Barn, föräldrar och pedagoger ska känna att de har

Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Brunna förskolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2016
Grunduppgifter
Ansvariga för planen:
Carina Säll Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola
Helena Lindblom Stamvägens förskola, Sara Dundergård Gröna Lunds förskola
Vision:
På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande
behandling. Vi lever våra värden, där olikheter är en tillgång och en förutsättning för vårt
medskapande av samhällets grundläggande demokratiska värden.
Planen gäller från:
2016-01-15
Planen gäller till:
2017-01-15
Barnens delaktighet:
Barnen har varit delaktiga genom våra observationer av verksamheten, kartläggningar,
samt via intervjuer. Vi har också haft möten och reflektioner i olika små och stora
gruppkonstellationer, kring likabehandlingsfrågor. Vi har fört dialog kring varför man
ska vänta på sin tur, varför man inte ska slåss osv. samt hur man kan göra istället.
Barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag.
Under hösten 2015 jobbade förskolan i ett gemensamt projekt kring barnkonventionen,
tillsammans med de kommunala förskolorna. Projektet ” Lika Olika” belyste frågor som
berörde att pojkar och flickor har samma rättigheter och lika värde, samt rätten att
uttrycka sin mening och få den respekterad.
Arbetet utmynnade i en gemensam utställning på Galleri Utkiken, Ekerö bibliotek, av
och med barn från de kommunala förskolorna i Ekerö kommun.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Vårdnadshavares delaktighet:
Förskolan har tidigare bjudit in vårdnadshavarna till en utbildning via Friends. Enheten
kommer fortsätta erbjuda vårdnadshavarna vidare utbildningar/föreläsningar kring
likabehandlingsfrågor.
Vi har haft utvecklingssamtal mellan pedagog och vårdnadshavare, samt fört
gruppdiskussioner kring trygghetsperspektivet på gemensamt kvällsmöte.
Vi har haft möten med föräldrarådet, kring frågor om likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarna får också månadsbrev kring barnets verksamhet, samt kontinuerliga
informationsbrev från enhetschefen.
Personalens delaktighet:
De flesta medarbetarna på enheten har genomgått en utbildning från Friends.
Ansvarsgruppen för likabehandlingsplanen har deltagit i en utbildning med
Diskrimineringsbyrån. Enhetens pedagoger har också deltagit i en utbildning kring
Genus och Jämställdhet, tillsammans med Niklas Brånn, enhetschef och genuspedagog.
Medarbetarna har fått fortbildning kring kränkande behandling, tillsammans med
Johanna Stjernlöf, utvecklingsledare i kommunen.
Pedagogerna har gjort kartläggningar på respektive avdelning, samt observationer,
dokumentationer och reflektioner kring den dagliga verksamheten.
Vi har arbetat kring olika begrepp och förhållningssätt i olika gruppkonstellationer,
både på möten på den egna förskolan samt på gemensamma möten i enheten.
Uppföljning och utvärdering sker vid enskilda samt gemensamma möten i enheten.
Förankring av planen:
Barnen: Genom att ge tillbaka dokumentationerna till barnen och reflektera kring dem
tillsammans.
Pedagoger: Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar,
genomför och utvärderar vår verksamhet, samt den pedagogiska miljön. Alla pedagoger
är delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring
innehållet. Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på
arbetsplatsträffar.
Vårdnadshavare: Planen kommer att läggas ut på kommunens hemsida. På föräldrarådet
presenterar samt reflekterar vi tillsammans kring planen.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Utvärdering och Redogörelse
Beskriv hur fjolårets plan utvärderats:
Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten. Detta
skedde först i arbetslaget, för att sedan jobbas vidare med, tillsammans med alla
pedagoger på förskolan och enheten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Pedagogerna på förskolan samt enhetschefen, har varit delaktiga i utvärderingen av
likabehandlingsplanen.
Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och
sedan tagit med oss detta till våra egna utvärderingar. Vi har fört dialog kring, trivsel,
trygghet, jämställdhet och kränkande behandling, med både barn och pedagoger, men
också med vårdnadshavare på olika möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till
grund för utvärderingarna av vårt arbete.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Insatser:
 Arbetat i pedagoginitierade/spontana smågrupper, utifrån olika kompetenser och
intressen, med fokus på processer.
