Plan mot kränkande behandling och
diskriminering
Blentarps rektorsområde
2011/2012
Fastställd: 2011-09-20
Revideras: 2012-08-19
1
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns
bestämmelser om detta dels i 14 a kap. skollagen (1985:1100), dels i de delar av
diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning
(2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling.
Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all
skolverksamhet:
arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av barn
och elever
utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med
verksamheten och åtgärdar det som har hänt
varje år upprättar en plan med de åtgärder som planeras för det främjande,
förebyggande och åtgärdande arbetet
Vad betyder orden och begreppen?
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har
lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska
behandlas lika, se indirekt diskriminering
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än
andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det
bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det
krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir
diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte
neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas
regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande
effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever
som av religiösa skäl behöver annan mat.
De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal
och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
2
Fysisk (slag knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på
olika webcommunitys)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Trakasserier är kränkande behandling har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt
skollagen.
Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen.
Personal: Anställda eller uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet.
Mobbning: är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer.
Kraft: är ett åtgärdsprogram mot mobbning. Programmet är utarbetat av professor Olweus i
Bergen och betecknas som KRAFT i Sjöbo kommun.
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en
person har.
Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Vem bevakar att de här lagarna följs?
Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, 103 59 Stockholm
3
Ring på: 08-120 20 400
Texttelefon: 08-12020820
www.do.se
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland
annat anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Skriv till: Barn och Elevombudet, Skolinspektionen. Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är elev, förälder eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEOs
jurister direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida
4
Förskolan
1. Verksamhetens långsiktiga mål
Vision
Alla barn och elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för
människors lika värde.
Mål
Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och
motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
2. Insatserna för det främjande arbetet
Vi arbetar enligt ett åtgärdsprogram mot mobbning (kraftfullt arbete för trygghet =
Kraft) som tagits fram av Dan Olweus, psykolog vid universitetet i Bergen
(www.olweus.se).
Vi samtalar med barnen och är lyhörda för barnens tankar och reflektioner. Varje
vecka har vi Kraftmöte tillsammans med barnen där vi samtalar kring barns lika
rättigheter och hur vi ska vara mot varandra. Genom leken tränas och utvecklas den
empatiska, sociala och känslomässiga förmågan i samspelet med andra individer.
En gång i månaden har all personal Kraftmöte.
Vi arbetar utifrån Lpfö -98 (reviderad 2010) och Värdegrundsfoldern.
Plan mot kränkande behandling och diskriminering revideras i början av varje läsår.
Alla vuxna är bra förebilder dagligen genom sitt förhållningssätt.
3. Insatser för förebyggande arbete: Mål, kartläggning, åtgärder,
ansvarsfördelning och utvärdering
Utvärdering av målet 2010/2011
Personalen har gjort kortskrivning kring vårt arbete om genus. De började
höstterminen 2010 med att skriva ner hur och vad de tänkte kring det. Personal skrev
också ner hur de uppfattade sig själva i sin egen roll i hur de bemöter barnen på
förskolan. Efter litteraturläsningen som följdes upp av frågor som våra
nyckelpersoner satt ihop tog arbetet fart. I slutet av vårterminen 2011 fick personalen
göra ytterligare en kortskrivning för att själva kunna reflektera kring vad de lärt sig
under årets gång.
Personalen tyckte över lag att medvetenheten hade ökat. Vi är överens om att vi har
fått bättre insikt i hur vi tilltalar barnen, både vilka ord vi använder och vilka olikheter i
tonläge. Medvetenheten kring inhandling av material har också förbättrats. Genus
arbetet har öppnat upp för diskussioner både i och mellan våra olika hemvister.
Däremot känner vi inte att barnen har blivit så involverade i dessa diskussioner vilket
vi vill arbeta vidare med.
5
Vi behöver ha en samsyn kring vår värdegrund och vårt förhållningssätt på förskolan
mellan de olika hemvisterna. Genom pedagogiska diskussioner och kollegial
handledning kan vi lyfta olika händelser och situationer vid Kraftarbetet, genom våra
olika erfarenheter, perspektiv och utbildningar. Vidare vill vi höja barnen och deras
vårdnadshavares inflytande och få in deras perspektiv. Vi behöver kontinuerligt se
över den fysiska tillgängligheten som skall finnas på förskolan. Samarbetet mellan
förskola och skola kring överlämningen är viktigt och här har vi en del att jobba vidare
på.
