Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande

Malmö stad
Grundskoleförvaltningen
Annebergsskolan
Likabehandlingsplan
samt
Plan mot kränkande behandling och
mobbing
För Annebergskolan och dess fritidshem
Fastställd av
Ledningsgruppen
Likabehandlingsgruppen
Elevrådet
Reviderad: 2015-09-30
Gäller till: 2016-09-30
ANNEBERGSSKOLAN
ANNEBERGSGATAN 1B
21466 Malmö
Tel. 040346787
www.malmo.se
2 (17)
Innehållsförteckning
Vision
3
1. Inledning
3
2. Lagarna
3
3. Definitioner av begrepp
4
4. Kartläggning av verksamheten i dagsläget
5
5. Mål för läsåret 15/16
5
6. Övergripande ansvarsfördelning/förväntansdokument
6
7. Arbetet mot kränkande behandling och mobbning
7
8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier, mobbning och
annan kränkande behandling
10
9. Rutiner, dokumentation, åtgärder och uppföljning
11
vid upptäckt av diskriminering, trakasserier, mobbing och annan
kränkande behandling
10. Arbetsgång vid misstanke/upptäckt
12
11. Arbetet med likabehandlingsplanen
14
12. Uppföljning och Utvärdering
14
13. Utvärdering av likabehandlingsplanen
14
3 (17)
Vision
Annebergsskolan är en skola där alla ska behandlas lika med aktning för den egna
personen. I vår skola ska alla känna sig trygga och visa respekt för varandra. Alla
som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga
arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Annebergsskolans verksamheter ska
vara en miljö som är fri från trakasserier, mobbning, diskriminering och annan
kränkande behandling. I samverkan mellan skolledning, vårdnadshavare, personal
och elever ska sådan behandling förebyggas och motverkas. Varje incident av ska
resultera i en reaktion från vuxna. Varje incident dokumenteras.
1. Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om människors mänskliga rättigheter och om att
förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att
skapa en trygg skola som är fri från diskriminering, trakasserier, mobbning och
kränkande behandling. Det är ett dokument som talar om hur vi arbetar mot olika
former av kränkningar Likabehandlingsplanen är ett kraftfullt verktyg för att skapa
en trivsam skola där alla, både elever och vuxna, känner sig respekterade.
Intentionerna i Likabehandlingsplanen ska förverkligas varje dag i mötena mellan
vuxna och elever i klassrum, korridorer och på raster.
Likabehandlingsgruppen
Annebergsskolan har en likabehandlingsgrupp som består av;
Anette Lindberg, kurator
[email protected]
Ingela Skansjö, 4-6
[email protected]
Margaretha Andersson, 1-6
[email protected]
Milotta Holm, 1-6
[email protected]
Emmeli Siljedahl, träslöjd
[email protected]
Jonny Persson, idrottslärare
[email protected]
Lena Westerström, särskolan
[email protected]
Jessika Bielsten, särskolan
[email protected]
Helene Kjellman, 4-6
[email protected]
Hanna Westman, 4-6
[email protected]
John Cording, fritidspedagog
[email protected]
Lotta M
Angela Ekström, F-1
[email protected]
Malin Mårtensson, F-1
[email protected]
2. Lagarna
Diskrimineringslag § 1:
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande
behandling.
Skollagen 1kap. § 5:
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja
de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande
behandling.
4 (17)
Skollagen 6 kap. § 6:
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs
ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skollagen 6 kap. §10
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta
de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
3. Definitioner av begrepp
Här nedan följer en del definitioner kring de uttryck som Likabehandlingsplanen rör
sig med. Dessa bygger på aktuella lagtexter.
Diskriminering är när personal/elever på osakliga grunder behandlar en
personal/elev sämre än annan personal och andra elever.
Direkt diskriminering är när någon personal/elev missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en
personal/elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrund kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Exempel på
trakasserier kan vara:
 utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
 sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
 att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung, ras eller hudfärg.
 att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.
Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom att
- inte missgynna någon personal/elev på grund av hans eller hennes religion
- att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm
Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara
av
- fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt.
Funktionsnedsättning är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt,
som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.
Diskrimineringsgrund sexuell läggning
5 (17)
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot
homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
- homosexualitet
- bisexualitet
- heterosexualitet
- transsexualitet
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en
individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på
homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.
Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med
sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsgrund ålder
Ålder, dvs uppnådd levnadslängd.
Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg,
utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
4. Kartläggning av verksamheten i dagsläget
Det framkommer i läsårets enkäter att 86% av eleverna känner sig trygga i skolan
och 80% är nöjda med skolan. Vi har under läsåret arbetat mycket med studiero
eftersom enkäterna visade att det var ett område där eleverna var missnöjda och vi
tror, efter diskussioner med eleverna, att det är detta som påverkat även tryggheten
och trivslen sjunkit.
Analys av tillbudsrapporterna 2014/2015 och enkätresultaten
Vi gjorde en enkät på hösten enskilt på skolan och enkäten på vårterminen är den
som man gjorde på alla skolor i Malmö. Efter vi hade fått del av enkätsvaren på
våren hade vi samtal med elevrådet och två klasser, en på lågstadiet och en på
mellanstadiet för att få djupare svar på utvalda frågor.
Vi gjorde 19 kränkningsanmälningar till huvudman under läsåret 14/15. Vi tror att
anledningen till ökningen från förgående år är att vi har fått rutiner på
handläggningen och att både vi och eleverna arbetar utifrån en nolltolerans.
Nulägesanalys HT 2015
LBP ska lyftas på föräldramöten och klassråden/elevrådet för att få synpunkter. Vi
behöver arbeta med värdegrunden från tidig ålder för att det inte ska bli så
konfliktfyllt längre upp. Detta arbete behöver naturligtvis fortsätta under deras
senare år på skolan. Vi kommer att påbörja ett normkritiskt arbetssätt under läsåret,
både hos personalgruppen samt elevgrupperna.
Eleverna ska känna sig trygga i att komma och berätta för någon vuxen på skolan
när de känner sig kränkta av någon och även kunna säga till klasskamrater när de
blir störda.
5. Mål för läsåret 15/16
Målen för kommande läsår är…
- Workshops med normkritiskt arbetssätt
6 (17)
-
Pedagogerna måste få ut eleverna skyndsamt på rast för att undvika
konflikter och stim i kapprummen
Fortsätta arbeta med språkbruket. Nolltolerans.
Presentera LBP för föräldrar, elever och all personal i början på läsåret.
Detta görs på första föräldramötet och första klassrådet/elevrådet.
Fortsätta arbeta med studieron i samtliga klasser.
Arbeta fram och gå igenom skolans regler och konsekvenser med
personal/elever och vårdnadshavare
6. Övergripande
ansvarsfördelning/förväntansdokument
All personal på Annebergsskolan har skyldighet att både förebygga och att ingripa
vid misstänkt mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling. Ansvariga pedagoger ska kontinuerligt arbeta med de demokratiska
värderingarna, för elevers inflytande, för att skapa en god och trygg miljö och för
att förebygga kränkningar. Personalen arbetar för att höja kunskapen om
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla åtgärder
dokumenteras.
