intervjun Text: Lois Steen • Foto: Staffan Gustavsson
Det är en ren och sann
glädje att se människor växa,
säger Theresa Holmgren,
Årets pedagog 2009.
Hur kan jag stödja studenterna
till ett livslångt lärande? Den
frågan triggar mig, säger Kajsa
Johansson, Årets pedagog 2012.
Tre prisade lärare
pratar pedagogik
Vad bygger den goda pedagogiken på? Ett outtömligt ämne visserligen,
men många kreativa tips och viktiga ledtrådar lyfts fram i ett dynamiskt
och reflekterade samtal mellan tre prisbelönta pedagoger från sjukgymnast­
programmet vid Hälsouniversitetet (HU) i Linköping.
Innan vi kastar oss in i samtalet en
kort presentation av den dynamiska trion:
Kajsa Johansson, avdelningschef, universitetslektor samt aktiv forskare, har arbetat
på HU sedan 1994. Hon är för närvarande
kursansvarig för Examensarbetet i sjukgymnastik på kandidatnivå men undervisar
genom hela grundutbildningen samt på
avancerad- och forskarutbildningsnivå.
Hennes huvudämnen är forskningsmetodik,
smärta och smärtbehandling, diagnostik och
rehabilitering inom ortopedi med fokus
på övre extremitet. Paul Erixson, universi-
6
fysioterapi 7.2013
tetsadjunkt, har arbetat på HU sedan 1993
och är ansvarig för kursen Sjukgymnastik ur
ett samhällsperspektiv samt kursansvarig
för termin 5. Han undervisar i de flesta
terminer på grundutbildningen och hans
huvudämnen är funktionell anatomi samt
belastningsergonomi. Theresa Holmgren,
universitetsadjunkt, är anställd på HU sedan
2006 och undervisar också i de flesta terminer på sjukgymnastprogrammet men
även i kurser på avancerad nivå. Hennes
huvudsakliga ämnen är undersökning och
behandling av rörelseorganens sjukdomar
med inriktning mot övre extremitet, kliniskt
resonerande och färdighetsträning inom
led- och muskelområdet.
”Brinnande engagemang”, ”brinnande
intresse” och ”passion” nämns i motiveringarna till era utmärkelser till Årets pedagog.
(se sidan 11.) Vad bottnar er egen motivation
för att undervisa i?
Theresa: Det är en ren och sann glädje att
se människor växa! Hur ljus tänds i deras
ögon när de lär sig något nytt! Det är värt
det varenda dag, för man får så mycket tillbaka! Det är häftigt att få följa de resor som
Jag får energi av de utvecklingsresor
jag får se och vara med om, säger
Paul Erixson, Årets pedagog 2010
samt Årets inspiratör 2012.
studenterna gör, från att jag möter dem i
färdighetsträningen i utbildningens början
tills att de är i slutet, och har utvecklats till
resonerande kliniker som snart är blivande
kollegor.
Paul: Jag får också energi av de utvecklingsresor jag får se och vara med om. Det är
upplevelser av segrar som jag kan dela med
mina studenter! Men i uppriktighetens
namn drivs vi tre som personer nog också
av att vi är ansvarstagande människor med
behov av bekräftelse. Vi har svårt att nöja
oss med en medioker insats!
Kajsa: Hur kan jag stödja studenterna till
ett livslångt lärande? Den frågan triggar mig!
Jag brinner verkligen för att få alla med på
tåget! Och det är en styrka att vara både
sjukgymnast och lärare, för det finns så
mycket pedagogik att hämta ur den relation
som vi sjukgymnaster vill bygga upp med
våra patienter. Hur gör vi när vi vill få dem
med oss? Vi coachar våra patienter till ett
aktivt ansvar för sin rehabilitering och som
lärare coachar vi våra studenter att ta aktivt
ansvar för sitt lärande och till att våga
utvecklas personligen.
