8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

RUDSSKOLAN ARBETSLAGET NORDICA
Årskurs 4-6 och fritidshemmet Kameleontens
årliga plan mot diskriminering och kränkande
behandling läsåret 2015/2016
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Vårt uppdrag
Så här vill vi ha det!
Ansvarsfördelning
Utvärdering av 2014/2015 års plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mål och åtgärder för år 2015/2016
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling samt vidta åtgärder för
att förhindra upprepning
1
10. Definition av begrepp
11. Beslut
2
Vårt uppdrag
Vision och policy
På Rudsskolan, i arbetslaget Nordica, ska alla elever känna sig trygga och lika mycket värda.
Alla elever ska känna sig välkomna till skolan och ingen elev ska utsättas för diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vår verksamhet präglas av att vi ser varandras olikheter som en styrka och tillgång. Umgänget
mellan oss ska kännetecknas av en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och tar
hänsyn till varandra. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och
ansvarskännande individer.
Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800)
6kap och LGR 11 1kap: ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten.
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder
eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser. Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en
förutsättning för lärande och utveckling.
Så här vill vi ha det i arbetslaget Nordica på Rudsskolan!


Alla har rätt att känna sig trygga
Alla visar varandra respekt
Vi strävar efter att alla elever






är trygga, blir sedda och får sina behov tillgodosedda i skolan
möter kompetent och engagerad personal
upplever lika värde
får kunskap om och stimuleras till en hälsobefrämjande livsstil
är motiverade och har lust att lära
stärks i sin framtidstro
Mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga
handlingar och är totalt oacceptabelt på skolan. Vi utreder alltid diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling mellan elever och om en elev känner sig kränkt
av någon vuxen på skolan.
Elisabeth Olofsson, rektor
3
Ansvarsfördelning
All personals ansvar är att
 anmäla till rektor om man får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier (Skollagen 6 kap 10§)
 ansvara för att Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling, följs
 aktivt motverka kränkningar och trakasserier.
 visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt
 att skapa en verksamhet där förståelse, tolerans och respekt för människors lika värde
utvecklas och där man aktivt motverkar och ingriper mot kränkningar och andra
trakasserier
 ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar till
eleverna.
Rektors särskilda ansvar är att:
 se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan
 se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, funktionsnedsättning, ålder samt att motverka annan kränkande
behandling
 årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling i samarbete med
personal och elever
 se till att skyndsamt utreda omständigheterna om skolan får kännedom om att
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer, samt
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden
 anmäla till Barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling har
inkommit samt meddela när ärendet avslutas
 att denna plan i sin helhet utvärderas i december
Mentors särskilda ansvar är att:
 regelbundet samtala med eleverna om deras situation i skolan och fritidshemmet
 göra anmälan till rektor vid misstanke om att kränkande behandling förekommer bland
eleverna
 genomföra minst två utvecklingssamtal per år tillsammans med
elever och vårdnadshavare
 fortlöpande arbeta tillsammans med elever under läsåret för att främja likabehandling
och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
 genomföra aktiviteter som syftar till att motverka kränkande behandling utifrån
diskrimineringsgrunderna
 genomföra, sammanställa och analysera trygghetsenkät med eleverna en gång per
termin
4


genomföra, sammanställa och analysera trygghetskarta över skolområdet tillsammans
med eleverna, terminsvis.
genomföra och sammanställa enkäten Profilen inför utvecklingssamtal
Utvärdering av 2014/2015 års plan mot diskriminering och
kränkande behandling


Inga elever på skolan ska uppleva att de blir kränkta, diskriminerade eller
trakasserade.
Insatser för att nå målet:
 Vi arbetar aktivt med värdegrunden och värdegrundsfrågor kontinuerligt i alla klasser.
 Elevrådet engageras
 Information på föräldramöten
 Ett rastvärdsschema upprättas inför det nya läsåret
 Skolan besöks kontinuerligt av Ungdomar för trygghet
Arbetslagsnivå
Trygghetsenkät och trygghetskarta, resultat 2014/2015:
Enkäten visar att
 90 % av eleverna känner sig trygga i skolan
 67 % upplever god arbetsro
 Otrygga platser på skolan finns bakom idrottssalen, i och omkring matsalen samt på
bollplanerna utomhus
Analys 2014/2015:
 Bristande arbetsro på lektioner vilket kan skapa otrygghet.