Mot Trakasserier och annan kränkande behandling
Kartläggning
Samtal med barnen
Åtgärder, ansvar, när
Kraftråd i liten
barngrupp med stegvis
material, samtal med
barnen kring bilder,
dramatisering,
användning av
handdockor m m
Utvärdering
Observation i barngruppen för att
se om barnen har tagit till sig vad
vi pratat om och arbetat med.
Personalen gör observationer
kring barnens lek.
Personalen delger varandra på
All personal för
planeringar och APT
anteckningar i
(arbetsplatsträff).
loggboken kring
händelser och
konfliktsituationer som
sker i verksamheten
Diskussion i arbetslagen kring både ute och inne.
.
barngruppen med input från
olika perspektiv
Nyckelpersonerna för
Kraft håller
pedagogiska
samtalsgrupper med
personalen 3-4 gånger/
termin.
Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö
Kartläggning
Enkät som riktar sig till 5åringar och deras
vårdnadshavare kring trivsel.
Åtgärder, ansvar, när
1 gång/läsår, mentor
ansvar för att det blir
gjort.
Utvärdering
Utvärdering och diskussion på
personalens fortbildningsdag
Barnintervju/enkät
En gång per termin,
mentor
Dialog kring resultatet under
utvecklingssamtalet.
Utvecklingssamtal
En gång per termin,
mentor
6
Kontrollera att barnen kan
röra sig i alla tillgängliga
miljöer.
Punkt ”Arbetsmiljö” på
APT 1 gång/månad, all
personal.
Åtgärder som behöver vidtagas
tas upp i samverkansgruppen.
Observera barnens lek &
samspel
All personal deltar i
barnens lek både aktivt
och passivt ett par
gånger i veckan.
Diskussioner på reflektionstiden
varje vecka.
Kartläggning
Vid nyanställning av personal
Åtgärder, ansvar, när
Arbetslagsledaren och
rektor informerar vid
anställning om skolans
värdegrund och
personalens
förhållningssätt samt
vilka planer som är
gällande. Hemvisten
informerar om regler
och rutiner.
Utvärdering
Introduktionsdag om
kraftarbetet för nyanställda.
1 dag/termin,
kraftinstruktör på
centralnivå ansvarar.
Introduktion för ny personal
Pedagogisk verksamhet
Kartläggning
Kritiskt granska lek & lär
miljöer
Åtgärder, ansvar, när
Personal inhandlar
lämpligt material.
Utvärdering
Observation i barngruppen.
Kartläggning
Överlämningskonferenser
mellan förskola och F-5
Åtgärder, ansvar, när
I slutet av vårterminen,
specialpedagogerna
ansvarar.
Utvärdering
Specialpedagogen tar kontakt
med F-5 i början av
höstterminen.
Extra överlämningsmöte för
de barn där behovet finns
Specialpedagogen och
mentorn bjuder in
skolpersonal
tillsammans med
föräldrar i slutet av
vårterminen för en
Övrigt
Specialpedagogen tar kontakt
med F-5 i början av
höstterminen.
7
trygg övergång.
Rutiner för att
uppmärksamma barnens
frånvaro
Telefonkontakt efter 12 veckors frånvaro,
mentor ansvarar.
Mål för läsåret 2011/2012
Personalen vill fördjupa sig vidare i det redan påbörjande arbetet kring genus.
Fördjupningen kommer att ligga på att få med sig barnen i dessa diskussioner. Detta
baseras på utvärderingen 2011.
Fokus på detta arbetet ligger på:
Litteraturläsning för personal
Fortsatta diskussioner bland personalen i tvärgrupper från de olika
hemvisterna.
Litteraturläsning tillsammans med barnen
Diskussioner utifrån böckerna tillsammans med barnen
Tydligt dokumentera vad barnen säger och hur barnen tänker från gång till
gång.
Utvärdering kommer att ske vid sista kraftmötet innan sommaren 2012.
4. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande
behandling.
