Metodhandbok för samverkan mot social oro
Det demokratiska samhället
1
Vem är vi? Självpresentation av alla i gruppen.
Varför? - dialog om kommunens åtagande, rättsväsendet och den enskildes skyldigheter och
rättigheter i det svenska samhället. Syftet är också att nå de vuxna/föräldrarna för att skapa
tillit och förtroende till polisen och andra myndigheter. Samtidigt som eleverna får mer
kunskap i ämnet får de öva sig i det svenska språket.
Upplägg 6 träffar: Det demokratiska samhället, Polisens uppdrag, Hur hanterar rättsväsendet
relationsvåld, Kommunens ansvar, Föräldrastöd och HLR (Hjärt och lungräddning).
Varje träff ca 2 ½ timme.
Förarbete, genomförande och efterarbete: dagen innan träffen går SFI-läraren igenom
nyckelorden med klassen. Dagen efter den genomförda träffen har SFI-läraren en uppföljning
och eleverna får med egna ord reflektera och sammanfatta sina upplevelser i syfte att öka
förståelsen.
Dagens nyckelord: stat, demokrati, rättsstat och grundlagar
Vad är en stat? (Förklaringsmodell enligt B. Buzan)
Statens Idé
- kittet som definierar just oss som nation
(ex Kultur, religion, språk, historia, symboler osv…)
Institutioner
-statsapparaten
(ex regering, rättsväsende, försvar)
Fysisk bas
-den fysiska definitionen av nationen
(ex folk, territorium behärskat av de
egna institutionerna osv)
Exempel på en stat där institutionerna inte fungerar: Somalia- avsaknad av centralregering,
Exempel på en stat där den fysiska basen saknas: Olika separatistorganisationer, ex Baskien,
Kurdistan, Montenegro m.m.
Dnr: AA-080-55703-2011
ESF dnr: 2010-0065
Metodhandbok för samverkan mot social oro
Sveriges statsidé - värderingarna och principerna som ligger till grund för det svenska
samhället: Demokrati, tolerans, frihet och ansvar.
Bottnar i frihet historiskt sett, t.ex. tidigt avskaffande om träldom 1337,
Fråga till klassen: Vilken religion får man inte ha i Sverige? Återkoppling: Grundlagarna
och RF.
Demokrati (ett grekiskt ord som betyder folkstyre eller folkmakt)
Ett viktigt uttryck för att vi i Sverige lever i en demokrati är de allmänna valen som hålls vart
fjärde år.
Hur Sverige ska styras framgår av grundlagarna. I dessa finns bestämmelser om förhållandet
mellan den beslutande och den verkställande makten, samt vilka fri- och rättigheter
medborgarna har. Bland annat garanterar regeringsformen medborgarna rätten att fritt söka
information, hålla demonstrationer, bilda politiska partier och utöva sin religion.
Statens ansvar
Statens institutioner syftar till att skydda medborgarna.
Institutioner kan vara: Försvarsmakten som skall skydda medborgarna mot yttre hot militärt
från en främmande krigsmakt.
Rättsväsendet med polis och domstolar som ska skydda medborgarna mot dels kriminalitet,
men också garantera att våra friheter inte kränks.
Individens ansvar gentemot staten är att följa lagarna som är förankrade av riksdagen och
regeringen. Det kan vara att betala skatt för att finansiera statens, dvs. våra gemensamma
utgifter. Men också att följa de anvisningarna som finns reglerade i lag, t.ex. att man måste ha
körkort för att köra bil eller att det är förbjudet att bruka narkotika. Alla som vistas i landet är
skyldig att känna till lagarna.
Rättsstat
En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Definierande drag är självständiga domstolar och
en exekutiv makt som verkar inom ramen för skrivna lagar som antagits genom en etablerad
procedur. En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde. Den anklagade i en
rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats och att rättegångar skall vara öppna.
Polisstat (motsatsen till rättsstat) är en stat där en maktfullkomlig poliskår, ofta en hemlig
polis, upprätthåller ordningen med hjälp av godtyckligt övervakande, censur,
frihetsberövande, angiveri och ibland tortyr och avrättningar.
Dnr: AA-080-55703-2011
ESF dnr: 2010-0065
2
Metodhandbok för samverkan mot social oro
Grundlagarna
De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir
snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den
lagstiftande makten och den dömande makten.
Lagstiftande makten – Riksdagen bestämmer vilka lagar som skall gälla
Verkställande makten - Regeringen ser till att lagarna blir verklighet.
Dömande makten – Domstolarna fattar beslut med hjälp av lagarna, oberoende av riksdag
och regering
Regeringsformen- reglerar statsskicket i landet, hur val går till, formen för staten och
förhållandet mellan individ och stat. Regeringsformen är inte bara till för att skydda
demokratin utan även till för att skydda individen från staten.