Rektor har ett särskilt ansvar för:
 att en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling upprättas
varje läsår
 att arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är känt och
förankrat hos alla; elever, personal och föräldrar
 att det förebyggande arbetet sker fortlöpande och systematiskt
 att utredning sker vid upptäckt eller misstanke
 att verksamheten har ett gemensamt system för hur man dokumenterar,
utreder och åtgärdar anmäld/upptäckt diskriminering/trakasserier/mobbning
och annan kränkande behandling.
 att anmäla till huvudmannen
Personalen ansvarar för:
 att eleverna får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen
 att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen på föräldramöten
 att arbeta förebyggande
 att snarast ingripa vid upptäckt eller misstanke om
diskriminering/trakasserier/mobbning eller annan kränkande behandling
 att, i förekommande fall, göra anmälan till andra myndigheter såsom
socialtjänst, polis och arbetsmiljöverket avseende det inträffade
 att informera skolledningen
 att kontakta vårdnadshavare
 att utreda, dokumentera och följa upp det inträffade
 att arbeta för att elever uppmärksammar
diskriminering/trakasserier/mobbning och annan kränkande behandling,
och att de berättar för personalen när något sker
Elevens ansvar
7 (17)



Att ta del av och följa planen och verka för att alla på Annebergsskolan
får en bra skolgång
Påtala diskriminering/trakasserier/mobbning och annan kränkande
behandling som förekommer på skolan.
Att följa trivselreglerna (bilaga 1) och klassens ordningsregler
Föräldrarnas/vårdnadshavarnas ansvar
 prata med din son/ dotter om hur han/ hon upplever skolan. Om du
misstänker att din son/ dotter inte trivs eller känner sig illa behandlad bör
du ta kontakt med mentorn.
 närvara vid föräldramöten och utvecklingssamtal, därmed även bidrar till
upprättandet av likabehandlingsplanen.
 ha kunskap om skolans ordningsregler och likabehandlingsplanen
7. Arbetet mot kränkande behandling och
mobbning
Kränkande behandling och trakasserier
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande
behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i
många olika sammanhang. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att
det handlar om ett uppträdande som kränker någons värdighet, principen om alla
människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
Kränkningarna kan ske mellan:
barn/barn, vuxen/barn, vuxen/vuxen.
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att
han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kan handla om beröringar,
tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan
också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som
är kränkande.
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara
diskriminering kränker en elevs/personals värdighet. Det är den drabbades
upplevelser som definierar vad som utgör kränkande behandling.
Kränkningar kan vara:
Fysiska – utsatt för slag och knuffar
8 (17)
-
Verbala – att t.ex. bli hotad eller kallad för fula eller nedsättande ord
Psykosociala – bli utsatt för ryktesspridning utfrysning och ”skitsnack”, vilket
leder till att man blir socialt utstött.
Text- och bildburna – klotter, brev, lappar, mail, sms, mms, msn och
chattrum
Mobbing
är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det råder också
ojämlikhet i styrkeförhållandet.
Repressalier
En elev får inte utsättas för ”bestraffning” om eleven gjort en anmälan eller påtalat
att någon i verksamheten handlat i strid mot diskrimineringslagen eller skollagen 14
a kap.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller en handling är
diskriminerande eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon
känner sig diskriminerad eller kränkt. Elevers upplevelser av diskrimineringar och
andra kränkningar får inte avfärdas.
Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För
att man i skolan skall kunna göra något, måste någon i personalen få vetskap om det
inträffade. Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med eleven och
vårdnadshavaren. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda eleverna från
alla former av diskriminering och annan kränkande behandling.
Förebyggande och främjande åtgärder för motverkan av diskriminering och
annan kränkande behandling
Det allra viktigaste är att de vuxna delar helhetssynen på skolans uppdrag och har
ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal skall arbeta
förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling och agera mot
diskriminering och andra kränkningar när de uppstår.
Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att bearbeta de egna föreställningarna
och skapa en positiv atmosfär präglat av omsorg och engagemang. De vuxna skall
vara tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när
något händer.
Alla – både den enskilde och den totala verksamheten – skall se över på vilket sätt
som de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska och
jämlika strukturer.
Förebyggande åtgärder
Skolans arbete mot kränkande behandling och mobbning bedrivs på flera plan. Det
förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling tar stort utrymme
och hålls ständigt aktuellt, bland annat, i de regelbundet återkommande
mentorspassen samt under personalmöten.
