Stenmoskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola, fritidshem, förskoleklass
Läsår: 2016-2017
Ansvariga för planen
Gun Skybrand, bitr. rektor
och Åsa Bolin, Carina Johansson, Esej Tewelde, från trygghetsgruppen
Vår vision – Trygghet – Kreativitet - Lärande
Att lära barnet att inte trampa på en fjärilslarv är lika viktigt för barnet som det är för larven.
Vision – ett önskvärt tillstånd
TILL våra skolor går eleverna med glädje, lust att lära och vetskapen att de blir väl bemötta och respekterade av både
kamrater och vuxna.
FRÅN våra skolor går eleverna med goda ämneskunskaper, stärkt självförtroende, trygghet i sin identitet och lust till
vidare studier.
Elevernas delaktighet
För att öka möjligheterna för barn och elever att ha inflytande och vara delaktiga måste de ha kunskap om såväl sina
rättigheter, som sina skyldigheter. Det får de genom att:
- delta i klassråd/elevråd
- utifrån enkätresultat arbeta med klassens kvalitetsrapport
- diskussionerna under värdegrundstid - utefter en framarbetad årscykel
- utbilda sig till kamratstödjare
- de olika diskrimineringsgrunderna förklaras i den egna klassen
- eleverna får information om vad de ska göra om de känner sig trakasserade, kränkta eller diskriminerade
- veta vilka regler som gäller för att alla ska känna sig trygga i en positiv lärmiljö.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Skolan är mån om att informera vårdnadshavarna om det arbete vi gör för att förebygga diskriminering och
kränkningar. Samarbetet med vårdnadshavarna är av största vikt.
Samtal med föräldrar om problem som kan uppstå p.g.a. att elever använder sms, mobilkameror och vissa
nätkontakter på ett negativt sätt är viktiga för att förebygga kränkningar och trakasserier. Planen ligger på vår
hemsida och diskuteras i föräldraföreningen. Vi visar på var den kan läsas vid höstens första föräldramöte.
Personalens delaktighet
Pedagogerna diskuterar frågor från klassens kvalitetsrapport med sina elever, de analyserar fritidsenkäten och
skolenkäten, detta används sedan som underlag vid upprättandet/reviderande av den nya planen.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer att aktualiseras i början av höstterminen, först med
personalen för att sedan på lämpligt vis presentera den för varje klass.
Förankring av planen
Förankring av planen
Likabehandlingsplanens innehåll ska till en början förankras med skolans trygghetsgrupp och pedagoger på skolan.
Planen ska presenteras för barnen på ett lämpligt sätt. Vid genomförande av åtgärder ska vi knyta an till
likabehandlingsplanen. Förankring hos personalen sker genom presentation och diskussion i arbetslag
Vårdnadshavare kommer att få ta del av planen genom presentation och uppföljning under föräldramöten och
föräldraföreningsmöten.
Likabehandlingsplanen kommer också att finnas tillgänglig för vårdnadshavare och andra via skolans hemsida.
Utvärdering 2015-2016 års plan utifrån
- enkäten för åk 3,
- klassens kvalitetsrapport,
- trygghetsgruppen uppföljning av insatser som gjorts under året,
- utvärderingsdagen för pedagoger.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever, pedagoger, trygghetsgruppen och biträdande rektor.
Resultat av utvärderingen av förra läsårets plan
Vi har arbetat förebyggande för att medvetandegöra barnen på likheter/olikheter, utifrån "Lika som bär" – ett
material som varit uppskattat. Trots detta har vi ett antal barn som svarar att de väljer kläder för at inte bli retade.
Skapa goda lärmiljöer för alla barn Då vi renoverar Stenmoskolan under nästkommande läsår kommer vi att få
tillfälle att se över den fysiska miljön ytterligare och anpassa efter olika barns förutsättningar när vi återvänder till
vår skola.
