TRYGG
MILJÖ
I SKOLAN
Likabehandlingsplan
för Dylta skolområde
2009/2010
1
Innehållsförteckning
Örebro kommuns trygghetsvision
3
Skolans vision
3
Ansvarsfördelning
3
Elevers rätt till stöd
4
Grundläggande definitioner
5
Vad skolans personal ska vara observant på
6
Allmänna åtgärder
8
Information
9
Kartläggning
10
Uppsikt/upptäckt
11
Specifika åtgärder: Kön
13
Etnisk tillhörighet, religion…..
14
Funktionshinder
15
Sexuell läggning
16
Kränkande behandling
17
Rutiner för utredning och dokumentation
18
Åtgärdsplan när: Elev/elever kränker elev
18
Vuxen kränker/diskriminerar elev
19
Elev/elever kränker vuxen
20
Vuxen kränker vuxen
20
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Örebro kommuns trygghetsvision antagen 18:e augusti 2002
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg
miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad.
Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och
ungdomar.”
Skolans vision
Vår skola ska präglas av respekt för människor och deras olikheter.
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering
och annan kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag att:
– se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på
skolan.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i
samarbete med personal och elever.
– om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan
kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att
åtgärder vidtas.
Rektor ska även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits.
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan.
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter
likabehandling.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan
kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande
behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp.
3
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala diskriminering och annan kränkande behandling som
förekommer på skolan.
Personer som elever på vår skola kan prata med:
– föräldrar
– kompisar
- kamratstödjare
– pedagoger
– rektor
– kurator, skolsköterska eller någon annan i elevhälsoteamet
– personer i trygghetsgruppen
Elevers rätt till stöd
Det är främst den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en
handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och
hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av
kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har
han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska
kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det
inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven.
Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och
elever från att fara illa.
4
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Grundläggande definitioner :
Mobbning
(enl. Dan Olwéus)
En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under
viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
Negativ handling:
Beteende som har till syfte
att tillfoga en person skada
och/eller obehag. (aggressiv
handling)
Kan utföras genom:
Fysisk kontakt
Ord
På annat sätt
(grimaser, gester,
utfrysning)
På internet ex chattsidor
Förutsättning:
En viss obalans i styrkeförhållande; den som blir
utsatt har svårt att försvara
sig.
Man skiljer mellan:
Direkt mobbning med
förhållandevis öppna
angrepp på offret.
Indirekt mobbning; social
isolering – utfrysning
Kränkande behandling
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”)
Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera.
5
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Trakasserier
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”)
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är
alltså diskriminering och kan utföras av vuxen gentemot barn/elever
eller mellan barn/elever.
Diskriminering
(Skolverkets allmänna råd 2009, ”För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ”)
Innebär att ett barn eller en elev missgynnas direkt eller indirekt,
av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning.
Skolans personal skall vara observant på när ett barn utsätts för:
Hånande kommentarer
Upprepade knuffar
Väskor, bollar, mössor, mm. göms
Fula tillmälen
Vägran att samarbeta
Utfrysning
Om en person behandlar någon illa en eller flera gånger, till exempel
genom att säga något kränkande eller genom mobbning kan det vara
frågan om ” kränkande behandling”. Kränkningen behöver alltså inte
bero på kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller på
funktionshinder. Alla kränkningar är inte diskriminering, men all
kränkande behandling måste förhindras.
6
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang
och är alltså kopplat till diskrimineringsgrunderna. Det är därför
nödvändigt att skilja mellan trakasserier och kränkande behandling. I
lagen införs därför ett förbud mot kränkande behandling för att täcka
in alla former av kränkningar. Förbudet gäller uppträdande såväl
mellan barn och elever som personal inom verksamheten.
Det bör understrykas att vi inte brukar kalla det för mobbning när två
ungefär lika starka personer grälar eller slåss. För att vi skall tala om
mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet. Den som
blir utsatt har inte så lätt att försvara sig och är ofta lite hjälplös
gentemot den eller de som angriper.