På Annebergsskolan vill vi på olika sätt förebygga att mobbning uppkommer. Vi
gör detta bl a genom att
ha vuxna som ser eleverna i olika situationer, både inne och ute, och som
eleverna kan anförtro sig åt
Ansvar: All personal
trivsel- och relationsfrågor vid elevråd och klassråd samt vid alla
utvecklingssamtal med elever.
9 (17)
-
Ansvar: mentor
uppmärksamma risksituationer vid planering av idrottslektioner och i
omklädningsrummen
Ansvar: Idrottslärarna
ha en väl utbyggd tillsyn, ständigt närvarande vuxna på raster och
rastaktiviteter
Ansvar: schemalagda rastvakter
personal deltar och har tillsyn vid skolans lunch
Ansvar: personal som äter pedagogiskt samt matsalsvakter
låta eleverna besvara en trivselenkät varje termin
Ansvar: Rektor och likabehandlingsgruppen
På Annebergsskolan arbetar vi aktivt i vardagen med;
Diskriminering på grund av kön
Personalen uppmuntrar såväl flickor som pojkar att delta i alla aktiviteter.
Personalen samtalar med elever om att pojkar och flickor har lika värde.
Alla barn oavsett kön ges samma möjligheter till att delta i aktiviteter.
I t.ex. samling/undervisning ser personalen till att alla elever får lika mycket
talutrymme.
Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet
Personalen samtalar med barn/elever i olika vardagliga situationer om att alla
oavsett etnisk tillhörighet har lika värde.
Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning
Personalen samtalar med barn/elever i olika vardagliga situationer om att alla
människor oavsett religion har lika värde.
Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
Alla barn med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i skolans
verksamheter och aktiviteter och personalen samtalar om funktionsnedsättningar
med eleverna.
Diskriminering på grund av sexuell läggning
Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor
oavsett sexuell läggning har lika värde.
För fritidshemmet gäller dessutom;
På Annebergsskolans fritidshem har barnen möjlighet att föra sina egna förslag på
aktiviteter vidare till personalen. Barnen har fått vara med och planera samt
genomföra dessa aktiviteter. På fritidshemmet arbetar vi med följande aktiviteter för
att förebygga kränkande behandling, diskriminering och öka trygghet och trivsel;
Lek i olika grupper där pedagoger finns med och iakttar leken.
Pyssel, rita och andra aktiviteter där eleverna samtalar och fritt bestämmer.
Ständig dialog med eleverna om varför och på vilket sätt man kan agera när man är
en bra kompis.
Utelek med mycket rörelse och ”lagidrott” där fritidspedagog finns med i leken.
Under den fria leken inomhus/utomhus observeras barnen av personalen så att
ensamma barn uppmärksammas och kommer med i gemenskapen.
Varje vecka går personalen igenom barngruppens och enskilda barns behov.
Främjande åtgärder
Elevhälsoteam (EHT) - Elevhälsoteamet består av specialpedagog, skolsköterska,
skolpsykolog, kurator och skolledningen. När någon i EHT känner oro för någon
elev lyfts detta på EHT´s möten för åtgärder.
10 (17)
Ordningsregler - På Annebergsskolan har elever och personal, bl.a. genom klassoch elevråd, tillsammans arbetat fram gemensamma regler. Dessa regler diskuteras
regelbundet med eleverna och skickas hem vid varje läsårsstart. Bilaga
Frånvaro – Annebergsskolan arbetar med närvaroprogram i Skola 24. Mentor
agerar vid hög frånvaro genom att kalla till möte med elev och vårdnadshavare.
Framkommer det att frånvaron beror på något som ingår i likabehandlingsarbetet
lyfts det till likabehandlingsgruppen.
Hälsosamtal - Alla föräldrar som har barn på Annebergsskolan får ett hälsobesök.
Barnen som kommer i förskoleklassen blir inbjudna till ett första hälsobesök.
