- Trygghetsplan
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja
barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande
perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras
vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
5
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre
än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om
missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn/elevers
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det
kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barn/elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker barn/elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både personal och barn/elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla
om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan
också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personal får inte utsätta barn/elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn/elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
6
Grunduppgifter
Trygghetsplanen omfattar Rydsnäs fritidshem. Ansvariga för planen är all personal på
fritidshemmet i samarbete med rektor.
Vår vision med trygghetsarbetet är:
Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning
mellan barn och vuxna.
Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och
hjälpa barnen att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag.
Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg miljö.
Ökad medvetenhet ska leda till att alla på fritidshemmet tar hänsyn, samarbetar,
kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även
leda till att alla på fritidshemmet får en ökad förståelse för människors lika värde,
oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla.
Förankring av planen
Barnens delaktighet:
Upprättande av ordningsregler
Leken, vuxennärvaro – utmana och fråga.
Stormöten
Kompisveckor
Vårdnadshavares delaktighet:
Information vid föräldramöte och vid föräldraråd.
Personalen synliggör trygghetsarbetet ex. i den digitala fotoramen, månadsbrev,
på fritids informationstavla.
Utskick till vårdnadshavare med en sammanfattande presentation av årets
kartläggning och åtgärder. Planen finns att läsa i sin helhet i tamburen och kan
även att ladda ner från Ydre kommuns hemsida. Vi delar ut en utskriven kopia till
de familjer som önskar det.
Personalens delaktighet:
Observationer och intervjuer
Föra fortlöpande diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt.
Dokumentera händelser
Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet
Utvärdera och upprätta ny plan varje år
Planen gäller t.o.m. 2017-10-30.
7
Utvärdering
Beskrivning om hur föregående läsårs plan (2015/2016) har utvärderats
Varje arbetslag har utvärderat delar av trygghetsplanen på respektive enhet. Det
främjande arbetet har utvärderats i nätverksgruppen, gemensamt för kommunens
fritidshem. Varje arbetslag har fått fylla i en enkät BRUK: 2.4 som handlar om att skatta
sin verksamhet kring hur man främjar lika rättigheter och möjligheter samt förebygger
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2.5 som handlar om att upptäcka,
utreda, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje
arbetslag har diskuterat och dokumenterat resultatet, vad det kan bero på och vad som
behöver åtgärdas på kort respektive lång sikt.
Utvärdering av trygghetsplanen Rydsnäs fritidshem, lå 2015/2016
Vi har, som personal, har arbetat ihop oss utifrån vår barngrupp.
Vi har tydliga ramar för att få en lugn och trygg miljö.
För att skapa en lugn och trygg matsituation sitter i 2 olika rum och tänder ljus.
Barnen har fått vara delaktiga och ha inflytande t.ex. genom vår önskelåda.
Barnen tycker att det är roligt med önskelådan. Då de har lagt i ett flertal lappar har vi
bestämt att vi kan ha önskelådan två gånger i veckan, beroende på vad som önskas.
Vi har satt upp en lapp med barnens namn och sen deras önskemål när det har genomförts.
Barnen har även fått utvärdera önskemål som genomförts genom våra glasburkar med
ansiktsuttryck.
Vi har endast haft något stormöte. Vi behöver jobbar vidare med att få till mer nästa termin.
Fritidsråd har vi haft varannan månad och där tagit upp viktiga saker som behöver redas ut.
Barnen har varit delaktiga genom att vi har lyssnat på dem. Vi har satt upp protokollen på
vår fritids tavla.
Vi har planerat upp vår verksamhet efter barngruppen, där barnens önskemål och
aktiviteter anpassas för alla barnen i de olika åldrarna.
Vi har försökt att dela upp personalen där barnen är ute och inne.
Planen för 2016/2017 utvärderas senast 2017-06-15.
8
Främjande insatser
Likabehandling
Mål och uppföljning:
Alla barn ska känna att de får lika mycket uppmärksamhet, inflytande och utrymme i
verksamheten. Personalen följer upp genom att fråga barnen i intervjuer. Barnen är med
och planerar och utvärderar verksamheten. Personalen jobbar för att ge varje barn lika
mycket uppmärksamhet och utrymme.
