Stress, ångest och depression i graviditeten Påverkan på graviditetsförloppet Påverkan på förlossningen Påverkan på barnet Hur påverkas barnet av mors känslor • M:s känslor påverkar barnet direkt genom hormonella o neurala transmittorer, vilket skapar förändring i blodcirkulation, hpa axel elle immunsystem • M:s känslomässiga tillstånd kan bidra till grav. komplikationer, vilka kan påverka B:s utveckling (ex stress kan sänka immunförsvaret öka risken för preeklampsi o prematur födsel • Komplikationer/riskfaktorer hos barnet kan skapa stress el negativa känslor hos M o få negativ effekt på barnets utveckling o på graviditetsförloppet (ex. neg. besked om vikt avvikelse hos B) • Negativa känslor för B el. grav kan leda till en störd syn på barnet o påverka anknytningen o förmågan att handskas omsorgsfullt med grav. minskar(alk. rökn. Utveckling av stress forskning Folktro djurförsök, humanstudier Utveckling inom teknik o biokemi. Gjort det möjligt att obs och mäta fostrets o nyföddas reaktion på stress Nya studier på barnets utveckling Stressforskning bidragit till ökad förståelse mellan psykologi och fysiologi Djurstudier av prenatal stress • • • • Sömnstörning Minskad lust Inlärd hjälplöshet/mindre omsorgs beteende Förändring av dygnsrytm Ökad stimulering av HPA axeln vid senare stress hos honorna, ångest stress • Minskad uppmärksamhet • Förändringar i hjärnans struktur Studier på människor • Upplevd stress/ångest hos modern under graviditeten har många och varierade långtidseffekter på barnets utveckling o på senare utveckling av psykopatologi Barnets neuropsykologiska utveckling börjar före födelsen Metoder för studier av stress på fostret • mäta blodflödeshastigheten i fosterartärer: • Biokemiska och endokrinologiska studier via fostervatten, navelsträngsblod och neonatal blodprovstagning • Mått på kortisol kan användas som en bio markör för stress under hela graviditeten Ångest och direkt foster påverkan • Förhöjd nivå av kortisol • Sänkt blodflödeshastighet i livmoderartärerna och i navelsträngsartären i slutet av graviditeten • Sänkt blodflödeshastighet i hjärnartärerna • Starkt samband mellan ångest och fosterbeteende v 27: Barnet har en ökad vakenhet och ökad hjärtvariabilitet i tillstånd av aktiv vakenhet HPA axeln • Påverkas av stress och depression • Nivån av kortisol i kvinnans blod är högre prenatalt vid ångest/stress och depression och dygnskurvan är utslätat • Går via placentan över till barnet • Kan leda till en negativ effekt på fosterhjärnan Kortisol och fosterhjärnan • Väsentlig för fosterutvecklingen • Stora mängder har negativ påverkan på endokrint fungerande och beteende • Bromsar celltillväxt och migration • Ger onormalt hög täthet i vissa cns områden och abnorma lägen av cellkropparna Effekter på fostret av ökad kortisol vid prenatal stress • Stimulerar tillväxt vid akut stress men hämmar vid långvarig stress • Hämmar ämnesomsättningen • Hämmar tillväxten • Påverkar immunsystemet via interleukiner som påverkar sömn aptit minne och kognitiva funktioner Programmering av barnets stress respons system i utero relevant för • Neurologisk utveckling • metabola sjukdomar • Immunförsvar, etc • dvs ej specifikt till ett organ el medecinsk specialitet • betonar forskning på underliggande mekanismer Fler system påverkas • Dansk studie(tegethoff 2011)som visar att stress påverkar flertal system utöver beteende och mental utveckling: • som matsmältnings och andningssystem • dvs påverkan inte är begränsad till barns psykiska hälsa • Långtidseffekter på barnet även efter justering för postnatal påverkan Stress i graviditeten påverkar • Graviditets o förlossnings komplikationer • Störst risk för de med både depr o ångest • För tidig födsel • Låg födelsevikt hos barnet (SGA) Prenatalstress påverkan på barnet • • • • • • • • Ångest Adhd (uppmärksamhet