 I enkäten har det visat sig att språkbruket kan vara hårt och kränkande mellan eleverna
 Vi har sett att eleverna upplever att vissa platser på skolgården är otrygga
Åtgärder 2015/2016 utifrån analysen 2014/2015:
 Det finns ett rastschema för personalen
 Arbetslaget och annan berörd personal informeras om de elever som behöver stöd i
sina sociala relationer
 Flera vuxna ska finnas ute under raster och i närheten av riskmiljöer
 Alla elever ska uppmuntras att söka kontakt med en vuxen när en konflikt uppstår
 Diskussioner förs i elevgrupperna och i elevrådet om vad trygghet och arbetsro
innebär
 Kontinuerligt identifiera riskområden tillsammans med eleverna på mentorstid,
klassråd och i elevrådet
 Arbetslagen utvecklar trivselregler och arbetsmetoder tillsammans med eleverna för
att förbättra arbetsro och tryggheten i arbetslagen
 Trygghetsenkät görs terminsvis i alla klasser. Resultatanalysen belyser nödvändiga
förbättringsområden
5
Mål och åtgärder för läsåret 2015/2016
Övergripande
 Alla elever ska trivas, bli väl bemötta och känna sig trygga på skolan
 Vi ska ha en god arbetsro i klassrummet
 Nolltolerans vad det gäller kränkningar både indirekt eller direkt





Mål:
Ingen elev är rädd för någon annan elev
Eleverna upplever trygghet i skolan
Eleverna upplever ett bra språkbruk
Eleverna upplever arbetsro på lektionerna
Åtgärder 2015/2016:
 Det finns ett rastschema för personalen
 Arbetslaget och annan berörd personal informeras om de elever som behöver stöd i
sina sociala relationer
 Flera vuxna ska finnas ute under raster och i närheten av riskmiljöer
 Alla elever ska uppmuntras att söka kontakt med en vuxen när en konflikt uppstår
 Diskussioner förs i elevgrupperna och i elevrådet om vad trygghet och arbetsro
innebär
 Kontinuerligt identifiera riskområden tillsammans med eleverna på mentorstid,
klassråd och i elevrådet
 Arbetslagen utvecklar trivselregler och arbetsmetoder tillsammans med eleverna för
att förbättra arbetsro och tryggheten i arbetslagen
 Trygghetsenkät görs terminsvis i alla klasser. Resultatanalysen belyser nödvändiga
förbättringsområden
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en
naturlig del i vardagsarbetet i skolans verksamhet. Arbetet syftar till att lyfta fram sådana
faktorer som förstärker respekten för allas lika värde och de mänskliga rättigheterna. Arbetet
omfattar alla diskrimineringsgrunderna.
6
Främjande och förebyggande insatser
 Lärarna har arbetsplatser i respektive arbetslag för att mötas och kunna arbeta
förebyggande för att skapa trygghet och ett positivt klimat
 I början av varje läsår upprättas ett rastvaktschema som täcker upp raster. Platser
som eleverna uppger som otrygga skall i första hand täckas upp. Schemat sätts upp
på anslagstavlan vid varje arbetslag
 Eleverna deltar vid höstterminens start i klassvisa diskussioner med mentorer kring
hur klassen och skolan ska vara för att upplevas som en plats där alla kan känna sig
trygga. Via klassråd och elevråd görs eleverna delaktiga i upprättandet av skolans
ordningsregler, trivselregler och Årlig plan mot diskriminering och kränkande
behandling
 På föräldramötet informeras vårdnadshavare om vårt värdegrundsuppdrag, normer
och värderingar, ordningsregler, Årlig plan mot kränkningar och trakasseriers
innehåll och ärendegång. Det ska tydligt framgå för elever och vårdnadshavare hur
man agerar vid kränkningsärenden. Mentorer ansvarar för att planen gås igenom i
respektive klass
 Skolan besöks kontinuerligt av Ungdomar för trygghet
 Värdegrundsarbetet, kapitel 1 och 2 i Lgr 11, inkluderas kontinuerligt i den ordinarie
verksamheten
 Mentorerna har utvecklingssamtal med sina elever minst en gång per termin
Så här förebygger vi trakasserier och kränkande behandling
 Vi är uppmärksamma så att gruppen pojkar respektive flickor får lika mycket
utrymme i klassrummet
 Alla är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar
 Alla elever möts med respekt av elever och personal oavsett religion eller trosuppfattning
 Avslutningar och högtidsfirande sker under former som inte kräver att elever ska utöva
religiösa handlingar, t ex. böner
 Aktiviteter på skolan planeras så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar
 Vi arbetar med värdegrunden och med arbetsro
7
6. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Det förebyggande arbetet syftar till att motverka faktorer eller tendenser som riskerar att leda
till diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Arbetet omfattar faktorer som framkommer
i kartläggningar och enkäter. Regelbundna kartläggningar ska göras av elevernas trivsel, och
arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av diskriminering trakasserier och
kränkande behandling. Kränkningar innefattar även det som händer på fritiden och på sociala
medier om kränkningarna påverkar skolsituationen.