Att konflikter och relationsproblem uppstår i grupper är naturligt. Det
är därför viktigt att handskas med ordet kränkning på rätt sätt. När
elever mäter sin styrka, hävdar sin egen person, grälar, bråkar eller
blir osams, avundsjuka, arga, ledsna o s v är det inte att betrakta som
kränkning. Konflikter är en del i deras utveckling till att bli vuxna.
En del konflikter löser eleverna själva, en del konflikter behöver de
vuxnas hjälp för att lösa.
Det viktigaste arbetet för att förhindra kränkningar är självklart att
skapa en öppen och tillitsfull atmosfär på skolan. Eleverna måste få
möta en trygg gemenskap och bli bemötta med respekt för sin person.
Att bearbeta konflikter och lösa relationsproblem är en viktig del av
vardagsarbetet i skolan.
Arbetet sker oftast inom klassens ram där elever, klasslärare,
fritidspedagoger, förskollärare, skolsköterska, övrig personal och
föräldrar är delaktiga. I klassen sker också mycket av det
förebyggande arbetet i form av etiska samtal, kunskapsinhämtande
om människan som ”social varelse”, temastudier, gemensamma
sociala aktiviteter m.m. Ämnet livskunskap finns schemalagt för alla
klasser ett arbetspass i veckan.
7
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga
skolans vision i enlighet med Gemensamt-Bekymmer-metoden
(GBm). Se beskrivning av metoden under rubriken ”Rutiner för
utredning och dokumentation” s 17.
Aktiviteter
En likabehandlingsplan upprättas varje läsår.
Vi ska utvärdera likabehandlingsplanen varje läsår. Uppföljning
och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den
årliga kvalitetsredovisningen.
Augusti – september.
Ansvaret att utvärderingen görs ligger hos
Trygghetsgruppen bestående av rektor, skolsköterska,
två representanter från vardera skola samt en representant,
från förskolan.
Föräldrar, elever och skolans personal deltar i
utvärderingen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor
Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om
inte, varför och vem bär ansvaret?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller
var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som
påverkade?
Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma
mål men som är mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan?
Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra
taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det
åt rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
8
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Information
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få
information om skolans likabehandlingsplan. Mer information finns
på www.regeringen.se.
Aktiviteter
Likabehandlingsplanen delas ut till anställda, vid terminsstart
eller när anställda börjar på skolan under pågående läsår
Uppgifter om var likabehandlingsplanen kan hittas finns med i
skolans informationsfolder.
Likabehandlingsplanen ligger ute på skolans hemsida.
Likabehandlingsplanen finns i personalrum.
Likabehandlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium.
Tidpunkt:
Ansvar:
augusti
Rektor med hjälp av Trygghetsgruppen.
9
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter
Trygghetsgruppen tar fram en karta över skolan, både yttre och
inre miljö och eleven får kryssa för de otrygga platserna.
Trygghetsgruppen sammanställer och sammanställningen ligger
sedan till grund för eventuella åtgärder som trygghetsgruppen tar
fram.
Tidpunkt:
Ansvar:
Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under vårterminen.
Rektor och Trygghetsgruppen samt respektive
klasslärare.
En gång per termin.
Klasslärare.
Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid ordinarie hälsosamtal år 2, år 4 och år 6.
Skolsköterskan.
10
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Uppsikt/upptäckt
Mål
Att förebygga och tidigt upptäcka diskriminerande och kränkande
behandling.
Aktiviteter
På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården. Ett rullande
rastvärdsschema upprättas varje läsår.
Tidpunkt:
Ansvar:
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare.
- Alla kamratstödjare utbildas under en dag per läsår för att öka
sin kunskap om mobbning. Vuxengruppen ska stötta och hjälpa
kamratstödjarna samt arbeta med ev. mobbning.
- Personal från Trygghetsgruppen träffar kamratstödjarna en
gång varannan vecka i respektive enhet för information och
uppföljning.
- Kamratstödjarna kan ge förslag på aktiviteter och genomför
dessa tillsammans med de vuxna i Trygghetsgruppen, för alla
elever på skolan för att öka gemenskapen.
- Elevhälsogruppen har en stödjande och konsultativ funktion.
Tidpunkt:
Ansvar:
En studiedag varje läsår.
