UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDRA ÄNGBY SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DN 00109/2014 SID 1 (24) 2014-09-10 Handläggare: Jan Aronson Telefon: 08-50807610 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2013-2014 Södra Ängby skola SID 2 (24) Kvalitetsredovisning Inledning Södra Ängby skola är en F-9 skola som ligger i Bromma. I skolan finns barnomsorg för förskoleklass till och med åk 3 och mellanstadieklubb upp till åk 6. Skolans restaurang tillagar och serverar egen mat. Här finns minst två olika lunchalternativ samt ett vegetariskt alternativ. Restaurangen tillagar även specialkost till de som behöver. Läsåret 2013-2014 gick 629 elever i skolverksamheten varav 210 elever var inskrivna i skolbarnsomsorgen. Verksamheten var organiserad i 5 arbetslag. Varje arbetslag leddes av en biträdande rektor. Ca 75% av eleverna bodde i skolans upptagningsområde, d.v.s. i Södra Ängby, Beckomberga, Norra Ängby eller Blackeberg. Förhållandena inom skolans upptagningsområde varierar men sammantaget är medelinkomsten högre och arbetslösheten lägre än i Stockholm som helhet. Utbildningsnivån hos befolkningen inom skolans upptagningsområde är generellt högre än den genomsnittliga i Stockholm. Undervisningsgrupper Elevantal i undervisningsgrupper vårterminen 2014 Antal elever Skolår F-3 26-28 Skolår 4-6 25-28 Skolår 7-9 23-31 Särskild undervisningsgrupp för åk 7-9, 6-8 Personaltäthet I skolan arbetade ca 85 personer. Omräknat till heltidstjänster blir det 73,12 tjänster inklusive rektor. Antalet lärartjänster i skolan under läsåret 2013-2014 är 46 vilket ger personaltäthet 13,6 elever per lärartjänst. Andel lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen är 95 %. Om alla som arbetar i barngrupp och/eller med undervisning, d.v.s. alla lärare, förskollärare, speciallärare/specialpedagoger, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter fördelas på samtliga skolans elever så visar det en personaltäthet motsvarande 10,8 barn per heltidsanställd. I Södra Ängby skola arbetar specialpedagoger inkluderande i den ordinarie undervisningen och i liten undervisningsgrupp. SID 3 (24) Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån resultat, analys och framkomna utvecklingsbehov. Utvärderingar och föräldrasynpunkter är också viktiga utgångspunkter för kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Kunskap och lärande Kvalitetsarbete på alla nivåer. Vi måste kontinuerligt föra en dialog kring elevernas utveckling. Vi gör det i utvecklingsgruppen, elevhälsoteamet, förstelärargruppen, ämneslag, arbetslag och med enskilda pedagoger. På det sättet kan vi ständigt förbättra vårt sätt att möta elever med olika behov. Att utveckla former för att inkludera och stärka elever i behov av extra insatser och särskilt stöd, samt hitta former för att stötta elever mot högre mål är en del av det arbetet. Utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande. Vi måste arbeta vidare med att utveckla lärares förmåga att göra elever mer delaktiga i sitt eget lärande i förhållande till ålder och mål. Att hitta fler strategier för att elever ska känna sig mer delaktiga i planeringen av sina studier och därefter bedömning är något vi också behöver utveckla vidare. Utvecklingssamtal där eleven leder samtalet är ett bra sätt men behöver utvecklas ytterligare över hela skolan. Matematikutveckling. I enighet med stadens mattesatsning kommer vi att arbeta vidare med fortbildning av våra lärare som undervisar i matematik. Skolan har två matteutvecklare som leder arbetet. Vi inser att trots årets förhållandevis goda resultat kan vi fortfarande behöva utvecklas. Språkutveckling. Vid våra resultatdialoger framkom det att skolan behöver arbeta mer med läs och skrivutveckling. Skolans förstelärare kommer tillsammans med utvecklingsgruppen att hitta former för detta under läsåret. Normer och värden Utarbeta och implementera plan för att förbättra elevernas studiero. Vi behöver ta fram en plan för hur vi förbättrar elevernas studiero. Till detta läsår har vi arbetat fram en lektionsmodell som lärarna skall följa, "Ängbymodellen". I denna finns rutiner för hur lektioner startar och slutar. Det ingår också hur man går igenom och utvärderar målen med lektionen. Vi vill skapa en tydlighet för eleverna kring vad som gäller och vad man kan förvänta sig som elev på skolan och vilka förväntningar skolan har på eleverna. Fortsätta att utveckla trygghetsarbetet på skolan. En viktig roll för elevråden är framväxten av skolans regler. Vi har även digitaliserat en SID 4 (24) trygghetsenkät vilket gör att vi snabbare kan utvärdera hur eleverna har det. Vi fortsätter också med skolans trygghetsdagar och har för detta läsår representanter från alla skolans arbetslag i trygghetsgruppen. Övriga åtgärder Fortsätta arbete med implementering av fritidshemmets utvecklingsplan. Idag ingår två utvecklingsledare från fritidshemmet i skolans utvecklingsgrupp. Detta för att höja fritidshemmets status och betydelse på skolan. Det ger också större möjlighet att implementera planen på hela skolan. Vi behöver använda arbetsplanen mer konkret i planeringen av verksamheten. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen utvärderas och omarbetas i slutet av varje kalenderår och gäller för nästkommande kalenderår. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var elevhälsoteam, elevråd och pedagoger men också övriga elever i form av kamratstödjarmöten, trygghetsenkäter samt samtal på mentorstid. Fjolårets plan bestod av följande punkter Under punkterna står resultatet av årets arbete 1. Likabehandlingsplanen och trygghetsplanen tas upp i alla elevgrupper och på föräldramöten. - Likabehandlingsplanen har tagits upp på alla stormöten för föräldrar som hållits på skolan. Samt diskuterats i alla mentorsgrupper/klasser. 