Paul: Jag ser också paralleller i mötet mellan
lärare och elev och mötet mellan sjukgymnast och patient. De relationerna liknar
varandra. De bygger på att förmedla kunskap
och lära in ett nytt beteende, på att skapa
aktivitet och delaktighet så att individen
hittar sina egna drivkrafter och börjar ta
eget ansvar för sitt lärande. ”Vi gör det här
tillsammans!” är något jag förmedlar tidigt
till mina studenter, för om de inte möter
upp mig så blir det inte bra. Den kinesiska
filosofen Konfucius sa bland annat att ”Jag
vill inte undervisa en människa som inte är
angelägen att lära sig, och vill inte förklara
något för någon som inte själv försöker få
klarhet.” Det låter lite tufft kanske, men det
visar ändå på ömsesidigheten i ansvaret
för lärandet.
Ni ställer krav på studenterna, men vilka
krav har de rätt att ställa på er som lärare?
Theresa: Det är oerhört viktigt att jag som
lärare är teoretiskt förankrad och trygg i
det ämne som jag ska förmedla kunskap
inom och att vara kliniskt förankrad när
jag lär ut praktiska färdigheter. Ett annat
självklart krav de ska kunna ställa är att den
som föreläser ska ha tagit reda på vilka
förkunskaper studenterna har, så att föreläsningen ligger på rätt nivå.
Kajsa: De har rätt att ställa krav i både det
lilla och det stora, på delarna och på hel-
heten. Vårt ansvar är att vi inte tar upp tid
med onödiga saker. Vi tampas ju med stoffträngsel och måste ständigt ha med oss
frågan hur vi bäst rustar våra studenter för
det framtida sjukgymnastyrket. Målet är
att ge dem en utbildning som gör dem
anställningsbara, uppdaterade och trygga
i sina kunskaper och färdigheter. Det är
också viktigt att de målbilder vi sätter upp
överensstämmer med verkligheten så att
de blir väl förberedda akademiskt, professionellt och personligt.
Paul: Studenterna har också rätt att ställa
krav på att få en uppfattning om sammanhanget och kontexten, även om jag bara
kommer in och föreläser om en begränsad
del av den. Därför är våra diskussioner
tillsammans med övriga lärare om den
röda tråden i utbildningen mycket viktiga!
Vad är den största utmaningen med att
möta en alldeles ny grupp studenter?
Theresa: De är den lättaste gruppen att
möta tycker jag. I början är de uppfyllda
av att ha kommit in på sin drömutbildning,
de tycker att det mesta är roligt och är
fortfarande nyfikna på det problembaserade
lärandet som är vår speciella profil här i
➤
Linköping. Men självklart finns det en del
fysioterapi 7.2013
7
intervjun
”Det satt en vis gammal uv i en ek.
Ju mer han begrep desto mindre han skrek.
Ju mindre han skrek ju mer fick han höra.
Så skulle alla lärare göra.”
Modifierad diktstrof av Alf Henriksson
➤ utmaningar i början av studierna också,
till exempel med att hitta sin individuella
studieteknik.
Paul: Jo, det är sant, man får mycket motivation gratis i början, men det är också en
känslig tid, där det kan finnas en del rädsla,
tvivel och funderingar. Jag brukar tänka på
filmregissören Kay Pollak som sammanfattade sin roll i en mening: ”Min viktigaste
uppgift är att bidra till att ta bort rädslan
i en grupp.” Där kan jag som pedagog göra
mycket nytta i början genom att ge dem
utrymme att reflektera och vara kreativa
utan genast värdera deras svar som rätt
eller fel. Det skapar trygghet.
Kajsa: En del tycker att det är tufft när
studierna växlar upp från gymnasienivån,
med högre tempo, mer ansvar och ett nytt
sätt att lära. Den sociala kontexten är också
ny för dem som flyttat hemifrån. Det kan
bli en del känslor hos högpresterande unga
människor när de inte har blivit godkända
på en tenta. Då gäller det att dämpa stressen
och prestationsångesten; sätta studierna
i perspektiv till andra viktiga saker i livet,
för en motgång innebär inte att loppet
är kört.
Theresa: Vi bagatelliserar inte studenternas känslor, men det är viktigt att så snart
som möjligt och i respekt för individen ge
återkoppling både på det som varit bra och
det som behöver stärkas upp. Har man
blivit underkänd på en tenta två gånger
har studenten dessutom rätt till stöd och
extra resurser. Men initiativet ska komma
från studenten som får berätta ”det här
behöver jag hjälp med”.
