06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 6
Vägen mot
FRIHET!
DEL 2
D
en 12 januari 1945 inledde Röda armén den stora offensiv som brukar
kallas för Wisła-Oder-offensiven, med främsta målsättning
att befria Polen, Ostpreussen –
där Königsberg (dagens Kaliningrad) var den största staden
– samt vidare in i nordöstra
Tyskland. Samtidigt riktades
6
en kraftfull framstöt mot Ungerns huvudstad Budapest. Den
sovjetiska offensiven inleddes
där den föregående hade avslutats i augusti 1944 – vid Warszawas utkanter.
Stalin hade bestämt sig för
att låta marskalk Georgij Zjukov och hans soldater ur första
vitryska fronten, nå fram till
NORDISK FILATELI Maj 2015
06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 7
Text och foto Carl-Henrik Larsson
I januari 1945 inledde de allierade den slutliga offensiven mot
Nazityskland. Hitler och nazisternas Tredje rike gick under i
ett inferno av rök och eld, och de tyska städerna ödelades av
de allierades bombflyg och granateld. Hitler drog sig tillbaka till
bunkern under rikskansliet i Berlin, där han tillsammans med sin
nyblivna hustru begick självmord den 30 april 1945.
En vecka senare undertecknades Tysklands ovillkorliga kapitulation.
Brandenburger Tor i centrala Berlin. Detta
monument är uppfört under 1700-talets slut,
och står i slutet av paradgatan Unter den
Linden, och var en gång den viktigaste av
stadsportarna i Berlin. Under 1800-talet då
Preussens makt växte, användes porten som
ett segermonument – en triumfbåge – under
vilken de segerrika trupperna skulle passera
då de återkom från fält. Naziregimen 1933–45
utnyttjade monumentet som en symbol för
Nazityskland och rikets huvudstad. Inte långt
från Brandenburger Tor låg rikskansliet och
bunkern där Hitler tog sitt liv den 30 april 1945.
Berlin först. Zjukov skulle bistås i detta uppdrag av marskalk Ivan Konev och den första
ukrainska fronten. Marskalk
Konstantin Rokossovskijs trupper skulle gå mot Östersjökusten.
Blodiga strider
Hitler hade i början av 1945 taNORDISK FILATELI Maj 2015
git del av underrättelseuppgifter, som visade hur storskalig
den sovjetiska offensiven skulle bli. Hela den sovjetiska fronten, som sträckte sig från Östersjön till Adriatiska havet, bestod av inte minde än 6,7 miljoner soldater! Det var uppgifter som Hitler och flera av hans
generaler inte tog på allvar.
När offensiven inleddes den
12 januari så hade de tyska enheterna därför inte mycket att
sätta emot de anstormande sovjetiska arméerna. Den totalförstörda polska huvudstaden
Warszawa erövrades den 17 januari, och de tyska försvararna
massakrerades fullständigt.
Rokossovskijs arméer gick
➥
7
06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 8
Detta franska frimärke från 1965 uppmärksammar 20-årsminnet av segern över Nazityskland i maj 1945. Det mänskliga lidande som andra världskriget gav upphov till
saknar motstycke i mänsklighetens historia. Kriget krävde totalt mellan 50 och 60
miljoner döda, inklusive civila. Uppgifterna kan variera beroende på källorna. En annan aspekt av krigets följder var den ekonomiska. Att återställa städer, byar och
landskap till sitt forna skick uppgick till astronomiska summor. Då får man inte heller glömma alla de kulturskatter som för alltid gick förlorade!
➥
mot nordöst, och hade inom kort
nått fram till den polska Östersjökusten, och skar i stort sett
av Ostpreussen och Königsberg
från övriga Tyskland.
Den tyska civilbefolkningen
i området flydde hals över huvud för att undkomma Röda arméns våldsamma framfart. I
början av februari var mer än
fyra miljoner människor på
flykt, en siffra som snabbt ökade, till det som fanns kvar av
Tredje riket.
Hämndens timme slagen
Inget annat land hade drabbats
så hårt av kriget som Sovjetunionen, och inget annat land
hade mist så många soldater.
Det Nazityskland hade gjort
mot Sovjets befolkning går inte att beskriva i ord!