Om någon upptäcker eller blir utsatt för kränkande behandling skall barn, elever och
personal ha kännedom om vem man kontaktar på förskolan. Barn (och
vårdnadshavare) skall ta kontakt med närmaste personal, mentor, arbetslagsledare,
elevhälsoansvarig eller skolledning.
Om personal får kännedom om att en individ blivit kränkt skall förskolans rutiner
aktiveras vilka finns beskrivna i förskolans sanktionstrappa, se bilaga 1.
Det första som måste ske när någon i verksamheten fått kännedom om att ett
barn/elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få
kränkningarna att upphöra och förhindra att de fortsätter.
Vårdnadshavare till barn och elever som är inblandade skall informeras skyndsamt.
Dokumentation av händelsen sker på blanketten Utredning avseende kränkande
behandling och skickas omgående till elevhälsosamordnaren. Blanketten ska
innehålla:
- Vad som inträffat.
- Omfatta alla inblandade.
- Situationen ska kartläggas och analyseras.
- Beslut om åtgärder och eventuellt upprätta åtgärdsprogram.
Vid fysisk åverkan ska även Tillbudsblanketten fyllas i, denna skickas omgående till
rektor och sätts in i egenkontrollpärmen. Egenkontrollpärmen tas fram vid varje APT
för information till arbetslagen.
8
5. Barns delaktighet i arbetet med att ta fram planen.
Vi väver in vår kränkande behandling och diskriminerings plan i vårt KRAFTarbete
både med barn och personal, samt när det händer något som vi kan koppla till
innehållet i planen.
9
Skolår F-5 och Skolbarnomsorgen
1. Verksamhetens långsiktiga mål
Vision
Alla barn och elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för
människors lika värde.
Mål
Alla elever skall oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder behandlas lika och ha samma rättigheter
i skolans verksamhet.
2. Insatserna för det främjande arbetet
Vi arbetar enligt åtgärdsprogram mot mobbning (Kraftfullt arbete för trygghet= Kraft)
som tagits fram av Dan Olweus (www.olweus.se).
Vi fokuserar på empatiträning, jag stärkande och gruppstärkande övningar. Vi har
även rollspelsövningar och samarbetsövningar. Skönlitteratur, tidningsartiklar och
filmer ligger till grund för gruppdiskussioner.
Skolbarnsomsorgen har en viktig roll i arbetet för att främja alla elevers lika
rättigheter och möjligheter. Det erbjuds t ex aktiviteter så att könstillhörigheter inte
spelar någon roll. Genom leken tränas och utvecklas den empatiska, sociala och
känslomässiga förmågan i samspel med andra individer.
Vi arbetar i arbetslag där alla vuxna har ett gemensamt ansvar för alla elevers
utveckling. Mentorskapet, med dess mindre gruppstorlek, ska främja elevens
trygghet och samhörighet utifrån en gemensam värdegrund.
Vid varje arbetslagsmöte har vi elevvård som en stående punkt, där vi aktivt och
målinriktat arbetar för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter.
Pedagogerna ska verka för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten.
Eleverna är delaktiga i det främjande arbetet i undervisningsgrupp, mentorsgrupp,
elevråd, elevrådsstyrelsemöte, skolråd, föräldraråd samt samordningsgruppsmöten i
KRAFT-arbetet. Skolans ordningsregler revideras tillsammans med eleverna vid varje
läsårsstart.
10
3. Insatser för förebyggande arbete: Mål, kartläggning, åtgärder,
ansvarsfördelning och utvärdering
Kartläggning
För att tidigt upptäcka tendenser till kränkningar ska all personal uppmärksamma
beteendemönster som kan leda till kränkningar. Detta görs genom:
Observationer
Kraftenkät som genomförs varje år under höstterminen av elever från år 3 -9
Enskilda elevsamtal, gällande skol – och skolbarnsomsorg
Rastloggbok, genomgång av skolgårdsgränser, schemalagt rastvaktssystem
samt rastvaktsplan
Mentor, vårdnadshavare och elev har kontinuerlig kontakt kring elevens trivsel.
Låta eleverna berätta/markera vilka platser de kan känna sig otrygga på.
Resultatet av all kartläggning ligger till grund för de insatser och åtgärder som ska
göras under kommande år.
Trakasserier och annan kränkande behandling
Kartläggning
Åtgärder, ansvar, när
Utvärdering
Samtal med elever
Mentor samtalar kontinuerligt med
elev.
