UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (13) 2010-09-16 ENBACKSSKOLAN Likabehandlingsplan Enbacksskolan 2011-2012 Fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:• att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2)• att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3)• att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6)• att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12), FN:s barnskonvention 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 2 (13) Innehåll Inledning 3 Mål och delmål 4 Vad är kränkande behandling 5 Lagarna som planen vilar på 6 Förebyggande arbete som finns på Enbacksskolan 7 Ansvarsfördelning på Enbacksskolan 8 Om elev diskrimineras av personal eller struktur 10 Vilka ser till att lagen efterföljs 11 Plan för utveckling av det förebyggande arbetet 11 Hit kan du vända dig med dina frågor! 13 Bilagor Elevhälsostege Gruppdiskussionsfrågor 100811 Trivsel och ordningsregler 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 3 (13) Inledning I Trygghet och studiero som är ett av styrdokumenten för Stockholms skolor står att skolan ”ska präglas av förtroende och respekt mellan elever, mellan vuxna och elever samt mellan vuxna. Alla som arbetar i skolan är föredömen, behandlar alla elever med lika stor respekt och visar tydligt var gränserna går. Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Skolan ska främja likabehandling och förebygga/motverka att kränkande behandling uppstår.” Dessa ord är något som de flesta håller med om och är i linje med det som står i FN:s barnkonvention. Frågan är hur vi går tillväga för att uppnå detta. Likabehandlingsplanen är ett dokument som alla skolor är skyldiga att utforma och den baseras på diskrimineringslagen (Diskrimineringslag 2008:567) som innehåller de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Dess främsta syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Enbacksskolan ser arbetet med likabehandlingsplanen som en pågående process med delmål och mål. Alla sju diskrimineringsgrunder är beaktade då Enbacksskolan skapar en treårsplan med tre fokusområden. Dessa områden är gruppklimat (kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder), jämställdhet (kön, könsöverskridande identitet el uttryck, sexuell läggning, ålder) och fadderverksamhet (ålder, kön) . Att arbeta med gruppklimat, jämställdhet, fadderverksamhet och ha ett fokus på elevinvolvering inom dessa områden blir en viktig del i skolans förebyggande arbete. Vi tänker att alla vuxna på skolan (och utanför) har ett ansvar när det gäller att vägleda eleverna i dessa frågor. Vi ser föräldrarna som en viktig samarbetspartner. Men de viktigaste samarbetspartner är våra elever och hur vi tillsammans kan skapa sammanhang för de äldre att vägleda de yngre. I arbetet med alla slags värdegrundsfrågor är det viktigt att vända blicken inåt och ta reda på var man själv står. Detta arbete ha påbörjats under våren 2010 då personalen samlades för att i tvärgrupper diskutera sitt förhållningssätt till varandra. Diskussionen kommer att fortsätta under läsåret 10/11. 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 4 (13) Mål - Vi ska ha ett tryggt gruppklimat bland alla elever. - Vi ska ha rutiner för att ge varje elev en god integrering i samhället och möjlighet och förmåga att göra sina egna val oavsett kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet. - Vi ska ha en handlingsplan gällande hur vi arbetar med negativ social kontroll och ryktesspridning bland elever. Delmål under läsåret 10/11 Delmålen kan också benämnas som medel att nå mot det slutliga treårs målet. - Vi ska skapa utrymme för att i personalgruppen diskutera värdegrundsfrågor kontinuerligt, med syfte att syna våra egna värderingar och tillsammans med eleverna utveckla vår likabehandlingsplan. Skolledningen ansvarar för att detta genomförs. - Skapa fungerande fadderverksamhet i de vardagliga sammanhangen. Arbetslagen är ansvariga för att detta genomförs och utvärderas. - Hitta passande benämning på fadderverksamhet. Arbetslagen är ansvariga att föra diskussionen och redogöra för vad man kommit fram till. - I slutet av läsåret ska det finnas ett råd som arbetar med jämställdhetsfrågor bland eleverna på skolan. Rådet ska bestå av en kille och en tjej från varje årskurs, åk 6-9. Rådet ska under läsåret träffats kontinuerligt. Kurator tillsammans med en annan personal ska leda träffarna ca 1 gång i