2. Skolan har en organisation av rastvärdar och matsalsvärdar. Skolan har även extra tillsyn i idrottens omklädningsrum för att förhindra samt upptäcka ev. kränkningar, trakasserier eller diskriminering. - Vi har haft rastvärdar, matsalsvärdar och extra tillsyn i omklädningsrummen vid idrottshallen. Rastvärdar schemaläggs en timme per heltidstjänst och vecka. - Vidare så ligger lärarnas arbetsrum i anslutning till elevernas lektionssalar. Detta gör att det oftast finns vuxna i närheten av alla elever. 3. Alla pedagoger ansvarar för att man i elev/barngruppen för återkommande samtal om stämning och trivsel i elevgruppen. Detta för att upptäcka ev. kränkningar, trakasserier eller diskriminering och otrygga platser på skolan. - Mentorstiden använts kontinuerligt för att prata om trivsel och trygghet. SID 5 (24) 4. Rastvärdarna placeras hela tiden utifrån de områden som upplevs som otrygga för våra elever. Beslut angående en eventuell omplacering tas vid arbetslagsmöten och skolhuskonferenser. - Vi har ett fungerande system för att tydligt kartlägga vart eleverna tycker att det är otryggt, genom trygghetsenkäten. Då vi får indikationer på att någon plats upplevs som otrygg och ser till att ha rastvärdar där. 5. I år 4-9 följer skolan, med utgångspunkt från stiftelsen Friends, en modell med kamratstödjare för att upptäcka eventuella kränkningar, trakasserier, diskriminering och otrygga platser i skolan. Personalen använder delar av metoden Stegvis/SET beroende på gruppens behov. - Vi har arbetat med att vidareutveckla kamratstödjarrollen till att bli en positiv förebild. Genom att låta kamratstödjarna göra samarbetsövningar med sin klass och synas på tillexempel trygghetsdagar. Rollen att vara kamratstödjare ska vara någonting positivt både för den enskilda eleven och för skolan. 7. Vi motverkar aktivt klotter genom en regelbunden städning. - Vi har dagligen städning av skolans lokaler. Vaktmästare har även målat om delar av lokalerna ett flertal gånger per termin för att arbetsmiljön för elever och personal ska vara så god som möjligt. Varje arbetslag har tagit fram en plan med olika ansvarområden för att hålla skolans miljöer trivsamma. 8. Konkreta åtgärder för att upptäcka samt motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Vid förekomst av kränkningar, trakasserier och diskriminering kontaktas mentor för att vidta åtgärder enligt konsekvenstrappan. 9. Mentorerna genomför i början av varje termin en anonym undersökning om språkbruk och klimat i klassen. För våra yngre elever som inte kan läsa eller skriva genomför vi en undersökning muntligt med utvalda frågor från enkäten. - Enkäten uppdaterades under vårterminen 2014 och är numera en enkät som täcker huruvida eleverna känner sig trygga på skolan. Enkäten är sammanställd och analyserad av trygghetsgruppen och EHT. Enkäten genomförs två gånger per termin. 10. Skolan arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt. - Elevhälsoteamet stödjer lärarna i ett inkluderande arbetssätt. 11. Under läsåret utbildar trygghetsgruppen kamratstödjare. - Våra kamratstödjare utbildades. De fick också information om syftet med att vara kamratstödjare. 12. Det finns former för ett faddersystem F-9 och förebyggande trygghetsarbete i ett F-9 perspektiv. SID 6 (24) - Som en del i fadderarbetet har vi några trygghetsdagar per läsår där eleverna är uppdelade i grupper F-9 med syfte att eleverna ska ta nytta av varandras kompetens. Grupperna ska vara de samma under året för att eleverna ska lära känna varandra väl och känna en trygghet i gruppen. Dagarna ska ha olika innehåll och bestå av minst en samarbetsövning. 15. Trygghetsgruppen kommer att få utbildning i en samtalsmodell för mobbingärenden. - Trygghetsgruppen har fått en genomgång av vår samtalsmodell vid mobbningsärenden igen då delar av gruppen är ny. Detta arbete kommer att fortsätta i och med nya medlemmar i gruppen. Under hösten 2014 skall trygghetsgruppen samlas för en heldag tillsammans. Detta för att planera trygghetsdagar men också för att implementera samtalsmodellen för gruppens nya medlemmar. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 97 % 2014 Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 67 % 83 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 72 % 90 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % 91 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 76 % 92 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 98 % 92 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 52 % 80 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 83 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta aktivt mot en minskad ogiltig elevfrånvaro. Förväntat resultat Ogiltig frånvaro för eleverna minskar och vi har fungerande rutiner för uppföljning. SID 7 (24) Arbetssätt - Kontinuerligt följa upp elevernas frånvaro genom registrering i Skolwebben och återrapportering av frånvaron till vårdnadshavare; Alla lärare rapporterar elevernas frånvaro i Skolwebben. Under vårterminen 2014 inför vi MOOF - ett system för rapportering av frånvaro till vårdnadshavare. - Rapportera ogiltig frånvaro samma dag till vårdnadshavarna. - Följa upp ogiltig frånvaro i arbetslagen och på EHT möten. - Arbeta aktivt för att få tillbaka "hemmasittare" till skolan i samverkan med BUP och socialtjänst. Uppföljning En gång per månad gör vi en uppföljning av frånvaroregistreringen i Skolwebben. Mentorer gör regelbundna sammanställningar av elevernas frånvaro och frågan tas upp på arbetslagsmöten och EHT. Resultat Skolans ogiltiga elevfrånvaro är samma som året innan, 2%. Planen var att komma igång med MOOF till vårterminen 2014. Eftersom vi hade svårt att göra vårdnadshavarna aktiva i Stockholms skolwebb så drog detta ut på tiden. Vårt arbete med att få tillbaka "hemmasittare" har annars varit aktivt och framgångsrikt för många elever, mycket på grund av ett gott samarbete med socialtjänsten och BUP. Elevhälsoteamet har också en återkommande punkt gällande elevernas eventuella frånvaro på sin dagordning. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att eleverna ska uppleva en god arbetsro på lektionerna. Förväntat resultat Andel elever som känner att de har arbetsro på lektionerna ökar och närmar sig 100%. Arbetssätt - Vi diskuterar resultat av undersökningen kring arbetsro i arbetslagen, på mentorstimmarna och i elevråd. Tillsammans med eleverna behöver vi komma fram till vad som är orsaken till att elevernas arbetsro störs och vilka åtgärder som ska vidtas. - Lärare och övrig skolpersonal arbetar aktivt för att förbättra arbetsron på lektioner. Att väcka elevernas intresse på lektioner kan leda till förbättrad studiero och även tryggare miljö på skolan. SID 8 (24) - Vi behöver arbeta aktivt med att minska sena ankomster till lektionerna, som oftast stör arbetsro. Vi har infört en schemalagd kvarsittningstimme en gång per vecka för elever i 7-9. Tre sena ankomster resulterar i en timme kvarsittning på skolan med läxläsning. Uppföljning - Uppföljning ska göras regelbundet på mentorstimmen då mentorer diskuterar med eleverna hur man kan förbättra deras arbetsro. - Uppföljning genom elevenkäter Resultat De lägre årskurserna hade mycket goda resultat gällande arbetsro om man jämför med staden. Åk 8 hade också över staden i genomsnitt och ökade sitt resultat i fårhållande till året innan. Lärarnas medvetenhet om detta har lett till bättre resultat även om vi inte är helt nöjda. Införandet av Södra Ängbys lektionsmodell "Ängbymodellen" hoppas vi ska förbättra resultaten för eleverna. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta mot en jämställd skola Förväntat resultat Alla elever ska känna sig trygga och behandlas likvärdigt oavsett kön, ålder, religion och sexuell läggning. Arbetssätt - Vi utvärderar vår Likabehandlingsplan varje år och utifrån utvärderingen görs en revidering. Den reviderade planen implementeras i alla elevgrupper och i personalgrupper. - Lärarna planerar sin undervisning så att det ges lika mycket utrymme för pojkar och flickor för att framföra sina åsikter. Vid grupparbeten tillämpas blandade grupper så långt det går. - Personal på fritidshem och öppen verksamhet planerar sin verksamhet för att motverka traditionella könsmönster. - Trygghetsdagarna genomförs med olika tema och utifrån alla diskrimineringsgrunder. Uppföljning - Trygghetsenkäter och samtal med eleverna. Resultat Utifrån skolans egen trygghetsenkät upplever drygt 90 % av eleverna att de inte någonsin särbehandlats utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det som SID 9 (24) sticker ut något är att fler elever upplever sig diskriminerade för att de är en tjej eller kille eller kommer från ett annat land. Skolan är ganska blandad med elever som har olika kulturell bakgrund. I någon elevgrupp kan vi också se att flickor är i minoritet. Skolans flickor har något högre betyg än pojkarna. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att kontinuerligt förbättra vår skolmiljö så att eleverna ska känna sig trygga och säkra i skolan och på skolgården. Förväntat resultat Andel elever som känner sig trygga och säkra förbättras i alla årskurser. Arbetssätt - Vi arbetar för att barn och föräldrar ska känna sig välkomna Inför start i förskoleklassen och vid övergång till år 4 och år 7 inbjuder vi barn och föräldrar till informationsmöten. När det är klart i vilken förskoleklass sexåringarna ska gå finns det möjlighet för barn och föräldrar att komma till skolan och hälsa på och delta i vissa aktiviteter. Vi organiserar för en kontinuitet för eleverna genom att personal följer med från förskoleklass och uppåt i skolåren. Mottagande lärare i år 4 besöker den blivande klassen under vårterminen. Inför övergång till år 7 får eleverna träffa sina nya klasskamrater och lärare vid besök i den nya verksamheten under vårterminen. Alla nya elever och föräldrar får ett introduktionssamtal i början av den nya terminen. - Vi arbetar för att göra skolan till en trivsam plats För att samarbetet i skolan ska fungera krävs gemensamma förhållningssätt och tydliga regler. Skolans regler har utarbetats i samarbete med barnråd och elevråd. Reglerna är inte många eller komplicerade men de är tydliga och det är allas ansvar att se till att de följs. Klotter och skadegörelse är inte tillåtet. Vi ser till att klotter tas bort och vi har rutiner för hur skadegörelse ska ersättas och repareras. På högstadiet ansvarar varje klass för något klassrum och en del av gemensamma utrymme. Rastvärdar och matsalsvärdar arbetar enligt ett välkänt schema. - Vi samverkar för att förebygga och ingripa mot kränkande behandling. I skolan finns en likabehandlingsplan mot kränkningar. I planen beskrivs skolans arbete för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling och hur man ska gå tillväga för att undvika detta. Det åligger alla i skolan att agera enligt skolans likabehandlingsplan. Det finns en trygghetsgrupp år F-9 inom skolan, med medlemmar från år F-3, år 4-6 och år 7-9. Dessa grupper leds övergripande av biträdande rektor och kurator som är ansvarig för det förebyggande trygghetsarbetet år F-9. Vi arbetar kontinuerligt för att vidareutveckla vårt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande särbehandling. I år 4-9 finns ett system med kamratstödjare. Trygghetsdagar genomförs minst en gång per SID 10 (24) termin. - Vi värnar om säkerheten För att kontrollera den fysiska miljön gör vi kontinuerligt skyddsronder. Likaså gör vi brand- och utrymningsövningar en gång per termin. Alla former av våld och hot om våld polisanmäler vi. Vi gör riskbedömningar inför alla studiebesök och vid andra tillfällen då elever lämnar skolan. - Vi har beredskap för krissituationer I enheten finns en krisgrupp med ett särskilt ansvar för att adekvata åtgärder vidtas vid allvarliga händelser. Skolans rutiner vid olika krissituationer finns nedtecknade i ”Krisberedskap i Södra Ängby skola”. Dokumentet revideras