Plan mot diskriminering och
kränkande behandling för skola och
fritidshem.
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Alfaskolan är en fristående grundskola inom koncernen Academedia, och ligger under Pysslingen
förskolor och skolor AB. På skolan går 411 elever från förskoleklass till årskurs 9 och här arbetar 45
medarbetare. Skolan har ett fritidshem, med avdelningarna Fisken och Vågen, som erbjuder
fritidsverksamhet för våra 136 elever i årskurs F-3.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
Den här planen gäller för Alfaskolan och Alfaskolans fritidshem och är giltig under perioden
2016-08-24– 2017-09-30.
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Som hjälpmedel för att kartlägga trygghet, trivsel och studiero på skolan använder vi oss av
Academedias årliga kundundersökning samt en trygghetsenkät, utformad av Alfaskolans
Elevhälsoteam.
I förra årets Plan för diskriminering och kränkande behandling valde vi att arbeta med de frågor
som utmärkte sig med lägst trygghetsvärden i våra mätningar. Nedan följer en redogörelse av
dessa områden, de planerade åtgärderna samt utvärdering av åtgärderna.
1
Omklädningsrummen vid vår idrottshall: Detta har visat sig vara en viktig fråga, särskilt för de
yngre eleverna på skolan. I trygghetsenkäten framkom att 10 % av eleverna i de lägre årskurserna
kände sig otrygga i omklädningsrummen.
Åtgärd: Våra idrottslärare fick i uppdrag att se över och skriva ned sina rutiner för att trygga
eleverna vid ombyte före och efter idrottslektion.
Utvärdering: Frågan om tryggheten i omklädningsrummen är ständigt på agendan på
elevhälsoteamets möten, samt bland pedagogerna. Vi har under året hittat flertalet lösningar för
att eleverna ska känna sig tryggare och inte känna sig utelämnade. I vissa klasser, där vi
uppmärksammat att detta är ett problem bland eleverna, har vi haft idrottslärare eller klasslärare
med i omklädningsrummen. Detta har fungerat bra. Dock visade det sig i förra årets
trygghetsenkätresultat att 12 % av eleverna i årskurs F-3 fortfarande känner sig otrygga i
omklädningsrummen och detta kommer därför fortsätta att vara ett av skolans
utvecklingsområden när det gäller tryggheten på skolan. Se vidare under rubriken ”Resultat av
årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av kartläggningarna”.
Fotbollsplanen: 10 % av eleverna i de lägre årskurserna och 6 % av de äldre eleverna kände sig
otrygga på fotbollsplanen.
Åtgärd: Med vetskapen om att fotbollsplanen är en plats på skolgården där många elever samlas
och där det kan uppstå konflikter har denna plats fortsatt prioriterats av våra rastvakter. Vi
beslutade att varje rast rikta minst en vuxen mot fotbollsplanen, för att öka tryggheten där.
Utvärdering: Fotbollsplanen fortsätter att vara en av de platser på skolgården där eleverna känner
sig som mest otrygga. Vi har sett att konflikter och bråk i samband med fotbollsplanen minskar när
vi har en rastvakt riktad till planen. Dock har vi, i perioder, inte haft tillräckligt många rastvakter
utomhus för att ha en stationerad vid fotbollsplanen. Detta kommer därför fortsätta att vara ett av
skolans utvecklingsområden när det gäller tryggheten på skolan. Se vidare under rubriken
”Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av
kartläggningarna”.
Skolkorridorerna: Ett område vi valde att prioritera var tryggheten i skolans korridorer. Detta då
7 % av de äldre eleverna, i trygghetsenkäten, svarade att de kände sig otrygga där.
Åtgärd: Fler synliga vuxna i korridorerna.
Utvärdering: I trygghetsundersökningen framkom att skolkorridoren fortfarande är en av de
platser på skolan där eleverna känner sig som mest otrygga. Detta kommer därför också fortsätta
att vara ett av skolans utvecklingsområden när det gäller tryggheten på skolan. Se vidare under
rubriken ”Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av
kartläggningarna”.
