Historia 1-2 för lärare
History 1-2
Högskolepoäng: 60 hp
Kurskod: 6HI000
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. Institutionen för
ekonomisk historia och Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen
medverkande.
Huvudområde: Historia
Nivå: Grundnivå
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå
Betygsgrader: Underkänd. Godkänd, Väl godkänd
Utbildningsområde: Humanistiskt 75%, Undervisning 25%
Kursen ges inom ramen för lärarprogrammet.
1. Beslut om fastställande
Kursen är inrättad av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och
kursplanen har fastställts 2006-10-30 att gälla från ht 2007. Reviderad 2008-03-27.
2. Innehåll
Kursen innehåller 6 moment. Kursen är upplagd så att de lärare som läser med inriktning
mot grundskolans högre årskurser skall kunna läsa termin 1, d v s moment 1- 3, 30 hp och
därmed få de kunskaper och färdigheter som behövs för undervisning upp till åk 9. Termin
två är till för gymnasielärarna och övriga blivande grundskollärare som läser med inriktning
mot högre årskurser. De läser moment 4-6. I kurstillfällen som är förlagda till campus
ingår obligatorisk bibliotekskunskap.
Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp.
Chronological overview – ancient, early modern and modern history
Momentet inleds med en kortare introduktion kring historieämnet (historiemedvetande,
historiebruk, källkritik och historiska begrepp) och ämnets plats i undervisningen i
grundskola och gymnasium. Momentet är i övrigt kronologiskt upplagt, men tar även upp
grunderna i hur historiska fenomen kan analyseras. Under momentet ges även en
historiedidaktisk grund inför den första VFU-perioden.
Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (historien
fram till första världskriget) som är nödvändig för undervisning i historia och utveckla
förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet
omfattar. Syftet är även att förbereda de studerande inför den första VFU-perioden.
Mom 2: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 6 hp
School-based studies
Undervisningen under momentet är förlagd 3 veckor till skolmiljö. Under momentet
skall de studerande systematiskt förberedas för en kommande yrkesverksamhet. Det
innebär att de både självständigt och under handledning får omsätta kunskaper från
universitetsutbildningen i praktisk yrkesutövning. Detta sker genom att de studerande
får följa lokala lärarutbildare (LLUare) i deras undervisning och även genomföra egen
undervisning. Under denna första VFU-period ligger fokus på historielektionen.
Momentets övergripande syfte är att de studerande skall introduceras i rollen som
historielärare och utveckla grundläggande förmåga att leda historieundervisning.
VFU ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive genomförandet av lektioner,
auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad
till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med sin handledare planera VFU så att
arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring.
Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp.
Chronological overview – contemporary history.
Momentet är kronologiskt inriktat, men med möjlighet till fördjupning efter de
studerandes egna val. Fördjupningen skall redovisas som en enskild rapport.
Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (1900talets historia) som är nödvändig för undervisning i historia och utveckla förmågan att
göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar.
Syftet är även att utveckla de studerandes förmåga att självständigt söka kunskap på
vetenskaplig grund och därigenom öka förmågan att handleda elever i deras
självständiga arbete att söka kunskap.
Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp
Thematic studies: ancient, early modern and modern history.
Momentet är en tematisk fördjupning under vilket fokus ligger på att ytterligare
utveckla förmågan att göra analyser, bedriva källkritik och utveckla förmågan att
bedöma vad som är vetenskapligt. De studerande ges tillfälle att komma i kontakt med
primärt källmaterial och historievetenskapliga avhandlingar eller forskningsrapporter.
Momentet skall även uppmuntra till självständigt läsande av historisk litteratur. I
momentet ingår en övning i muntlig presentation och en introduktion i undervisning
utanför skolmiljön.
Momentets övergripande syfte är att fördjupa det historiska ämneskunnandet, utveckla
förmågan att analysera historiska fenomen, och forskningen kring dessa, samt
uppmuntra till ett livslångt lärande. Syftet är även att förbereda de studerande inför den
andra VFU-perioden.