regelbundet. - Vi anpassar lokaler till elevernas behov Hösten 2013 öppnade vi fritidsklubben i skolans regi, samt anpassade lokalerna till F-klasserna inför organisationsförändringen. Vi fortsätter att förbättra skolans miljö så att eleverna får möjlighet att vistas i en trygg miljö efter lektionens slut. Vi för kontinuerlig dialog med SISAB för att förbättra vår fysiska miljö - Vi har rastverksamhet i ljushallen och i matsalen där flera vuxna kan finnas under lunchtider. - Vi samarbetar med närpolis och fältassistener. Resursanvändning - En trygghetsgrupp som består av personal från olika stadier, kurator, skolsköterska och en elevassistent. - Alla lärare har rastvakttid på sitt schema. - Lärare i åk F-3 äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna i matsalen - Alla vuxna i skolan är observanta när det gäller att upptäcka tecken för otrygg miljö, och ingriper vid ev. konflikter - En fritidspedagog ansvarar för rastverksamhet under lunchtid i ljushallen Uppföljning - Trygghetsfrågor behandlas kontinuerligt på klassråd, i trygghetsgruppen, i arbetslag och på arbetsplatsträffar. - Kamratstödjare träffas regelbundet i år 3-9. - Vi genomför utvärderingar under och i slutet av läsåret för både elever, föräldrar och personal. Vi gör utvärderingar genom trygghetsenkäter där vi särskilt undersöker om det finns otrygga platser i skolan och hur eleverna upplever SID 11 (24) skolmiljön. Trygghetsenkäterna följs upp i arbetslagen. - Vi tar upp frågor om fysiska miljön på alla APT och SVG Resultat Resultaten visar att det är en viss spridning mellan hur våra elever upplever sig trygga på skolan. Generellt så ökar tryggheten från förskoleklass upp till åk 5. Från förskoleklass upp till åk 5 ökar siffrorna från 89% till 98% medan det i åk 8 är endast 83% av eleverna som uppger att de känner sig trygga i skolan. Vi har dock en klar ökning av elevernas trygghet sedan förra läsåret. Eftersom många elever kommer till skolan just till högstadiet så antar vi att de lägre resultaten i åk 8 har med detta att göra. Vi kan behöva lägga ner mer aktivitet på att göra eleverna trygga just på högstadiet. Under året utökade vi antalet tjänster på fritids. I och med detta kunde vi också få en bättre täckning på skolgården. Detta kan ha gjort att just de yngre barnen känner sig tryggare på skolan. Allt för många elever på skolan uppger att de inte kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Siffrorna för året är ganska likvärdiga från året innan, klart under vårt årsmål, utom för åk 5 där 76 % uppger att de kan det. Bedömning och analys De redovisade resultaten kring trygghet och studiero visar något bättre resultat i de lägre årskurserna och sämre i de högsta. Däremot har vi inte tagit hänsyn till att elevunderlaget ändrats och att vi har en något större spridning på elevernas bakgrund än tidigare år, vilket framåt måste leda till större variation i arbetet med eleverna. Våra trygghetsdagar är välplanerade och organiserade, men vi har lagt för lite tid på utvärdering, sammanfattning och uppföljning i alla årskurser. Eleverna behöver vara mer involverade i trygghetsarbetet. Mentorerna behöver leda fler samtal i sina mentorsgrupper om hur eleverna själva ser på trygghetsarbetet och vilka insatser som de anser behöver göras. Otydlighet i någon elevgrupp kring vilka mål man arbetar mot och vilka förväntningar man har på sig som elev kan också spela in. Detta läsår inför vi Ängbymodellen som ska hjälpa lärarna med struktur men också eleverna i och med att vi får fastare rutiner kring hur man bedriver undervisning på Södra Ängby skola. Detta kommer ge bäst resultat på högstadiet där också siffrorna är lägre. Under läsåret ändrades också skolans organisation och fick en tydligare stadieindelning. Åk 6 hade tidigare ingått i skolans högstadium men ingår nu i stället i mellanstadiet. Detta borde ha påverkat tryggheten för 6:orna så att de blir mer trygga. Eleverna trivdes också mycket bra i den årskursen 44 av 48 svarade att de trivs riktigt bra i sin klass. SID 12 (24) Skolan måste jobba vidare med rutiner och regler samt vara konsekvent i dessa frågor. Trivselregler och frågor kring förhållningssätt måste på ett bättre sätt förankras hos elever och personal. Vidare arbete med rastvaktsystemet behövs. Alla vuxna i skolan behöver vara mer observanta på vad som händer i skolan och ingripa om detta behövs. Till detta läsår har vi planerat för en rastvärdsgrupp som ska få som ansvarsuppgift att ordna för en bra rastverksamhet på skolan. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 86 % 80 % 2014 Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 94 % 91 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 99 % 95 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 100 % 95 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 94 % 90 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 96 % 91 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 99 % 93 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 92 % 93 % 2014 245 Poäng 225 Poäng 2014 Meritvärde i årskurs 9 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta med elevernas språkutveckling Förväntat resultat Att resultaten på Nationella prov i engelska och svenska förbättras SID 13 (24) Arbetssätt Skolans förstelärare har i uppdrag att arbeta med ämnesutveckling i engelska F-9. Driva och planera ämnesarbete i engelska i 7-9. Driva och ge förslag till hur man kan utveckla ämnet engelska från årskurs 2 och uppåt. Skolans ledningsgrupp arbetar i samverkan med specialpedagoger och övriga lärare för att ett språkutvecklande arbetsätt genomsyrar verksamheten f-9. Vi utarbetar en tydlig plan för arbete med elever som har rätt och behov i svenska som andra språk. Resursanvändning Skolan har anställd en förstelärare i språk som ska leda arbetet med ämnesutveckling F-9 Skolan har två lärare i svenska som andraspråk som arbetar med nyanlända