När Röda armén gick in i
Ostpreussen tog många sovjetiska soldater därför ut sin skoningslösa hämnd för de grymheter de fått utstå, på den tyska
civilbefolkningen. Övergreppen
förvärrades under alkoholens
och grupptryckets påverkan.
Hämndens timme var slagen,
och det var kvinnorna som fick
betala det högsta priset.
Ju närmare Berlin de sovjetiska trupperna kom, desto värre blev övergreppen. Hundratusentals tyska kvinnor våldtogs av de rusiga sovjetiska soldaterna, många kvinnor upprepade gånger. Inte sällan slutade dessa övergrepp med att
offret dog av sina skador. Inga
kvinnor oavsett ålder gick säkra där trupperna drog fram.
Det måste framhållas att
långt ifrån alla sovjetiska soldater och officerare deltog i dessa övergrepp, och hos många
väckte det stor avsky. De skyldiga för dessa vedervärdigheter ställdes dock aldrig inför
rätta!
Samtidigt som Röda armén
lade Polen och Ostpreussen under sig, blev nazisternas brott
mot mänskligheten uppmärksammade. Efter att Kraków befriats av marskalk Ivan Konevs trupper upptäcktes koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau, beläget 60 kilometer väster om Kra-
ków. Denna fruktansvärda upptäckt kan ni läsa om i årets
februarinummer av Nordisk Filateli.
Den 30 januari nådde enheter ur marskalk Zjukovs arméer fram till Oder, cirka 70
kilometer från Berlin. I detta
läge kunde Stalin ha valt att
beordra Zjukov att gå direkt
mot Berlin, men det gjorde han
inte. Den sovjetiske ledaren
hade andra planer. Hans plan
var att först erövra alla tyska
motståndsfickor i norra Polen
och i Baltikum.
Jaltakonferensen
Stalin hade bjudit in Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och USA:s president Franklin D. Roosevelt till
en konferens på Jalta den 4–12
februari 1945, där kriget och
Europas framtid skulle diskuteras. Den mycket sjuke Roosevelt, som nyligen blivit omvald
till USA:s president för fjärde
gången, valde att resa till Jalta
trots läkarnas starka invändningar.
Då Stalin, Churchill och Roosevelt möttes togs bland annat
frågan om Polens och Tysklands
framtid upp. Stalin hade ett
På frimärket t.v. illustreras de allierades bombningar av den tyska staden Dresden i februari 1945. Under Jaltakonferensen den 4–12 februari 1945, krävde Josef Stalin att USA och Storbritannien skulle intensifiera bombningarna av de tyska städerna. Den
13– 15 februari 1945 släppte brittiska och amerikanska bombplan tusentals ton brandbomber över staden som fullständigt lades i ruiner. Troligtvis dog
närmare 30 000 civila under dessa bombningar.
T.h.: Bron över floden Rhen vid den tyska staden
Remagen, erövrades av amerikanska soldater den
7–8 mars 1945. De amerikanska styrkor som nådde
fram till Remagen var övertygade om att tyskarna
sprängt bron, men det visade sig att så inte var fallet.
Den ytterst välbyggda bron från 1918 var nämligen
mycket svår att förstöra. Tack vare att bron var intakt kunde amerikanerna transportera mer än 25 000
soldater över Rhen fram till den 17 mars, då bron
kollapsade efter upprepade tyska flyganfall. Båda
frimärkena gavs ut av Marshallöarna 1995.
8
NORDISK FILATELI Maj 2015
06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 9
Detta ryska block från 2005 visar sovjetiska soldater uppe på taket till
riksdagshuset i Berlin, efter att byggnaden stormats den 1 maj 1945. Striderna pågick i byggnaden till den 2 maj då de sista tyska soldaterna kapitulerade. Uppskattningsvis stupande 80 000 sovjetiska soldater i Berlin.
De tyska förlusterna uppgick troligen till det dubbla. De stora tyska förlusterna berodde på att den tyska krigsledningen satte in dåligt utrustade och otränade Volkssturm-soldater, en milis bestående av minderåriga och åldringar, som blev lätta måltavlor för Röda armén.
mycket starkt förhandlingsläge vad gällde Polen, eftersom
landet redan var besatt av sovjetiska trupper. Churchill och
Roosevelt lyckades få Stalin att
gå med på att den kommunistiska regering, den s.k. Lublinregeringen, som Stalin tillsatt,
enbart skulle vara temporär,
och att fria val skulle utlysas
efter kriget. Detta löfte höll Stalin inte.