Moment 5: Verksamhetsförlagd utbildning 2, 9hp
School-based studies
Undervisningen under momentet är under 5 veckor förlagd till skolmiljö. Under
momentet skall studenterna systematiskt förberedas för en kommande yrkesverksamhet.
Det innebär att de både självständigt och under handledning får omsätta kunskaper från
universitetsutbildningen i praktisk yrkesutövning. Detta sker genom att studenten får
följa lokala lärarutbildare (LLUare) i deras undervisning och även genomföra egen
undervisning. Under denna andra VFU-period ligger fokus på ett helt arbetsområde.
Momentets övergripande syfte är att studenterna skall stärkas i rollen som historielärare
och vidareutveckla förmågan att självständigt leda historieundervisning.
VFU ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive genomförandet av lektioner,
auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad
till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med sin handledare planera VFU så att
arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring.
Moment 6: Fördjupning 2 — Samtidshistoria, 6hp
Thematic studies: contemporary history
Momentet är en fördjupning av olika problem i 1900-talets historia. Under moment ges
de studerande möjlighet att välja områden för ytterligare enskild fördjupning. Varje
studerande skall skriva en historiografiskt inriktad uppsats (enklare forskningsläge). I
momentet ingår en introduktion till hur film kan användas i undervisningen.
Momentets övergripande syfte är att fördjupa det historiska ämneskunnandet
(samtidshistoria), utveckla förmågan att självständigt analysera historiska fenomen och
forskningen kring dessa samt utveckla förmågan att i den kommande undervisningen
handleda elever i deras självständiga sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig
grund.
3. Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande:
inhämtat ämneskunskaper för att kunna undervisa i högre årskurser i grundskolan
eller ge behörighet till Historia 3 för lärare (61-90 hp) med sikte på undervisning i
gymnasieskolan.
utvecklat förmåga att på ett grundläggande sätt analysera historiska problem och
förståelse för varför detta är centralt för den egna undervisningen i ämnet. I detta
ingår
att kunna praktisera och förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt är
att kunna belysa historia ur olika perspektiv t.ex. makt-, genus-, aktörs-,
struktur-, miljö, mikro- och makroperspektiv
att ha förmågan att identifiera och analysera historisk förändring (brott eller
kontinuitet, olika orsaksförklaringar)
att kunna genomföra historiska jämförelser
att ha grundläggande förståelse för vad olika historiesyn innebär
att utveckla en källkritisk medvetenhet och en kunskap om källkritiska
begrepp och metoder
att kunna behärska centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse
att kunna anlägga och förstå vad ett historiografiskt perspektiv är
kunna självständigt söka kunskap och ha utvecklat förståelse för vikten av ett
livslångt lärande och kunskapsinhämtande inom ämnet
uppvisa grundläggande förmåga att led historieundervisning med gott omdöme i
relationen till eleverna och med ett tydligt intresse för elevernas lärande
känna till sitt uppdrag som historielärare och de styrdokument som formulerar
detta uppdrag och kritiskt kunna granska och förhålla sig till detta uppdrag
kunna formulera mål för den egna historieundervisningen och praktiskt organisera
undervisningen (metoder och pedagogiska hjälpmedel) för att uppnå dessa mål
kunna bedöma konsekvenserna av olika undervisningsval och samtidigt bedöma
elevernas prestationer i ämnet
kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet och göra
medvetna etiska ställningstaganden i urvalet av undervisningsinnehåll och
undervisningsmetoder för att kunna ta hjälp av historieämnet i en strävan att stärka
demokrati, jämställdhet och jämlikhet vilket inte minst innebär att elever skall ta
avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling
på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som
historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem samt historielärarens
roll för skapandet av en medvetenhet om det förflutna (historiemedvetande)
Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp
Chronological studies – ancient, early modern and modern history
Studenten ska efter att ha avslutat moment 1:
övergripande kunna redogöra för historien från de tidiga flodkulturerna fram till
tiden för första världskriget med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia.