Kunskapen om vart man vänder sig när man upplever sig kränkt: Det visade sig att 6 % av
eleverna inte visste hur eller till vem man skulle vända sig om man upplevde sig kränkt på skolan
och att 9 % inte visste vem de skulle prata med om något händer på väg hem från skolan.
Åtgärd: För att öka denna kunskap planerades åtgärden att, i början av terminen, sätta upp
förenklade versioner av Planen för diskriminering och kränkande behandling i samtliga klassrum.
Det sattes även upp låsta brevlådor i trapphuset samt utanför kuratorsrummet, där eleverna
kunde lämna meddelanden för att komma i kontakt med skolkurator.
Utvärdering: Alla klasser har, sedan skolstarten 2015, en inplastad plansch uppsatt på synlig plats i
klassrummet med skolans regler. Det finns också en kortversion av Planen mot diskriminering och
2
kränkande behandling, och till vem på skolan man kan vända sig om man känner sig kränkt eller
diskriminerad. Under höstterminen 2015 gick även hela EHT-teamet ut i samtliga klasser och
presenterades sig.
Kommunikation till föräldrar och elever: Trots mycket goda NKI-värden de senaste åren såg vi ett
behov av att se över hur vi kunde bli bättre på att nå ut med information till föräldrar och elever.
Åtgärd: För att man som vårdnadshavare skulle ha insyn, och känna sig insatt i det som händer i
skolan, har rektor skrivit månadsbrev. Dessa brev har syftat till att sprida kunskap bland
föräldrarna kring det som är aktuellt på skolan. Rektorn har även varit ute i vissa klasser och mött
elever och föräldrar och haft diskussioner utifrån deras önskemål. I föräldrarådet pågår ett arbete
för att sprida ett positivt engagemang bland fler föräldrar.
Utvärdering: Rektorsbrevet har skickats ut till vårdnadshavarna i samband med pedagogernas
veckobrev. Både rektor och pedagoger har fått positiv respons på detta och det kommer att
fortsätta under läsåret 2016-2017. Då kommer rektorsbrevet att finnas tillgängligt i schoolsoft.
Lägre värden än förväntat på någon specifik fråga i vår kundundersökning kommer generera i
samtal med föräldragruppen och ett förtydligande av eventuella frågetecken. Vad gäller
föräldrarådets arbete har vi under året sett att de tagit ett större ansvar i att skapa positivt klimat
bland andra föräldrar.
Rastvakter: För att bibehålla en trygg atmosfär för eleverna även när de har rast skulle vi fortsätta
se över vårt rastvaktschema kontinuerligt.
Åtgärd: Tydligare rastvaktområden samt lyfta frågan på fritids- och lärarkonferenser.
Utvärdering: Vi kan se att det behövs ytterligare struktur och planering kring rastvaktschema och
placering av rastvakter. Under förra läsåret uppstod situationer där vi hade för få rastvakter ute på
skolgården. Detta är ett område som behöver ses över även detta år och förbättras. Se vidare
under rubriken ”Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån
resultatet av kartläggningarna”.
Trygghetsenkäten: Skolans trygghetenkät har utförts en gång per läsår under tidigare år och har
skett på höstterminen. Detta för att, på ett anonymt sätt, fånga upp de områden som eleverna
upplever som mindre trygga, samt för att se vart vi lyckats skapa miljöer där eleverna känner sig
trygga och trivs. Under förra läsåret diskuterades trygghetsenkäten i vårt elevhälsoteam och vi
kom överens om att göra den ännu bättre.
Åtgärd: Uppdatera trygghetsenkäten till att inrymma alla delar av elevernas skoldag.