Insats:
Vid samlingar tillämpar vi talrundor, dvs. att alla barn får säga sin åsikt, berätta om något
etc. Personalen hjälps åt vid samlingar med att uppmärksamma att alla får lika
talutrymme. Vid ex. önskemål om vad de vill göra i gymnastiksalen går vi inte bara på vad
majoriteten vill, utan allas önskemål ska någon gång genomföras. Önskelåda finns på
fritidshemmet och personalen arbetar aktivt med att tillgodo se de önskemål som är
rimliga att genomföra. Vi utvecklar formerna för barnens delaktighet i planering och
utvärdering av verksamheten genom återkommande stormöten. Vi sätter upp resultatet
på en speciell plats och barn och personal hjälps åt att delge de barn som inte var med på
stormötet så de också får komma med synpunkter.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
Kön
Mål och uppföljning:
Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Att alla bemöts likvärdigt.
Barnen ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar.
Insats:
Som personal erbjuder vi på ett neutralt sätt alla aktiviteter till alla barn. En personal i
arbetslaget är extra ansvarig för att planera in aktiviteter med genusperspektiv
fortlöpande under året
Ansvarig: All personal på fritidshemmet.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
9
Könsidentitet - köns uttryck
Mål och uppföljning:
Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska
bemöta barn och föräldrar på ett likvärdigt sätt.
Insats:
Vi har ett medvetet tänk när vi delar in barnen i grupper så att alla känner sig trygga och
bekväma. Vi behöver öka vår medvetenhet i ämnet via fortbildning/litteratur.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för kompetenshöjande insatser.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning:
Alla barn har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram alla barns olika kulturer i
barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra
oavsett kultur och bakgrund.
Insats:
Vi synliggör barngruppens olika kulturella bakgrunder i verksamheten för att väcka
intresse och nyfikenhet bland alla barn i gruppen. Detta genom att ställa frågor till både
barn och föräldrar och genom att lära sig ord och till exempel räkna på olika språk. Även
fånga upp traditioner som kan belysas vid olika tillfällen under året. Modersmål är ett
prioriterat utvecklingsområde för barnomsorgen innevarande läsår.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning:
Fritidshemmets miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara
delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. Vi tar hänsyn till
barn som har specialkost på grund av allergier. Hela personallaget är insatt i barnets
funktionsnedsättning. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnets
funktionsnedsättning för att det ska fungera naturligt.
10
Insats:
Lokalerna anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med
barngruppen i samband med att barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa
till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med barnhabiliteringen och
andra instanser efter behov för att få tillgång till kunskap, anpassat material och
hjälpmedel. Personalen ser till att det beställs mat till de barn som har specialkost och vid
utflykter och andra speciella tillfällen har detta i åtanke. För utagerande elever arbetar vi
med att dela barngruppen i mindre grupper och är extra noga med vuxennärvaron för att
finnas som stöd och förekomma konflikter. Genom fortbildning och litteratur får
personalen ökad kompetens kring de funktionsnedsättningar som är aktuella.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att miljön anpassas och att
eventuella hjälpmedel köps in. Även för de kompetenshöjande insatserna.
Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året
Ålder
Mål och uppföljning:
Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålders- eller mognads- anpassa
aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd.
Insats:
Personalen delar vid vissa tillfällen in barnen i grupper efter mognad och ser till att det
finns anpassat material till alla åldrar. Vi försöker hitta utmaningar för de äldre barnen
genom aktiviteter, lekmaterial och att få ta ansvar i olika situationer. Vi fortsätter att
träffas i vår ”fritidsklubb” då vi samlar alla kommunens fritidsbarn barn från trean och
uppåt ungefär en eftermiddag i månaden och hittar på olika aktiviteter och utflykter
tillsammans.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Fritidsklubben en personal från varje fritidshem.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
11
Sexuell läggning
Mål och uppföljning:
All personal visar en naturlig inställning till olika familjekonstellationer. Alla familjer blir
bemötta likvärdigt.
Insats:
När tillfälle ges diskuterar vi tillsammans med barnen på ett naturligt sätt.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning:
Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi visar och
tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har kunskap om
människors olika bakgrund och religion.
Insats:
Om det finns andledning frågar personalen vid inskolning av nya barn om
vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar på fritidshemmet, samt
visar intresse för om de har annan religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta
i verksamheten. Personalen kan genom litteratur och föreläsningar öka sin kunskap om
olika religioner.
