Fagerängs
Likabehandlingsplan
Höstterminen 2015/vårterminen 2016
1
Innehållsförteckning:
Vision
Inledning
Begreppen
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Etnisk tillhörighet
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Religion eller annan trosuppfattning
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Funktionshinder
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Sexuell läggning
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Ålder
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Kränkande behandling
Vårt dagliga arbete/Främjande arbete
Mål, aktiviteter/Främjande arbete, tidsplan, Ansvar, Uppföljning
Ansvarsfördelning, årshjul
Kommunikation och resurser
Övrigt som framkommit
Rutiner vid upptäckt av pågående och akuta trasserier
och kränkande behandling
3
3
4
5
6
8
10
12
14
16
18
20
..
..
..
..
2
Vision
Fagerängs förskola ska vara en arbetsplats och
mötesplats där alla barn och vuxna ska bli sedda,
bemötas respektfullt och bli positivt bekräftande för den
man är. Alla ska känna trygghet och gemenskap.
Ingen ska bli diskriminerad eller utsättas för kränkande
behandling.
Inledning
Fageräng reviderade sin likabehandlingsplan under höstterminen -14, samt
färdigställt under våren -15. En utvärdering kommer att ske vårterminen -16.
Den 1 april 2006 kom lagen förbud om diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever.
Sedan 2009 regleras arbete mot diskriminering och annan kränkande av
skollagen § 14 a och diskrimineringslagen § 3.
Utifrån Lpfö 98 reviderad 2010. Var och en som verkar inom förskolan skall
främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö. Verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som
vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbart, individens frihets och
integritet, alla människors lika värden, jämställdhet mellan könen samt
solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hållas levande i
arbete med barnen.
Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminerings
och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheten bedriver att
målinriktat arbete för att främja allas lika rättigheter och möjligheter för att
förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra
kränkningar äger rum eller i samband med verksamheten är huvudmannen
skyldig att utreda och åtgärda det inträffande.
Vi på Fageräng arbetat aktivt för att motverka diskriminering och annan
kränkande behandling, genom att personalen följer läroplanen grundläggande
värdering om att alla människor har ett lika värde.
3
Begreppen
Likabehandling
Alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett
om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.
Diskriminering – direkt och indirekt
Diskriminerings är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn
och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan och det har koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika utan hänsyn till den
man är och individuella förutsättningar. När någon missgynnas genom att
man tillämpar regler eller förhållningssätt som förefaller neutrala, men kan
göra att individer missgynnas utifrån några av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkande behandling
Är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett beteende
som kränker någons värdighet, till exempel
- Fysiska (slag, knuffar)
- Verbala (hot, svordomar, öknamn)
- Psykosociala(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
- texter och bilder
Befogade tillsägelser
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god
miljö för hela barngruppen. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i
lagens mening, även om barnet kan uppleva det som kränkande.
4
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Pojkar och flickors fysiska könstillhörighet. Barnens lek ska speglar av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Ingen ska förlöjligas eller
skämtas om, kopplade till barnets kön.
Etnisk tillhörighet
Menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg, eller annat likande förhållande. Var och en har
rätt att definiera sin egen tillhörighet.
Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism eller främlingsfientlighet
enligt skollagen.
Religion eller annan trosuppfattning
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös
åskådning exempelvis ateism eller buddism. Alla barn har rätt till kunskap
och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att fostra
sina barn i enlighet med sin tro.
Funktionshinder
Är varaktiga fysiska. Psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga. Exempel på funktionshinder som kan
märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel –
eller synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder
såsom exempel ADHD eller Aspergers syndrom.
Sexuell läggning
Detta begrepp innefattar homosexualitet, heterosexualitet och bisexualitet.
(I förskolan är det vårdnadshavares sexuella läggning som avses)
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Innebär att man är en person som bryter mot samhällets norm kring tec
flickor respektive pojkar förväntas vara och se ut. Man kan vara
transvestit, intersexuell (person som föds med oklar könstillhörighet) eller
inter- och transgenderperson (person som definierar sig bortom kön eller
utanför de traditionella könsidentiteterna), den diskrimineringsgrunden har
inget samband med personens sexuella läggning. (I förskolan är det
vårdnadshavares könsöverskridande identitet eller uttryck som avses)
Ålder
Innebär barnets faktiska ålder.
5
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KÖN
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Barnens lek
ska präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Ingen ska
förlöjligas eller skämtas om, kopplade till barnets könstillhörighet.
Mål:
Alla ska ses som en unik person och inte utifrån sitt kön.
Vi pedagoger ska medvetet motverka och utmana de traditionella
könsmönstren.
Fagerängs olika rum och material, inne/utemiljön, ska vara inbjudande
och intressanta för både pojkar och flickor.
Alla pedagoger ska samtala genusneutralt med barnen. T.ex. säger vi
”hemvrå” istället för ”dockvrå”.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi bemöter barnen positivt när de själva väljer att bryta det traditionella
könsmönstret.
Vi ser regelbundet över rum och material med genuskritisk ögon.
Medvetet utrycker vi oss genusneutralt både mot barn, föräldrar och
pedagoger. Till exempel vem tvättar och vem byter däck?
Tidsplan:
Kontinuerligt/se årshjul
Ansvar
All personal inom förskolan.
Uppföljning
Arbetslagen ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring
könsroller/mönster, förhållningssätt och bemötande.
6
Kartläggning/Nuläge
Vi har en dialog med barnen ur genusperspektiv. Vi pedagoger behöver
medvetandegöra miljöns betydelse för att främja den genusneutrala leken, både
inom och utomhus.
Utvecklingsåtgärder
KÖN
Mål:
Vi ska skapa gemensamma och tydliga ramar, för hur vi pratar och
bemöter barnen pedagogiskt proffsigt och genusneutralt i vårt språk och
förhållningssätt på hela Fagerängs förskola.