Utvärdering: Under höstterminen 2015 uppdaterades trygghetsenkäten, både för de äldre och de
yngre eleverna. Eleverna i årskurs 4-9 gör numera enkäten digitalt. De yngre eleverna, i årskurs
F-3, får fortfarande enkäten i pappersform. Båda enkäterna har omarbetats för att kännas mer
lättillgängliga och begripliga. Enkäten för de äldre eleverna inbegriper numera fler frågor kring
kränkande behandling och särbehandling utifrån bland annat kön, etnicitet, religion och
funktionsnedsättning. Då vi har en mycket hög närvaro av eleverna på Alfaskolan är bortfallet i
enkäten endast ett fåtal elever. Vi kan se, utifrån enkätsvaren samt i återkopplingen från både
lärare och elever, att den nya formen på enkäten är bättre och mer givande att svara på.
ACT-utbildningar: ACT står för Acceptance and commitment therapy och är en terapiform som
ofta används vid terapeutisk behandling. ACT används även inom arbetslivet och är en
framgångsrik metod i behandlingen mot stress och psykisk ohälsa. För att ytterligare arbeta för
3
välmående bland våra elever, samt för ett gott arbetsklimat, var planen att utbilda delar av
personalen i ACT.
Åtgärd: Under höstterminen 2015 deltog flertalet medarbetare i en ACT-kurs som Pysslingens
samordnande psykolog höll på skolan. Kursen var 6x2 timmar. Delar av elevhälsoteamet gick
samma kurs på Academedias huvudkontor och skolans kurator har, under vintern 2015-2016, gått
en vidareutbildning som kursledare i ACT för ungdomar.
Utvärdering: De medarbetare som deltog i ACT-kursen var mycket nöjda med kursen och de
kunskaper de fått. Dels kunskaper att använda sig av för sitt eget välmåendes skull, men även att
tänka på och använda sig av i arbetet med eleverna.
Skolans kurator påbörjade under hösten 2015 en ACT-kurs för ungdomar på skolan. Det var dock
inte möjligt att lägga kursen på skoltid, vilket ledde till ett ganska stort bortfall. Istället har
skolkuratorn implementerat delar av ACT i olika gruppverksamheter på skolan, samt i individuella
samtal med elever som upplever stress och psykisk ohälsa. Detta arbete kommer att fortsätta då
det, av elevhälsoteamet, upplevs som en framgångsrik metod i att motverka stress och psykisk
ohälsa bland våra elever.
Utvärdering av årets plan
Förutom att en ny trygghetsenkät kommer att genomföras under hösten 2016 kommer årets plan
att utvärderas genom samtal med elevråd, föräldraorganisationer, i elevhälsoteamet samt vid
personalkonferenser.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Alfaskolans värdegrund genomsyras av Alfakoden, som är skolans förväntansdokument.
Alfakoden utgår från skollagen och har utformats av ansvariga pedagoger och
elevhälsoteam. Övrig skolpersonal samt eleverna och deras föräldrar samverkar i processen
att hålla dokumentet levande.
Eleverna och deras föräldrar introduceras tidigt i Alfakodens mål och mening och varje
läsårsstart läggs mycket tid på att implementera skolans värdegrund i samverkan med
eleverna.
Huvudmålet är att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och må så bra som möjligt.
Alfakodens tre grundpelare är skarp hjärna, varmt hjärta och rena händer.
4
Skarp hjärna – Gör ditt bästa, ha en hög ambitionsnivå och utmanas och stimuleras på din
nivå.
Varmt hjärta – Respektera alla på skolan och var en god kamrat.
Rena händer – Hjälp varandra och uppträd artigt, var rädd om skolans material, dess miljö
och dess människor. Ingen form av diskriminering eller annan form av kränkande
behandling får förekomma på Alfaskolan, då vi främjar allas lika värde.
Alfaskolan grundas på, och genomsyras av, omtanke, respekt och empati. Goda relationer
är vår bästa marknadsföring och vi tar oss alltid tid för våra elever och deras föräldrar. Inget
är viktigare.
Det är alla medarbetares ansvar att skapa och efterleva skolans värdegrund, och vi
uppmuntrar elevernas föräldrar att vara deltagande i denna strävan. Genom detta samarbete
lägger vi grunden för ansvarstagande elever som ser på varandra med omtanke och respekt.