Kraft-råd 1g/vecka.
Kontinuerligt
Samtal med elever och
föräldrar
Mentor genomför
utvecklingssamtal 1g/termin som
föregås av en nulägesbeskrivning
som görs tillsammans med
eleven.
Efter genomförandet av alla
samtal
Genomgång av inne- och
utemiljö. Var finns otrygga
lägen?
Koordinator, nyckelpersoner
genomför kraft-enkät 1g/år (skolår
3-5) Rastvakt skriver i rastloggbok
dagligen.
1 g/år kartlägger
mentorerna/undervisande lärare
och elever skolgården.
Efter enkäten och
kartläggningen samt vid varje
arbetslagskonferens där
loggböcker gås igenom
11
Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö
Kartläggning
Åtgärder, ansvar, när
Studiemiljöns tillgänglighet för
alla elever kontrolleras
Genom egenkontroll 1g/år som
görs av rektor, intendent och
skyddsombud samt vid
elevvårdskonferenser
Rutiner för att uppmärksamma
elevers frånvaro
Frånvaron bokförs. Vid frånvaro
ringer mentor/undervisande
pedagog hem senast första
rasten. 1g/läsår rapporteras de
elever som har mer än 20%
frånvaro till
elevhälsosamordnare.
Rutiner för skolreglernas
utformande så att de
överensstämmer med
intentionerna i planen mot
kränkande behandling och
diskriminering
Genomförs av skolledningen
och förankras hos personal och
elever
Utvärdering
Skolreglerna gås igenom och
förankras vid varje läsårsstart.
Revidering sker i slutet av
vårterminen.
Introduktion för ny personal
Kartläggning
Åtgärder, ansvar, när
Utvärdering
Har ny personal anställts?
Vid anställningen informerar
rektor och arbetslagsledare om
skolans värdegrund och
personalens förhållningssätt
samt vilka planer som är
gällande. Arbetslagsledaren
presenterar också regler och
rutiner.
Ny personal får utbildning i
KRAFT-arbetet av kommunens
KRAFT-instruktör
Arbetslagsledare kontrollerar
vid arbetslagsmöten och
medarbetarsamtal.
Kartläggning
Åtgärder, ansvar, när
Utvärdering
Överlämningskonferenser
Före läsårsstart samt vid
inflyttning av nya elever. samt
ny personal. Specialpedagogen
ansvarar.
Schemaläggning
Finns elever med särskilda
behov eller
funktionsnedsättning? Hur
anpassas schemat, så det
fungerar för alla? Skolledning,
arbetslagsledare och
specialpedagog ansvarar.
Schemaläggning
Arbetslagsledare utvärderar
tillsammans med arbetslaget
12
Undervisning/pedagogisk verksamhet
Kartläggning
Åtgärder, ansvar, när
Utvärdering
Vi utgår från de olika
enkätsvaren
Vi arbetar i våra kraftråd samt
kontinuerligt i mentors- och
undervisningsgrupper. Vi
diskuterar olika frågor som
berör diskriminering och
kränkande behandling.
Vi försöker hitta naturliga
mötespunkter mellan äldre och
yngre elever.
Genom Kraftenkäten och
kartläggningsfrågor för enskilda
elevsamtal.
Prioriterade mål inför läsåret 2011/2012
Öka elevernas medvetenhet om vilka diskrimineringspunkterna är och vad
som kan räknas som kränkande behandling.
Minska antalet elever som känner sig rädda för att bli kränkta.
Minska användningen av kränkande ord och kränkande beteende.
Åtgärder
Undervisningsgrupper/mentorsgrupper diskuterar olika frågor som handlar om
diskriminering och kränkande behandling.
Vi arbetar för att hitta naturliga mötespunkter mellan yngre och äldre elever.
Vi arbetar aktivt med språkbruket och mot kränkande beteenden för att minska
användningen av kränkande ord och antalet kränkningar.
Utvärdering
Detta utvärderar vi genom Kraftenkäten och Kartläggningsfrågor för enskilda
elevsamtal, samt genomgång av kartläggningen av området.
13
4. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande
behandling.
Hur vi upptäcker trakasserier och kränkande behandling framgår under punkt 3.