Denna inledande kontakt med föräldrar och barn bidrar till en relation mellan
skolan och hemmet. Det erbjuds även uppföljande hälsosamtal till elever i åk 2och
4. Detta ansvarar skolsköterskan för.
Föräldrasamverkan - Kontinuerlig kontakt mellan skolan och hemmet sker via
telefon, e-post eller personliga möten. Föräldra- och klassmöten kan ha som syfte
att ge och få information, men också utformas som tematräffar vid avslutade
skolprojekt med varierande innehåll såsom kultur, mat, matematik, jul. Träffarna
kan rikta sig enbart till föräldrar eller till familjerna och omfatta en eller flera
klasser och ibland hela skolan.
Rådsverksamhet - Alla på skolan arbetar kontinuerligt med eleverna kring
värdegrundsfrågor. Mentorspass hålls i elevgrupperna en gång i veckan. Vid dessa
råd diskuteras bland annat värdegrundsfrågor utifrån diskrimineringsgrunderna.Vi
jobbar aktivt med klassråd och elevråd för att ge eleverna möjlighet att kontinuerligt påverka och
utvärdera sin vardag och verksamhet. Eleverna får på sina mentorspass möjlighet att ventilera sina
idéer och tankar om hur de kan förbättra sin skoldag. Elevrådet är elevernas representanter på skolan
och de har möjlighet att påverka olika beslut som tas på skolan och i LBP.
Gemensamma Traditioner – Fotbollsturnering VT, aktivitetsrunda dagen innan
sommaravslut, Skoljoggen.
Trivselenkät– Genomförs två gånger per läsår för alla elever. I samband med
incidentrapporten får eleverna markera på en karta över skolan och skolgården var
de upplever att obehagliga situationer kan uppstå. Kuratorn sammanställer
enkäterna för klasserna och presenterar sammanställningen för skolledningen.
Resultaten från enkäterna analyseras och diskuteras på EHT, arbetsplatsträffar,
pedagogernas verksamhetsmöten, klassernas föräldramöten, klassråden och
elevråden.
8. Att upptäcka diskriminering, mobbning och
annan kränkande behandling
För att motverka kränkningar krävs att man som personal på skolan och elev är
uppmärksam på eventuella signaler som kan påvisa att personen i fråga är kränkt.
Följande är exempel på hur dessa signaler kan te sig:
 Andra gör sig lustiga på personens bekostnad
 Eleven tyr sig till vuxna under såväl lektioner som raster
 Personen har ofta åkommor som halsont, magont och huvudvärk
 Personen har utbredd frånvaro
 Personen spenderar rasterna för sig själv
 Personen verkar uttråkad, orkeslös och okoncentrerad
11 (17)
Redan misstanke om att diskriminering och/eller andra kränkningar
förekommer ska uppmärksammas.
Personalen uppmanar barnen att berätta för någon vuxen om de själva eller om
någon annan utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Vuxna är ute då eleverna har fri lek utomhus. Vuxna har gula västar på sig så att de
är synliga. Vuxna cirkulerar runt på skolgården så att de har uppsikt över
verksamheten. All personal är observant så att ingen är utanför eller känner sig
ensam.
Hälsosamtal med skolsköterska.
Mentorspass varje vecka och personalmöte varje vecka där vi diskuterar
värdegrund, likabehandling mm
Klasskonferenser – på konferensen diskuterar vi hur barnen trivs och om vi i skolan
och på fritidshemmet kan göra något bättre för dem.
Trivselenkät genomförs två gånger per år för alla elever. Resultatet sammanställer
kuratorn och meddelar ledningen. Oro anmäls direkt till EHT som skyndsamt
utreder ev åtgärder och skapar ett elevärende. Vårdnadshavare informeras. Kurator
återkopplar till mentor och följer upp ärendet beroende på dignitet. Dock inte längre
intervall än 6-8 veckor.