På Alfaskolan tror vi att ordning och reda och tydliga gränser är en förutsättning för lärande
och kreativitet. Som medarbetare på Alfaskolan lär vi eleverna detta genom att själva vara
goda föredömen.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Båda könen är jämt representerade i skolans elevråd och andra sammanhang.
Skolans bibliotek har utökats med aktuella rapporter och böcker inom
jämställdhetsområdet, samt med litteratur som tilltalar både tjejer och killar.
Skolarbeten görs i könsblandade elevgrupper
Vi diskuterar återkommande kön- och jämställdhetsfrågor på lärarkonferenser och
pedagogiska träffar, för att fördjupa kunskapen och förståelsen för dessa frågor bland
personalen.
På vårt fritidshem uppmuntrar vi barnen att leka med varandra oavsett kön. För att
underlätta för barnen i detta försöker vi blanda planerade aktiviteter med intressestyrda
aktiviteter.
Exempel: Under vårterminen 2016 fick alla elever i en yngre klass prova på virkning. Från
början mötte detta motstånd bland vissa elever. Då främst pojkar. Efter ett antal
virkningsträffar var inställningen en helt annan och många av eleverna tyckte att det var
en av de roligaste aktiviteterna de fått prova på.
Både på fritids och i undervisningen använder vi oss av rollspel, värderings- och
samarbetsövningar och har hela tiden en levande ”könsdiskussion” på barnens nivå.
Rektor diskuterar kontinuerligt med pedagogerna kring elevernas kunskapsinhämtning och
hur vi på bästa sätt får eleverna att nå kunskapskraven, oavsett kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
5
Främjande åtgärder:
Vi har kontinuerligt diskussioner kring frågor om genus, kön och sexualitet i
sexualundervisningen.
Både på fritids och i undervisningen stödjer vi eleverna att våga bryta de traditionella
könsmönstren. Vi uppmuntrar alla elever att leka det de vill, oavsett kön, och se till att det
finns material som underlättar samt lockar fram rollekar. Att anmärka på någons utseende
eller klädsel ses som en kränkning.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi uppmuntrar pedagogerna att inkludera diskussioner och värderingsövningar gällande
alla människors lika värde, rasism och främlingsfientlighet i undervisningen. Diskussionen
går hand i hand med Alfakoden och är något som engagerar eleverna mycket.
På FN-dagen har vi en FN-samling i skolans idrottshall. Där har vi ett tydligt fokus på alla
människors lika värde och lyfter aktuella händelser.
Vi använder oss av värderingsövningar och rollspel, både på fritids och i undervisningen,
när vi pratar om dessa frågor.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis
muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Frågor och diskussioner som rör religion och olika trosuppfattningar inkluderas ingår som
ett naturligt inslag i SO-undervisningen. Även här arbetar både pedagoger och
fritidspersonal återkommande med värderingsövningar, för att få barnen att tänka till
samt skaffa sig mer kunskap om ämnet.
Vår religionsundervisning är opartisk och berör alla världsreligioner till lika stor del.
Exempel: Skolan tackar konsekvent nej till information från svenska kyrkan om
konfirmation, då endast en tro representeras.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Varje termin ansöker skolan om tilläggsbelopp från kommunen för de elever på skolan
som, utifrån olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, har behov av utökat stöd i
skolan.
Skolans målsättning är att alla elever, oavsett funktionsnedsättning eller inte, ska erbjudas
samma möjligheter i undervisningen och på övriga ställen i skolan.
Vid behov har skolan möten med externa instanser, som exempelvis habilitering, barn- och
ungdomspsykiatri och logopedmottagning, för att på bästa sätt tillgodose våra elevers
behov.
Vår undervisning är upplagd utifrån ett tydligt lektionsupplägg och en struktur som
underlättar för alla, oavsett funktionsnedsättning.
6
Alla klasser har ”hemklassrum” där större delen av undervisningen sker. Detta skapar
trygghet för eleverna och underlättar för de elever som behöver ha någon form av
hjälpmedel i undervisningen.