Ansvarig: All personal på fritidshemmet. Rektor ansvarar för att införskaffa litteratur eller
ordna med föreläsning.
Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året.
12
Kartläggning
Bruk 2.4 (juni 2016)
Vi kom fram till att det har förekommit diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling på enheten. Detta har vi jobbat med på olika sätt genom samtal.
Vi var på föreläsning om friends och fick lite mer kunskap om detta. Det var en bra och
tankefylld föreläsning.
Syfte
Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för
planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningsmetoder
Personalen observerar barngruppens sammansättning samt hur de fungerar
tillsammans utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Det enskilda barnet och gruppens behov sammanställs, utifrån en enkät.
Trygghetsvandring i både inomhus- och utomhusmiljö.
Förebyggande åtgärder tas fram utifrån resultatet i kartläggningen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck samt ålder.
Barngrupp
Personalgrupp
Miljö fysisk/psykosocial
Resultat av fritidshemmets kartläggning hösten 2016
De flesta barnen tycker att det är roligt på fritids och att de har kompisar.
Om någon blir orolig, ledsen eller ledsen vill alla hjälpa.
Ingen har blivit hotad, däremot har det hänt att någon enstaka retats/blivit retad eller
slagits/blivit slagen.
Alla barn är bra på att säga till om något har hänt.
Alla är trygga på platserna på fritids.
Alla tycker att de vuxna lyssnar på dem.
13
Personal
Socialt klimat:
Arbetslaget har förnyats lite genom terminerna och det har fungerat bra. Vi har
arbetat ihop oss bra och fått ett bra arbetslag.
Vi upplever att vi har ett bra arbetsklimat, det är högt till tak.
Vi känner oss samspelta och upplever att vi har samma förhållningssätt gentemot
barnen trots att det har varit mycket personalbyte.
Vi diskuterar mycket och kommer med olika synvinklar och tankar när det gäller
beslut kring barnen.
Vi känner oss trygga med varandra och kan prata om våra styrkor och svagheter.
Vi är öppna gentemot varandra och noga med att delge varandra om något
personligt som ligger bakom hur man agerar eller känner sig.
Förhållningssätt:
Vi diskuterar mycket mellan oss för att hitta en gemensam syn.
Vi diskuterar alla viktiga beslut tillsammans.
Vi försöker arbeta lösningsinriktat och se att det finns många saker kring barnet
som påverkar hur barnet är och agerar i olika situationer. Vi fokuserar på lösningar
och det som fungerar bra kring barnet, istället för att rikta fokus på sådant som
inte fungerar.
Vi bemöter alla barn på ett sätt som på bästa sätt tillgodoser deras behov.
Vi försöker alltid lägga fokus på eleven och inte på deras attribut.
Vi strävar efter att bemöta pojkar och flickor lika och ge dem samma
förutsättningar till lek, skapande och andra aktiviteter.
Vi går igenom ordningsreglerna som barnen själva har varit med och bestämt,
detta görs vid varje terminstart.
Språkbruk – förebild
Vi tänker på att vara bra förebilder när vi samtalar med barnen och på annat sätt
använder vårt språk.
Vi anser att det är viktigt att vi kan visa glädje och sorg och uttrycka det med ett
”vårdat” språk.
Vi strävar efter att vara professionella kring hur vi agerar och vad vi säger.
Vi vill hellre ge barnen uppmaningar än tillsägelser.
14
Personliga relationer:
Det är viktigt att vi som personal inte gör skillnad på eller behandlar barn vi känner
privat på ett sätt som skiljer sig från bemötandet av övriga barn i gruppen.
Vi bemöter alla föräldrar på ett professionellt sätt oavsett om vi känner dem privat
eller inte.
Barngrupp
Kränkande behandling:
Vi har några barn som har svårt att leka tillsammans och där uppstår det ibland
några konflikter som vi måste tänka på hur vi ska lösa detta innan de uppstår.
Kön och könsidentitet:
Barngruppen har en könsfördelning på tretton flickor och åtta pojkar inskrivna på fritids.
Vi upplever att barngruppen har små konflikter. Små konflikter uppstår ibland och då är
det oftast mellan samma barn. Vi pratar och diskuterar om hur det ska bli bättre
tillsammans med barnen.
Oftast lekar barnen uppdelat i grupper där pojkarna leker för sig och flickorna för sig.