Rektor och elevhälsogruppen
Vi reflekterar över skolans och den enskilda personalens
förhållningssätt till och bemötande av elever.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Trygghetsgruppen och elevhälsogruppen.
Vi har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi regelbundet
avsätter gemensam tid till att ifrågasätta och reflektera över de
normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin
organisation och undervisning.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Rektor och schemalagda rastvärdar.
All personal utbildas under läsåret 2009/2010 i Social
Emotionell Träning (SET)
Rektor och SET-handledare.
Skolan arbetar med spegling vilket innebär att en kollega bevistar
läraren i dennes ordinarie undervisning . Tid för reflektion kring
barnen tillsammans, Pedagogiska vänner.
Tidpunkt:
Strävansmål
11
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Ansvar:
Varje arbetslag
Skolan arbetar med Livskunskap som ett schemalagt ämne.
Förekommer i alla årskurser, F-6, varje vecka.
Tidpunkt:
Ansvar:
en lektion varje vecka
Klassläraren
Skolan arbetar med faddersystem mellan barnen.
12
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Specifika åtgärder
Kön
Mål
Verksamheten på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för
att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter
Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv
på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att
beakta könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans
arbete samt i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt:
Ansvar:
Skolan arbetar med nolltolerans mot nedsättande sexualiserat
språkbruk. Förutom de gemensamma regler skolan har skapar
varje klass regler för hur man ska agera mot varandra.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör
kvalitetsredovisningen.
Rektor
I början av varje läsår och kontinuerligt under resten av
läsåret. Utvärderas minst en gång per termin eller vid
behov.
All skolpersonal och elever.
Pedagogerna är vaksamma på normativa påståenden om kön i
undervisningsmaterial. Vid mindre grova påståenden kan läraren
föra en öppen diskussion med eleverna om påståendena. När det
är befogat ska klagomål även framföras till ansvarig utgivare för
materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
13
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller
trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter
Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer
delaktiga i skolans verksamhet. Det gör vi genom att engagera
tolkar och översättare vid behov. Skolan ska översätta viktig
information till vårdnadshavare samt informera om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt.
Rektor och klasslärare.
Vår skola arbetar med att uppmärksamma hur olika etniska
grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningsmaterial.
Vid etnocentriska 1 påståenden kan läraren föra en öppen
diskussion med klassen. När det är befogat ska klagomål även
framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
All personal.
etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma
eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna
kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd
gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att
den egna kulturen är unik och central.
1
14
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Funktionshinder
Mål
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter
oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder.
Aktiviteter
Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans
verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans
verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika
funktionshinder beaktas.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under
läsåret.
Rektor, specialpedagog och skolsköterska.
Skolan arbetar med att öka kunskapen om bemötande av personer
med olika funktionshinder, synliga och osynliga.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt
All personal.
15
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Sexuell läggning
Mål
Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga
elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på
grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Aktiviteter
Vår skola ska informera om olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet,
könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bioch transsexualitet ingå.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
All personal.
Vara vaksam på undervisningsmaterial som förmedlar en
diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. Vid
mindre grova påståenden kan läraren föra en öppen diskussion
med klassen om påståendena, vid grova normativa påståenden
ska klagomål framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla personal.
16
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Kränkande behandling
Mål
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande
behandling.
Aktiviteter
Handlingsplan mot kränkande behandling ”Trygg miljö i skolan”.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
All personal och elever.
När en vuxen kränker en elev ansvarar rektor för utredning och
samtal.
17
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Rutiner för utredning och dokumentation
På varje skola ska ur personalen utses 2 trygghetsombud. Dessa skall:
¤ Aktualisera trygghetsvisionen i den dagliga verksamheten.
¤ Vara ledande i det förebyggande arbetet mot kränkande
behandling och mobbning.
¤ Vara aktiva i genomförandet av denna handlingsplan mot
mobbning och kränkande behandling då situationen så
påkallar.
Likabehandlingsplanen som sådan grundar sig i allt väsentligt på
Gemensamt-Bekymmer-metoden (GBm) utformad och beskriven av
Anatol Pikas.
