UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SID 1 (13)
2010-09-16
ENBACKSSKOLAN
Likabehandlingsplan
Enbacksskolan 2011-2012
Fyra grundläggande principer som alltid ska
beaktas när det handlar om frågor som rör
barn:• att alla barn har samma rättigheter
och lika värde (artikel 2)• att barnets bästa
ska beaktas vid alla beslut (artikel 3)• att
alla barn har rätt till liv och utveckling
(artikel 6)• att alla barn har rätt att säga sin
mening och få den respekterad (artikel 12),
FN:s barnskonvention
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 2 (13)
Innehåll
Inledning
3
Mål och delmål
4
Vad är kränkande behandling
5
Lagarna som planen vilar på
6
Förebyggande arbete som finns på Enbacksskolan
7
Ansvarsfördelning på Enbacksskolan
8
Om elev diskrimineras av personal eller struktur
10
Vilka ser till att lagen efterföljs
11
Plan för utveckling av det förebyggande arbetet
11
Hit kan du vända dig med dina frågor!
13
Bilagor
Elevhälsostege
Gruppdiskussionsfrågor 100811
Trivsel och ordningsregler
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 3 (13)
Inledning
I Trygghet och studiero som är ett av styrdokumenten för Stockholms
skolor står att skolan ”ska präglas av förtroende och respekt mellan elever,
mellan vuxna och elever samt mellan vuxna. Alla som arbetar i skolan är
föredömen, behandlar alla elever med lika stor respekt och visar tydligt var
gränserna går. Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande.
Skolan ska främja likabehandling och förebygga/motverka att kränkande
behandling uppstår.” Dessa ord är något som de flesta håller med om och
är i linje med det som står i FN:s barnkonvention. Frågan är hur vi går
tillväga för att uppnå detta.
Likabehandlingsplanen är ett dokument som alla skolor är skyldiga att
utforma och den baseras på diskrimineringslagen (Diskrimineringslag
2008:567) som innehåller de sju diskrimineringsgrunderna:
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Dess
främsta syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och
annan kränkande behandling.
Enbacksskolan ser arbetet med likabehandlingsplanen som en pågående
process med delmål och mål. Alla sju diskrimineringsgrunder är beaktade
då Enbacksskolan skapar en treårsplan med tre fokusområden. Dessa
områden är gruppklimat (kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder),
jämställdhet (kön, könsöverskridande identitet el uttryck, sexuell läggning,
ålder) och fadderverksamhet (ålder, kön) . Att arbeta med gruppklimat,
jämställdhet, fadderverksamhet och ha ett fokus på elevinvolvering inom
dessa områden blir en viktig del i skolans förebyggande arbete. Vi tänker
att alla vuxna på skolan (och utanför) har ett ansvar när det gäller att
vägleda eleverna i dessa frågor. Vi ser föräldrarna som en viktig
samarbetspartner. Men de viktigaste samarbetspartner är våra elever och
hur vi tillsammans kan skapa sammanhang för de äldre att vägleda de
yngre.
I arbetet med alla slags värdegrundsfrågor är det viktigt att vända blicken
inåt och ta reda på var man själv står. Detta arbete ha påbörjats under
våren 2010 då personalen samlades för att i tvärgrupper diskutera sitt
förhållningssätt till varandra. Diskussionen kommer att fortsätta under
läsåret 10/11.
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 4 (13)
Mål
-
Vi ska ha ett tryggt gruppklimat bland alla elever.
-
Vi ska ha rutiner för att ge varje elev en god integrering i samhället
och möjlighet och förmåga att göra sina egna val oavsett kön,
könsöverskridande identitet, sexuell läggning, religion eller annan
trosuppfattning, etnisk tillhörighet.
-
Vi ska ha en handlingsplan gällande hur vi arbetar med negativ
social kontroll och ryktesspridning bland elever.
Delmål under läsåret 10/11
Delmålen kan också benämnas som medel att nå mot det slutliga treårs
målet.
-
Vi ska skapa utrymme för att i personalgruppen diskutera
värdegrundsfrågor kontinuerligt, med syfte att syna våra egna
värderingar och tillsammans med eleverna utveckla vår
likabehandlingsplan. Skolledningen ansvarar för att detta
genomförs.
-
Skapa fungerande fadderverksamhet i de vardagliga
sammanhangen. Arbetslagen är ansvariga för att detta genomförs
och utvärderas.
-
Hitta passande benämning på fadderverksamhet. Arbetslagen är
ansvariga att föra diskussionen och redogöra för vad man kommit
fram till.