KAMP= kamratskap, ansvar, miljö och positiv attityd är ett återkommande förebyggande arbete med olika
utgångspunkter utifrån ledorden. Ett annat ord inför nästa läsår är KRAM = kamratskap, respekt, ansvar och miljö.
Här sätts också klassens regler inför läsåret och som presenteras för biträdande rektor. Här behöver vi hänvisa
arbetet till att vi har en Likabehandlingsplan. Det var få barn som kände till att vi har en sådan plan i treornas enkät.
När det gäller att förebygga utanförskap hade vi som målsättning att ha en rastverksamhet att erbjuda barnen
under utevistelsen mellan 13.30 och 14.30, den har periodvis fungerat väl och särskilt en pedagog har tagit ett stor
ansvar för genomförandet. Här behöver vi fortsätta utveckla detta och fundera på vad man kan erbjuda.
När det gäller kunskap kring barn med funktionhinder har vi haft en regelbunden satsning för både pedagoger
och föräldrar genom föreningen Attention under vt 2015. Vi har samverkat med föräldraföreningen vid föreläsningar
från Attention och en föreläsning om barns självkänsla. Föreläsning om ett lågaffektivt bemötande har vi haft för
personalen, vilket var mycket uppskattat.
NPF satsningar har gjorts i form av en föreläsning under en halv dag och även en del individuella utbildningar.
Handledning har getts vid behov. Vi har redan tidigare gjort anpassningar både generellt och individuellt men vi har
numera satt ord på det vi gör och på så sätt har det blivit tydligare. Vi har en del kognitiva hjälpmedel i form av
timetimer, stressbollar, stolsitsar, pilatesbollar och individuella Ipads med tangentbord för elever i behov av särskilt
stöd.
Vi har uppmärksammat att det finns en del otrygga platser som källaren, idrotten (omklädningsrummen) och
toaletterna enligt karläggningsenkäten. Vi ser att det kvarstår en del otrygga platser utifrån elevernas synpunkter,
idrotten (omklädningsrummen) och toaletterna, men också vägen till och från skolan. Det har varit svårt att definiera
otryggt för eleverna, då de tänker mer på vad som kan vara farligt på olika platser.
Det finns alltid pedagoger i närheten av fotbollsplanen där det ibland går hett till och det är ett område som ofta
kommer upp som ett problem på elevrådet.
När det gäller omklädningsrummet så har vi möjligast mån pedagoger med i både flickors och pojkars
omklädningsrum. På toaletterna är det fler barn som är rädda för att låsa dörren, men de tycker också det är
”äckligt” på toaletterna. Vi städar numera två gånger per dag och har pratat mycket i klasserna om vad man ska
tänka på för att det ska kännas bra att besöka skolans toaletter. Det är en fråga som vi behöver lyfta även i
fortsättningen.
När det gäller en förtroendefull relation med en vuxen på skolan så svarar sju barn att de inte vet vem de ska vända
sig till, detta trots att vi arbetat aktivt med detta under läsåret. Fritidspedagogerna har under året arbetat med
personliga samtal för alla elever, utifrån kamrater och vuxna på skolan, hur de har det och trivs. Man har sedan lyft
det i arbetslaget tillsammans med klassläraren för att stärka vissa barn ytterligare i bl.a. vuxenkontakten.
Trygghetsgruppen har också varit inkopplade och tagit ett större ansvar för vissa elever.
Förra läsårets incidentrapporteringar visade att några barn blivit sexuellt trakasserade av andra barn. Här tog vi
hjälp i samtalet av materialet ”Stopp min kropp” och vi har inte haft några sådana incidenter under detta läsår. Men
ämnet behöver aktualiseras regelbundet
Under året som varit har vi utgått från en årscykel med olika förebyggande insatser. Årcykeln revideras fortlöpande
under året vid behov. Insatserna har lyfts på personalmöten en gång i månaden under läsåret. Detta har fungerat väl
och vi fortsätter på samma vis.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder 2015-2106
- Eleverna i åk 3 utför en enkät utifrån de olika diskrimineringsgrunderna varje läsår.