månaden. - Skapa några fasta traditioner som ger en Enbacksskolan-känsla. Exempelvis likabehandlingsdag och en utökad Enbacksfestival (elever i arbetsgrupper). Arbetslagen ansvarar att ta fram förslag och ledningsgruppen beslutar vad som ska göras. - Vi ska skapa en plan för hur Enbacksskolan jobbar med negativ social kontroll och ryktesspridning (heder) som en del av 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 5 (13) likabehandlingsplanen. Skolledningen ansvarar för att möjlighet att ta fram planen finns. ”Det är allas rätt till undervisning i frågor som rör sexualitet, samlevnad och jämställdhet; allas rätt att få diskutera frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter - kunskapsområden som enligt läroplanen ska vara ämnesövergripande. Denna nivå omfattar även att skolan tidigt skapar bra relationer med flickans/pojkens föräldrar.” (ur Skolverkets råd gällande förebyggande arbete i skolan) Vad är kränkande behandling Det är en rättighet för alla barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Det är också en skyldighet för alla verksamma inom skolan att se till att Diskrimineringslag (2008:567) efterföljs. I den fjärde paragrafen i diskrimineringslagen beskrivs vad som avses med lagen samt vad lagen avser med direkt och indirekt diskriminering. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder). Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasseri, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Definitionerna är tagna från Skolverkets allmänna råd 2006) 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 6 (13) Lagarna som planen vilar på Diskrimineringslag (2008:567) 4 § I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Utdrag ur Skollagen: 2 §… Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 7 (13) 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886). Förebyggande arbete som finns på Enbacksskolan Gemensamma normer och regler Skolan har upprättat trivsel och ordningsregler för att skapa en trygg och lugn studiemiljö. Rasttillsyn Erbjuda elever en organiserad verksamhet med aktiviteter som lockar fram lust och rörelseglädje. Kontakt med föräldrar Presentation och diskussion om likabehandlingsplanen på första föräldramötet på hösten. Individuella samtal mellan elev, föräldrar och kontaktlärare sker i början av höstterminen i år F-9. Livsfärdighetsträning (LFT) EQ - emotionell intelligens EQ i skolan vilar på två ben, dels det strukturerade och schemalagda EQarbetet med alla elever och dels ett icke fördömande förhållningssätt som genomsyrar alla skolans verksamhetsområden. Värderingsövningar Värderingsövningar är redskap för att starta samtal, där alla kommer till tals, bearbeta värderingar, öka elevernas självförtroende och bygga goda klasser och grupper. Forumspel Forumspel är att inspirera varandra att hitta olika lösningar i konfliktsituationer samt att gestalta olika problem och bekymmer. Klassrumsmassage I vissa klasser ger man eleverna klassrumsmassage, Det ger lugn och ro genom beröring, vilket påverkar det psykosociala klimatet i skolan positivt. Tankevila (mental träning) 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 8 (13) I ett avslappnat tillstånd få eleverna återhämtning. Under tankevilan lyssnar man a) på en cd-skiva med avslappningsövningar b) avslappnande musik. Tankevilan sker i klassrummet eller skolans filmrum, kanske med dämpad belysning, ett stearinljus tänt eller något som markerar avbrottet. Kompissamtal I några klasser används Kompissamtal som en modell för att lösa konflikter med ord i stället för våld och tystnad. Eleverna blir medvetna om sina egna roller i det sociala samspelet. Metoden bör utvecklas genom internutbildning/erfarenhetsbyte; dvs att de som redan använder metoden berättar om den för andra lärare. Klassråd Alla klassråd är schemalagda och personalen är ansvariga för att det genomförs. Klassråd ökar elevers medvetenhet kring att påverka och utveckla. Elevråd Alla klasser väljer/utser två elever till elevrådet. Rådet träffas regelbundet. Eleverna blir ännu mera medvetna om hur ”deras” klassfråga går till nästa forum och därefter till ledningsgruppen eller direkta åtgärder såsom någon i elevrådet får särskilt uppdrag för att gå vidare. Elevskyddsombud Elevskyddsombud medverkar vid skyddsronder. Disa Alla elever i år 8 på Enbacksskolan skall få gå en Disa-utbildning under läsåret 10/11. Disa står för ”din inre styrka aktiveras” och är en