Exempel: För de elever som, av olika anledningar, har svårt att koncentrera sig på grund av
ljud i klassrummet finns hörselkåpor tillgängligt och har blivit ett användbart hjälpmedel.
Särskilt bland de yngre klasserna.
Alla elever har tillgång till inlästa hjälpmedel.
Vi erbjuder fortbildning till vår personal som arbetar med elever med
funktionsnedsättning.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
På Alfaskolan strävar vi hela tiden efter ett öppet klimat som ska minska risken för
diskriminering utifrån rådande könsnormer. All personal som arbetar på skolan ska ha i
åtanke att inte ta en elevs sexualitet för givet.
I de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena integreras HBTQ-perspektivet i
undervisningen.
Exempel: Den könsneutrala benämningen ”hen” blir allt vanligare i undervisningen och
bland eleverna.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
För att öka förståelsen och respekten för varandras åsikter, samt för att skapa en trygg
stämning, har skolan fadderverksamhet mellan olika årskurser.
Exempel: När man börjar i förskoleklass på Alfaskolan får man en fadder som går i årskurs
5. Återkommande, oftast i samband med skolstart och skolavslut, anordnas träffar mellan
fadder och fadderbarn.
Ett flertal gånger per år anordnas storsamlingar i skolans idrottshall, exempel på detta är
Luciafirande, rocksamling och nobellunch. Syftet med dessa storsamlingar är att skapa en
”Vi-känsla” som sträcker sig över åldersgränserna.
För att skapa möjlighet till kontakt mellan eleverna har vi åldersblandade korridorer.
För samtliga ovan nämnda kriterier gäller detta:
All personal på skolan är uppmärksamma på språkbruk som kan vara kränkande för någon
annan elev eller personal.
I skolans trygghetsenkät för årskurs 4-9 ska samtliga ovanstående kriterier finnas
tillgängliga i samband med frågor om diskriminering och kränkande behandling.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
7
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar
situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på
tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska
förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017
utifrån resultatet av kartläggningarna
8
Som hjälpmedel för att kartlägga trygghet, trivsel och studiero på skolan använder vi oss av
Academedias årliga kundundersökning samt en trygghetsenkät, utformad av Alfaskolans
Elevhälsoteam.
Vi har, under kommande läsår, valt att arbeta med de frågor som utmärker sig med lägst
trygghetsvärden i våra mätningar. Nedan följer en redogörelse av dessa områden samt planerade
åtgärder.
Trygghetsenkäten genomfördes två gånger under läsåret 2015-2016. En gång på höstterminen och
en gång på vårterminen. Vårterminens resultat blev ej fullständigt och kunde därför ej användas
för att göra pålitliga analyser. Elevhälsoteamet har utvärderat detta och kommit fram till att skolan
under läsåret 2016-2017 kommer att genomföra trygghetsenkäten en gång och då lagd i mitten av
höstterminen. Detta för att ha möjlighet att hinna arbeta med planerade åtgärder, samt för att
lättare kunna jämföra resultaten från år till år.
Resultat av kartläggningar och planerade åtgärder:
Trivseln på fritids: I höstterminens trygghetsenkät för årskurs F-3 svarade 72 % att de trivs bra på
fritids, 27 % svarade att de varken trivs bra eller dåligt och 1 % svarar att de trivs dåligt. Procenten
är relativt jämnt fördelade över klasserna. Trots att en hög procent svarar att de trivs på fritids ser
vi i vår kundundersökning att det finns ett behov av att ytterligare öka trivseln på vårt fritidshem. I
samtal med personal på fritids framkommer att det finns behov av en mer uppstyrd verksamhet
och större samsyn kring verksamhetens mål.
Åtgärder:
I samband med terminsstart 2016 kommer Alfaskolans administrativa chef, som har
pedagogisk utbildning, ta över chefsansvaret för fritidsverksamheten från biträdande
rektor. Syftet med detta är att fritidshemmet ska få en egen chef med större möjlighet att
fokusera på att utveckla fritidsverksamheten tillsammans med medarbetarna.