 Observera, dokumentera och reflektera kring vårt förhållningssätt och
utformandet av verksamheten, samt vårt pedagogiska uppdrag.
 Observera, dokumentera och reflektera kring barnens dagliga verksamhet, med
hjälp av olika verktyg.
 Positiv förstärkning - Det vi förstärker blir det mer av.
 Fortsätta utveckla organisationen kring var vi pedagoger ska vara under dagen
och i vilka aktiviteter.
 Ge barnen verktyg för att skapa förståelse kring verbala begrepp och uttryck som
tex ”Då får du inte komma på mitt kalas”, ”då är inte du min kompis.
 Reflektera kring (och förändra) miljö och material utifrån tanken att det ska vara
möjligt att Förhandla och Sammarbeta.
 Genom pedagoginitierade aktivitetar, öka förståelsen för att sitt eget handlande
bidrar till klimatet i gruppen (du har rättigheter, men också skyldigheter).
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Resultat:
I intervjuer med de äldre barnen har vi sett vilka miljöer de upplever som tillgängliga,
trygga och intressanta att vara i på förskolan. Genom observationer har vi sett vilka
miljöer och aktiviteter de yngre barnen ser som trygga och intressanta. Utifrån detta har
vi förändrat i de miljöer som barnen inte känt sig trygga i- eller inspirerats av. Vi har satt
upp riktlinjer för att skapa en organisation där vi pedagoger mer systematiska befinner
oss på olika platser tex på gården, för att vara mer nära i situationer som uppstår. Detta
har gett bättre förutsättningar för att alla barn ska känna sig trygga/sedda och nyfikna på
att delta i verksamheten på förskolan.
Verktyget pedagogisk dokumentation har hjälpt oss pedagoger och barnen att minnas
och diskutera det vi varit med om under dagen. Fokus har legat på att lära sig uppskatta
varandras kompetenser, förmågor och olikheter som ngt positivt. Detta är något vi
behöver fördjupa oss i ännu mer för att få verktyget att bli ännu mer befäst i våra rutiner.
Genom att vi har arbetat i mindre grupper, har det varit lättare för alla, både flickor och
pojkar, att göra sin röst hörd och samtidigt utveckla sin förmåga att lyssna och ta in
andras åsikter. I de mindre grupperna har det också varit lättare att samtala och
reflektera kring tex rättvisa/orättvisa, för att ge begreppet en djupare och mer
mångfasetterad innebörd. Det har också skapat bättre förutsättningar att förstå sin egen
roll och sitt eget ansvar, vilket har lett till att de inte skyller på varandra i samma
utsträckning som förr.
Med olika verktyg för kommunikation, som exempelvis iPad, drama och skapande, dvs
100-språkligheten, har vi skapat ett värde kring det vi uttrycker och förmedlar till
varandra. Genom, detta har vi vidgat perspektiven och möjligheterna till att uppleva
andras tänkande som en tillgång till sitt eget. Det ger också fler verktyg i hur sociala
relationer kan hanteras och uppstå vilket kan skapa fler möjligheter till relationer med
varandra och olika material.
Olika pedagoginitierade aktiviteter, har bidragit till att öka förståelsen för hur det egna
handlandet bidrar till gruppens klimat. Ex på sådan aktivitet: Barnen sitter runt ett bord
och målar på varsitt papper, på given signal byter barnen plats och målar vidare på
annans bild (du ger förtroende för kamraten att måla på din bild, samtidigt som du själv
målar på kamratens bild med respekt)
Förändringarna i miljön och valet av material, har bidragit till att barnen har fått bättre
förutsättningar att sammarbeta, förhandla och se varandras olikheter som en tillgång.
Genom våra observationer och dokumentationer har vi fått syn på hur olika barnen syns
i verksamheten. Vi har mycket kunskap kring vad verksamheten behöver erbjuda för att
se till varje barn, men behöver fler verktyg för hur vi ska organisera verksamheten och
hur vi dokumenterar, så att ALLA barn får bli sitt bästa jag oavsett könsnormer, etnisk
tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas
lika värde.