- En till två gånger per läsår utför eleverna en självvärdering utifrån de sociala målen.
- Eleverna i förskoleklassen intervjuas av pedagoger inför utvecklingssamtalen.
- Eleverna har regelbundna värdegrundsdiskussioner, klassråd, elevråd där man diskuterar trygghetsfrågor m.m.
- Trygghetsvandring på skolgården för eleverna tillsammans med pedagogen genomförs
en gång per termin, i september och februari, där otrygga områden markeras på en karta.
- Skola- och fritidsenkäter
- Nulägesanalys av tidigare incidentrapporteringar
Områden som berörs i kartläggningen
-
Kränkande behandling,
Kön,
Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Personalen medverkar vid:
- Pedagogerna kartlägger tillsammans med eleverna på klassråd utifrån klassens kvalitetsrapport.
- Trygghetsvandringar tillsammans med pedagogen.
- Analys av fritids- och skolenkäten.
- Utvärdering av det gångna året på studiedagar i augusti och juni.
Årets plan ska utvärderas senast 2017-09-01
-
Av fritidsenkäter och treornas enkäter kring diskrimineringsgrunderna
Av klassens kvalitetsrapport där frågeställningarna löper under året på klassråden
På utvärderingsdagar med alla pedagoger
Av årets incidentrapporteringar
Resultat och analys
Ett annat ord inför nästa läsår är KRAM = kamratskap, respekt, ansvar och miljö. Vi anser att det blir tydligare ledord
för våra elever, detta är ett återkommande arbete som görs i alla klasser, varje läsår.
Regler har diskuterats i klassrummen utifrån våra gemensamma regler och från att ha varit 10-20 olika regler har de
processats ner till tre/fem av de viktigaste reglerna i klassen. En fortsatt diskussion i klasserna är: Vad händer när
man inte gör som man ska?
Otrygga platser kvarstår med en del fokusändringar, idrotten (omklädningsrummen) och toaletterna kvartstår, trots
att vi satt in städning två gånger om dagen och även samtalat i klasserna om hur vi vill att toaletterna ska se ut,
klasserna har egna toaletter som hör till varje klassrum. Omklädesrummet på idrotten är ytterligare en
otrygghetsfaktor som är svår att komma åt. Det finns nästan alltid en vuxen med barnen i omklädningsrummet och
duschen. Ett förslag var att eleverna har en ombyteskompis som man känner sig trygg med. Vägen till och från
skolan sticker också ut där det ibland känns otryggt. Det kommande läsårets utvärdering kommer kanske att se
annorlunda ut, då eleverna bussats till och från Glömstaskolan och tas emot i grupp av en vuxen.
När det gäller en förtroendefull relation med en vuxen på skolan så svarar sju barn att de inte finns någon vuxen att
prata med om de skulle behandlas illa i skolan och sex skriver att de inte vet. Här ska vi kartlägga vilka elever som
behöver extra uppmärksamhet och som inte själva tar så mycket kontakt. Vi upplever trots detta att eleverna är
trygga på skolan. Presentation av alla vuxna på skolan och tydliga kläder för personalen har vi lagt ytterligare vikt vid.
En aktiv utemiljö med tydlig rastverksamhet bör också öka tryggheten.
Vi ska också arbeta förebyggande för att medvetandegöra barnen på likheter/olikheter, 12 barn svarar att de väljer
kläder för att inte bli retade. Här behöver vi fortsätta och samtala och göra praktiska övningar kring detta på vår
värdegrundstid.
Vi vill arbeta med förhållningssätt genom artighet – hjälpsamhet, inför kommande läsår som främjande och
förebyggande arbete för att stärka varandra och samspelet.
Under året som varit har vi utgått från en årscykel med olika insatser. Årscykeln är ett bra redskap för att arbetet
inte 'glöms bort'.
Främjande insatser
Likheter -olikheter!