-
I slutet av läsåret ska det finnas ett råd som arbetar med
jämställdhetsfrågor bland eleverna på skolan. Rådet ska bestå av
en kille och en tjej från varje årskurs, åk 6-9. Rådet ska under
läsåret träffats kontinuerligt. Kurator tillsammans med en annan
personal ska leda träffarna ca 1 gång i månaden.
-
Skapa några fasta traditioner som ger en Enbacksskolan-känsla.
Exempelvis likabehandlingsdag och en utökad Enbacksfestival
(elever i arbetsgrupper). Arbetslagen ansvarar att ta fram förslag
och ledningsgruppen beslutar vad som ska göras.
-
Vi ska skapa en plan för hur Enbacksskolan jobbar med negativ
social kontroll och ryktesspridning (heder) som en del av
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 5 (13)
likabehandlingsplanen. Skolledningen ansvarar för att möjlighet att
ta fram planen finns.
”Det är allas rätt till undervisning i frågor som rör sexualitet, samlevnad och
jämställdhet; allas rätt att få diskutera frågor som rör demokrati och
mänskliga rättigheter - kunskapsområden som enligt läroplanen ska vara
ämnesövergripande. Denna nivå omfattar även att skolan tidigt skapar bra
relationer med flickans/pojkens föräldrar.” (ur Skolverkets råd gällande
förebyggande arbete i skolan)
Vad är kränkande behandling
Det är en rättighet för alla barn och elever att inte bli diskriminerade eller
kränkta på annat sätt. Det är också en skyldighet för alla verksamma inom
skolan att se till att Diskrimineringslag (2008:567) efterföljs. I den fjärde
paragrafen i diskrimineringslagen beskrivs vad som avses med lagen samt
vad lagen avser med direkt och indirekt diskriminering.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder). Diskriminering används också som begrepp i fall
där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som
kränkande.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot
barn eller elever eller mellan barn och elever.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara
trakasseri, kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet
och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
(Definitionerna är tagna från Skolverkets allmänna råd 2006)
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 6 (13)
Lagarna som planen vilar på
Diskrimineringslag (2008:567)
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre
än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som
neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst
kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet,
viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker
någons värdighet,
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i
lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Utdrag ur Skollagen:
2 §…
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom
skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för
vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 7 (13)
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
Förebyggande arbete som finns på Enbacksskolan
Gemensamma normer och regler
Skolan har upprättat trivsel och ordningsregler för att skapa en trygg och
lugn studiemiljö.
Rasttillsyn
Erbjuda elever en organiserad verksamhet med aktiviteter som lockar fram
lust och rörelseglädje.
Kontakt med föräldrar
Presentation och diskussion om likabehandlingsplanen på första
föräldramötet på hösten. Individuella samtal mellan elev, föräldrar och
kontaktlärare sker i början av höstterminen i år F-9.
Livsfärdighetsträning (LFT)
EQ - emotionell intelligens
EQ i skolan vilar på två ben, dels det strukturerade och schemalagda EQarbetet med alla elever och dels ett icke fördömande förhållningssätt som
genomsyrar alla skolans verksamhetsområden.
Värderingsövningar
Värderingsövningar är redskap för att starta samtal, där alla kommer till
tals, bearbeta värderingar, öka elevernas självförtroende och bygga goda
klasser och grupper.
Forumspel
Forumspel är att inspirera varandra att hitta olika lösningar i
konfliktsituationer samt att gestalta olika problem och bekymmer.
Klassrumsmassage
I vissa klasser ger man eleverna klassrumsmassage, Det ger lugn och ro
genom beröring, vilket påverkar det psykosociala klimatet i skolan positivt.
Tankevila (mental träning)
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 8 (13)
I ett avslappnat tillstånd få eleverna återhämtning. Under tankevilan
lyssnar man a) på en cd-skiva med avslappningsövningar b) avslappnande
musik. Tankevilan sker i klassrummet eller skolans filmrum, kanske med
dämpad belysning, ett stearinljus tänt eller något som markerar avbrottet.
Kompissamtal
I några klasser används Kompissamtal som en modell för att lösa konflikter
med ord i stället för våld och tystnad. Eleverna blir medvetna om sina egna
roller i det sociala samspelet. Metoden bör utvecklas genom
internutbildning/erfarenhetsbyte; dvs att de som redan använder metoden
berättar om den för andra lärare.
Klassråd
Alla klassråd är schemalagda och personalen är ansvariga för att det
genomförs.
Klassråd ökar elevers medvetenhet kring att påverka och utveckla.
Elevråd
Alla klasser väljer/utser två elever till elevrådet. Rådet träffas regelbundet.
Eleverna blir ännu mera medvetna om hur ”deras” klassfråga går till nästa
forum och därefter till ledningsgruppen eller direkta åtgärder såsom någon
i elevrådet får särskilt uppdrag för att gå vidare.