Kartläggningsmetoder:
Nulägesanalys på klass och skolnivå görs med enkäten Profilen och trivselenkäten. Resultatet
leder fram till en handlingsplan för varje klass. Den blir en del av arbetslagets årliga
arbetsplan.
Ansvarig; Mentorer och arbetslag
Trygghetskarta görs med alla klasser i början av höstterminen. Där identifieras de områden
både inomhus och utomhus där eleverna känner sig otrygga.
Ansvarig: Mentorer och arbetslag.
Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i åk 4, där både elev- och föräldraenkät ingår.
Syftet med enkäten är att se på hälsa, trivsel och skolsituation. Uppföljning sker vid behov.
Resultatet redovisas för elevhälsan efter varje läsår.
Ansvarig: Skolsköterska
Vid behov genomför elevhälsans olika representanter individuella kartläggningssamtal. Vid
oroväckande skolfrånvaro följs Karlstads kommuns riktlinjer. I riktlinjerna ingår rutiner för
samtal där elevens eventuella upplevelser av otrygghet, dålig arbetsmiljö, utsatthet,
trakasserier eller annan kränkande behandling kartläggs.
Ansvarig: Elevhälsan
Mentor har minst ett utvecklingssamtal per termin. Frågor angående bland annat trivsel,
trygghet och arbetsro tas upp på samtliga utvecklingssamtal.
Ansvarig: Mentor
Överlämningssamtal och klassammansättning inför år 4 görs enligt överlämningsplan inom
skolområdet.
Ansvarig: Rektor
Överlämningssamtal och klassammansättning inför år 7 görs enligt överlämningsplan inom
skolområdet.
Ansvarig: Rektor
Elevhälsoteamet diskuterar kontinuerligt trivsel och hälsa på organisation, grupp- och
individnivå. Elevhälsolaget träffas varje måndag och elevhälsoteamet varje onsdag.
Ansvarig: Elevhälsoteamet
Rektor följer regelbundet upp arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av
diskriminering trakasserier och kränkande behandling.
8
Ansvarig: Rektor
Vuxna som är ute som rastvärdar har ett stort ansvar för att skapa trivsel och trygghet samt
observera och förhindra kränkningar. Trygghetsteamet, mentorer och rektor ska delges
information.
Ansvarig: Rastvärd
8. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
I skollagen står att: När en elev påtalar att han/hon blivit utsatt för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling eller att någon i elevens närhet påtalar att så skett ska
huvudmannen skyndsamt påbörja arbetet med att utreda, åtgärda och förhindra fortsatt
diskriminering, trakasseri eller kränkning enligt den plan som presenteras under punkt 9.
Signaler som kan tyda på utsatthet och kränkningar
 En kunskapsutveckling som inte är tillfredsställande
 Hög frånvaro
 Eleven verkar ensam
 Eleven kränker andra
 Eleven söker ofta hjälp hos skolsköterska
 Eleven har ofta fysiska besvär, exempelvis huvudvärk och magont
 Eleven uppvisar psykisk ohälsa
 Signaler från enskild elev via Profilen eller samtal
All personal ansvarar för att
 Vara uppmärksam på dagliga händelser och andra signaler om kränkande behandling
eller trakasserier
 Följa rastvaktschemat och bidra till att god stämning skapas i matsalen
 Skyndsamt agera och följa ovan angivna rutin vid tecken på eller information om
kränkningar eller trakasserier
Elevers och föräldrars berättelser måste tas på allvar.
Hit vänder du dig om du vill anmäla att någon blivit utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling:
Person:
Mentor
Rektor Elisabeth Olofsson
Kurator Maria Svensson
Telefonnummer:
Se respektive mentors telefonnummer i
skolkatalog eller på skolans hemsida på
karlstad.se
054-540 32 65
054-540 34 35
9. Att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vidta
åtgärder
9
Så snart rektor eller personal får signaler om att en elev känner sig kränkt måste ärendet
påbörjas skyndsamt. Alla ärenden ska utredas och dokumenteras. Åtgärderna utvärderas
för att förhindra att kränkningarna upprepas. I varje enskilt fall görs en bedömning om
åtgärdsprogram ska upprättas. Likaså görs i varje enskilt fall en bedömning om fallet ska
rapporteras till andra myndigheter.
Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska
följande rutin följas:
Handlingsplikt
All personal har handlingsplikt. Vid signal om att någon trakasseras,
diskrimineras eller utsätts för annan kränkande behandling ska rektor informeras och utredning
startas. Rektor anmäler till barn- och ungdomsnämnden på avsedd blankett.
Utredning startas
Personal som fått signal om att någon upplever sig kränkt ska efter samtal med
eleven/eleverna/vårdnadshavare dokumentera händelsen. En ansvarig utses för utredningen.