Tjänste- och ansvarsfördelningen på fritids har, inför höstterminen 2016, setts över och
diskuterats med personalen. Detta kommer ske återkommande under läsåret 2016-2017.
Verksamhetschef och skolkurator kommer, under höstterminen 2016, ha samtal med varje
enskild medarbetare på fritids kring verksamhet och trivsel. Detta för att fånga upp åsikter
och idéer som sedan används i utvecklandet av verksamheten. Detta kommer att starta i
september.
Inför höstterminen kommer fritidshemmets chef tillsammans med skolkurator arbeta fram
en tydligare planering kring fritids uppstyrda aktiviteter och projekt inför läsåret 20162017. I samband med planeringsdagarna i augusti 2016 kommer fritidsverksamhetens
personal ta del av denna planering och vara delaktiga i utformandet av aktiviteter och
projekt. En liknande planeringsdag kommer att arrangeras inför vårterminen 2017.
Vi behöver skapa tydligare instruktioner för vikarier, så att varje vikarie som kommer har
en god överblick över barngruppen, regler samt planering.
Syftet med ovanstående åtgärder är att alla, oavsett om man är elev, fast personal eller
vikarie ska trivas på Alfaskolans fritidshem och delta i en positiv och givande verksamhet.
9
Stämningen i klasserna: Det framkommer i trygghetsenkäten för årskurs F-3 att 45 % av eleverna
upplever att de blir retade i skolan ibland, ofta eller varje dag. 44 % svarar att det händer att de
blir slagna av andra elever i skolan. Det är särskilt en klass som får mest negativa värden, och i
denna klass pågår ett arbete för fullt för att skapa bättre sammanhållning och trygghet. I de äldre
årskurserna kan vi se att 69 % aldrig upplevt sig retade, 28 % svarar att det händer ibland och 3 %
svarar att det händer ofta eller varje dag. Av alla elever i årskurs 4-9 svarar 32,5 % att det hänt att
de känt sig utfrusna av klasskamrater. 30 % av eleverna i de högre årskurserna svarar att det finns
någon i klassen som är extra utsatt och 23 % svarar att det finns någon i klassen som ofta är dum
mot andra. I de lägre årskurserna svarar 23 % att det finns någon i klassen som andra ofta är dum
mot och 54 % svarar att det finns någon i klassen som ofta är dum mot andra. Dessa siffor är
oroväckande höga, och ska prioriteras av elevhälsoteamet och skolans kurator och psykolog.
Åtgärder:
I de klasser där vi tydligt kan se att detta förekommer har vi, under våren 2016, riktat
stödinsatser i form av förstärkning i personalen samt kuratorsstöd till både personal och
elevgrupper. Detta för att förebygga konflikter och stärka elevgruppen. Detta arbete
kommer, under läsåret 2016-2017, att fortsätta i de klasser där behov finns. Planeringen
sker i nära samarbete mellan elevhälsoteam och personal.
På varje Elevhälsoteamsträff kommer vi att gå igenom dagordningspunkten ”Stämningen i
klasserna”. På så sätt kan vi planera förebyggande insatser samt sätta in akut stöd till
någon klass om det behövs. Detta har påbörjats under våren 2016 och kommer att
fortsätta under kommande läsår.
Varje klassansvarig pedagog ska, på sin mentorstid med eleverna, kontinuerligt diskutera
hur man är en god kamrat, respekterar varandras åsikter och motivera eleverna till att
bidra till en god sammanhållning och stämning i klassen. Här kommer Alkakoden och
skolans ”trygghetsregler” in i bilden.
Till hösten 2016 kommer skolans kurator och psykolog att träffa samtliga pedagoger och
fritidspersonal minst en gång månaden, i samband med lärarkonferenser, för att handleda
personalen kring frågor som berör exempelvis stämningen i klasserna, konfliktlösning och
att fånga upp elever som mår dåligt.