I Storkskolans Sanktionstrappa F-5AB, se bilaga 2, finns beskrivet handlingsgången
när någon form av kränkning skett.
Den personal som bevittnade den kränkande/diskriminerande handlingen
dokumenterar det i blanketterna ”Tillbud” eller ”Utredning avseende kränkande
behandling”.
Eventuell anmälan till socialtjänsten och eller polismyndigheten görs i samråd med
skolledningen.
5. Elevers delaktighet i arbetet med att ta fram planen.
Vi presenterar vårt förslag på de prioriterade målen för eleverna och låter dem
komma med synpunkter och eventuellt egna förslag. Eleverna kommer med förslag
hur man kan förbättra arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
14
Skolår 6-9
1. Verksamhetens långsiktiga mål
Vision
Alla barn och elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för
människors lika värde.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (Lpo 94)
Övergripande mål för verksamheten
Alla elever och all personal skall oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning behandlas lika och ha samma
rättigheter i skolans verksamhet.
2. Främjande arbete
Under läsåret 2011/2012 planerar vi att arbeta med följande arbetsområden för att
motverka diskriminering, kränkande handlingar, främlingsfientlighet och rasism:
Åk 6 – Världsresan. Vi gör en resa i fantasin med hjälp av ord och bild till olika
regioner och länder i världen. Fokus ligger på människors olika förutsättningar och
olika livsvillkor. Även trosuppfattningar och religioner diskuteras.
Skolans mål är att varje elev
• respekterar andra människors egenvärde,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen (www.skolverket.se, Lgr 11).
Åk 7 – Klassen läser om en flicka i Afghanistan i boken Den osynliga flickan. Här
jämför vi framförallt pojkars och flickors olika livsvillkor, i Afghanistan såväl som i
Sverige. Vi diskuterar om man har olika möjligheter i Sverige pga sin etnicitet, kön,
religion, eller ev funktionshinder?
Åk 8 – arbetar med demokrati och diktatur och varje människas rättigheter och
skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
15
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former. (www.skolverket.se, Lgr 11).
Åk 9 – hela årskursen arbetar med andra världskriget och Förintelsen. Viktigt i
arbetet är orsakerna bakom Hitlers övertagande av makten och bakgrunden till
judeförföljelserna. Även de andra världsreligionerna belyses och vi diskuterar olika
folkslags rättigheter och möjligheter att utöva sin religion.
Skolans mål är att varje elev
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen (www.skolverket.se, Lgr 11).
3. Förebyggande arbete
3.1 Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö
All pedagogisk personal ingår i ett rastvaktssystem. Rastvakterna patrullerar skolans
område på såväl förmiddagsrast som lunchrast. Loggboksanteckningar skrivs varje
dag.
Varje vecka vid ett schemalagt tillfälle arbetar mentorsgruppen med frågor som rör
bemötande, attityder och mobbning. Vi arbetar enligt ett åtgärdsprogram mot
mobbning (Kraftfullt arbete för trygghet= Kraft) som tagits fram av Dan Olweus,
psykolog vid universitetet i Bergen (www.olweus.se).
Kartläggning
Alla elever i år 6-9 gör en enkät som berör elevernas psykosociala och fysiska
studiemiljö den så kallade ”Kraftenkäten”. Enkäten genomförs en gång per läsår,
ansvarig för Storkskolan är koordinatorn inom kommunens mobbningsförebyggande
arbete.
Mål läsåret 2011-2012
Vi ska arbeta för att ingen elev på Storkskolan ska bli utsatt för mobbning
under läsåret. Vi vill också arbeta för att öka medvetenheten hos eleverna för
vad som kan uppfattas som en kränkande handling.
16
Vi vill öka medvetenheten hos både pedagoger och elever och synliggöra det
mobbningsförebyggande arbetet i vardagen samt hur vi bemöter varandra.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Det mobbningsförebyggande arbetet skall ges större utrymme och mer tyngd
vid arbetslagsmöten.
Varje pedagog måste uppmärksamma eleverna på när vi arbetar enligt
”kraftmodellen” i vardagen. Detta läsår kommer pedagogerna att sträva efter
att involvera ”kraftmodellens” värderingar i sina respektive ämnen.