elever och deras språkutveckling. Specialpedagoger tillsammans med lärare gör screening i lägre årskurser kring språkutveckling. Språklärarna genomför LUS i åk 1-6. Uppföljning Analys av resultaten på Nationella prov i Engelska. Analys av resultaten på Nationella prov i svenska. Utvärdering av fokusområden för förstelärares uppdrag. Resultat Vi kan se att vi höjt resultaten i både svenska och engelska för eleverna i de nationella proven. Vi kommer att fortsätta det ingångna arbetet men också koppla på de andra förstelärarna så att vi ser en språkutveckling även i andra ämnen med ett annat språkligt uttryck ÅTAGANDE: Vi åtar oss att följa elevernas kunskapsutveckling och lärande. Förväntat resultat Att vi har kännedom om elevernas kunskapsutveckling och på detta sätt kan stödja lärandet så att alla elevers resultat förbättras. Arbetssätt - kontinuerligt följa elevernas kunskapsutveckling En pedagogisk planering som tydliggör mål, arbetssätt, redovisningsformer och SID 14 (24) olika sätt att visa att målen uppnås presenteras till alla elever i varje ämne . Vi genomför de nationella proven i år 3, 6 och 9. Dessutom kontrollerar vi elevernas läsutveckling under hela skoltiden med hjälp av ett läsutvecklingsschema. Varje lärare genomför dessutom egna kunskapskontroller och gör bedömningar av elevernas kunskapsprogression på många olika varierande sätt. Undervisande lärare dokumenterar elevens utveckling. - lämna skriftlig information i årskurs 1-5 i form av skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner Inför utvecklingssamtalen i årskurs 1-5 samlar vi skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling som både elever och föräldrar får ta del av innan utvecklingssamtalet. Under utvecklingssamtalet görs en individuell utvecklingsplan med fokus på elevens utveckling och lärande. Vi utarbetar en modell för utvecklingssamtal i åk 6-9 så att mentorer skulle kunna genomföra kvalitativa samtal med elever och vårdnadshavare. - hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd Skolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Mentor ansvarar för att anmäla till skolans elevhälsoteam där beslut om vidare utredning eller åtgärder tas. Varje arbetslag har en specialpedagog knuten till sig. Specialpedagogerna och övriga elevhälsoteamet för en regelbunden dialog med lärarna i arbetslaget kring anpassningar och stöd. Elever som riskerar att inte uppnå målen i något eller några ämnen får anpassningar i undervisningen eller vid större behov ett åtgärdsprogram. De elever som av olika skäl behöver arbeta i liten grupp för att få extra stöd och handledning kan i år 6-9 få undervisning i en liten undervisningsgrupp eller studioverksamhet. . De elever som vi tror kan vara hjälpta av mer tid i grundskolan erbjuder vi ett extra år, i samråd med eleven och elevens föräldrar. - vi fortsätter arbeta med projektet Skapande skola, som bidrar till att eleverna uppnår kunskapsmålen. Uppföljning Efter varje arbetsområde gör eleven en egen utvärdering för att se hur målen nåtts och hur eleven kan gå vidare och utveckla sitt lärande. Skolan genomför kontinuerliga utvärderingar av elevers och föräldrars upplevelse av hur skolan stödjer det fortsatta lärandet. Under läsåret och vid läsårets slut utvärderar vi vårt eget arbete i skolan. Resultat Eleverna på Södra Ängby skola når mycket goda resultat under läsåret 2013/2014. Generellt kan vi konstatera att vi ligger över våra prognostiserade årsmål samt ökar våra resultat jämfört med föregående läsår i samtliga indikatorer. Tidigare har det påpekats att Södra Ängby skola borde kunna nå högre resultat med tanke på SID 15 (24) skolans socioekonomiska faktorer. Resultaten borde nu kunna sägas ligga i paritet, eller möjligen över, de förväntade. Skolans meritvärde för åk 9 har stigit de tre senaste åren och ligger nu på 245 poäng. Klart över det förväntade för årskursen då läsåret startade. Vi kan notera riktigt stora ökningar i resultaten för andelen elever som klarade nationella provet i årskurs 3 i både matematik och svenska. I Svenska klarade 100 % av eleverna proven. Vi kan också notera att 98 % elever i åk 6 klarade de nationella proven i engelska. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande Förväntat resultat Att eleverna i större utsträckning vet vad som förväntas av dem. Att eleverna känner att de vet vad de ska kunna i skolans olika ämnen. Arbetssätt Tydliga förväntningar kommuniceras till eleverna. Dessa förväntningar förmedlas dels muntligt och dels skriftligt till både elever och föräldrar. Lärarna gör pedagogiska planeringar som förtydligar vad eleven ska kunna. Lärarna arbetar med att använda elevexempel för att visa på olika kvaliteter i elevernas prestationer. Lärarna samtalar regelbundet med eleverna om mål för lektionen och arbetsområdet. Lärarna strävar efter att i högre utsträckning knyta ihop och förtydliga sambandet mellan undervisning, mål och bedömning. Uppföljning I samband med resultatdialoger med lärare och arbetslag. I samband med arbetslagsmöten. I samband med analys av elev och brukarenkät. Resultat I årskurs fem uppger 84 % av eleverna att de vet vad de behöver kunna för att uppnå målen i de olika ämnena. I årskurs åtta uppger 62 % av eleverna samma svar. Detta är klart över stadens genomsnitt och visar att vi är på rätt väg med våra insatser. Genom att vi nu också genomför elevaktiva utvecklingssamtal och ett system för att utvärdera varje lektion så tror vi att vi kan komma att öka dessa resultat ytterligare. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla elevernas matematikkunskaper SID 16 (24) Förväntat resultat Att elevernas resultat i ämnet matematik förbättras. Arbetssätt Alla lärare som undervisar i matematik från år F-9 genomgår utbildning i matematiklyftet. För att möjliggöra laborativ matematik inför vi halvklasslektioner i matte i de flesta årskurserna. Uppföljning Analys av skolans resultat i matematik utifrån betyg och skriftliga omdömen. Via utvärdering av matematiklyftet. Matematikdiagnoser och screening i matematik genomförs. Resultat Vi gick ner från 99 % godkända elever till 96 % gällande nationella prov och åk 9 från 2013 till 2014. Det är ett resultat vi ändå är oerhört nöjda med då vi såg att de elever som började åk 9 hösten 2013 hade avsevärt mycket lägre utgångskunskaper än året innan. Generellt så fick vi något lägre resultat i matematik på de nationella proven även i åk 6 där vi gick från 100 % till 94% godkända elever, medan vi dock höjde resultaten i åk 3 från 96 % till 99% Vi kommer vi att fortsätta vår satsning på matematik eftersom vi tror att de fortbildningsinsatser vi genomför kommer att fortsätta ge bra resultat. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla skolans kvalitetsarbete på alla nivåer Förväntat resultat Att det finns tydliga rutiner för utvärdering, analys och upprättande av nya mål för skolans utveckling på alla nivåer. Att skolans olika styrdokument såsom arbetsplan, likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning förankras och utvärderas av berörda medarbetare samt elever och föräldrar. Arbetssätt Vi utvecklar skolans årshjul som beskriver kvalitetsarbetet. Vi för regelbundna resultatdialoger med undervisande lärare kring elevernas kunskapsresultat och framgångrika arbetssätt. Vi förankrar kvalitetsredovisning och arbetsplan hos skolans personal. Vi förankrar och för dialog med elever och föräldrar om skolans likabehandlingsplan. Styrdokumenten blir en levande del i skolans arbete med att utveckla kvaliteten. SID 17 (24) Uppföljning I samband med analys av elev- och brukarundersökning. Resultat All pedagogisk personal från skola och fritids, i alla årskurser, har genomfört en resultatdialog med ledningsgruppen. Medverkande har också elevhälsoteamet varit. Där har vi utvärderat betygsresultaten, brukarenkäter, trygghetsenkäter, arbetsplanen och målen i likabehandlingsplanen. I vår samverkansgrupp har vi också tydliggjort ett årshjul som i sig garanterar att vi följer upp alla aspekter av skolans arbetsmiljö. Likabehandlingsplanen har alla klasser aktivt arbetat med Bedömning och analys Skolan har under flera år haft ett mycket aktivt implementeringsarbete med LGR 11 samt bedömning och betygsättning på ett generellt plan. Något vi tror kan ha bidragit till förbättrade resultat. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har också bidragit till det förbättrade resultatet. Vi har utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer av behov. Skolan har under läsåret 2013/2014 också utvecklat arbetet med att skriva handlingsplaner för elever som behöver extra anpassningar. På detta sätt har vi kunnat, och kommer att kunna stödja, elever i behov av anpassningar mot ett förbättrat resultat. Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar fortsätter under kommande läsår. Utifrån vår arbetsplan kan vi göra följande analys av våra resultat. Vi har under läsåret 2013/2014 arbetat kontinuerligt med att regelbundet följa elevernas kunskapsutveckling genom utvärderingar, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Vi ser bland lärarna en frekvent användning av olika metoder där eleverna får möjlighet att ge återkoppling, feedback och utvärdera sina kunskaper. Vi har anledning att tro att detta skapar en känsla av att eleverna i högre utsträckning är delaktiga i sin egen kunskapsutveckling, något som rimligen borde bidra till ett ökat resultat. En aktiv diskussion kring det inkluderande arbetssättet kan möjligen ha påverkat resultatet för elever i behov av extra anpassningar samt bedömning och betygsättning på ett generellt plan. Vi har bjudit in till föreläsningar som vidgat personalens syn på olika funktionshinder. Vi har också utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer av behov. Skolans har under läsåret 2013/2014 också utvecklat arbetet med att skriva pedagogiska utredningar där mentor och specialpedagog samverkar. På detta sätt har vi kunnat stödja elever i behov av särskilt stöd mot ett förbättrat resultat. SID 18 (24) Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätter under kommande läsår. Under året har många av lärarna på skolan utbildats i Learnify, ett interaktivt pedagogiskt verktyg där läraren ges möjlighet att kommunicera med eleverna även utanför klassrummet, via mobilen eller datorn hemma. Eleverna kan ställa frågor till läraren. Läraren kan presentera mål, lektionsupplägg och ibland även filmer som gör undervisningen tillgänglig för eleverna även när de vill träna hemma efter skolan. Detta kan absolut ha bidragit till de förbättrade resultaten. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 84 % 95 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 62 % 95 % 2014 Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 69 % Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 53 % 70 % 2014 Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 89 % 80 % 2014 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att alla elever får reflektera över sitt eget lärande. Förväntat resultat Skolans elever ska bli medvetna om sitt eget lärande vilket i sin tur leder till högre meritvärden. Arbetssätt I den dagliga undervisningen stimuleras eleverna till att reflektera över sitt lärande och hur de lär sig bäst. Det sker genom kommunikation mellan pedagog och elev. Eleverna har inflytande på val av arbetssätt, enskilt eller grupp, val av källor, informationsinhämtning och hur de ska bearbeta informationen. Sedan får de vara med och påverka hur deras kunskaper kan redovisas. Det finns tydliga pedagogiska planeringar eller motsvarande med bedömningsmatriser som SID 19 (24) presenteras inför de olika arbetsområdena. Efter avslutat arbetsområde utvärderas området med betoning på det egna lärandet och den enskilda elevens utveckling. I samband med utvecklingssamtalen lyfts frågan om elevens lärande i ett trepartssamtal (elev, förälder och mentor) Resursanvändning Arbetet sker inom undervisningen av läraren, mentorn och andra stödfunktioner (specialpedagog, kurator osv) på skolan Uppföljning Uppföljning av åtagandet sker i samband med att arbetsområden avslutas, och på utvecklingssamtalen. Stadens brukarundersökning som görs en gång per läsår ger också indikatorer Resultat Skolan har utarbetat metoder för elevaktiva utvecklingssamtal, något som rimligen måste göra dem mer medvetna om sin egen progression i de olika ämnena. Under året har vi också utarbetat en lektionsmodell som vi kallar "Ängbymodellen" I den framgår att alla pedagoger skall utvärdera lektionens mål efter varje lektion. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att alla elever har goda kunskaper om vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Förväntat resultat Eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena för att nå läroplanens mål. Arbetssätt Tydliga förväntningar kommuniceras till eleverna. Dessa förväntningar förmedlas dels muntligt men även skriftligt till både elever och föräldrar. Skolan utvecklar ämnesarbetet och under det kommande läsåret syns det speciellt inom matematiken. Inför varje arbetsområde ska det finnas tydliga planeringar med matriser som lärarna kommunicerar med elever och föräldrar. Resursanvändning Undervisande lärare och mentorer har huvudansvaret för sina respektive grupper. Skolan har även en förstelärare och 2 matteutvecklare som stödjer personalen i det här arbetet. SID 20 (24) Uppföljning Genom stadens brukarundersökning, samtal med elever och föräldrar. Resultat Vi har generellt sätt något högre siffror än i staden som helhet när man frågar om eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Vi arbetar vidare med att utveckla skolans pedagogiska planeringar så att alla elever vet vad de behöver kunna som ett nästa steg. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att föräldrar och barn har ett reellt inflytande över fritidshemmets innehåll och verksamhet. Förväntat resultat Att en större andel föräldrar i år 2 är nöjda med elevernas inflytande på fritidsverksamheten Arbetssätt Verksamheten planeras och utvärderas på ett strukturerat sätt tillsammans med eleverna. Det sker genom att följa skolans arbetsplan för fritids och de mallar som finns för planering och uppföljning. Verksamheten tar sin utgångspunkt i den konkretiserade arbetsplanen med 4 "hörnstenar" Skolan och fritids knyts närmare varandra för att ta del deras olika kompetenser. Resursanvändning Omsorgspersonalen planerar och utvärderar gemensamt aktiviteter utifrån strukturen som finns där eleverna finns med som en naturlig del. Uppföljning 2 gånger per år följer skolan själv upp sin arbetsplan för fritids genom en enkät till föräldrarna. Eleverna har regelbundna muntliga och skriftliga utvärderingar tillsammans med pedagogerna. Utveckling Skolans arbetsplan för fritidshemmet håller på att implementeras efter att den har tagits fram det senaste året. Resultat Här ligger vi klart under stadens resultat som helhet. Eftersom pedagogerna har dagliga möten med eleverna där de ges möjlighet till att påverka aktiviteterna så måste vi också kommunicera detta på ett bättre sätt med vårdnadshavarna. SID 21 (24) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att föräldrarna för de yngre åldrarna är medvetna om vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Förväntat resultat En högre andel föräldrar vet vad deras barn behöver utveckla i skolan. Arbetssätt Tydlig kommunikation om vad eleverna arbetar med i skolan. Det sker kontinuerligt via veckoinformation mellan hemmet och skolan. Via utvecklingssamtalen förmedlas skolans syn på deras barns utveckling och behov. Vi kommer att arbetar mer med elevexempel för att visa på förmågor som vi anser eleverna behöver utveckla för att skapa förståelse hos föräldrarna. Resursanvändning Det sker genom den vanliga kommunikationen mellan skolan och hemmet. Resultat Här har vi lyckats bra. Vi ligger en bra bit över staden som snitt. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att genomföra regelbundna klassråd utifrån frågor som är aktuella för eleverna själva. Förväntat resultat Alla elever är medvetna om att de har ett reelt inflytande på sin skolsituation. Arbetssätt Klassråd genomförs regelbundet i alla klasser. Varje månad träffas elevråden i de olika skolåren. Resursanvändning Mentorerna ansvarar för att genomföra klassråden i sina grupper. Respektive bitr. rektor ansvarar för att elevråden träffas i enlighet med åtagandet. Uppföljning På elevråden följs det upp att eleverna har klassråd varje vecka och att det handlar om aktuella frågor för eleverna. Resultat Klasserna har haft regelbundna klassråd på sin mentorstid enligt elevråden. Skolledningen är sen representerad på de olika elevråden så eleverna har en direkt SID 22 (24) kanal till skolledningen något som gynnar elevernas möjlighet till direkt inflytande. Bedömning och analys Skolans arbete med elevaktiva utvecklingssamtal där eleverna får ta ett större eget ansvar för sin kunskapsutveckling kan bidra till att vi ligger ganska bra gällande elevernas inflytande på sin kunskapsutveckling. För att kunna planera och hålla det samtalet så måste de vara pålästa och insatta i kunskapsmål och förmågor och sin egen nivå i relation till dessa. När vi också får till gemensamma utvecklingssamtal med lärare och fritidspedagoger så hoppas vi att föräldrarna genom dessa också ska få en bättre bild över hur skolans fritidshem arbetar med elevernas utveckling. Många av skolans lärare är också aktiva i olika sociala medier där man samtalar om lässtrategier, och förmågor i de olika ämnena. Detta har höjd den pedagogiska diskussionen på skolan och förväntas göra det ytterligare. John Hatties, Dylan Williams och andras forskningsresultat är väl förankrade hos pedagogerna. Det finns en annan