När det gällde Tyskland kom
ledarna överens om att landet
helt skulle demilitariseras, och
delas in i fyra ockupationszoner under fransk, brittisk, amerikansk och sovjetisk ledning.
Stalin lovade också att bistå i
kampen mot Japan, om de västallierade lät honom få inflytande i Östeuropa.
De västallierade går
över Rhen
Under hårda strider gick de
västallierade i februari 1945 till
anfall mot de tyska ställningarna i västra Tyskland. Hitlers
order var entydig – att till varje pris skydda flodövergångarna över Rhen och Elbe och inte
retirera en meter! Viktiga broar skulle sprängas för att inte
hamna i de allierades händer.
Den 7 mars nådde den amerikanska 9:e pansardivisionen
fram till floden Rhen vid staden Remagen. Till de amerikanska soldaternas häpnad stod
bron över floden Rhen intakt,
och den erövrades utan större
förluster. Därmed kunde de allierade få över stora truppen-
heter till andra sidan floden.
Längre norrut vid staden Wesel gick Montgomerys trupper
över Rhen.
Den högste befälhavaren för
de allierade styrkorna i väst,
Dwight D. Eisenhower, valde i
detta läge till Montgomerys ilska, att flytta fokus från Berlin
till andra områden som han höll
som högre prioriterade. Eisenhower menade att slutstriden
inte skulle utspelas i Berlin,
utan i södra Tysklands alplandskap, dit Hitler enligt vissa källor skulle ta sin tillflykt.
Montgomery fick till uppgift
att befria norra Tyskland och
gå vidare in i Danmark.
Den 15 april befriade brittiska soldater koncentrationslägret Bergen-Belsen, där tusentals fångar låg döda på marken när de gick in i lägret.
Führerbunkern
Ungefär samtidigt som den sovjetiska offensiven inleddes i januari 1945, återvände Hitler
till Berlin från sitt högkvarter
Adlerhorst (sv. Örnnästet) i
Hessen, norr om Frankfurt am
Main. Det var därifrån han hade dirigerat den misslyckade
Ardenneroffensiven.
Det nya führerhögkvarteret
förlades till det bunkerkomplex
som var beläget under det gamla rikskansliet, och delvis under
den trädgård som uppförts utanför det nya rikskansliet, ett
stenkast från Brandenburger
Tor.
Även Hitlers älskarinna, den
trettiotreåriga Eva Braun, som
han hemlighållit för omvärlden
och haft ett förhållande med
sedan 1932, flyttade in i bunkern.
Stämningen i den kalla och
fuktiga bunkern var mestadels
nedstämd, och de närvarande
nazisterna tvingades lyssna på
Hitlers oändliga monologer om
en kommande slutseger.
När Hitler mottog meddelandet att den amerikanske
presidenten Franklin D. Roosevelt hade avlidit den 12 april,
uppstod en upprymd stämning
bland de församlade nazisterna. Hitler drog genast slutsatsen att detta skulle bli en vändpunkt, och att de västallierade
efter presidentens död skulle
göra gemensam sak med Nazityskland och anfalla Sovjet.
Röda armén inledde den 16
april anfallet mot Seelowhöjderna, det sista naturliga hindret mot vägen till Berlin. I detta kuperade område, cirka 90
kilometer öster om Berlin, sat-
➥
Merparten av de större tyska städerna var lagda i ruiner 1945. Den tyska
industrin klarade sig undan den värsta förstörelsen, tack vare att rustningsministern Albert Speer vägrade att utföra Hitlers order om att alla
industrier och all infrastruktur skulle förstöras innan de allierade nådde
fram. Det tyska folket var inget som Hitler tänkte på! Ghana gav ut detta
frimärke 1995 med en skylt med en ironisk innebörd som de allierade
satte upp i staden Köln våren 1945. Texten ”Ge mig fem år och ni kommer aldrig mer att känna igen Tyskland”, syftar på en nazistisk slogan
från 1930-talet.