Vid minst ett lektionstillfälle var fjortonde dag ska pedagogen dokumentera det
mobbningsförebyggande arbetet i mentorsgruppen så väl som i
undervisningsgruppen.
All pedagogisk personal ingår i ett rastvaktssystem samt antecknar eventuella
incidenter.
Mentorerna har regelbundna elevsamtal såväl enskilt som i grupp.
Mentorerna genomför värderings- och samarbetsövningar.
Utvärdering
Vid nästa ”Kraftenkät” har eleverna möjlighet att berätta om de upplever sig
mobbade eller ej.
Samordningsgruppen för det mobbningsförebyggande arbetet träffas två
gånger per termin. Vid dessa träffar har elevrepresentanterna tillfälle att
utvärdera hur de upplever det mobbningsförebyggande arbetet på skolan.
Alla pedagoger utvärderar kontinuerligt utfallet av sina insatser med hjälp av
Olweusprogrammets certifieringsblanketter.
3.2 Schemaläggning:
Kartläggning
Elevantalet minskar men elevgruppernas storlek har ökat.
Mål läsåret 2011-2012
Det ska finnas tillräckligt med utrymme för eleverna att kunna studera och umgås
socialt på rasterna.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder:
17
Inför läsåret 2011-2012 har arbetslaget i åk 6-9 omorganiserat elevgrupperna och
sina egna arbetsplatser för att skapa en tryggare och lugnare arbetsmiljö.
3.3 Undervisning och pedagogisk verksamhet
Kartläggning
Inför varje arbetsområde låter vi eleverna kortskriva om vad de vet om t ex Indien och
vilka uppfattningar de har om människorna där. Efter avslutat arbete kan varje elev ta
fram sin kortskrivning och utvärdera om hans eller hennes åsikter och kunskaper har
förändrats.
Mål
Eleverna ska få insikt om att alla människor oavsett var de bor, vilken sexuell
läggning man har och hur de ser ut är lika mycket värda.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Årskurs 6 – arbetar i svenskämnet med Boken om mig där fokus ligger på vem
är jag idag. I so-undervisningen får eleven möta barn från världens olika
regioner och religioner. Målet är att eleverna ska inse att en inuitpojke i Alaska
och en flicka i Indien har olika livsvillkor, kultur och religion jämfört med oss,
men alla har vi tankar och känslor, vilka samtliga är lika mycket värda.
Ett arbetsområde i sv/so, Den osynliga flickan, för årskurs 7 lägger fokus på
manligt och kvinnligt och människors olika livsvillkor.
Årskurs 8 – arbetar med demokrati och diktatur och olika ideologier samt
människors okränkbara rätt att tänka och tycka vad man vill.
Årskurs 9 – arbetar med de två världskrigen och Förintelsen. Vi diskuterar
krigens orsaker och förlopp samt de konsekvenser de har för oss i dag.
Utvärdering
I elevernas arbeten och reflekterande arbetsanteckningar avspeglas vars och ens
grundläggande tankar och värderingar.
3.4 Betyg och examination
Kartläggning
Alla lärare skriver omdömen en gång per termin. Efter avslutat arbetsområde får
eleverna reflektera och skatta sin egen kunskapsinhämtning. Alla elever genomför
nationella prov i svenska, engelska, matematik och ett no-ämne. Eleverna erbjuds
flera olika situationer att visa sina kunskaper och färdigheter.
18
Mål
Elevernas självskattning och pedagogernas bedömning skall överensstämma.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Alla lärare skriver en lokal pedagogisk planering (LPP) för respektive arbetsområde
där målen i de olika ämnena och de olika bedömningsmöjligheterna framgår. De
nationella proven avidentifieras och sambedöms sedan i kollegiet.
Utvärdering
Vid utvecklingssamtalet ges eleven, förälder och mentor möjlighet att jämföra elevens
självskattning i de olika ämnena med lärarnas omdömen.
3.5 Trakasserier och annan kränkande behandling
Kartläggning
Alla elever i år 6-9 gör en enkät som berör elevernas psykosociala och fysiska
studiemiljö, den så kallade ”Kraftenkäten”. Enkäten genomförs en gång per
läsår, ansvarig för Storkskolan är koordinatorn inom kommunens
mobbningsförebyggande arbete.