grundläggande kunna analysera historiska fenomen: se historisk förändring (brott
eller kontinuitet), genomföra enklare jämförelser, anlägga olika perspektiv, insikt i
enklare historiska begrepp, enklare diskussioner kring historiesyn och slutligen
grundläggande källkritik
ha grundläggande kunskaper om historielärarens uppdrag (styrdokument) och hur
mål för den egna undervisningen kan formuleras samt grunder i hur
historieundervisningen kan organiseras i första hand i avseende på den enskilda
historielektionen
visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på
lämpligt sätt främst med avseende på en enskild historielektion
ha grundläggande kunskaper i provkonstruktion
Mom 2: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 6 hp
Studenten ska efter att ha avslutat moment 2:
ha kunskap om historieämnets innehåll i grundskolans senare år eller i gymnasiet
ha kunskap om de olika uppdrag som ingår i lärarrollen
ha visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt analysera och
strukturera detta på lämpligt sätt med avseende i första hand på en enskild lektion
kunna formulera mål för den egna historieundervisningen i enlighet med gällande
styrdokument och finna lämpliga metoder och läromedel för att undervisa mot
uppsatta mål i första hand med avseende på en lektion
kunna redovisa sina didaktiska val och reflektera över den egna undervisningen och
utvärdera konsekvenserna av olika undervisningsval för eleverna
visat förmåga att med gott omdöme leda, bemöta och interagera med elever
kunna reflektera över förutsättningarna för historieundervisningen i skolan
kunna reflektera över sin identitet som historielärare — börja skapa en lärarroll
ha visat ansvarskänsla för den egna undervisningen och elevernas lärande
Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp.
Chronological overview – contemporary history
Studenten ska efter att ha avslutat moment 3:
övergripande kunna redogöra för 1900-talets historia med fokus på europeisk och
svensk-nordisk historia
visat förmåga att analysera historiska händelser och skeenden
utvecklat sin källkritiska förmåga
självständigt kunna författa en rapport
visat förmåga att i den kommande undervisningen handleda elever i deras
självständiga sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig grund
Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp
Thematic studies: ancient, early modern and modern history
Studenten ska efter att ha avslutat moment 4:
ha fördjupade kunskaper om valda problem i äldre, tidigmodern och modern
historia
kunna läsa historisk litteratur på ett vetenskapligt sätt och visat färdigheter i att
uppfatta olika perspektiv och historiesyner.
visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på
lämpligt sätt med avseende på både en enskild historielektion och ett större
arbetsområde
visat insikter i hur undervisning kan bedrivas utanför skolmiljön
Moment 5: Verksamhetsförlagd utbildning 2, 9 hp
Studenten ska efter att ha avslutat moment 5:
kunna formulera mål för den egna historieundervisningen i enlighet med
gällande styrdokument och finna lämpliga metoder och läromedel för att
undervisa mot uppsatta mål med avseende på ett helt arbetsområde
visa förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt analysera och
strukturera detta på lämpligt sätt med avseende både på den enskilda
historielektionen och ett helt arbetsområde
kunna redovisa sina didaktiska val och reflektera över den egna undervisningen
och utvärdera konsekvenserna av olika undervisningsval för eleverna
uppvisa förmåga att med gott omdöme leda, bemöta och interagera med elever
kunna reflektera över sin identitet som historielärare och analysera sin egen
utveckling
utveckla förmåga att bedöma elevernas prestationer
uppvisa ansvarskänsla för den egna undervisningen och elevernas lärande.
Moment 6: Fördjupning 2 — Samtidshistoria, 6 hp
Thematic studies: contemporary history
Studenten ska efter att ha avslutat moment 6:
självständigt kunna analysera historiska fenomen och forskningen kring dessa.
ha grundläggande kunskaper för att i den kommande undervisningen kunna
handleda elever i deras sökande efter historisk kunskap på vetenskaplig grund.
ha fördjupat sina kunskaper i samtidshistoria.
4. Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet för högskolestudier samt SV B/Sv2 B, Historia A och
Samhällskunskap A.
5. Undervisningens uppläggning
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppövningar. De
studerande organiseras under första momentet i studiegrupper som både får arbeta under
eget ansvar och under lärares medverkan. De studerande skall under kursens sista moment
(moment 3 alternativt moment 6 beroende på studiegång) genomföra ett personligt samtal
med kursansvarig. Inbjudna gästföreläsare skall kunna komplettera den vanliga
undervisningens perspektiv.
