likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN
Antagen juni 2010
Ett barn
Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma
Ett barn som får stryk lär sig att slåss
Ett barn som hånas lär sig blyghet
Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete
Men ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende
Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod
Ett barn som får beröm lär sig att uppskatta
Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa
Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet
Ett barn som får uppleva trygghet lär sig tilltro
Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig känna kärlek i världen
/Dorothy Law Holte
Sunnansjö skola
Likabehandlingsplan för förskolan, skolan och fritidshemmet i Sunnansjö, enligt
diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt
14 a kap. skollagen
Inledning
Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och
fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt
förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i
Sunnansjö är att alla barn och elever i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt.
Skollagen – 14 a kapitlet
Enligt 14 a kapitlet i skollagen skall kommunen/huvudmannen se till att alla pedagogiska
verksamheter i kommunen:

målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.

gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.

varje år görs en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.

lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart verksamheten får
kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på
vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i de pedagogiska verksamheterna att
kränka ett barn eller en elev. Personalen har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i
verksamheten. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till
exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver
det inte vara det i lagens mening.
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen ska den som äger verksamheten se till:

arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att
skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.

gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för
trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

att de varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det
som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels
förebygga och förhindra sexuella trakasserier.
2
Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och
berättar det för någon vuxen i verksamheten, gör verksamheten allt för att ta reda på vad som
hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta
hänger i sin tur samman med hela förskolans, skolans och fritidshemmets verksamhet. Arbetet
mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla inom
verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar
föräldrar/vårdnadshavare.
Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen
och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s
konvention om barns rättigheter.
Kränkande behandling handlar om såväl individen liksom den miljö som hon eller han befinner
sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön.
Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö
påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera
på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt, ges vi som arbetar i verksamheterna, fler
verktyg att arbeta med mot kränkande behandling (Olikas lika värde: Wester, Modigh, Eilard,
2004)
Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön,
socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som finns i
samhället och pedagogiska verksamheter. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från
normen, att i något avseende uppfattas annorlunda, är ofta en grund för kränkning.
Kränkningar kan vara:
 fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande)
 verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög)
 psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning)
 text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, chat, bloggar,
twitter, sms och mms)
Förbudet för personal i förskolan, skolan och på fritidshemmet att utsätta elever eller barn för
kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, dvs. tillsägelser som är befogade för att
upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven eller barnet kan uppleva tillrättavisningen
som kränkande.
Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även
institutioner, som t.ex. pedagogiska verksamheter, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas
kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande. Kränkningen utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En
viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt - ledsen, arg sårad
eller skadad - alltid måste tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt
i definitionen av kränkande behandling.
3
Denna handlingsplan omfattar arbetet mot:
Diskriminering,
som är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån:






kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder
Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina
strukturer och arbetssätt upplevs kränkande.
Trakasserier,
Annan kränkande
behandling,
är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har
samband med ovan angivna diskrimineringsgrunder.
är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons
värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har
sin grund i att någon tex är överviktig, har en viss hårfärg eller är
”plugghäst”.
Rasism,
bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet
utifrån en felaktig uppfattning om att det finns biologiska skillnader
mellan folkgrupper.
Främlingsfientlighet,
avser motvilja mot grupper som definieras genom fysisk,
kulturell/etnisk eller beteendemässig karaktär.
Homofobi,
avser motvilja mot och förakt för homo-, bi- eller transexuella
personer.
Sunnansjö förskola, skola och fritidshems vision
Vår vision är att alla, barn och elever, som går på förskolan, skolan och fritidshemmet skall visa
empati, respekt och ansvartagande, samt vara beredda för ett gott medborgarskap i samhället.
Förskolan, skolan och fritidshemmet skall bereda varje barn och elev utrymme för personlig
utveckling och skapa en trygg miljö, där ingen blir trakasserad, diskriminerad eller utsatt för
annan kränkande behandling.
4
Kartläggning
Planerade samtal
Regelbundna planerade samtal som klassråd, elevråd, elevvårdsteam och individuella
utvecklingssamtal genomförs i verksamheten i syfte att få information om stämningen i
verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att
främja lika behandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Enkäter
I för åldern anpassade enkäter svarar alla barn och elever på frågor om trivsel, trygghet och om
barnen och eleverna känner sig rättvist behandlade. Barnen och eleverna medverkar vid
utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen.
Barnens och elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att
svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i
verksamheten, (se ovan).
Personalen diskuterar regelbundet stämningen i verksamheten och om händelser och situationer
av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen deltar också vid utformning och
utvärdering av likabehandlingsplanen.
Incidentrapporter
Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras. I samband med att
likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på
de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling.
Nulägesanalys
Personalen upplever att det gångna läsåret har fungerat bra. Det har varit en lugn och fin
stämning på skolan
Eleverna har via enkät fått besvara frågor kring sin skolsituation, personalen har dessutom genom
observationer och samtal med eleverna kommit fram till följande:
Några elever i förskoleklassen känner sig otrygga vid sammanslagningar med äldre elever. Vi kan
tänka oss att vissa elever kan uppleva oro när de ska gå till och från maten. Nästa läsår ska de
yngre eleverna åka ensamma på slöjd till Nyhammar, vilket kan bli ett orosmoment.
Mål och konkreta åtgärder
Mål 1 för 2010/2011
Att alla elever ska känna sig trygga på skolan.
Åtgärd
Det är viktigt att alla elever lär känna varandra genom ett välutarbetat faddergruppssystem tidigt
på läsåret. Förskoleklasseleverna slussas in i faddergrupperna under läsåret när personalen känner
att de är mogna. Vi undviker att ha tävlingsmoment i faddergrupper
Tidpunkt
Vi startar arbetet vid läsårets start och utvärderar i dess slut.
Ansvariga
5
Hela arbetslaget
Mål 2 för 2010/2011
Att alla elever känner sig trygga när de går till och från maten
Åtgärd
Att ingen går ensam.
Tidpunkt
Nästa läsår
Ansvarig
Hela arbetslaget
Mål 3 för 2010/2011
Att de yngre eleverna känner sig trygga när de åker till och från Nyhammar på slöjd.
Åtgärd
Att klassläraren följer med på slöjd de första gångerna och att slöjdlärarna möter upp och följer
eleverna till bussen. Busskompisar kan införas om det behövs.
Ansvarig
Klassläraren för år 2-3
Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling
Förebyggande arbete
 stärka elevernas självförtroende
 arbeta med etik och moral genom samtal, rollspel och sociala berättelser
 aldrig tillåta fria val vid gruppindelningar
 arbeta med faddergrupper
 att bara dela ut inbjudningskort till privata kalas om hela gruppen är bjuden
 samarbeta med föräldrar, föräldramöten och utvecklingssamtal
 hälsa på varje elev varje morgon
 hålla elevvårds team varje månad; pedagoger, skolsköterska och rektor
 arbeta med demokratifrågor genom klassråd och elevråd
 inför utvecklingssamtal görs en trivselenkät som diskuteras vid samtalet
 ”Minnet av skolan- enkät” gör i år 6 i februari
 Utvärderings enkät av läsåret görs i slutet av vårterminen både av elever och föräldrar.
 Föräldrar, elever och personal utarbetar skolans ordningsregler tillsammans.
Finns det misstanke om att ditt barn utsätts för kränkande särbehandling?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt:



Ovilja att gå till skolan
Ont i magen
Huvudvärk
6





Barnet vill inte berätta om hur det är i skolan
Barnet har inga kamrater
Barnet kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder
Barnet har blåmärken
Barnet verkar ledset och nedstämt
Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för
att få hjälp.
Utsätter ditt barn andra för kränkande särbehandling?
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, måste du göra något
åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för ditt eget. Forskning visar att barn som
kränker andra lättare får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt.
Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste du göra något.
Vi föreslår följande:


Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkning och att du ser mycket allvarligt
på ett sådant beteende
Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet
Åtgärd vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling

Arbetslaget tar emot information om misstänkt fall av kränkning. Därefter har vi enskilda
samtal med den som kränkt och den kränkte. OBS! Detta ska vara ett
överraskningsmoment.
Det är viktigt att alla hjälper till och ger oss information.

Vid samtal med den kränkte försöker vi ta reda på vad som hänt, vem som kränkt, när,
var osv. Vi försöker att ta reda på så många detaljer som möjligt och informerar
föräldrarna. Vi följer upp samtalet 1 gång/vecka i början för att se om det sker några
positiva förändringar.

Vid samtal med den som kränkt går vi rakt på sak, är allvarliga och talar om att DETTA
HAR HÄNT. Det finns inget utrymme för diskussion. Vi talar om att skolan inte
accepterar kränkning, sedan får som kränkt komma med förslag vad hon/han kan göra
för att mobbingen ska upphöra. Den som kränkt får skriva ett kontrakt. Vi talar om att
skolan kommer att hålla ögonen på den som kränkt för att se om löftena kommer att
hållas. Vi fortsätter att träffas 1 gång i veckan tills vi anser att kränkningen har upphört.
Det är viktigt att vi släpper samtalen successivt och inte för tidigt. Skolbarnen berättar
själva för föräldrarna vad som hänt efter första samtalet. De ber föräldrarna ta kontakt
med oss. Om inte föräldrarna ringer, så ringer vi dem
Uppföljning och utvärdering
 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen sker årligen i samband med
personalens övriga utvärdering i juni.
7



Uppföljning sker även med elever och föräldrar med enkät vid läsårets slut.
Information till föräldrar om planen sker vid föräldramötet på hösten.
Dokumentation av utredning och åtgärder förvaras i dokumentskåp.
Revidering
Revidering av likabehandlingsplanen sker årligen i samband med personalens övriga utvärdering i
juni.
Kommunikation
 Vi presenterar planen för eleverna vid läsårets början
 Vårdnadshavare informeras vid höstens föräldramöte
 Likabehandlingsplanen finns att läsa på Ludvika kommuns hemsida
8