Våra saker på fritids leker alla barnen med oavsett kön.
Vi började terminen med att jobba med kompisveckor för att stärka barngruppen.
Etnisk tillhörighet och sexuell läggning:
Vi har inga problem för tillfället på vårt fritidshem som går att härleda till etnisk
tillhörighet eller sexuell läggning.
Funktionsnedsättning:
Vi har barn i gruppen med funktionsnedsättning som behöver ha en extra personal som
stöd. Vi försöker att ha samma veckoplanering och förbereder barnen en stund innan
något ska hända, även matsituationen och placeringen vid borden ska vara lika..
Ålder:
Barnen på vårt fritidshem går i förskoleklass till fyran. Det innebär att vi har en stor
spridning i ålder på barnen. Det har varit bra för de äldre att få tillgång till att åka på
fritidsklubben.
Vi anpassar barngruppen till aktiviteterna så att alla kan vara med.
Trygghet och socialt klimat:
Vi har bra lokaler som barnen trivs att vistas i.
Barnen har bra relation till oss vuxna och kommer gärna om det är något de undrar och
funderar över.
Vi har bra trygghet i gruppen både hos personal och i barngruppen.
15
Språkbruk:
Svordomar förekommer i gruppen. Ett par av barnen svär väldigt mycket vid konflikter
och aggressionsutbrott.
Familjesituation:
Fritidshemmens barn kommer från kärnfamiljer.
Miljö
Lokaler inne:
Vi har stora och bra lokaler som är anpassade till fritidshemsverksamheten
Kuddrummet är ett rum där vi känner att vi inte har överblick.
Den långa korridoren är också en plats där vi känner att vi inte har överblick.
Ett rum där man får vara ifred, där är tillsynen begränsad.
Utemiljö:
Vi har en fin utegård, det är dock svårt att få en bra överblick över vad barnen gör
och är någonstans.
Oftast är en personal ute och kollar barnen
På utegården har vi i direkt närhet ett antal kor och en rinnande bäck.
Vi har utegården i nära anslutningen till en trafikerad väg och busshållsplats.
En bra fotbollsplan som ligger avsides.
I nära anslutning till skolgården har vi ett vindskydd som vi går till ibland på våra
utedagar.
Leksaker/material:
Barnen leker endast med fritids leksaker under fritidstiden och lämnar sina egna leksaker
hemma. Anledningen till detta är att vi inte vill att barnen ska kunna använda leksakerna
för att frysa ut andra barn eller att deras leksaker ska gå sönder. Någon gång per termin
anordnar vi leksaksdagar där barnen får möjlighet att ta med sig leksaker hemifrån.
Rutinsituationer
Dagsrutiner:
Vi skapar en lugn morgon med lugna aktiviteter tex, tv. Vi är 3 personal till frukost.
Varav en är resurs. Vi har tre bord i samma rum, en personal vid varje bord.
Vid 7.15 tvättar barnen händerna och går och sätter sig på sin bestämda plats, där
det finns en vuxen vid varje bord.
7.40 går alla barn och klär på sig för vi 7.45 kommer bussen
Vid 14.10 möter en personal upp vid bussen. Den andre tar emot dem inne på
fritids. Den tredje hämtar mellanmålen. Vi jobbar alltid tre personal till kl 16.00.
Vid 17.00 kommer förskolan över med deras barn och vi stänger 17.45.
16
Skolbuss:
Barnen åker skolbuss där det finns en vuxen med från fritidshemmet och till skolan och
tillbaka. Detta gör att det är lugnt och tryggt på bussen.
Mobiltelefon:
Det är ingen som har med sig sin mobiltelefon.
Förebyggande åtgärder
Policy:
Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på fritidshemmet.
Kön
Mål:
Alla barn oavsett kön ska ges samma förutsättningar
Åtgärd
Personalen uppmärksammar varandra på hur vi bemöter barnen. Vi strävar
efter att bemöta pojkar och flickor lika och ge dem samma möjligheter och
förutsättningar till lek och andra aktiviteter på fritids.
Vi vill hellre tillföra fler möjligheter, lekar och sätt att vara än att begränsa
och plocka bort förmågor och chanser för barnen.
Vi har kompisveckor vid terminstarterna, för att jobba ihop gruppen.
Datum: Löpande under läsåret
Uppföljning: Månadsvis på våra planeringstillfällen.