Kajsa: En del studenter går som på räls
genom hela utbildningen, medan andra har
en mer utmanande resa. Men alla studenter
får mycket återkoppling både individuellt
och i grupp. Det är en utmaning för oss
lärare, att paketera återkopplingen så att
den blir konstruktiv. Att ge återkoppling är
en sak, men hur jag tar emot återkoppling
8
fysioterapi 7.2013
en annan. Varje individ kan behöva fundera
på: finns det något jag behöver ändra på
i mitt sätt för att fungera optimalt i min
yrkesroll? Men det innebär inte att alla
ska vara stöpta i samma form eller vara
exakt likadana!
Paul: Nej, det får verkligen inte vara så att
vår bild av den goda sjukgymnasten är en
stereotyp bild. Vi behöver få vara olika!
Och olika typer av personligheter passar
inom skilda områden på olika arenor och
kan dessutom ha olika uppdrag under sitt
yrkesliv.
Hur har ett undervisningstillfälle varit för
att du ska känna dig nöjd efteråt?
Theresa: Det ska ha varit aktivt och energifyllt, jag vill känna att jag har väckt studenternas nyfikenhet och att jag har utmanat
dem. Ju mer förberedd man är desto mer
kan man släppa, tänker jag. Det är viktigt
för mig att det finns en tydlig ram men
mycket frihet inom den så att man kan bygga
vidare på de frågor studenterna ställer i
stunden. Under basgruppsarbetet där studenterna arbetar med problembearbetning
låter jag dem ibland vara ute på villospår
för att de senare, när de är på rätt spår, ska
förstå att de har lärt sig av massor sina
misstag. Det är ju en del av poängen med
det problembaserade lärandet, att det ska
vara självstyrt.
Paul: Lektionen behöver inte ha följt min
plan exakt, men jag måste ha fått kontakt
med mina studenter! Det har funnits energi
och vakenhet i rummet och studenterna
har fått utrymme att ställa frågor och diskutera. Jag skulle inte vara nöjd om jag hade
pratat själv mesta tiden – möjligen med
undantag av en traditionell föreläsning –
för jag vill ge studenterna utrymme och
lyssna på dem. Om jag föreläser i kommunikation och samtalsträning, måste jag ju
också leva som jag lär! Trovärdighet är
viktigt!
Kajsa: Vårt mål med undervisningen är
inte att vi som lärare ska få fina utvärderingar, även om det var berörande och väldigt ärofyllt att få studenternas pris! Allt
växande och lärande innehåller ett visst
mått av frustration eller motstånd, så ibland
släpper jag iväg förvirrade studenter; det
är en del av inlärningsprocessen. Men det
finns en tidsaxel för förvirringen: pågår
den i tio minuter i en basgrupp eller tre
veckor efter en lektion? Ibland kan det vara
bra att skapa trygghet genom att bekräfta
läget: ”Jag vet att detta är komplext, men det
kommer att falla på plats förr eller senare.”
Theresa: Ett nybörjarmisstag som lärare
var att jag var så väldigt ivrig och ville förmedla så mycket kunskap till mina studenter att jag ibland inte hann med alla de
övningar jag hade planerat att göra på en
lektion. Idag planerar jag och är nöjd med
att hinna några få saker riktigt grundligt
istället. Och då hinner jag också med den
personliga återkopplingen.
Människors inlärning sker på olika
sätt, på olika nivåer och kräver därför olika
pedagogiska verktyg eller lärandetekniker,
betonar Kajsa Johansson.
Kajsa: Det är en utmaning att möta en
grupp studenter och skapa goda förutsättningar för lärande fast behoven ser olika
ut. För vissa räcker det att bara höra någon
prata för att de ska tillgodogöra sig kunskap,
andra lär sig bäst om de får se illustrationer,
foton eller filmer medan andra behöver få
intryck från såväl hörsel, syn som känsel.
Paul: Jag brukar vara öppen med problematiken i att undervisa en heterogen grupp
och säger till mina studenter att min
ambition är att få med mig alla så långt
som möjligt, men vissa kommer ändå att
efterfråga mer fördjupning samtidigt som
andra ännu försöker landa i grunderna. Till
exempel kan halva gruppen under ett prak➤
tiskt inlärningsmoment vara på nivån ”How
Jag vill väcka
studenternas
nyfikenhet och
utmana dem, säger
Theresa Holmgren.
Jag vill ge
studenterna
utrymme och
lyssna på dem,
säger Paul Erixson.