Personal kan anmälan till EHT/likabehandlingsgruppen om oro finns för att barn far
illa.
Elever och vårdnadshavare kan kontakta skolsköterska, kurator, rektor, mentor eller
annan personal som arbetar på Annebergsskolan om de upplever att de utsatts för
kränkande behandlingar/trakasserier/mobbning/diskriminering i någon form.
9. Rutiner, dokumentation, åtgärder och
uppföljning vid upptäckt av trakasserier,
diskriminering, mobbning och annan
kränkande behandling
Om de åtgärder som i förebyggande syfte upprättats inte förhindrar en kränkning av
något slag så gäller nedan stående rutiner.
Åtgärder vid misstanke om/upptäckt av mobbning/diskriminering/trakasserier
och annan kränkande behandling
När skolan får signal om att en elev kan ha blivit utsatt för något som står skrivet i
LBP
1. Anmälan görs till rektor digitalt via blanketten ”anmälan till rektor”.
2. Rektor gör anmälan till huvudman.
3. Utredning startas skyndsamt av den som fått signal om ärendet om möjligt
tillsammans med någon från likabehandlingsgruppen. Blankett ”UtredningÅtgärder”
4. Utredning lämnas till likabehandlingsgruppen, sätts i pärm.
12 (17)
Vid utredningen gör vi följande:
1. samtalar omgående med den utsatte
2. ta reda på vad som hänt, hur man blivit utsatt, vem som utsatt, vem som varit
ledare samt var och när det skett
3. samtalar med ledaren, om en sådan har identifierats
4. samtalar med medhjälparen/medhjälparna
5. kontaktar eventuellt berörda föräldrar
6. berörd personal informeras kring händelsen och vi ökar tillsynen runt berörda
elever.
7. har uppföljningssamtal/utvärdering av det som hänt med alla inblandade
enskilt och följer upp och kontrollerar att det inte upprepats. Följer upp
eventuella åtgärderna som beslutats. Görs av någon som är insatt i ärendet efter
ca 10 skoldagar. Dokumentation görs och sätts in i pärmen.
8. Ärendet följs upp i likabehandlingsgruppen och vidare insatser beslutas om
inte kränkningarna upphör. Långsiktiga och förebyggande åtgärder diskuteras,
eventuell revidering av likabehandlingsplanen.
Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker diskriminering, trakasserier,
mobbning eller annan kränkande behandling skall:
 kontakta personal som man har förtroende
för/likabehandlingsgruppen/rektor
 kontakta ledningen, om det är en vuxen som kränkt en elev
Personal som fått informationen skall:

informera likabehandlingsgruppen

göra en utredning
Incidenten dokumenteras på avsedd blankett.
Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av
ärendet. All dokumentation i ärendet skall dateras och signeras av den i personalen
som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet.
Logganteckningar ska skrivas från det att ärendet är anmält för att tillföra viktig
information kring den som blivit utsatt och de som utsatt eleven för något.
Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de
som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt.
Skolan har rutiner för hur varje enskilt fall av kränkning ska följas upp. Det är
viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen inleds
med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid,
och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen:
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I
sådana fall upprättar skolan en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det
kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras.
Stäm av med de inblandade när de önskar att återkoppling ska ske. Vilka
förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning sker löpande och anpassas till
kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och
situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. Varje gång något inträffat ska
åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda.
13 (17)
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte
känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen.
Skolan har rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska
dokumenteras:




Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras.
Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras.
Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras.
Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras.
9.Arbetsgång vid misstanke/upptäckt
Utredning
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär för att sedan ligga till
grund för bestämmandet av vilka åtgärder som ska vidtas. Under denna
dokumentation ska alltid datum, inblandade personer, beskrivning av
händelseförlopp, genomförda åtgärder, tidpunkt för uppföljning och ansvarig för
utredningen anges. LBG har ansvar för utredningen när det gäller elever som är
förövare, när det är personal som är förövare är rektor ansvarig.