Rektor förvissar sig om att utredning påbörjats och dokumenterats. Trygghetsteamet kan göras
ansvariga för utredningen. Vårdnadshavarna till inblandade skall informeras.
Analys och bedömning
Utifrån den information som framkommit i ärendet gör ansvarig för utredningen en
bedömning. Bedöms ärendet, av ansvarig som utrett, vara av ringa karaktär och att det kan
uteslutas att den/de som upplevt sig utsatta blir utsatta igen kan ärendet avslutas.
Vårdnadshavarna till alla inblandade ska informeras.
Åtgärder
När trakasserier eller kränkande behandling inträffat görs en analys av utredningen och
bedömning av passande åtgärder. Det ska tydligt framgå vilka åtgärder som ska genomföras
samt vem/vilka som har ansvaret för att det genomförs. Det ska också tydligt framgå när det
ska följas upp och utvärderas.
Vid upprättandet åtgärdsprogrammet kan trygghetsteamet och elevhälsoteamet användas som
hjälp.
Tänkbara åtgärder:
 Återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov, med personal som
har kompetens för uppgiften.
 Ökade observationer vid olika tillfällen
 Assistent eller resurspersoner för de/den som kränker
 Omorganisation i och av grupper
 Hjälp av skolkurator eller skolpsykolog
Åtgärder är mer effektiva när de riktas mot både den som kränkts och den som kränkt.
Uppföljning/Utvärdering
Sker i enlighet med åtgärdsprogrammen eller andra överenskommelser.
Dokumentation
Hela processen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande framgå:
10
 Att en utredning startar och anledningen till det ska vara beskriven
 Vem som har ansvaret för att utredningen startar
 Rektor anmäler signal om kränkningar till huvudmannen och att utredning startas
 Vad som framkommer i utredningen
 Analys och bedömning av utredningen ska beskrivas. Viktigt att både beskriva vad
som hänt och vad som inte kan styrkas i analysen
 Åtgärder ska dokumenteras
 Uppföljning och utvärdering dokumenteras. Avslutad utredning rapporterar rektor till
huvudmannen.
Policy vid samtal:
 Det är personalen som tar initiativet och leder samtalet
 Samtalen är enskilda, strukturerade och innehållet i de viktigaste delarna är bestämt i
förväg
 Den/de som kränkt någon vet inte om samtalet i förväg
 Samtalsledaren är inte arg eller moraliserande
 Vi undviker att ställa ”varför-frågor”
 Ingen form av bestraffning förekommer som påföljd
 Eleven får hjälp med att ordna upp situationen
Om en vuxen kränker ett barn gäller samma rutiner som vid kränkning mellan elever.
Ansvarig för samtalet är rektor.
10. Definition av begrepp
I styrdokument används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika
former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utövas av en eller flera
personer, mot en eller flera personer. Med kränkning menas uppträdande som kränker en
elevs värdighet men som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel
på kränkning är:
Kränkningar kan vara:
Fysiska (till exempel att bli utsatt för slag, knuffar)
Verbala (till exempel att bli hotad el. kallad något sårande)
Psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
Texter och bilder (till exempel klotter, brev, lappar, mejl, sms eller filmer som läggs ut på
nätet)
Diskriminering
Diskriminering är en kränkande behandling av individer utifrån olika grunder som kön,
religion, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Det handlar om
särbehandling som missgynnar kränker eller på olika sätt begränsar en persons fri- och
rättigheter. Diskriminering kan utföras av individer, grupper eller samhällsinstitutioner.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev får sämre förutsättningar utifrån en direkt
koppling till diskrimineringsgrunderna.
11
Indirekt diskriminering
Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika vilket kan missgynna elever med
funktionshinder. Ett annat exempel kan vara att alla serveras samma mat trots att det finns
individer som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier
Med trakasserier menas att man kränker en elevs värdighet utifrån någon av
Diskrimineringsgrunderna.
Förbud mot repressalier
Om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en
utredning som gäller överträdelser av lagen är det förbjudet att bestraffa eleven till följd av
detta.
Beslut
Planen gäller från och med höstterminen 2015.
Elisabeth Olofsson
Rektor
Bilagor:
Bilaga 1: Enkäten Profilen inför IUP
Bilaga 2: Enkäten utifrån diskrimineringsgrunderna, Trivselenkäten
Bilaga 3: Utredning i enlighet med likabehandlingsplanen
Bilaga 4: Vid fortsatt utredning i enlighet med likabehandlingsplanen
Bilaga 5: Beslut vid utredning i enlighet med likabehandlingsplanen
Bilaga 6: Arbetslagens arbetsplaner
12