Elevskyddsombud
Elevskyddsombud medverkar vid skyddsronder.
Disa
Alla elever i år 8 på Enbacksskolan skall få gå en Disa-utbildning under
läsåret 10/11. Disa står för ”din inre styrka aktiveras” och är en
förebyggande metod för att lära sig hantera stress och påfrestningar.
Ansvarsfördelning på Enbacksskolan
”För en långsiktig effekt av arbetet mot kränkande behandling måste alla i
skolan involveras: skolledning, lärare, elevhälsans personal och annan
personal på skolan, elever och föräldrar. Grunden för att förhindra
kränkande behandling är aktivt och kontinuerligt förebyggande arbete med
trygghet och studiero.” ( ur:Trygghet och studiero)
”I stadens skolor ska nolltolerans råda mot kränkande behandling, som
diskriminering, trakasserier och mobbning. Alla ska markera att detta är
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 9 (13)
oacceptabelt – att tiga eller att se mellan fingrarna är detsamma som att
sanktionera sådana beteenden. Varje tillbud ska resultera i en reaktion
från de vuxna. Det gäller kränkningar från elever och från vuxna.”
(ur:Trygghet och studiero)
Även om Enbacksskolan utvecklat och fortsätter jobba förebyggande så
händer det att mobbing och trakasserier uppstår mellan elever. Då finns en
bestämd ansvarsfördelning. En del i detta är skolans trygghetsgrupp som
jobbar med konkreta mobbingärenden mellan elever. En viktig sak att
tänka på är att mobbning bland elever kan vara svår att upptäcka och sker
oftast då vuxna inte ser. Eleverna ska veta vilka man tar kontakt med och
även ha möjlighet att anonymt beskriva mobbning som de bevittnat eller
varit med om. Föräldrar som blir medvetna om mobbning på skolan
uppmanas att kontakta sitt barns lärare eller mentor eller någon annan på
skolan.
Det är viktigt att se och förstå vikten av god dokumentation. Det handlar
om rättsäkerhet för alla inblandade och för att skolan ska kunna visa
vidtagna åtgärder. Dokumentation innebär också en ökad professionalitet i
hantering av ärenden
STEG 1
I första steget har alla vuxna på skolan ett ansvar.
Situation av kränkande behandling mellan elever upptäcks i klass/på
skolan. De första samtalen med berörda elever sker alltid med ansvariga
lärare och dokumenteras. Om situationen inte förändras trots insatsen så
görs en anmälan till Trygghetsgruppen. Alla har ett ansvar att se till att
anmälan skrivs.
STEG 2
Andra steget i trygghetsarbetet är att ovan nämnda anmälan lämnas
till kurator.
Kurator går igenom anmälan och utser två personer ur Trygghetsgruppen
som handlägger ärendet. Trygghetsgruppen arbetar sedan enligt
Farstametoden som i korthet innebär att enskilda samtal förs med alla
inblandade elever. Eleven får själv gå hem och berätta om samtalet och
sedan ringer person ur Trygghetsgruppen till vårdnadshavare. Uppföljning
efter ca 2 veckor.
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 10 (13)
STEG 3
Tredje steget i trygghetsarbetet är att koppla in skolledningen.
Om de två första stegen inte ger resultat och om trakasserier och
kränkandebehandling inte upphör tar skolledningen över hanteringen av
ärendet. Skolledningen kan vidta olika typer av åtgärder beroende på vad
som inträffat. Exempel på åtgärder är EVK dvs föräldrarna kallas till skolan
och en dialog om vad som kan göras förs, eventuell anmälan till
socialtjänsten. Beroende på vad som hänt kan elever tillfälligt avstängas
från skolan.
Men viktigt att veta är att berörda föräldrar får information om det inträffade
redan i steg ett, vid samtal med ansvariga lärare. Sedan hålls föräldrarna
informerade genom alla tre stegen och dialog förs med dem.
Om elev diskrimineras av personal eller struktur
Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta.
Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den
enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån.
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling av en vuxen skall händelsen anmälas till mentor,
elevvårdsteam, trygghetsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven
har förtroende för.
Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin
tur anmäler händelsen till huvudmannen, Utbildningsförvaltningen.
Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
Rektor ansvarar för att utredning sker. Detta sker genom separata
utredningssamtal med samtliga berörda parter som dokumenteras.
Rektor ansvarar sedan för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts
in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder
också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Även återgärderna dokumenteras och rektor följer
upp ärendet med elev och vårdnadshavare samt utvärderar resultatet och
tar ställning till om andra/nya åtgärder behöver vidtas.
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 11 (13)
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp
ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid
samtalen.
Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning och
de avgör i samråd om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor
beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om
ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in.