NORDISK FILATELI Maj 2015
9
06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 10
T.v.: Den sovjetiska segerparaden som hölls på Röda torget i Moskva den 24 juni
1945 för att fira segern över Nazityskland, visas på detta ryska frimärke från
2005. Från podiet uppe på Leninmausoleet blickade Stalin ner på segerparaden,
som leddes av de båda marskalkerna Georgij Zjukov
(på en vit häst) och Konstantin Rokossovskij (på en
svart häst). Frimärket visar den del av paraden då 200
sovjetiska soldater sopar marken med nazistiska fanor
och standar. Symboliskt bar soldaterna handskar för
slippa ta i de nazistiska föremålen men bara händer.
T.h.: En sovjetisk propagandaaffisch från andra världskriget visas på detta ryska frimärke från år 2000. Den
sovjetiske soldaten framställs som barnens vän, som
en rakryggad befriare. Det måste framhållas att Röda
armén gjorde enorma uppoffringar i kriget mot Nazityskland, och inget annat land förlorade lika många soldater som Sovjet. Utan Röda arméns insatser kunde
andra världskriget ha slutat annorlunda. Men man får
heller aldrig glömma de krigsförbrytelser som de sovjetiska soldaterna gjorde sig skyldiga till i krigets slutskede. För dessa brott ställdes aldrig någon till svars!
➥ te
Hitler in merparten av det
som fanns kvar av den tyska
armén.
Efter att det sista tyska motståndet besegrats, låg vägen
mot Berlin helt öppen.
Göring och Himmler
uteslutna
I takt med att slutet närmade
sig, valde alltfler av de ledande
nazisterna att lämna Berlin.
Hitler firade sin sista födelsedag i livet den 20 april, tillsammans med ett hundratal
ledande nazister och höga militärer. Efter denna stela tillställning där de närvarande
tydligt märkte Hitlers försämrade psykiska och fysiska hälsa, valde många av deltagarna
att fly från huvudstaden. Hitler själv avfärdade alla försök
att få honom att lämna Berlin.
Hermann Göring, befälhavaren över det tyska flygvapnet (Luftwaffe), lämnade Berlin
skyndsamt redan samma dag
för att sätta sig i säkerhet i
Oberzalsberg, nära gränsen till
Österrike. Tre dagar senare
uteslöts Göring ur nazistpartiet, efter att Hitler mottagit ett
telegram i vilket Göring meddelade att han ämnade ta över
ledningen för riket, om Hitler
inte lyckades ta sig ut ur Berlin.
Även en annan av Hitlers
närmaste män, SS-chefen Heinrich Himmler, lämnade Berlin
för att ta sig till Lübeck. Det
dröjde inte länge förrän Hitler
10
nåddes av budskapet att han
på egen hand agerat för att
sluta en separatfred med de
västallierade. Himmler uteslöts
därför genast ur partiet precis
som Göring.
Den 25 april stod Zjukovs
och Konevs trupper både norr
och söder om de centrala delarna av Berlin, och staden utsattes för en mycket kraftig artilleribeskjutning som fick marken att skaka. De sovjetiska
soldaterna kämpade sig fram
från hus till hus under hårda
strider.
För att fylla luckorna i leden
beordrades både minderåriga
medlemmar av Hitlerjugend
och åldringar att ta till vapen
för att försvara Berlin, vilket
medförde enorma förluster på
den tyska sidan.
Hitler tar sitt liv
Två av Hitlers närmaste män,
chefen för partikansliet, Martin Bormann, och propagandaministern Joseph Goebbels, valde att stanna kvar i bunkern.
Goebbels tog också dit sin hustru Magdalena, som var övertygad nazist, samt parets sex
barn, vars samtliga namn började på bokstaven H som en
hyllning till ledaren.
Med Röda armén i antågande och alla resurser uttömda,
fattade Hitler beslutet att ta
sitt liv för att inte hamna i sovjetisk fångenskap. Hitler hade
fått vetskap om hur den italienske diktatorn Benito Musso-
lini och hans älskarinna hade
avrättats och sedan visats upp
för folket.
Eva Braun hade bestämt sig
för att följa Hitler i döden.
Detta makabra skådespel
nere i bunkern föregicks av att
Hitler och Eva Braun den 29
april ingick äktenskap inför en
ditkallad borgerlig vigselförrättare.