Under utredningar ska skolan:
 ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika
sätt.
 vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala.
 inte lova saker som senare inte kan uppfyllas.
 aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Medling görs
endast på begäran av den kränkte.
Elev – elev
1. Visa att du ser situationen och tala om att du inte accepterar
upptäcker det
det du ser.
2. Ta hand om eleven och lyssna på den som tar kontakt
upptäcker det
3. Om det är en annan elev, än den som tagit första kontakten,
upptäcker det
som är utsatta ska den berörda eleven kontaktas.
4. Man fyller i en anmälan till rektor.
upptäcker det
5. Man utreder händelsen
upptäcker det
6. Föräldrar till berörda elever kontaktas skyndsamt, helst
fört samtalen
samma dag som samtalen förs. Enskild bedömning görs
7. Observationer av de aktuella eleverna.
som har eleverna
8. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade efter ca
utvalda i likabeh.gr.
två veckor. Tiden och antal uppföljningssamtal kan
variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen
med de inblandade har gått.
Ansvar
/Den som
/Den som
/Den som
/Den som
/Den som
/Den som
/Personal
/De
14 (17)
9. Vårdnadshavare informeras om samtalens resultat,
utvalda i likabeh.gr.
enskild bedömning kan göras
10. Polisanmälan/anmälan till sociala myndigheterna kan göras
rektor
om det inträffade är av brottslig karaktär.
11. Om överenskomna åtgärder inte följs eller inte givit önskat
/Likabeh.gr. och rektor
resultat tas beslut om fortsatt tillvägagångssätt efter
uppföljningssamtalen. Åtgärder som kan bli aktuella är
t.ex. skriftlig varning och avstängning.
/De
/Beslut av
Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt.
Bedömning görs då av likabehandlingsgruppen kontaktpersoner. Alternativa
åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. klassamtal. Beslut om alternativt
tillvägagångssätt tas efter insamlande av information. Arbetet dokumenteras
fortlöpande.
Personal - elev
1. Ta hand om eleven. Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en
kränkning ska lyssna på den elev som tar kontakt.
2. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den
berörda eleven kontaktas.
3. Rektor kontaktas.
4. Kontakt tas av rektor med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta
för insamling av information. Om kränkande behandling misstänks ha
förekommit kontaktas skyndsamt föräldrar.
5. Enskilda samtal hålls av rektor med den eller de i personalen som misstänks ha
utsatt någon för kränkning/diskriminering eller trakasserier.
6. Enskilda uppföljningssamtal hålls av rektor med de inblandade efter ca en
vecka. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen
med de inblandade har gått.
7. Föräldrar informeras av rektor om samtalens resultat.
8. Om överenskomna åtgärder inte följs eller inte givit önskat resultat tas beslut
om fortsatt tillvägagångssätt av rektor efter uppföljningssamtalen.
Repressalier mot elev som anmält någon personal på skolan eller medverkat i
utredning om
kränkande behandling är förbjudet enligt lagen 2006:67 14§. Arbetet dokumenteras
fortlöpande.
Elev - personal
1. Visa att du ser situationen och tala om att du inte accepterar det du ser.
2. Om någon i personalen upplever sig kränkt av en elev ska rektor informeras.
3. Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska
dessutom kontakta likabehandlingsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge
råd, stöd och vägledning.
4. Rektorn talar därefter med både inblandad elev och lärare för att höra bådas
versioner
5. Kränkningen tas därefter upp med eleven och elevens vårdnadshavare
6. Ärendet dokumenteras och åtgärdsprogram upprättas och följs upp av rektor
15 (17)
7. Om alla möjliga lösningar tagit slut innan lösning uppnåtts ska ytterligare
möten hållas för att reda ut problemet.
8. Rektor är ytterst ansvarig för elevvård och arbetsmiljöfrågor och anmäler
allvarliga fall av kränkande behandling till Arbetsmiljöinspektionen.