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och
Ålder
Mål och uppföljning
Likheter/olikheter - vi får vara den vi är
Insats
Övningar och diskussioner på värdegrundstiden.
Ansvarig
Bitr. rektor pedagoger
Utvärderas 2017-09-01
Förebygga utanförskap
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Ökad tryggheten på skolgården.
Uppföljning regelbundet på fritidsmöten.
Insats
Aktiva vuxna som erbjuder lekar på skolgården under hela dagen.
Ansvarig
Fritidspedagoger
Utvärdering 2017-09-01
Artighet - hjälpsamhet- hänsyn
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Ett vänligt och tillåtande klimat på skolan. Syftet är att ge våra elever de sociala koderna för ett bättre samspel.
Uppföljning sker på klassråd!
Insats
Vad betyder det att vara artig och hjälpsam? Träna genom övningar och praktisk tillämpning. Uppmärksamma
positiva beteenden.
Ansvarig
Bitr. rektor
Utvärdering 2017-09-01
KRAM, kamratskap, respekt, ansvar och miljö
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Syftet med KRAM är att diskutera och komma fram till ett positivt förhållningssätt på skolan både hos elever och
vuxna.
Uppföljning sker på klassråd och under värdegrundstiden.
Insats
Alla klasser börjar höstterminen med KRAM. Arbetet återkommer varje läsår med olika utgångspunkter kring
ledorden.
Ansvarig
klasslärare och fritidspedagoger
Utvärderas v. 44
Förebyggande åtgärder
En förtroendefull relation till minst en vuxen
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Alla elever ska ha minst en förtroendefull relation med en vuxen på skolan.
Uppföljning vid enskilda samtal och kartläggningsenkäten under hösten.
Åtgärd
En diskussion i arbetslaget vad en förtroendefull relation innebär och vad man gör konkret. Arbetslaget delar upp
ansvaret mellan sig och utvärderar arbete med jämna mellanrum. Individuella samtal görs med eleverna under
läsåret.
När det gäller en förtroendefull relation med en vuxen på skolan så svarar sju barn att de inte vet vem de ska
vända sig till och sex skriver att de inte kan svara på frågan.
Ansvarig
fritidspedagoger, lärare
Utvärdering 2017-09-01
Trygghetsvandring
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Uppföljning sker på klassråd, elevråd och genom trygghetsenkäten.
Åtgärd
Trygghetsvandring under hösten på nya Glömstaskolan för att kunna identifiera otrygga platser och vilka behov
av insatser.
Eleverna har lyft frågor kring olika område både i enkäten och på klassråd.
Ansvarig
klasslärare och fritidspedagoger
Utvärdering v. 44
Rutiner för akuta situationer
VÅRA MÅL
Alla elever ska känna trygghet i skolan.
Alla elever ska veta att de har rätt att bemötas som likvärdiga och unika individer.
Alla elever ska känna till innebörden i begreppet diskriminering.
Alla elever ska veta att skolan ingriper mot varje form av diskriminering. De ska också veta vem eller vilka de kan
vända sig till när de upplever sig kränkta eller diskriminerade.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
1.Upptäcka
Barn och elevers rätt till stöd
Vuxna har alltid huvudansvaret för att införa, tydliggöra och följa upp de skolregler som finns, att skapa en bra
skolmiljö. Alla som arbetar i en skola har handlingsplikt som innebär att man måste agera skyndsamt om man får
kännedom om att ett barn upplever att det utsätts för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. De
barn/elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. De vuxna ska också notera elever som ofta är
ensamma under raster och/eller verkar isolerade från de övriga eleverna.