Vi har även sett en ökad medvetenhet hos pedagogerna, kring hur konkreta åtgärder ger
resultat.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Årets plan ska utvärderas senast:
2016-11-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Genom reflektioner kring dokumentationer, observationer och kartläggningar som gjorts
under året. Detta kommer att ske på gemensamma möten i enheten, samt på den egna
förskolan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Carina Säll, Förskolechef
Främjande insatser
Namn:
Främja olikheter som tillgång
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Mål och uppföljning:
Barn, föräldrar och pedagoger ska känna att de har lika rättigheter och möjligheter på
våra förskolor, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller ålder, samt att de ska känna sig trygga och sedda i vår miljö
och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det positiva i
det och att våra olikheter blir en tillgång i verksamheten. Alla vårdnadshavare ska känna
sig trygga med att lämna sina barn på förskolan.
På APT eller fortbildningsdagar i juni samt september, följs likabehandlingsarbetet upp.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Insats:
Barnen: Vi jobbar i olika fasta och spontana smågrupper, under dagen, utifrån ett
processinriktat arbetssätt, där barnen får tillgång till olika barn, vuxna, intressen och
kompetenser. Detta för att berika och synliggöra olikheterna. Vi bygger den pedagogiska
miljön så barnen kan mötas i små grupper, där olikheter mellan barnen, pedagoger,
intressen och material berikar lärandet samt främjar olikheten som tillgång.
Pedagoginitierade aktiviteter utgår från "de 100 språken", dvs mångfald i material och
metodologiska strategier. Pedagoger och barn för ständigt dialoger kring det positiva i att
vara olika.
Ett konkret material vi köpt in är ”Alfons vänskapslåda”, från Friends.
Pedagoger: Vi jobbar utifrån tanken om ”positiv förstärkning”. Det vi förstärker blir det
mer av. Vi gör regelbundna observationer och dokumentationer som ligger till grund för
reflektioner i arbetslaget, på förskolan och i enheten. Vi för ständiga reflektioner kring
förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn utifrån olikheter som tillgång, vilket vi också
har som en stående punkt på möten. Vi arbetar med att ständigt fördjupa våra
kunskaper kring likabehandlingsfrågor, som rör könsnormer, etnisk tillhörighet,
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde.
I enheten finns en ansvarsgrupp för arbetet kring likabehandlingsplanen.
Ansvarig:
Förskolechef Carina Säll, tillsammans med Lisa Andersson Brunna förskola
Helena Lindblom Stamvägen, Sara Dundergård Gröna Lund.
Datum när det ska vara klart:
2016-11-30
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Vi har jobbat med DO´s Husmodell för förskolan, för att få syn på var/vad barnen väljer
att göra, utifrån ett trygghetsperspektiv och ett genusperspektiv.
Kontaktbarometern i barngrupperna, i syfte att få syn på hur mycket, samt vilken typ av
kontakt vi pedagoger har med varje barn.
Observationer, dokumentationer och reflektioner i arbetslag och i enheten.
Vi har använt oss av observationsmallar, för att ser över utbudet av avdelningarnas
material, så som utklädningskläder och barnböcker. Detta för att få syn på vilken
verksamhet vi erbjuder, utifrån områdena könsnormer, etnisk tillhörighet,
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde.
Föräldramöte med diskussionsfrågor utifrån kommunens föräldraenkät, med fokus på
likabehandlingsfrågor.
Intervjuer med barnen kring bla Trygghet och Allas lika värde.
Reflektioner kring våra rutiner, begrepp och information.
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen:
De äldre barnen har intervjuats kring trygghetsfrågor, miljön och intressen. Varje
avdelning skriver månadsbrev till vårdnadshavarna och enhetschefen skriver och skickar
ut föräldrabrev kontinuerligt, där arbetet med likabehandlingsfrågor lyfts fram.
Dokumentationer är tillgängliga på väggar, i pärmar och via det digitala verktyget
Förskoleappen.
Vi har haft olika möten med vårdnadshavare, med diskussionsfrågor utifrån kommunens
föräldraenkät, med fokus på likabehandlingsfrågor.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Resultat och analys:









Att barnen "syns" i olika stor utsträckning i verksamheten.
Att barn, föräldrar och pedagoger behöver jobba mer med begreppet "olikheter
som tillgång", så att vi tydligare lever våra värden i den dagliga verksamheten.
Att pojkar och flickor till viss del väljer olika material och miljöer.
Att barnen behöver uppleva andras tänkande som en tillgång till sitt eget.