Vad som är typiskt för och viktigt för grundlagarna är att de innehåller;
Den beskriver vem som bestämmer och hur man får bestämma
Medborgarnas fri- och rättigheter
Hur man väljer regering och riksdag
Regler om hur grundlagen kan ändras
Här ingår t.ex.
Yttrandefrihet - Rätten att i tal, bild skrift eller på annat sätt yttra sina åsikter, tankar eller
känslor.
Informationsfrihet - rätten att fritt inhämta andras åsikter och yttringar
Mötesfrihet - Rätten att mötas för meningsyttringar
Demonstrationsfrihet - rätten att demonstrera och att uttrycka sina åsikter
Föreningsfrihet - Rätten att vara med i vilken förening man så önskar
Religionsfrihet - d.v.s. rätten att utöva sin religion i den form man själv önskar eller att inte
utöva någon religion alls om man så önskar.
Grundlagarna är den plattform som skapar landet Sverige, de är fyra till antalet och är
mycket svåra att ändra på. Krävs val till riksdagen innan riskdagen kan ändra dessa lagar.
RF Regeringsformen (1974) – beskriver och bestämmer hur Sverige skall styras
TF Tryckfrihetsförordningen (1949) - berör frågor gällande tryckfrihet, rätten att sprida
tryckta skrifter gällande åsikter och tankar
YGL Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) - Rätten att uttrycka åsikt och tankar i radio TV, Film,
video och annan ljudupptagning. (Man får inte kränka grupp eller individ)
Dnr: AA-080-55703-2011
ESF dnr: 2010-0065
3
Metodhandbok för samverkan mot social oro
SO Successionsordningen (1980) – vem får bli kung/drottning. Sverige är en monarki men
kungen har ingen politisk makt.
4
Regeringsformen: reglerar statsskicket i landet, hur val går till, formen för staten, och
förhållandet mellan individ och stat. Regeringsformen är inte bara till för att skydda
demokratin utan även till för att skydda individen från staten.
I regeringsformen regleras även förbud mot tortyr, dödsstraff, slaveri och förbud mot straff för
en gärning som inte är straffbelagd enligt lag.
RF 2:1 Alla medborgare får gällande:
Yttrandefriheten: säga/uttrycka/berätta genom tal, skrift eller bild el. på annat sätt uttrycka
tankar åsikter och känslor. Betyder att det INTE är förbjudet. Polis, åklagare och rättsväsendet
kan INTE och ska INTE agera. OBS sådant som sägs för att lura eller tvinga andra eller
kränka andra är EJ tillåtet
Informationsfrihet: man får ta del av genom att leta (inhämta) och ta emot
upplysningar/information av vad andra säger.
Mötesfrihet: frihet att anordnamöten för att lämna upplysningar/information och vara på
andras möten för att få höra deras information
Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstration på allmänplats
Vem som helst får framföra sin åsikt eller budskap på allmänplats
Polis får INTE upplösa en demonstration enbart p.g.a. det är en demonstration. Däremot får
polisen ingripa mot brott om sådana begås i samband med en demonstration även om det i
praktiken leder till att demonstrationen upplöses.
Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften
Man får starta vilken förening man vill (men man får inte GÖRA vad man vill)
Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
RF 2:6 Skydd för integritet.
Polisen får INTE utan anledning/misstanke om brott visitera någon eller genomföra
husrannsakan (Utlänningskontroll)
RF 2:8 Skydd för frihetsberövande
Polisen får INTE utan anledning/misstanke om brott gripa/omhänderta någon.
Dnr: AA-080-55703-2011
ESF dnr: 2010-0065
Metodhandbok för samverkan mot social oro
RF 2:14 skydd för mötes- demonstrations- och föreningsfriheterna
Endast begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsterna eller
demonstrationen eller till trafiken. Och även med hänsyn till rikets säkerhet eller för att
motverka farsot.
RF 2:15 Skydd mot diskriminering pga. av rasdiskriminering:
Medborgare (och annan) får inte missgynnas pga. av ras, hudfärg, etniskt ursprung, eller
tillhöra en minoritet.
RF 2:16 skydd mot diskriminering pga. av kön
Ingen får missgynnas pga. av kön
Sammanfatta dagen
Tydliggör att demokrati och grundlagarna som utgör grundbulten till den svenska demokratin
inte bara ger rättigheter utan också skyldigheter.
Individens ansvar gentemot staten är att följa lagarna som är förankrade av riksdagen och
regeringen. Man är skyldig att känna till lagarna. Det kan vara att betala skatt och att man
måste ha körkort för att köra bil eller att det är förbjudet att bruka narkotika.
Dagens nyckelord: stat, demokrati, rättsstat och grundlagar
Dnr: AA-080-55703-2011
ESF dnr: 2010-0065
5