Vilka ser till att diskrimineringslagen efterföljs
De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet ”annan
kränkande behandling”, t ex misshandel, ofredande och olaga hot, är
brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Vissa beteenden
kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande utan att det
skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottsmål. Därför går det inte att
avgränsa den kategori handlingar som avses med ”annan kränkande
behandling” till enbart brottsliga handlingar. Det är barnet eller eleven som
avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.
Den 1 januari 2009 bildades Diskrimineringsombudsmannen som ser till att
diskrimineringslagen följs.
I skolan råder nolltolerans mot kränkningar. Alla barn och elever har rätt
att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Den 1 april 2006 inrättades Barn- och elevombudet (BEO). Nu är de är en
del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. BEO
övervakar tillsammans med Skolinspektionen en del av skollagen (14 a
kapitlet) som handlar om kränknade behandling.
Plan för utveckling av det förebyggande arbetet på
Enbacksskolan
Nedan följer en beskrivning av det stegvisa utvecklandet
trygghetsarbetet på Enbacksskolan som inletts under läsåret 09/10.
av
Väcka tanken (vt-10) – för att nå fram med det viktiga arbetet med
värdegrunden till skolans elever måste vi själva syna var vi som personal
står. Var står vi som individer och finns det strukturer som vi måste
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 12 (13)
synliggöra i personalgruppen. Detta påbörjades med hjälp av enkät till
personalen och gruppdiskussioner i tvärgrupper. Enkäten handlade om hur
väl personalens samarbete är synligt för eleverna, hur alla påverkar
arbetsklimatet och om man känner till hur man ska agera vid kränkningar
och att kränkningar är något som angår all personal. Resultatet visar att de
flesta anser att det finns ett arbete som pågår inom området. Men att det
finns flera förbättringsområden såsom exempelvis fler tillfällen för att jobba
över gränser i arbetsgrupperna. Under läsåret delades också en enkät ut
till eleverna. Denna enkät visade att de flesta elever upplever sig trygga på
skolan och att de vet vilken de ska vända sig till om någon utsätter dem
själv eller andra.
Återkoppling (vt-10) – av det som framgått i enkäten samt
tvärgruppsdiskussionerna.
Steg 3
Uppstart HT-10 – en återblick på det arbete som gjordes
under våren och gruppdiskussioner om likabehandlingsplanen med de tre
fokusomårdena jämställdhet, fadderverksamhet och gruppklimat. Detta
med utgångspunkt i var vi står idag och för att skapa mål och delmål samt
strukturer för elevinvolvering.
Nuläges analys inför läsårsstart finns i bilaga. Kort kan sägas att det
saknas fungerande fadderverksamhet men goda idéer om hur det skulle
kunna se ut. Gällande gruppklimat och jämställdhet finns mycket att göra. I
dagsläget så är det vanligt att killar och tjejer inte vill ta i varandra eller sitta
bredvid varandra, det förekommer nedvärderande kommentarer mellan
etniska grupper, killarna tenderar ta större plats i klassrummen. Eleverna
behöver få en ökad förståelse för varandras olika behov tex att vissa
behöver mer stöd än andra under vissa perioder och då går i flexgrupp.
Likabehandlingsplanen kommuniceras till föräldrarna vid föräldramöte .
Den 23 september kommer hela skolan att arbeta med
likabehandlingsplanen samt trivsel och ordningsregler.
Steg 4
Den 7 oktober kommer Dilek Baldiz (projekt Hedra) och
Farman Sediq (Elektra) och föreläser och samtalar med personalen om
hederskulturen.
I arbetslagen kolla av hur arbetet går framåt med de tre fokusområdena
gruppklimat, fadderverksamhet och jämställdhet.
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se
SID 13 (13)
Steg 5
Uppstart vt11. Följa upp seminariet 7 oktober med ett tillfälle
då personalen får sitta i grupper och diskutera case och utarbeta en
handlingsplan gällande heder. Hur gick det under HT/VT-10/11 med
delmål och mål? (Hur är eleverna involverade?)
I början av vårterminen skall en enkät delas ut till både elever och föräldrar
som berör upplevd trygghet och arbetet med de tre fokusområden.
Steg 6
Diskussionstillfälle Vt -11 om hur går arbetet framåt, lärdomar
hittills?! (Vad svarar eleverna på detta?!) Reslutat från enkät redovisas.
Steg 7
Återblick läsåret 10/11 – så här långt kom vi mot målet.
Hit kan du vända dig med dina frågor!
Diskrimineringsombudsmannen hittar du på adressen:
http://www.do.se/Om-DO
Barn- och elev ombudet hittar du på adressen:
http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO
163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33
Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228
www.enbacksskolan.stockholm.se