Att vi behöver reflektera kring olika material, samt den pedagogiska miljön,
utifrån områden som rör könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller ålder.
Att pedagogerna behöver kontinuerlig fortbildning, samt att vi för ständiga
dialoger kring kränkande behandling, utifrån diskrimineringsgrunderna, som rör
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
ålder.
Att vi i samband med svenska traditioner behöver bli bättre på att belysa hur
traditioner firas i andra kulturer.
Pedagogerna behöver arbeta mer ur ett normkritiskt perspektiv.
Vissa miljöer behöver förändras, så att alla barn har tillgång till hela
verksamheten.
Förebyggande åtgärder
Namn:
Olikhet är positivt!
Områden som berörs av kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Mål och uppföljning:
Alla barn, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, ska känna sig trygga och sedda i vår
miljö och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det
positiva i det. Vi ska arbeta med verktyget pedagogisk dokumentation i större
utsträckning i verksamheten, bla med hjälp av det digitala verktyget Förskoleappen.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Utvärdering sker genom kontinuerliga observationer samt reflektioner varje vecka, kring
dessa. Särskild vikt läggs vid barnens interaktion med material och miljö och hur det
bidrar till varje barns möjlighet att ”bli så mycket som möjligt”, samt hur alla barn blir
synliggjorda i verksamheten.
Riskområden
Mål
Konkret åtgärd
När
Utvärdering
Vem ansvarar
Vissa platser ute
på gården
upplevs som
otrygga
Varje barn ska
känna trygghet
och lust att
utvecklas och
utforska vår
utemiljö.
Några pedagoger
har ”stationer”
de ansvarar för
och andra
ambulerar på
gården.
Varje dag
Varje avdelning
ansvarar för sin
station och att de
har någon som
ambulerar på
gården.
Flickorna på
avd Igelkotten
väljer inte
legorummet i
samma
utsträckning
som pojkarna.
Hemvrån på avd
Ekorren lockar
endast ett fåtal
barn.
Alla barn ska ges
samma
möjligheter att
utforska
materialet.
Ändring av miljön
pågår
Vissa miljöer
upplevs som
otrygga för våra
yngsta barn.
Alla barn ska
känna sig trygga
och sedda i
miljön
Valet av det
pedagogiska
materialet, ex
böcker,
utklädningskläder har inte
förankrats i
diskrimineringsgrunderna i
tillräckligt stor
utsträckning.
Vid planering av
verksamheten
fastnar vi i
”sanningar” och
generella
normer
Diskrimineringsgrunderna ska
ingå i
utformandet av
miljö och
material
Sortera legot och
göra det mer
inbjudande och
tydligt.
Göra omgivande
miljö mer
lockande.
Flytta hemvrån
till ett större
rum, mer
centralt, där
pedagogerna har
större möjlighet
att delta.
Pedagogerna
organiserar sig i
miljön utifrån
resultatet i
kartläggningarna
samt trygghetsperspektivet.
Reflektionsverktygen
behöver
förtydligas
utifrån
diskrimineringsgrunderna
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/möten.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/ möten.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/möten.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/ möten.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/ möten.
Bli mer
normkritiska i
våra reflektioner
kring
verksamheten.
Ställa mer
kritiska frågor
kring våra
”sanningar” och
normer.
På våra
gemensamma
reflektioner
Alla pedagoger
Jämställdhesperspektivet
syns inte alltid i
reflektionerna
på våra möten
och i
verksamheten.
Alla barn ska
behandlas
likvärdigt och
utifrån den de är,
oberoende av
kön och annan
bakgrund.
Reflektionsverktygen
behöver
reviderar och
förtydliga
jämställdhetsperspektivet
Revidering sker
under våren
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/möten.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer av
verksamheten
på reflektionsträffar/möten.
Alla barn ska ges
samma möjlighet
att utforska
materialet och
miljön.
Ändring av miljön
pågår
Upprättande av
Organisationsschema
pågår
Reflektionverktyg
upprättas under
våren
Datum när det ska vara klart:
2016-11-30
Alla pedagoger
på avdelningen.
Alla pedagoger
på avdelningen.
Alla pedagoger
på avdelningen.