Under VFU råder obligatorisk närvaro motsvarande heltidstjänstgöring vid den skola
studenten är placerad på. Undantag från detta kan göras om särskilda skäl föreligger, men
beslutas alltid av examinator. Obligatorisk närvaro gäller på övriga moment för seminarier,
muntliga redovisningar, didaktiska övningar och universitetsförlagda skriftliga
examinationer. Dessutom gäller obligatorisk närvaro för annan undervisning om detta
anges i schema samt vid den avslutande terminsutvärderingen.
6. Examination
Under kursen tillämpas olika examinationsformer. Ett syfte med detta är att de studerande
skall bli förtrogna med olika examinationsformer som en del av deras utbildning till lärare.
Examinationsformer som används är skrivsalstentamen, muntlig tentamen, seminarier,
rapportskrivning, muntliga presentationsövningar, skriftliga inlämningsuppgifter. På kursen
ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg
på kursen Historia 1-2 för lärare (60 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som
ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl
godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 40. För betyget godkänd som
slutbetyg på kursen Historia 1 för lärare (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment
som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia 1 krävs betyget väl godkänt
på 20 hp.
Den verksamhetsförlagda undervisningen examineras vid bägge tillfällena genom skriftliga
uppgifter och dokumentation i portfölj. Portföljdokumentationen ska spegla hela det
verksamhetsförlagda momentet och de erfarenheter studenten gjort under momentet. Vid
ett av tillfällena sker dessutom examination i samband med att studenten håller lektion. Till
grund för betygsbeslutet ligger både innehållet i momentbeskrivningen och de mål som
formulerats för kursen.
Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två
gånger har underkänts i prov har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära
att annan examinator utses för att bestämma betyg.
7. Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av den betygsättande läraren. När det
gäller tillgodoräknande av hel kurs beslutas detta av Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig på
Lärarutbildningens
studerandeexpedition.
Blankett
för
tillgodoräknande:
www.umu.se/blankett/SA
8. Kurslitteratur
2007-11-12
Moment 1: Kronologisk översikt 1: äldre, tidigmodern och modern
historia, 15 hp.
Kronologiska delen:
Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till
nutid—
renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005.
Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Lund 2001.
Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under
1200 år.
Studentlitteratur, Lund 1997.
Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 17202000.
Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006.
Lindkvist, Thomas, Sjöberg, Maria, Det svenska samhället 800-1720: klerkernas och
adels
tid. Lund 2003.
Magnusson, Thomas. Europa i Världen ca 1700-1900, Almqvist & Wiksell 2000.
McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of
World
Societies. Boston: Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition).
Rystad, Göran. Europa i Världen ca 1500-1700, Almqvist & Wiksell 2000.
Metodövningar:
Ulvros, Eva Helen, Genusrelationer i familjebrev, Genusperspektiv i
historia. Metodövningar (Magnus Perlestam red.), Lund 2001.
Thomas Lindkvist (red.) Metodövningar i historia 2, Lund 1996.
Historiedidaktik:
Hermansson Adler, Magnus. Historiedidaktikens grundstenar, Stockholm, 2004.
Styrdokument: Lpo 94, kursplaner. (www.skolverket.se)
Moment 3: Kronologisk översikt 2: Problem i 1900-talets historia,
9 hp
Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till
nutid—
renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005.
Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under
1200 år.
Studentlitteratur: Lund 1997.
Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 17202000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006.
Johansson, Alf W, Den nazistiska utmaningen. Aspekter på andra
världskriget, Tidens förlag. 5:e uppl. Stockholm. 2000.
Karlsson, Klas-Göran, Europa och världen under 1900-talet, A & W,
Stockholm 1995. 291 s.
McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of
World
Societies. Boston, Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition).
Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Studentlitteratur 2001.
Rapport
Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar.
Studentlitteratur. Lund 1998.
Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia,
15 hp
Olika beroende på vilka fördjupningar som ges.