På personalgruppens planeringsdagar i början av augusti kommer alla i personalen få ta
del av, och arbeta med, planen mot diskriminering och kränkande behandling. I samband
med terminsstart kommer samtliga pedagoger att gå igenom de viktigaste punkterna med
sina elever.
Otrygga platser: Trots flertalet åtgärder för att öka tryggheten i omklädningsrummen, toaletterna,
skolkorridoren och på fotbollsplanen har den upplevda tryggheten på dessa områden inte blivit
högre. Tvärtom är det fler som svarar att de känner sig otrygga på dessa platser. Även stora och
lilla skolgården upplevs som otrygga av ca 10 % av eleverna i de lägre årskurserna. Vi har, under
förra läsåret, sett att det funnits brister i rastvaktschemat och att det vid vissa tillfällen funnits för
få rastvakter ute på skolgården under rasterna. Detta är ett område som vi kommer att prioritera
detta läsår, med syftet att öka tryggheten på dessa platser.
Åtgärder:
Vi kommer, under detta läsår, att fortsätta förstärka personaltätheten vid
omklädningsrummen, i korridorerna samt på skolgården.
10
Varje skoldag, i samband med att skolans expedition tar emot information om vilka i
personalen som kommer att vara borta, görs ett uppdaterat rastvaktschema utifrån
befintlig personalstyrka. Detta schema sätts upp i personalrummet.
För att varje medarbetare ska kunna fungera som en trygg rastvakt kommer det att sättas
upp ”regler” i bland annat personalrummet kring vart eleverna inte får vara och inte får
göra på skolgården. Alla i personalen kommer även att få en sammanställning över de
regler som gäller i skolans korridorer. Detta för att samtliga i personalgruppen ska ha
kännedom om de regler som gäller för eleverna och på så vis känna sig tryggare i
gränssättning gentemot eleverna. Ansvariga för denna sammanställning är
fritidsverksamhetens personalgrupp.
Toaletterna – Elevrådsrepresentanterna kommer, under höstterminen, få i uppdrag att
diskutera och identifiera ”toalettbekymret” i sina respektive klasser. Elevrådet kommer ta
med sig klassens åsikter, tankar och idéer till elevrådsmöte och där arbeta fram
förbättringar tillsammans med rektor.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Eleverna kommer, under de första veckorna på höstterminen 2016, att få tycka till om Planen mot
diskriminering och kränkande behandling. Detta kommer att ske klassvis och lyfts vidare till varje
klass elevrådsrepresentant.
Vårdnadshavarna informeras, via rektorsbrev, att den nya Planen mot diskriminering och
kränkande behandling ligger ute på hemsidan och att de är välkomna att inkomma med
synpunkter till skolans kurator senast 2016-09-08.
Skolpersonalen kommer, under personalgruppens gemensamma planeringsdagar i augusti, att
arbeta med Planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med
elevhälsoteamet.
Elevhälsoteamet har, i utarbetandet av denna plan, utgått från föregående läsårs plan samt
resultat av de olika trygghetsmätningar som gjorts på skolan. För att vara säkra på att i denna plan
ringa in alla trygghetsaspekter som behöver utvecklas kommer vi att ta stor hänsyn till elevers,
vårdnadshavares och skolpersonalens åsikter.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
För att tidigt upptäcka arbetar vi med:
11
Relationsbyggande
På Alfaskolan ligger stort fokus på relationen mellan elev och lärare. Vi kan se att vårt
arbete med att tidigt bygga nära relationer till våra elever är ett framgångsrikt koncept för
att motverka trakasserier och kränkande behandling. Detta gör vi genom en nära dialog
med hemmen, arbeta mycket med inkludering och lära-känna-övningar i förskoleklass,
kollegialt lärande och tätt samarbete bland pedagogerna samt stort fokus på
elevhälsofrågor. I klassföreståndarskapet ingår att hålla sig uppdaterad kring hur eleven
trivs och har det i skolan.