Likabehandlingsgruppen
Likabehandlingsgruppen
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Rutiner för akuta situationer
Policy:
Att alla signaler rörande trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling
tas på allvar oavsett om det sker mellan barn-barn, vuxna-barn eller vuxen-vuxen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Vi sprider oss på gården för att vara närvarande och därigenom förebygga trakasserier
och kränkande behandling. I verksamheten inomhus delar vi upp oss mellan rummen
och har god uppsikt över barnen. Vi organiserar oss så att två pedagoger ansvarar för den
planerade aktiviteten och en pedagog är "löpare" och har till uppgift att ansvara för det
praktiska runt omkring, så som konflikter eller toalettbesök.
Genom observationer och reflektioner tillsammans i arbetslaget, kartlägger vi
verksamheten, utifrån vilka risker ser vi i olika situationer och aktiviteter.
När vi arbetar med frågor utifrån diskrimineringsgrunderna, gör vi det ur ett
normkritiskt perspektiv, dvs ställer frågor som utmanar de gängse normerna.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
Avdelningspedagogerna, Avdelningsansvariga, Samordnare, Förskolechef
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av barn eller personal:
Interna rutiner
 Medarbetaren som iakttagit kränkningen, har skyldighet att följa upp händelsen
med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på nästa
arbetsplatsträff.
 Vid misstänkt kränkning informeras förskolechef. Förskolechef skall i sin tur
anmäla till huvudman (Barn och utbildningsförvaltningen) som är skyldig att se
till att ärendet utreds skyndsamt. Vid behov upprättas en särskils pedagogisk
handlingsplan/åtgärdsplan.
 Förskolechef tillsammans med berörda pedagoger avgör om barnets föräldrar ska
informeras. Om så är fallet träffas förskolechef, inblandade pedagoger samt
föräldrar och reder ut det inträffade.
 Uppföljningssamtal hålls, och då bestäms om nytt åtgärdsprogram ska upprättas
eller om ärendet avslutas.
 Om kränkningen inte upphör ansvarar förskolechef för att arbetsrättsliga
åtgärder vidtas i enlighet med gällande regler och avtal.
Brunna förskolan plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Kommunala rutiner
 Anmälningsplikten till huvudmannen gäller alltså Ekerö kommuns förskolor och
skolor samt annan verksamhet1 (enligt 25 kap. skollagen). Huvudmannen är i det
här fallet Barn och utbildningsnämnden med nämndkontoret som
tjänstemannastöd.
 Rektor eller förskolechef ska omgående anmäla till huvudmannen om kränkning
eller misstänkt kränkning inträffat och inleda en utredning.
 Anmälningar, utredningar och uppföljningar handläggs av utvecklingsledare på
nämndkontoret och registreras i kommunens ärendehanteringssystem.
 Varje vecka träffas nämndkontor och produktionsledning för avstämning
avseende de aktuella ärendena.
 Nämndkontoret sammanställer anmälningarna och presenterar regelbundet
detta i Barn- och utbildningsnämnden. Utifrån de resultat som uppnås behöver
en diskussion föras om kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för
verksamheten.
Rutiner för uppföljning:




En likabehandlingsplan upprättas varje år.
På varje APT upprättas en punkt; kränkande särbehandling, där varje kränkning
som dokumenterats mellan barn tas upp och gås igenom.
På arbetsplatsens reflektionsmöten varje vecka, reflekterar pedagogerna runt
observationer och dokumentationer i syfte att kartlägga nuläget i barngruppen
(vad ser vi? Hur går vi vidare?).
Vid akuta situationer ansvarar avdelningsansvarig samt enhetschef för att möte
upprättas med berörda parter, samt att adekvata åtgärder genomförs och följs
upp.
Rutiner för dokumentation:



Pedagogerna observerar och dokumenterar i verksamheten utifrån adekvat
handlingsplan.
Kränkande behandling dokumenteras på en särskild blankett och ges till
förskolechef.
Den dokumentationen följs sedan upp på adekvat sätt (se rutiner för att utreda
och åtgärda...)
Ansvarsförhållanden:
Enligt skollagen 6:e kapitlet, samt i diskrimineringslagen, är personal i förskolan som får
kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra
informationen vidare till huvudmannen.
Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (2 §), öppen förskola (3 §), öppen
fritidsverksamhet (4 §), omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.
1