Ansvarig: Fritidspersonal
Lokaler
Mål:
Barnen känner trygghet då de leker i kuddrummet och korridoren.
Åtgärd:
Vi upprättar ordningsregler som bland annat förtydligar att endast ett visst
antal barn får vistas i kuddrummet samtidigt eftersom det annars har varit
mycket konflikter i kuddrummet. Barnen måste vara tydliga med att fråga
innan de går dit. Denna regel har barnen själva varit med och tagit fram.
Regeln sitter uppsatt i fritidslokalen för att underlätta för barn och
exempelvis vikarier.
17
Personalen försöker ha överblick över alla lokaler där barnen vistas.
Uppföljning: Vi gör trivselenkäter tillsammans med barnen två gånger om året där barnen
får svara på frågor om sin trivsel och trygghet bland annat kopplat till olika
lokaler.
Datum: Löpande under året
Ansvarig: Fritidspersonal
Trygghet
Mål:
Alla barn känner trygghet vid frukosten och mellanmålet och får möjlighet
att äta sin mat i lugn och ro
Åtgärd:
Barnen har fått bestämda platser vid våra matsituationer och vi upprättar
tydliga rutiner för vad som gäller vid mellanmålet och frukosten. Personalen
ska finnas nära de barn som behöver extra stöd vid maten.
Personalen visar tydligt att kommentarer och kränkande behandling inte får
förekomma vid maten.
Barnen tillfrågas också kontinuerligt och förändringar görs direkt då
missnöje eller otrygghet uppkommer.
Datum:
Fortlöpande under året
Uppföljning: Månadsvis på planeringen följer personalen upp hur mellanmålssituationen
och frukosten fungerar.
Ansvarig: Fritidspersonal.
Kränkande behandling
Mål:
Ingen kränkande behandling förekommer på fritidshemet
Åtgärd:
Personalen arbetar förebyggande i barngruppen på exempelvis samlingar,
kompisveckor och temadagar för att skapa en trygg grupp med stabila
kompisrelationer.
Om kränkningar ändå uppkommer visar personalen tydligt att det kränkande
beteende inte accepteras. Om inte beteendet upphör kontaktas
· Dela barngruppen i olika grupper vid aktiviteter och mellanmål.
· Samtal med de barn som utför kränkande handlingar, uppföljning med vårdnadshavare
vid behov.
18
Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning
ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett!
Den personal som tar emot eller uppfattar en kränkning tar situationen på allvar och skriver ner
händelsen på gällande blankett, eller vidarebefordrar ärendet till den personal som arbetar med
den aktuella barngruppen om så inte är fallet.
Personalen samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att
klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade.
Personalen har samtal med den/de barn som utsatt någon för kränkande behandling – en och en.
Bra om två vuxna är närvarande vid allvarligare händelser.
Personalen markerar tydligt allvaret med situationen och att kränkningen omedelbart måste
upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras. Alla samtal ska dokumenteras och datum
ska anges. Alla i personalgruppen informeras om det inträffade så att alla håller ett extra öga på
inblandade barn.
Situationen kring de inblandade bevakas genom att personalen observerar berörda extra noga och
har uppföljande avstämningssamtal med de inblandade för att försäkra sig om att kränkningar
upphört. Även detta dokumenteras på gällande blankett.
Vid allvarligare händelser kontaktas förskolechef direkt. I annat fall skickas dokumenterade
ärenden till förskolechef, som i sin tur skickar vidare till förvaltningschef. Förskolechef följer upp
aktuella ärenden på arbetsplatsträffar med personal.
Vårdnadshavare och förskola/fritidshem/skola arbetar tillsammans för att befria barn/elev från
mobbarrollen. Då någon mobbar/kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och
också behöver hjälp och stöd. Ibland krävs andra åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar
genom att barn inte får lämnas utan uppsikt eller genom gruppindelningar eller liknande.
Om ett barn/elev blir kränkt av en i personalen, ska barnet/eleven eller vårdnadshavare vända sig
till personal eller direkt med förskolechef. Personalen tar i sin tur kontakt med förskolechef.
Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld.
Kontaktuppgifter
Telefonnummer
Rydsnäs fritidshem: 0381-66 11 45, 070-66 12 265
Rektor Elsie Johansson 0381-66 12 69
19