Rastvaktande personal gör en logganteckning efter varje rastvakt.
All pedagogisk personal samtalar med eleverna angående deras skolsituation.
Mentorn genomför regelbundna samtal med elev och vårdnadshavare.
Mål
Vi arbetar för att ingen elev eller personal på Storkskolan ska bli trakasserad eller
kränkt under läsåret.
Vi vill öka medvetenheten hos både pedagoger och elever om hur vi bemöter
varandra i vardagen.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Alla mentorer informerar eleverna om Storkskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
19
Alla elever ges tillfälle att diskutera vad diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling innebär.
Utvärdering
Vid nästa ”Kraftenkät” har eleverna möjlighet att berätta om de upplever sig
mobbade, trakasserade eller kränkta.
Samordningsgruppen för det mobbningsförebyggande arbetet träffas två
gånger per termin. Vid dessa träffar har elevrepresentanterna tillfälle att
utvärdera hur de upplever det mobbningsförebyggande arbetet på skolan.
3.6 Praktik
Kartläggning
Personalen pratar med elever som tidigare varit på praktikplatsen samt tar del av
utvärderingen av praktikperioden.
Mål
Alla elever ska bli bemötta med respekt på arbetsplatsen och eleverna ska också
bemöta alla med respekt.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Mentorerna ser till att Storkskolans information till handledarna ute på
arbetsplatserna delas ut. I mentorsgruppen diskuteras varje elevs mål med praktiken
och eleven stöttas av mentor och SYV i sitt sökande efter en praktikplats.
Utvärdering
Praktiken utvärderas genom en reflektion från respektive elev och bearbetas vidare i
mentorsgruppen.
3.7 Introduktion av ny personal
Kartläggning
20
Har ny personal anställts kontrolleras via ledningen.
Mål
All personal i Blentarps rektorsområde skall känna till vår värdegrund och vårt
förhållningssätt och vara väl förtrogna med arbetsrutiner och regler.
Hur ska vi arbeta? Åtgärder
Rektor och arbetslagsledare skall informera den nyanställde om vad som gäller på
arbetsplatsen.
Utvärdering
Vid arbetslagsmöten och medarbetarsamtal.
4. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande
behandling.
Åtgärdande arbete
I Storkskolans sanktionstrappa, se bilaga 3, beskrivs hur vi går till väga när
någon form av kränkning inträffat. Pedagog eller mentor pratar med eleverna
var för sig samt kontaktar hemmet. I samtalet gör pedagogen/mentorn klart
för eleven att det kränkande beteendet inte accepteras och inte får inträffa
igen. Skulle kränkningarna upprepas upprättas ett åtgärdsprogram i
samarbete med hemmet. Elevhälsosamordnaren informeras. Rektor kan
sammankalla till elevvårdskonferens.
Den personal som bevittnade den kränkande/diskriminerande handlingen
dokumenterar det i blanketten Tillbud och Utredning avseende kränkande
behandling.
Ev anmälan till socialtjänsten och/eller polismyndigheten görs i samråd med
skolledningen.
21
5. Elevers delaktighet i arbetet med att ta fram planen.
Alla elever har vid något tillfälle diskuterat de olika diskrimineringsgrunderna i sin
mentorsgrupp samt fått lämna förslag på vad vi alla kan göra för att bättre arbeta mot
diskriminering och kränkande behandling.
6. Uppföljning
Årsklocka
Senast klart
Januari/
Februari
Vad ska göras?
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i rektorsområdenas
kvalitetsredovisning.
Mars
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i
kommungemensam kvalitetsredovisning.
Mars
Löpande
under året
men senast
31/10
Av vem?
Ansvarig
Arbetslag/rektor
Rektor
Förvaltning
Förvaltning
En översyn av lagar samt
rekommendationer från skolverket och
diskrimineringsombudsmannen görs.
Rådande plan följs upp och resultatet
redovisas i den nya planen.
Förvaltning
Förvaltning
Ny plan arbetas fram.
Elever och
personal på
respektive enhet
Rektor
Strategisk
ledningsgrupp
Förvaltning
Den nya planen skickas in till
förvaltningen.
November
Uppföljning av planer.
Behov av gemensam
kompetensutveckling eller andra åtgärder
inventeras.
22