11. Arbetet med likabehandlingsplanen
-
Planen utvärderas vid pedagogernas verksamhetsmöten, klassernas
föräldramöten, klassråden och elevråden.
Ett nytt förslag skapas av likabehandlingsgruppen tillsammans med elevråd
och personal i början av varje läsår.
Planen fastställs på ett Arbetsplatsmöte och på Elevrådet.
Likabehandlingsplanen kommuniceras via skolans lärplattform till elever
och föräldrar, samt vid föräldramöte och föräldraråd.
Efter att likabehandlingsplanen är färdigställd presenteras den för samtliga
elever i samband med klassråden. Föräldrarna informeras via
föräldramöten.
12. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning av mål
Mål ska följas upp genom:
 utvecklingssamtal mellan elev/vårdnadshavare och mentor (2 ggr/läsår)
 enkäter som besvaras av elever (2 ggr/läsår)
 medarbetarsamtal mellan anställd och skolledare (1 ggr/ läsår)
 uppföljning av alla ärenden i likabehandlingsgruppen
 elevernas klassråd och elevråd en gång per läsår
 diskussioner i arbetslagen som lämnas vidare till
likabehandlingsgruppen
13. Utvärdering av
likabehandlingsplanen(Kontrollfrågor)
Denna del utgör några exempel på kontrollfrågor som syftar till att fungera som
underlag vid utvärdering av likabehandlingsplanen.



Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte,
varför?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var
åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Hur lyckades vi nå målet? Beror det på åtgärderna eller var det något annat
som påverkade?
16 (17)



Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men
som är mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad
gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa
plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
Skolledningen har ansvar för att årets arbete enligt denna plan följs upp och
utvärderas vid läsårets slut. Målen i planen utvärderas årligen av eleverna och
personalen på skolan. Planen uppdateras en gång per läsår och måluppfyllelsen
bifogas till skolans kvalitetsredovisning.
Planen revideras och implementeras årligen vid läsårsstart av pedagoger och rektor.
Avstämning görs årligen mot de ovan uppsatta målen. Utifrån resultatet vidtas nya
åtgärder. Till grund för revideringen ligger förra läsårets utvärderingar, resultat från
trivselenkäter och dokumentation från klassråden kring likabehandlingsfrågor.
17 (17)
Bilaga 1
Trivselregler på Annebergsskolan
På vår skola:






Respekterar vi varandra och varandras åsiktet
Accepterar vi inte kränkande behandling och/eller mobbning
Vill vi att alla ska känna gemenskap och alla ska få vara med
Är vi rädda om våra och skolans saker
Är matsalen en plats för trevliga, gemensamma måltider
Uppträder vi mot andra som vi själv vill bli behandlade
I de fall som ovanstående trivselregler inte följs innebär det att skolan vidtar de
åtgärder som bedöms behövliga.
Om eleverna bryter mot skolan trivselregler arbetar vi enligt följande modell
1.
2.
3.
4.
Samtal med eleven enskilt, i klassråd eller under stormöte
Samtal med vårdnadshavarna för att finna konstruktiva lösningar
Problemet tas upp på arbetsplatsträff
Skolans elevhälsoteam kopplas in
För vår trivsel






Respektera varandra. Så som du vill att andra ska vara mot dig ska
du vara mot andra.
Arbetsro under lektionerna.
Alla elever ska känna sig trygga i skolan.
Kom i tid till lektionerna.
Vi är rädda om skolans miljö och håller det snyggt omkring oss.
Att visa hänsyn och vara en god kamrat är rätt uppträdande.
Konsekvenser
1.
2.
3.
Tillsägelse från personal
Personal meddelar mentor som dokumenterar och ger en tillsägelse
Mentor ringer hem, eventuellt möte
Efter tredje incidenten kallas vårdnadshavaren till möte med mentor och
personal från EHT