Exempel på fördjupningslitteratur:
Antiken och medeltiden
Harrison, Dick. Stora döden, Stockholm 2000.
Nordberg, Michael. Den dynamiska medeltiden, Stockholm 1987 (eller senare
utginingar).
eller
Hagerman Maja. Spåren av kungens män : om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet
mellan vikingatid och medeltid, Stockholm 1999.
Harrison, Dick. Jarlens sekel, Stockholm 2002.
eller
Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Stockholm 1997.
Nordberg, Michael. I kung Magnus tid : Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374,
Stockholm 1995
eller
Nordberg, Michael. Profetens folk : stat, samhälle och kultur i islam under tusen år,
Stockholm 1988.
Read, Piers Paul. Tempelriddarna, Stockholm 2003.
Tidigmodern historia
Norrhem, Svante. Kvinnorna vid maktens sida 1632-1772, Lund 2007.
Englund, Peter. Poltava, Stockholm 1988.
eller
Larsson. Lars-Olov. Gustav Vasa. Landsfader eller tyrann?, Stockholm 2002.
Ylikangas, Heiki. Klubbekriget, Stockholm 1999.
eller
Hochschild, Adam. Spräng bojorna, Stockholm 2006.
Nessén, Runo. Vinden från väst, Stockholm 2007.
eller
Dekker, Rudolf & Van de Pol, Lotte. Kvinnor i manskläder, Stockholm 1995.
Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro, Lund 2002.
Laven, Mary. Nunnorna i Venedig, Lund 2002.
Imperialismen
Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering,
Stockholm
2002.
Historiska avhandlingar (någon av dessa)
Liliequist, Jonas. Brott, synd och straff. Tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700talet.
(säljs som stencil)
Harnesk, Börje. Legofolk, Umeå 1990. (säljs som stencil)
Andersson, Åsa. Ett högt och ädelt kall, Umeå 2002. (säljs hos sekreteraren)
Villstrand, Nils Erik. Anpassning eller protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av
fotfolk till den svenska krigsmakten 1620-1679, Åbo 1992.
Temaveckan
Sjögren, Eva och Lundström, Catarina. Historia på riktigt! - arkivpedagogik i praktiken.
Skånes arkivförbund 2001.
Vikström, Marie-Christine (Lotta). ”INDIKO”, opublicerat examensarbete, Umeå
universitet
Institutionen för historiska studier, vt-2002. (säljs hos sekreteraren)
Moment 6: Fördjupning 2: samtidshistoria, 6 hp
Olika beroende på vilka fördjupningar som ges. Exempel på fördjupningslitteratur:
Centraleuropa och Balkan
Gerner, Kristian, Centraleuropas historia, Stockholm 2004.
Ash, Timothy Garton, Samtidens historia, Stockholm 2000.
Sovjetstatens historia
Karlsson, Klas-Göran. Terror och tystnad, Stockholm 2003.
Folkmord/rasfrågor
Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia, Stockholm 2005.
Tydén, Mattias & Broberg, Gunnar. Oönskade i folkhemmet, Stockholm 2005.
Globalisering
Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas (2004), Tillväxt, stagnation kaos, en
institutionell studier av underutvecklings orsaker och utvecklingens möjligheter, 2:a
uppl. SNS förlag.
Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm 2002.
Hirst/Thompson. Globalization in questian, Malden Mass, 1999. (finns att köpa på
Ekonomisk historia, eventuellt en svensk version)
Kvinnor intar manliga domäner — konflikter och konsekvenser på politikens,
arbetsmarknadens och idrottens arenor
Florin, C., Sommestad, L., Wikander, U. Kvinnor mot kvinnor: Om systerskapets
svårigheter. Stockholm 1999
Östberg, K. Efter rösträtten: Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet.
Eslöv 1997
Olofsson, E. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och
kvinnorna under 1900-talet. Stockholm 2001
Globalisering
9. Ev. föreskrifter vid övergångar
Inga
10. Ev. övriga föreskrifter
I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans
med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans
med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av
utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i
att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av
lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de
studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen.
Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00
