Nyanlända
barn/elever
& Riktlinjer
Jaana Sandberg, utvecklingsledare
Center för Skolutveckling
Utbildningsförvaltningen
Oktober 2016
Vad vet vi om de nyanlända
barn/eleverna?
En heterogen grupp
Många av eleverna förlorar kunskap och tid
En organisatorisk lösning passar inte alla
Studiehandledning en central resurs för lärande
Alla lärare behöver kompetens kring nyanlända barn/elevers lärande
2
Vem är det vi pratar om?
”[…] att gå i en förberedelseklass för att sedan integreras i ordinarie
klasser, att brottas med svenska glosor och grammatik och att
fortfarande kämpa med att erövra modersmålet, att umgås med gamla
och knyta kontakter med nya kamrater, att hantera skolans och
föräldrarnas krav och förväntningar och samtidigt få lov att vara barn.”
Bunar, N. (2010: 45)
Nyanlända och lärandeEn forskningsöversikt
om nyanlända elever
i den svenska skolan.
3
4
Behörighet till gymnasieskolan 2016
Födda i Sverige. Behörigheten ökar från 90,2 till 91,2 procent.
Invandrat före ordinarie skolstart. Behörigheten ökar från 86,0 till 88,8
procent.
Invandrat och börjat i årskurs 1-5. Behörigheten ökar från 71,7 till 74,0
procent.
Invandrat och börjat i årskurs 6-9. Behörigeten ökar från 26,0 till 30,0
procent
Okänd bakgrund. Behörigheten har minskat från 13,1 till 3,6 procent.
5
Riktlinjer ur ett rättighets- och
inkluderingsperspektiv
Respektera, Skydda, Infria rättigheter
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn
och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som
möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare.
(SFS 2010:800, 4§)
6
Mer än miniminivå?
- Vad är det vi vill?
Att stärka rättighetsperspektivet i förskolan/skolan. Att infria nyanländas
rättigheter har avgörande betydelse för barnen/eleven och dess familj,
men också för Göteborgs strävan att vara en socialt hållbar stad för
alla.
Att ytterligare utveckla en inkluderande och likvärdig förskola/skola som
i hög grad fungerar för alla barn/elever, oavsett deras bakgrund. Alla
former av barnens/elevers olikheter utmanar skolans struktur, kultur
och dess kompetens. Samtliga strategiska områden berörs.
Att öka professionaliseringen: Definierade begrepp och riktlinjer kan
bidra till gemensam förståelse och gemensamt språk i staden.
Att utveckla en tydlig gemensam grund för fortsatt utveckling av
organisatoriska, pedagogiska och relationella förutsättningar som
gynnar nyanlända barn/elevers lärande.
7
Framgångsfaktorer för nyanlända
elevers lärande
på huvudmanna- och skolenhetsnivå
Riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och
utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än
svenska
•Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras
som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
•Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika
försättningar och behov
•Strategier för kompetensutveckling
Källa: Skolverket
8
Framgångsfaktorer för nyanlända
elevers lärande
på skolenhetsnivå
Samsyn i förhållningssätt
Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar
Förutsättningar för elevens sociala delaktighet
Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande
En inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och
erfarenheter
Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det
bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov
Källa: Skolverket
9
Framgångsfaktorer i undervisningen
Eleverna möts av/erbjuds
höga förväntningar
kvalificerad andraspråksundervisning
språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning
möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt
studiehandledning på modersmålet
Modersmålsundervisning
Källa: Skolverket
10
Språk- och kunskapsutveckling
För att nyanlända elever snabbt ska komma vidare i sin kunskapsutveckling i
alla ämnen behöver undervisningen utformas utifrån elevernas förutsättningar
och behov.
Genom bl.a. studiehandledning på modersmålet kan nyanlända elever fortsätta
med en åldersadekvat kunskapsutveckling utan att studierna försenas i väntan
på att eleven lär sig svenska.
Insatser för att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att
den stöder elevernas kunskapsutveckling.
Nyanlända elever lär sig sitt andraspråk samtidigt som de undervisas på detta
språk i ämnesundervisningen. Därför bör all undervisning genomsyras av
språkutvecklande ämnesundervisning för att öka de flerspråkiga elevernas
förutsättningar att klara av utmaningen att parallellt utveckla kunskaper i det
svenska språket och kunskaper i skolans olika ämnen.
Ur: Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för
elever med annat modersmål än svenska 2016-2019 (U2015/3356/S)
11
Verksamhet som präglas av
interkulturellt förhållningssätt
Göteborgs stads riktlinjer för nyanl ända
Reviderade riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning
http://centerforskolutveckling.goteborg.se/files/Reviderade%20riktlinjer%20nyanlanda%20Gbg
%20stad.pdf
13
KONTAKT: Jaana Sandberg
Center för skolutveckling
Utbildningsförvaltningen
Göteborgs Stad
[email protected]