Det är viktigt att:
-
alltid rapportera den aktuella händelsen genom kommunens fastställda anmälningsrutin,
incidentrapportering
i arbetslagskonferensen ta upp elever som befinner sig i farozonen
veta att jurister hos BO kan rådfrågas vid tveksamheter
alltid ta elevers upplevelser av kränkning och diskriminering på allvar
2.Utreda
Varje händelse där diskriminering eller kränkande behandling misstänks ska tas på allvar. Händelsen ska utredas,
dokumenteras enligt kommunens strukturstöd. Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade ska informeras
skyndsamt. Om personal misstänks för diskriminering eller kränkning av barn/elev ska rektor ansvara för
utredningen. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av rektor hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till
socialtjänst ska göras. Trygghetsgruppen inkallas om det finns skäl till detta. Vid allvarlig kränkning bör utredningen
resultera i ett individuellt åtgärdsprogram/handlingsplan som beskriver nuvarande situation, mål och vilka åtgärder
som vidtas för att nå målet. Åtgärderna ska riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat
kränkningen.
3.Vidta åtgärder
Verksamheten ska ha tydliga rutiner för hur skolan ska agera och vilka som ska agera när diskriminering, trakasserier
och kränkningar inträffat. Åtgärderna ska grunda sig på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör
som regel riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. De åtgärder som vidtas
på såväl kort som lång sikt måste leda till att trakasserierna eller kränkningarna upphör. Åtgärderna måste därför
följas upp och om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser
genomföras till dess att situationen är varaktigt löst.
Kommunen måste alltid uppfylla skolpliktiga elevers rätt till utbildning. I akuta lägen kan det vara nödvändigt att sära
vissa elever genom att placera dem i olika grupper. När alla andra möjligheter är uttömda kan en elev som kränker
andra i undantagsfall flyttas från den egna skolan, ytterst mot elevens och vårdnadshavarens vilja.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling
1. Eleven uppmanas att prata med sin klasslärare, någon annan vuxen, kurator, skolsköterskan eller med
närmaste skolledare/rektor.
2. Skolledare talar med berörda parter. Efter det samtalet bedömer skolledningen om situationen går att lösa direkt.
3. Om situationen inte blir löst enligt punkt 2, ordnas ett möte med elev, vårdnadshavare, den berörda personen och
skolledning för att gemensamt söka en lösning.
4. Om anmälan berör skolans arbetssätt ska frågan utredas och åtgärdas.
5. Om frågan inte går att lösa internt skall extern hjälp inkallas, alternativt ärendet anmälas till DO/BEO.
Uppföljning och utvärdering
Vid vårterminens slut ska personalen gå igenom Planen mot diskriminering och kränkande behandling och utvärdera
den.
Skolledningen ska vid varje läsårs slut utvärdera hur skolan bemött det gångna årets anmälda fall av diskriminering
eller kränkningar. I utvärderingen ingår att om så behövs ta fram förslag på förbättringar av planen. Elevenkäterna
ska varje år granskas med särskild uppmärksamhet på Planen mot diskriminering och kränkande behandling och leda
till förslag på förbättringar av planen.
Rutiner för dokumentation
Trakasserier, kränkningar eller mobbing
1.a. Den utsatte eleven tar kontakt med klassläraren eller annan personal och berättar vad som hänt, ansvarig
lärare/pedagog informeras.
Andra elever berättar för någon personal vad som hänt ansvarig lärare/pedagog informeras.
c. Personal /vårdnadshavare upptäcker vad som pågår och informerar ansvariga pedagoger.
2. Den som tar emot informationen gör en incidentrapport och delger den sin skolledare.
3. Skolledaren beslutar om eventuell vidare utredning eller att inga vidare åtgärder vidtas.
b.
4. Om skolledaren bedömer att det rör sig om kränkning eller trakasserier ges berörd personal uppdraget att ha
samtal med den utsatte och den/de som antas utsätta med syfte att utreda händelsen samt att informera respektive
vårdnadshavare.
5. Skolledaren informeras om samtalen och analyserar situationen.
6. Skolledaren beslutar utifrån analysen om eventuell vidare åtgärd skall göras eller om ärendet skall avslutas.
7. Bedöms ärendet vara ett mobbingärende eller en händelse av allvarligare art, beslutar skolledare om vidare
åtgärd vid vilken Trygghetsgruppen (TG) ges uppdraget att samtala med berörda elever enligt särskild metod.