o impulsivitet) Beteendestörningar (aggression) Förändrad funktion av HPA axeln Kognitiv påverkan sömnproblem Mixed handedness Immunfunktion/ autoimunasjukdomar Neurologiska sjukdomar Effekten långvarig • Effekten på barnet kan observeras upp till tonåren för beteende och fysiologi • Kan modereras av kvaliteten på omsorg • . Därför viktigt med tidig intervention studier behöver därför också innehålla studier av den tidiga omsorgsmiljön Timing- sensitiva perioder svårt att studera • Svåra störningar sker tidigt (schitzofreni) • Beteende mässiga och emotionella problem sker senare i graviditeten • Olika kritiska perioder för formande av olika organ och system • Formandet av synapser och receptorer i hjärnan sker från 4:e grav. månaden och även fram under första året Effekt av akut stress som naturkatastrofer/bombattacker • Störst inverkan på barnet tidigt i graviditeten • Kan leda till senare affektiv sjukdom hos barnet • Kan leda till spontan aborter • Effekt på barnet större prenatalt än postnatalt (finsk studie) Prenatala- vs postnatala effekter • Stressad M i graviditeten är oftast stressad även pp Kvaliteten av tidig omsorg kan antingen minska eller öka effekten av prenatalstresss • Trygg anknytning minskar kopplingen mellan prenatalstress och senare ångestproblematik och kognitiv utveckling hos barnet Könsskillnader • Fler pojkar vänsterhänta, fler adhd , språk o skolproblem. Hyperaktiva p får mer uppmärksamhet, ledning än hyperaktiva flickor. • Pojkar känsligare för cns påverkan • Kan bero på långsammare kortikalisering av cns hos pojkar • Flickor får ett accelererande stresspådrag i tonåren pga ett känsligare HPA system Orsak till stressen hos M med ångest/prenataldepression • vissa stressorer påverkar/ andra inte • Mest påtagliga är Svåra livshändelser ( speciellt sista året) Interpersonell stress/ Partnerkonflikt De som upplevt misshandel eller sex våld Stress som har med graviditeten att göra • Avsaknad av socialt stöd/immigrant status Mängd streess • Ej nödvändigtvis kliniska nivåer eller psykisk diagnos • Utan också vid relativt låga nivåer • Variationsvidden av mängden o nivå av stress som påverkar barnet är påtaglig • Finns över hela ångest spektrat Påverkan varierar • Inte alla barn påverkas av prenatalstress Olika barn kan påverkas på olika sätt, beroende på genetisk sårbarhet och tidpunkten för stressen • Tidpunkten för fosterpåverkan kan variera för olika typer av störningar • Vissa barn som är mer sårbara för stress, kan också vara de som är mer recilienta • Gene- environment interaction Samband prenatalångest-pp depression • Prenatalångest påverkar sambandet mellan prenataldepression och ppdepression • Behandling av prenatalångest skyddar mot pp depression. Stöd för tidig intervention • Prenataldepression nära kopplat till psykosociala faktorer: ekonomi, isolering, svåra livsomständigheter Varför är prenatal stress assoc med fler störningar • Programmering av fostret • .Stress hos modern kan programmera avkomman för att hantera en framtida farlig och stressfull miljö i syfte att överleva Förändringar under sensitiva perioder i utvecklingen kan orsaka långvariga förändringar i struktur och funktion. Ex.SGA • . Förutsägbar adaptiv respons • Fostrets utveckling förändras på ett sätt som förbereder och anpassar barnet till den miljö som det kommer att befinna sig i efter födelsen. Det får information om miljön genom modern via: näring hormoner o andra substanser som förs över via placentan • Detta har spelat en viktig roll i människans evolution Forskning behövs för att finna orsakssamband • Cortsol påverkan • Programmering av HPA systemet, Limbiska systemet och prefrontala cortex • Epigenetiska förändringar • Mer forskning behövs för att förstå hur den prenatala ångest hos modern påverkar störningen hos barnet • Alltid både arv och miljö