medvetenhet på skolan idag kring vad det är som skapar lärande. Därför är också skolans pedagogiska planeringar mer tydliga för eleverna kring vad de förväntas kunna, något som är mycket viktigt för att de ska lära sig ordentligt. Eftersom barnen dagligen har samlingar på fritidshemmet där de få tycka och ha synpunkter kring aktiviteterna så tror vi att vi på ett bättre sätt måste kommunicera med vårdnadshavarna om att så är fallet. Skolan har också återkommande föräldraråd där vårdnadshavarna till barn i årskurserna 1-3 träffas tillsammans med skolledningen. Här ges möjlighet till att ge synpunkter på verksamheten men också förslag på inriktning. Kanske att vi i framtiden får se till att fritidspedagogerna också deltar i dessa möten så att det blir en mer direkt koppling till fritids verksamhet. Genom att lärarna på lågstadiet kontinuerligt bloggar och beskriver sin verksamhet där så har också vårdnadshavarna en stor möjlighet att följa sina barns kunskapsmål. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Vid skolinspektionens besök på skolan hösten 2013 framkom att eleverna på skolan upplever att lärarna är kunniga och engagerade och att eleverna lär sig mycket. SID 23 (24) Skolan har också resultat som till hög grad och i de absolut flesta fall ligger över staden och riket som helhet. Ser man även till skolans socioekonomiska status så blir resultaten ännu bättre. Inför läsåret 2013-2014 befarade vi att avgångseleleverna skulle lämna skolan med många elever som inte skulle klara betyg för att komma in på gymnasiet. Detta gjorde att vi lade stora speciallärarresurser på dessa elever. Resultatet blev att vi, trots vår oro, lyckades mycket väl med årskursen. Alla lärare som undervisar i matematik har också ingått i matematiklyftet. Genom detta så har lärarna utvecklat sin undervisning i matematik men också infört ett systematiskt arbetssätt där man lär av varandras erfarenheter och resultat. I skolans lågstadium och mellanstadium där många av lärarna också undervisar i andra ämnen har detta också utvecklat undervisningen generellt. Skolans högstadium har också plats för fler elever per årskurs än de andra stadierna. Det innebär att skolan tar in många elever med olika skolbakgrund till högstadiet, något som berikar skolan på flera sätt och utmanar pedagogerna att bredda sin repertoar av undervisningsmetoder. Att det kommer många nya elever som inte känner varandra och har olika skolkultur i bagaget gör att vi måste vara vaksamma på elevernas trygghet som bara knappt ligger över staden som helhet. Bra är att pedagogernas arbetsrum ligger i anslutning till undervisningssalarna. Det gör att det oftast finns vuxna där eleverna vistas. Vi fortsätter också att utveckla skolans fritidshem. Pedagogerna har höga krav på sig själva och sin verksamhet vilket har lett till att många har upplevt arbetet tungt. Vi har därför under läsåret ökat personalbemanningen på fritidshemmet för att kunna fortsätta att hålla kvaliteten. Arbetslaget f-3 har dock varit lite för stort för att få till ett bra samarbete mellan pedagogerna. Det har också varit svårt att hitta forum för lärare och fritidspedagoger att tillsammans utveckla sitt samarbete. Prioriterade åtgärder för utveckling Till läsåret 2014-2015 har skolan bildat nya arbetslag med färre pedagoger och elever. Detta hoppas vi ska kunna resultera i ett ännu bättre samarbete mellan skola och fritids på lågstadiet något som vi vill prioritera. Skolledningen har ett behov av att, tillsammans med pedagogerna, kontinuerligt identifiera utvecklingsbehov och tillsammans hitta strategier för att föra skolan mot ännu bättre resultat. Utvecklingsgruppen har precis bildats bestående av samordnare från de olika arbetslagen. Vi vill på detta sätt också skapa en kultur på skolan av att vi tillsammans, ledning och pedagoger, strävar åt samma håll. Vi vill att skolan på alla nivåer systematiskt ska utveckla och utvärdera sina arbetssätt. Ett sätt att göra det på är att vi nu, en gång i månaden, har utvecklingsmöten i alla arbetslag där en specialpedagog, tillsammans med pedagogerna, formulerar ett mål för det gemensamma arbetet som sen systematiskt utvärderas efter att alla genomfört det man kommit överens om. SID 24 (24) Skolan fortsätter med matematiklyftet även detta läsår. Vi ser ett behov av att arbeta med elevernas förmåga att läsa och skriva. Skolans förstelärare kommer under detta läsår att ha ett fokus på att skapa forum för lärarna att hitta former för att utveckla dessa förmågor i alla ämnen. Skolans arbete med elever som behöver extra insatser behöver systematiseras. Vi kommer att fortsätta att implementera de handlingsplaner för insatser som skolan tog fram under vårterminen, så att de blir ett naturligt verktyg för alla pedagoger, I vårt arbete med extra insatser så har vi också prioriterat att lärarna kan lägga ut resurstid i sina egna klasser. Detta gör att de får möjlighet att undervisa elever enskilt eller i mycket små grupper. Detta kan vara ett sätt att få pedagogerna mer medvetna om vilka behov och lärstrategier olika elever har. Vi vill öka elevernas studiero och känsla av att veta vad de behöver kunna för att utvecklas mot högre mål. Det tänker vi göra genom att försäkra oss om att alla pedagoger använder Ängbymodellen. Ett gemensamt lektionsupplägg som ska vara tydligt för alla elever. Eleverna skall känna igen sig på alla lektioner och också på varje lektion få veta vad de förväntas lära sig. För att ytterligare stärka elevernas inflytande på skolan planerar vi för att utbilda elevskyddsombud. Kvalitetsredovisning upprättad av Jan Aronson Rektor, Södra Ängby skola Blackebergsvägen 100 168 51 Bromma Tel: 08-50807610 Mail: [email protected] Bilagor 2014 Handlingsplan Ogiltig frånvaro 2014 Likabehandlingsplan 2014407 slutgiltig Handlingsplan för Läs och skrivsvårigheter Modell för lektion på Södra Ängby skola Handlingsplan för Neuropsykiatriska svårigheter