Det var berörande och
väldigt ärofyllt att få
studenternas pris, säger
Kajsa Johansson, vars
undervisningsstil
även inspirerat
hennes kollegor.
Sju kännetecken på en mardrömsföreläsare
1. Inget syfte:
Du har inget tydligt syfte eller mål med din föreläsning.
2. Ingen trovärdighet:
Du låtsas veta eller kunna saker som du inte kan eller vet.
3. Ingen relevans:
Du har inga argument för ditt urval, varför man ska lära sig
just det här.
4. Ingen dialog:
Du talar gärna själv hela tiden och
fångar inte upp åhörarnas signaler.
5. Inga förberedelser:
Du struntar i vilka åhörarna är
och använder inaktuella power-points.
OBSERV
ERA!
Jag före
läser
bara för
min
egen sku
ll!
6. Brister i bemötande:
Du plattar till dem som ställer frågor och
skapar rädsla och otrygghet i rummet.
7. Ingen koll på klockan:
Du håller inte tiden, tar inga
pauser utan fortsätter och
fortsätter och fortsätter...
Vill du vara en god pedagog, gör tvärtom! Ha ett tydligt syfte,
var förberedd, trovärdig och relevant, värna om dialogen med
åhörarna, respektera deras tid och intressera dig för vilka de är.
fysioterapi 7.2013
9
intervjun
➤
Om … Kajsa Johansson
Om … Paul Erixson
Om … Theresa Holmgren
Ålder: 42 år
Sysselsättning: avdelningschef samt
universitetslektor, avd. för sjukgymnastik,
institutionen för medicin och hälsa,
Hälsouniversitetet i Linköping.
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjuk­
gymnast inom ortopedi samt inom
primärvården
Utbildning: sjukgymnastexamen -92,
medicine doktor -04, kliniska kurser inom
rörelseorganens funktionsnedsättningar,
kurser i ledarskap samt pedagogik.
Min undervisningsstil: passionerad,
målinriktad och vetenskapligt förankrad.
Ålder: 52 år
Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd. för
sjukgymnastik, institutionen för medicin
och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping.
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjukgymnast och ergonom inom företagshälsovården, både med individuell behandling och
bedömning av arbetsmiljö.
Utbildning: sjukgymnastexamen -82,
ergonomexamen -89, vårdlärarexamen -93,
magisterexamen -07, svensk och kinesisk
akupunkturutbildning samt OMT-kurser.
Min undervisningsstil: kontaktintensiv,
engagerad och meningsskapande.
Ålder: 39 år
Sysselsättning: universitetsadjunkt, avd.
för sjukgymnastik, institutionen för medicin
och hälsa, Hälsouniversitetet i Linköping
Klinisk erfarenhet: jobbat som sjuk­
gymnast inom primärvården samt inom
offentligt och privat driven ortopedi .
Utbildning: sjukgymnastexamen -97,
medicine doktor -13, kurser i MDT samt
OMT med fördjupning inom skulder­
området.
Min undervisningsstil: energiskapande,
utmanande, kliniskt och vetenskapligt
förankrad.
to do it” medan andra halvan är på nästa
nivå ”How to think about it”. För att varje
elev ska utvecklas från sin nivå behöver de
få specifik återkoppling där de befinner sig.
Jag tänker ofta på Sören Kirkegaards välkända text vars essens är att man inte kan
hjälpa någon människa om man inte förstår
vad de förstår och möter dem där de är.
med studenterna och frågar hur det går
eller ställer följdfrågor som de kan diskutera med mig eller med varandra.
Kajsa: Bikupan är ett effektivt verktyg, att
ställa en fråga och låta studenterna diskutera i små grupper. Det är viktigt att tänka
på hur länge de orkar koncentrera sig
och passa på att ge en teoribas de första
minuterna, sedan hittar jag på något som
innebär aktiv självreflektion och sedan
kopplar jag ofta ihop den nya kunskapen
med saker jag vet att de har lärt sig förut.
humorn – den kortaste vägen mellan två
människor!
Theresa: En gemensam nämnare för oss
tre är att vi alla fascineras av mötet med
människor och vill vara närvarande här
och nu. Vår syn på lärarrollen är att vi är
här för studenternas skull och vill därför
förmedla att ”du är viktig, det här mötet
med dig är viktigt.” Det gör förhoppningsvis att de känner sig sedda.