All personal är ansvarig för alla barn
Alfaskolan arbetar utifrån ett måtto om att alla barn på skolan är allas ansvar. Detta går
hand i hand med Alfakoden och som medarbetare på Alfaskolan får man redan i
intervjuförfarandet ta ställning till hur man ser på detta. Vi kan se att det är en stor fördel
att arbeta på detta sätt och genom att vår verksamhet bygger på goda relationer finns
ingen motsättning i detta. All personal på skolan ska vara uppmärksam på tecken och
uttryck för diskriminering, kränkande beteende och trakasserier bland eleverna och mellan
elev och personal.
Skolkurator och skolsköterska
Skolan har från och med förra läsåret skolkurator på 50 %. Till höstterminen kommer
kuratorstjänsten utökas med ytterligare 10 %. Tjänsten för skolsköterskan ligger på 80 %.
Skolkurator och skolsköterska arbetar nära både elever och personal i arbetet att
förebygga och tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Detta sker genom besök och observation ute i klasserna, relationsskapande samtal med
eleverna och i dialog med lärare och fritidspersonal.
Trygghetsenkäten kommer, under läsåret 2016-2017, att genomföras vid ett tillfälle och
detta kommer att ske på höstterminen. När alla klasser svarat på enkäten sammanställs
resultatet av skolans elevhälsoteam och vi jämför resultaten med föregående års resultat.
Elevhälsoteamet gör en övergripande analys av resultatet och delar med sig av denna till
pedagogerna, i samband med lärarkonferens. Varje klassansvarig pedagog får sedan i
uppdrag att analysera sin klass resultat och utarbeta åtgärder där man ser att det behövs.
Utfallet av detta diskuteras vid senare lärarkonferens och används som underlag i
utarbetandet av skol- och förväntansdokument. Bland annat här i planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
Upptäcka frånvaro
Samtliga pedagoger har tillgång till Pysslingens rutiner vid frånvaro av elev. Dessa rutiner
utgörs av ett ”åtgärdsschema” som ansvarig pedagog ska följa. Under de första 9
frånvarodagarna är det pedagogens ansvar att ha kontakt med hemmet för att meddela
läxor och annan viktig information, samt för att visa omtanke om eleven. Från frånvarodag
10 görs en ”anmälan till rektor”. En utredning om orsaker till frånvaron startas och
elevhälsan kopplas in. Under den tredje frånvaroveckan kallas vårdnadshavare och elev till
möte med rektor, ansvarig pedagog och eventuellt kurator eller skolsköterska. Alfaskolan
ser allvarligt på upprepad elevfrånvaro och arbetar motivationshöjande för att få eleven
tillbaka till skolan. Detta sker i nära samarbete med vårdnadshavare och elev.
I samband med läsåret 2016-2017 kommer Alfaskolan börja använda sig av Schoolsoft,
som är ett kommunikationsverktyg och fungerar som en gemensam arena för både
12
skolpersonal, elever och vårdnadshavare. I schoolsoft kan man se samtliga elevers
frånvaro på ett smidigt sätt och på så vis tidigt upptäcka om någon elev har upprepad giltig
eller ogiltig frånvaro. Skolkurator och skolsköterska kommer att ha det övergripande
ansvaret för att varje månad stämma av samtliga elevers frånvaro. Det åligger dock varje
klassföreståndare att varje dag stämma av frånvaron för sin klass, samt följa skolans
frånvarorutiner.
Dokumentera: Alfaskolan följer Pysslingens rutiner vid kränkande behandling och diskriminering.
Det åligger varje pedagog, fritidsledare eller annan anställd vid skolan att dokumentera en
kränkande handling, samtala med elever och vårdnadshavare, sätta in åtgärder samt följa upp
kränkningsärendet. I samband med att skolan tar emot ny personal ska dessa få kännedom om hur
vi hanterar kränkningsärenden på skolan och vart man kan hitta rätt mallar för dokumentering av
detta. Se vidare nedan.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev
känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att
eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
13
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma
dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för
utredningen.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva
kopplas in.
14