Samtidigt som dessa scener
utspelades nere i bunkern, festade soldater och officerare i det
ovanliggande rikskansliet. Detta festande, som även inbegrep
vidlyftiga sexuella aktiviteter,
kan ses mot bakgrund av att
ingen visste hur länge de skulle leva.
Efter att den enkla bröllopsceremonin var avklarad lät Hitler diktera sitt politiska testamente, i vilket han bland annat gav den internationella judendomen skulden för kriget.
Dessutom utsåg han storamiral
Karl Dönitz till sin efterträdare.
Dönitz skulle upprätta en regering i Flensburg, som bland
annat skulle innefatta rustningsministern Albert Speer
och generalstabschefen Alfred
Jodl.
Efter en kort avskedsceremoni strax innan klockan tre
på eftermiddagen den 30 april,
drog sig Hitler och hans nyblivna hustru tillbaka till ett av
sovrummen. Kort därpå begick
paret Hitler självmord. Troligtvis sköt Hitler sig själv i tinningen samtidigt som han tugNORDISK FILATELI Maj 2015
06_11:Layout 1
2015-05-05
18:51
Sida 11
Tusentals londonbor samlades utanför
Buckingham Palace den 8 maj 1945, för att
bevittna då kungafamiljen åtföljd av premiärministern Winston Churchill, steg ut på slottets balkong för att möta folkets jubel. En
händelse som visas på detta frimärke utgivet av Jersey 1995. Churchill syns i mitten,
flankerad av kungafamiljen. Dagen innan hade den tyske generalen Alfred Jodl skrivit
under Tysklands ovillkorliga kapitulation,
enligt vilken alla tyska militära aktiviteter
skulle upphöra den 8 maj. Den 8 maj firas
årligen i Storbritannien som VE-day (Victory
in Europe Day).
gade sönder en cyanidkapsel.
Den nyblivna fru Hitler valde
döden genom cyanidförgiftning.
Därefter bar två SS-män upp
kropparna i det fria, där de
dränktes in i bensin och kremerades.
Nästa dag följde makarna
Goebbels sin ledare i döden. Innan de tog sina liv lät de giftmörda sina sex barn.
Kriget i Europa slutar
Martin Bormann och de övriga
som fanns kvar av Hitlers stab,
flydde bunkern för att försöka
ta sig ut ur Berlin. Flera av dem
blev skjutna när de sprang genom kulregnet i de hårda gatustriderna, däribland Bormann.
Striderna i centrala Berlin
fortsatte fram till den 2 maj,
då de sista tyska soldaterna i
den ödelagda staden kapitulerade.
Runt om i Europa kapitulerade de tyska styrkorna. Alfred Jodl skrev den 7 maj under Tysklands ovillkorliga kapitulation i Eisenhowers högkvarter i Reims. Stalin krävde
att tyskarna även skulle underteckna en kapitulation inför den sovjetiska krigsmakten.
Detta skedde natten till den 9
maj i Karlshorst i östra Berlin,
där tyskarna representerades
av generalfältmarskalk Wilhelm Keitel.
Det definitiva slutet på and-
ra världskriget i Europa var
därmed ett faktum.
I sitt radiotal till nationen
som Winston Churchill höll den
8 maj 1945, tackade han alla de
allierade på det brittiska folkets vägnar, för de uppoffringar
som gjorts i kampen mot Nazityskland. Det var på sin plats
att glädjas i denna stund – sade
Churchill – men han underströk med all tydlighet att Japan ännu inte var besegrat. ❑
I nästa nummer kommer den avslutande delen i denna artikelserie om ”Vägen mot frihet”.
Nära gatukorsningen In den Ministergärten och Gertrud-Kolmar-Straße i centrala Berlin, inte långt från Brandenburger Tor, finns sedan 2006 en skylt uppsatt som upplyser om att det var på denna plats som Hitlers bunker var
belägen. Bunkern fanns under det gamla rikskansliet samt under den trädgård som fanns utanför det nya rikskansliet. Det gamla och nya rikskansliet låg vägg i vägg. De östtyska myndigheterna jämnade området med marken. Idag finns ett bostadsområde och en lekplats där
Hitlers rikskansli en gång låg. Så slutade Hitlers planer om ett 1000-årigt rike!
NORDISK FILATELI Maj 2015
11