8. TG återrapporterar till skolledare och ansvariga pedagoger som ringer hem och berättar att TG är inkopplad.
9 .TG återrapporterar till skolledare TG gör uppföljningssamtal inom två veckor med berörda elever efter vid första
samtalen bestämd tid och återrapporterar till skolledare och berörda pedagoger som ringer hem.
10. Om problemet är löst, avslutas ärendet genom skolledares beslut
11. Om inte mobbningen upphör planerar TG skolledare och EHT nästa steg.
Dokumentation
Samtliga ovanstående punkter ska dokumenteras i strukturstöd incidentrapportering, även den första kontakten
mellan elev och personal. Utredning, åtgärder och uppföljning ska dokumenteras, 6 kapitlet i skollagen, samt
vidarebefordras till grundskolechefen. I ärenden som skolans TG hanterar, är den gruppen ansvarig för
dokumentationen. All dokumentation arkiveras i sekretesskyddad pärm hos skolledningen.
Ansvarsförhållande
Skolledningen eller av skolledningen utsedd person ansvarar för att:
-
vårdnadshavaren informeras
varje händelse där diskriminering och kränkningar misstänks utreds
anmälan till Arbetsmiljöverket sker om det inträffat en allvarlig olycka eller ett tillbud
åtgärder vidtas med syfte att förhindra upprepning av det inträffade
åtgärder vidtas i syfte att underlätta för den utsatte att återgå till undervisningen
kontinuerligt stöd och hjälp med bearbetning av det inträffade ges
åtgärdsprogram upprättas
varje fall dokumenteras
information om planen kommer ut till vårdnadshavarna via föräldraföreningen
all personal, elever och föräldrar känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling är förbjudna.
Personalens ansvar för att:
-
All personal har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Informera skolledning då diskriminering, trakasserier eller kränkningar uppmärksammas
Medverka till att all verksamheten genomsyras av ett positivt förhållningssätt,
Följa Planen mot diskriminering och kränkande behandling,
Reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i olika situationer i skolan och sträva efter en
jämställd- och jämlik behandling,
Dokumentera diskriminering, trakasserier, kränkningar och åtgärder genom strukturstödsrutinen.
Varje situation är unik och åtgärderna varierar därför från fall till fall.
Årscykel 2016-2017
gällande Planen mot diskriminering och kränkande behandling
2016-2017
Tid - tillfälle
Augusti
September
Oktober
Föräldramöte
FN-dagen
November
December
Kring julen
Januari
VGT tid, klassråd och
personalmöte
Välja fadder
Presentation av all
personal för eleverna
Rastvaktskläder för all
personal Vem kan du
vända dig till?
KRAM+regler i varje klass
Barnkonventionen
Tema: Lika-olika
Presentation av Planen för
eleverna
Olika religioner - likheter
mellan de olika
religionerna
Repetition: Till vem ska du
vända dig?
Februari
Mars
April
Maj
Juni
VGT -lektioner
Klassråd/elevråd
Kamratstödjare
Kartläggning
Inskolningssamtal f-klass,
kartläggning av behov
Tygghetsvandring
Självvärdering
Barnsamtal med
fritidspedagogen, med
fokus på en förtroendefull
relation med en vuxen
Barnsamtal med
fritidspedagogen, med
fokus på en förtroendefull
relation med en vuxen
Trygghetsvandring
Åk 3 elevenkät utifrån
diskrimineringsgrunderna
.
Utvärderingsdag personal
Schemalagt varje
vecka
Regelbundet varje
vecka
Regelbundet varje
vecka,
4 ggr, därefter väljs
nya
Självvärdering
Analysera enkäter och
incidentrapporteringen
Diskussioner och övningar
Klassens kvalitetsrapport
utifrån målen
Kamratstödjarna träffas
varje vecka
Klassens kvalitetsrapport
utifrån målen