De centrala riktlinjerna i denna metod är:
¤ Att undvika att anklaga och vara domare.
¤ Att lyssna aktivt på samtalspartnern, eleven.
¤ Att snabbt försöka komma in på konstruktiva lösningar utan att
alltför länge älta problemen.
¤ Att bestämma tid för uppföljning.
¤ Att eleven själv får komma på lösningen på problemet – det
kanske viktigaste av allt.
Åtgärdsplan när elev/elever kränker elev
1) Trygghetsombudet får kännedom om och konstaterar att det rör
sig om mobbning.
2) Samtal med berörda elever:
a) Trygghetsombudet har ett utredande samtal med var och en som
har mobbat. Det inträffade ska läggas fram som ett gemensamt
bekymmer vilket måste lösas. Syftet är att nå fram till ett
konkret
lösningsförslag från elevens sida.
Trygghetsombudet ställer frågor som t ex:
- Jag har fått veta att X mår dåligt, vet du något om det?
- Finns det något du skulle kunna bidra med för att X ska må
bättre?
b) Trygghetsombudet samtalar med den utsatta eleven.
c) Därefter följer ett gruppsamtal mellan ett av trygghetsombuden
och samtliga förövare. Man ska nu komma överens om hur var
och en ska bidra till en lösning och vad var och en ska säga till
den utsatta för att han/hon ska kunna känna sig trygg.
d) I ”toppmötet” möts trygghetsombudet, förövarna och den
utsatta eleven. Den som är utsatt får nu bekräftelse på att en
lösning uppnåtts genom att var och en av förövarna berättar vad
han/hon kommit fram till.
18
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
3) Vårdnadshavare underrättas.
4) Rektor informeras.
5) Samtlig personal informeras.
6) Trygghetsombudet och övrig berörd personal observerar händelseutvecklingen den närmaste tiden. Trygghetsombudet har uppföljningssamtal med de berörda eleverna.
Varje enskild åtgärd inom ramen för denna arbetsgång ska
dokumenteras av berörd personal.
Dokumentationen samlas i enskilda elevakter.
Om samtalen inte hjälper!
Om de hittills beskrivna åtgärderna inte ger erforderligt resultat
påbörjas ett mer aktivt samarbete mellan personal, vårdnadshavare
och rektor.
Vid behov konsulteras också Elevhälsogrupp och/eller
Elevhälsoteam.
Dokumenteras.
Vid ytterligare behov kontaktas socialtjänsten.
Dokumenteras
Åtgärdsplan när vuxen kränker/diskriminerar elev
I de fall då personal kränker, diskriminerar eller hotar elev har
kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera.
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt eller
diskriminerat elev/elever skall rektor omgående utreda uppgifterna.
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Information till berörd/a elevs/ers föräldrar
Uppföljning med elev/er och föräldrar inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning
Alla samtal ska dokumenteras.
19
14 a kap. skollagen (kränkande behandling)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Stöd till utsatt/a elev/er
Ge utrymme att berätta
Lyssna och ta elevens upplevelse på allvar.
Lyft bort eventuella skuldkänslor från eleven.
Bekräfta att det var rätt att berätta för en vuxen.
Undersök behovet av långsiktigt stöd.
Följ upp utvecklingen regelbundet under en period.
Dokumentera förloppet.
Åtgärdsplan när elev/elever kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att elev/elever kränkt eller
hotat en vuxen vidtager rektor följande åtgärder:
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen.
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Skyddsombud informeras vid behov.
Elevens föräldrar informeras.
Individuella uppföljningssamtal med berörda parter (elever,
vuxna och föräldrar) inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxen kränker vuxen
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att kränkning kollegor
emellan alternativt mellan föräldrar och personal upplevs ha ägt rum
vidtager rektor följande åtgärder:
Individuella samtal med berörda vuxna. Vid behov deltager
också skyddsombud alternativt stödperson.
Relevanta åtgärder vidtages omgående.
Uppföljningssamtal inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Om medarbetare känner sig kränkt av rektor lyfts ärendet till
förvaltningsnivå.
Trygghetsgruppen Dylta skolor
2009-10-08
20