Kajsa: En bra grund för en god relation med
studenterna är att vi inte slarvar med uppdraget att klargöra syftet med varje lärtillfälle.
Är jag tydlig med mitt mål är det också
lättare att få aktiva och delaktiga studenter.
Paul: Dessutom arbetar vi med att skapa
mening och en känsla av sammanhang
under hela utbildningen. ”Upplever jag
det här som meningsfullt eller inte?”
Det är en avgörande fråga för männi­
skors vilja att utvecklas och lära.
Alla tre märker direkt när studenterna
börjar förlora intresset, närvaron och slutar
lyssna. Och har sina knep för att få tillbaka
uppmärksamheten och ”öka vakenheten”.
Theresa: Jag sätter ofta igång en ny aktivitet, exempelvis att ställa en utmanande
fråga som studenterna får diskutera i en
mindre grupp för att sedan redovisa inför
hela gruppen.
Paul: Jag brukar göra något annat, skifta
fokus eller ta en paus. Och är det under
färdighetsträning går jag runt och pratar
10
fysioterapi 7.2013
Hur bygger ni upp positiva och goda
relationer med studenterna?
Paul: Som lärare blir du snabbt avslöjad om
du tar på dig en roll. Studenterna märker
om vi verkligen vill få kontakt och vill förmedla något eller inte. Du måste vilja ett
uppriktigt möte. Jag tror på det autentiska,
på äkthet. Och så får vi inte glömma bort
MOTIVERINGAR ÅRETS PEDAGOG
Priset Årets pedagog har delats ut av studentkåren
Consensus sedan 2008 i syfte att uppmärksamma
skickliga lärare på Hälsouniversitetet i Linköping.
Kajsa Johansson, Årets pedagog 2012:
”Kajsas passion för sjukgymnastik som ett vetenskapligt
fält på frammarsch smittar av sig på alla hon pratar med och
hon lyckas hålla sina föreläsningar på en nivå som varken är
för hög eller för låg. Hon ser alltid till att samtliga förstår
och är inte främmande för att rita upp och illustrera vad
hon menar, samtidigt som hon är drivande, engagerad och
positiv. Kombinationen av stor kunskap och en positiv
inställning bidrar starkt till lärandet hos studenterna på
sjukgymnastprogrammet.”
Paul Erixson, Årets pedagog 2010:
”Årets pedagog 2010 är en lärare med en förmåga att väcka
frågor och skapa nya tankar hos oss studenter och skapar
intressanta diskussioner bland dem han undervisar. I sin
undervisning nyttjar han hela lokalen och ibland även sig
själv för att illustrera det han talar om, så att studenterna kan
knyta an sin kunskap till annat än ord på en whiteboardtavla.
Med sitt brinnande intresse för sitt ämne och för att förmedla
detsamma är han alltid mån om att studenterna förstår och
tar till sig ny kunskap, varför Consensus vill ge priset Årets
pedagog 2010 till Paul Erixson.”
låg
SACROILIACALT STÖD
Navy-X är elastiska och
luftiga gördlar i extra stadigt
och slitstarkt material.
Navy-X låg är ett stabilt
sacroiliacalt bälte som har
kraftiga dragband för extra stöd
och plastskenor baktill i ryggen.
Höjden bak är 18,5 cm
och fram 12 cm.
Den finns i färgerna grå
och blå, och i storlekar
från XS till XXL.
Navy-X låg används med
fördel mot ryggsmärta och
rygginsufficiens.
Theresa Holmgren, Årets pedagog 2009:
”Ett brinnande engagemang och en strålande förmåga till
återkoppling i samband med färdighetsträningar gör Theresa
till en mycket god förebild för alla lärare, handledare och
studenter vid HU. Theresa sätter alltid studenterna i första
hand och bemöter oss studenter på ett glatt och tillmötes­
gående sätt. Hennes sätt att lämna återkoppling är alltid
konkret, välgrundad och lätt att ta till sig. Det är med stor
stolthet Consensus vill tilldela Theresa denna utmärkelse
som en av Årets pedagoger 2009.”
Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport
042-25 27 01 [email protected]
www.camp.se
fysioterapi 7.2013
11