förebyggande metod för att lära sig hantera stress och påfrestningar. Ansvarsfördelning på Enbacksskolan ”För en långsiktig effekt av arbetet mot kränkande behandling måste alla i skolan involveras: skolledning, lärare, elevhälsans personal och annan personal på skolan, elever och föräldrar. Grunden för att förhindra kränkande behandling är aktivt och kontinuerligt förebyggande arbete med trygghet och studiero.” ( ur:Trygghet och studiero) ”I stadens skolor ska nolltolerans råda mot kränkande behandling, som diskriminering, trakasserier och mobbning. Alla ska markera att detta är 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 9 (13) oacceptabelt – att tiga eller att se mellan fingrarna är detsamma som att sanktionera sådana beteenden. Varje tillbud ska resultera i en reaktion från de vuxna. Det gäller kränkningar från elever och från vuxna.” (ur:Trygghet och studiero) Även om Enbacksskolan utvecklat och fortsätter jobba förebyggande så händer det att mobbing och trakasserier uppstår mellan elever. Då finns en bestämd ansvarsfördelning. En del i detta är skolans trygghetsgrupp som jobbar med konkreta mobbingärenden mellan elever. En viktig sak att tänka på är att mobbning bland elever kan vara svår att upptäcka och sker oftast då vuxna inte ser. Eleverna ska veta vilka man tar kontakt med och även ha möjlighet att anonymt beskriva mobbning som de bevittnat eller varit med om. Föräldrar som blir medvetna om mobbning på skolan uppmanas att kontakta sitt barns lärare eller mentor eller någon annan på skolan. Det är viktigt att se och förstå vikten av god dokumentation. Det handlar om rättsäkerhet för alla inblandade och för att skolan ska kunna visa vidtagna åtgärder. Dokumentation innebär också en ökad professionalitet i hantering av ärenden STEG 1 I första steget har alla vuxna på skolan ett ansvar. Situation av kränkande behandling mellan elever upptäcks i klass/på skolan. De första samtalen med berörda elever sker alltid med ansvariga lärare och dokumenteras. Om situationen inte förändras trots insatsen så görs en anmälan till Trygghetsgruppen. Alla har ett ansvar att se till att anmälan skrivs. STEG 2 Andra steget i trygghetsarbetet är att ovan nämnda anmälan lämnas till kurator. Kurator går igenom anmälan och utser två personer ur Trygghetsgruppen som handlägger ärendet. Trygghetsgruppen arbetar sedan enligt Farstametoden som i korthet innebär att enskilda samtal förs med alla inblandade elever. Eleven får själv gå hem och berätta om samtalet och sedan ringer person ur Trygghetsgruppen till vårdnadshavare. Uppföljning efter ca 2 veckor. 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 10 (13) STEG 3 Tredje steget i trygghetsarbetet är att koppla in skolledningen. Om de två första stegen inte ger resultat och om trakasserier och kränkandebehandling inte upphör tar skolledningen över hanteringen av ärendet. Skolledningen kan vidta olika typer av åtgärder beroende på vad som inträffat. Exempel på åtgärder är EVK dvs föräldrarna kallas till skolan och en dialog om vad som kan göras förs, eventuell anmälan till socialtjänsten. Beroende på vad som hänt kan elever tillfälligt avstängas från skolan. Men viktigt att veta är att berörda föräldrar får information om det inträffade redan i steg ett, vid samtal med ansvariga lärare. Sedan hålls föräldrarna informerade genom alla tre stegen och dialog förs med dem. Om elev diskrimineras av personal eller struktur Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen skall händelsen anmälas till mentor, elevvårdsteam, trygghetsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen, Utbildningsförvaltningen. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. Rektor ansvarar för att utredning sker. Detta sker genom separata utredningssamtal med samtliga berörda parter som dokumenteras. Rektor ansvarar sedan för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Även återgärderna dokumenteras och rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare samt utvärderar resultatet och tar ställning till om andra/nya åtgärder behöver vidtas. 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 11 (13) Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen. Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning och de avgör i samråd om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in. Vilka ser till att diskrimineringslagen efterföljs De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet ”annan kränkande behandling”, t ex misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket kränkande utan att det skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottsmål. Därför går det inte att avgränsa den kategori handlingar som avses med ”annan kränkande behandling” till enbart brottsliga handlingar. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Den 1 januari 2009 bildades Diskrimineringsombudsmannen som ser till att diskrimineringslagen följs. I skolan råder nolltolerans mot kränkningar. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den 1 april 2006 inrättades Barn- och elevombudet (BEO). Nu är de är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. BEO övervakar tillsammans med Skolinspektionen en del av skollagen (14 a kapitlet) som handlar om kränknade behandling. Plan för utveckling av det förebyggande arbetet på Enbacksskolan Nedan följer en beskrivning av det stegvisa utvecklandet trygghetsarbetet på Enbacksskolan som inletts under läsåret 09/10. av Väcka tanken (vt-10) – för att nå fram med det viktiga arbetet med värdegrunden till skolans elever måste vi själva syna var vi som personal står. Var står vi som individer och finns det strukturer som vi måste 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 12 (13) synliggöra i personalgruppen. Detta påbörjades med hjälp av enkät till personalen och gruppdiskussioner i tvärgrupper. Enkäten handlade om hur väl personalens samarbete är synligt för eleverna, hur alla påverkar arbetsklimatet och om man känner till hur man ska agera vid kränkningar och att kränkningar är något som angår all personal. Resultatet visar att de flesta anser att det finns ett arbete som pågår inom området. Men att det finns flera förbättringsområden såsom exempelvis fler tillfällen för att jobba över gränser i arbetsgrupperna. Under läsåret delades också en enkät ut till eleverna. Denna enkät visade att de flesta elever upplever sig trygga på skolan och att de vet vilken de ska vända sig till om någon utsätter dem själv eller andra. Återkoppling (vt-10) – av det som framgått i enkäten samt tvärgruppsdiskussionerna. Steg 3 Uppstart HT-10 – en återblick på det arbete som gjordes under våren och gruppdiskussioner om likabehandlingsplanen med de tre fokusomårdena jämställdhet, fadderverksamhet och gruppklimat. Detta med utgångspunkt i var vi står idag och för att skapa mål och delmål samt strukturer för elevinvolvering. Nuläges analys inför läsårsstart finns i bilaga. Kort kan sägas att det saknas fungerande fadderverksamhet men goda idéer om hur det skulle kunna se ut. Gällande gruppklimat och jämställdhet finns mycket att göra. I dagsläget så är det vanligt att killar och tjejer inte vill ta i varandra eller sitta bredvid varandra, det förekommer nedvärderande kommentarer mellan etniska grupper, killarna tenderar ta större plats i klassrummen. Eleverna behöver få en ökad förståelse för varandras olika behov tex att vissa behöver mer stöd än andra under vissa perioder och då går i flexgrupp. Likabehandlingsplanen kommuniceras till föräldrarna vid föräldramöte . Den 23 september kommer hela skolan att arbeta med likabehandlingsplanen samt trivsel och ordningsregler. Steg 4 Den 7 oktober kommer Dilek Baldiz (projekt Hedra) och Farman Sediq (Elektra) och föreläser och samtalar med personalen om hederskulturen. I arbetslagen kolla av hur arbetet går framåt med de tre fokusområdena gruppklimat, fadderverksamhet och jämställdhet. 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se SID 13 (13) Steg 5 Uppstart vt11. Följa upp seminariet 7 oktober med ett tillfälle då personalen får sitta i grupper och diskutera case och utarbeta en handlingsplan gällande heder. Hur gick det under HT/VT-10/11 med delmål och mål? (Hur är eleverna involverade?) I början av vårterminen skall en enkät delas ut till både elever och föräldrar som berör upplevd trygghet och arbetet med de tre fokusområden. Steg 6 Diskussionstillfälle Vt -11 om hur går arbetet framåt, lärdomar hittills?! (Vad svarar eleverna på detta?!) Reslutat från enkät redovisas. Steg 7 Återblick läsåret 10/11 – så här långt kom vi mot målet. Hit kan du vända dig med dina frågor! Diskrimineringsombudsmannen hittar du på adressen: http://www.do.se/Om-DO Barn- och elev ombudet hittar du på adressen: http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO 163 61 Spånga. Uppingegränd 27-33 Telefon 08-508 03 900. Fax 08-369228 www.enbacksskolan.stockholm.se