Alla barn ska bli lockade och inspirerande av att leka i alla rum och det ska
finnas material som bryter mot traditionella och stereotypiska
könsidentiteter.
Aktivitet/arbetssätt:
Vi pedagoger behöver därför medvetandegöra miljöns betydelse för att främja
den genusneutrala leken både inom- och utomhus. Att kontinuerligt föra en aktiv
dialog på varje avdelning skapar förutsättningar för att bibehålla och utveckla
miljöns betydelse och vikt ur ett genusperspektiv.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och kommer att revideras våren 2016.
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren 2016.
7
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
ETNISK TILLHÖRIGHET
Menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg, eller annat likande förhållande. Var och en
har rätt att definiera sin egen tillhörighet.
Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism eller främlingsfientlighet
enligt skollagen.
Mål:
Alla ska bemötas utifrån deras personliga och etniska tillhörighet på ett
respektfullt sätt.
Aktivitet/Arbetssätt:
Att
Att
Att
Att
medvetet arbeta med likheter/olikheter.
synliggöra olika ursprung och nationaliteter.
se en tillgång i mångfald.
främja demokratin.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och kommer att revideras våren 2016.
Ansvar
All personal.
Uppföljning
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren 2016.
8
Kartläggning/Nuläge
Vid materialinventering har vi upptäckt att vi saknar material som möter
de mångkulturella barngrupper som vi i har dag. Vi saknar visst material
så som böcker, pussel och rolleksrekvisita som möter olika barns etniska
bakgrund.
Föräldrainformation på fler antal språk.
Utvecklingsåtgärder
ETNISK TILLHÖRIGHET
Mål:
Att det finns material som barn med enskild etnisk bakgrund kan
identifiera sig med.
Att skriftligföräldrainformation ges på flera antal språk.
Aktivitet/arbetssätt:
Söka efter material, böcker rekvisita och pussel.
Att pedagogerna synliggör och gör mångfalden konkret genom bilder och
samtal med barnen.
Alla pedagoger söker kunskap och material genom litteratur, tidningar och
Internet.
Studiebesök i kommuner som har ett utarbetat mångkulturellt arbetssätt.
Ökat mångkulturellt samarbete med ortens bibliotek.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
Ansvar:
Samtliga pedagoger samt förskolechef som prioriterar inköp utifrån mål.
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
9
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
RELIGION ELLER ANNAN TROFATTNING
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en
religiös åskådning exempelvis ateism eller buddism. Alla barn har rätt
till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har
rätt att fostra sina barn i enlighet med sin tro.
Mål:
Vi på Fageräng är neutrala och öppna vad det gäller religion och
trosuppfattning.
Aktivitet/Arbetssätt:
I samband med traditioner/högtider ska fokus ligga på traditioner och dess
ursprung.
Vi har en dialog med vårdnadshavare när vi ska ha aktiviteter som
förknippas med religion, till exempel kyrkobesök.
Vi pedagoger förhåller oss neutrala i religion och trossamtal tillsammans
med barnen och utgår från deras kunskap och verklighet.
Tidsplan:
Kontinuerligt, följer årshjul.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
All personal ska ha en levande diskussion kring religion och annan
trosuppfattning samt bemötande och förhållningssätt.
10
Kartläggning/Nuläge
Genom samtal har vi upptäckt att, vi personal, behöver fördjupa våra
kunskaper kring olika religioner och trosuppfattningar.
Utvecklingsåtgärder
RELIGION ELLER ANNAN TROSUFATTNING
Mål:
Ökad kunskap hos all personal kring olika religioner och trosuppfattningar.
Aktivitet/arbetssätt:
Föräldrasamverkan
Söka efter kunskap via litteratur och internet samt annan media.
Material som visar människor med olika religiösa symboler i vanliga
situationer, till exempel böcker.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016
11
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
FUNKTIONSHINDER
Är varaktiga fysiska. Psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. Exempel på funktionshinder som kan
märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel –
eller synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder
såsom exempel ADHD eller AST.
Mål:
Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina
förutsättningar.
Aktivitet/Arbetssätt:
Utifrån, lokalernas och personaltäthetens förutsättningar, anpassar vi vår
pedagogiska miljö och verksamhet. I möjligast mån, utifrån gruppens och
det enskilda barnets behov görs anpassningar.
Vi planerar vår verksamhet så att alla barn kan delta utifrån sina egna
förutsättningar.
Tidsplan:
Kontinuerligt, följer årshjul.
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
All personal ska kontinuerligt ha en levande
funktionshinder, förhållningssätt och bemötande.
diskussion
kring
12
Kartläggning/Nuläge
Fagerängs lokaler är, i dagsläget, inte anpassade efter barn med olika
funktionsnedsättningar. Lokalerna saknar rullstolsanpassning. Vi har i
dagsläget inget barn som är rullstolsburet.
Den fysiska miljön, Fagerhult, är trång vilket gör att det blir en hög
ljudnivå.
Verksamheten, främst på Katten, begränsas utav att avdelningen även är
ett mottagningskök. Barnens lekyta minskas då varor och mat dagligen tas
emot på avdelningen.
Fagerängs lokaler och personaltäthet, ger en medvetenheten hos
personalen om att det är viktigt att tillgodose alla barn med olika
funktionshinder, som inte alltid är synliga. Vi är observanta på dessa barn
och har tillgång till elevhälsan för att förändra arbetssätt, rutiner och miljö
för att tillgodose dessa barn.
Vi ser ett dilemma, och önskar riktlinjer som likställer fysiska
funktionshinder med psykologiska och sociala dilemman.
Utvecklingsåtgärder
FUNKTIONSHINDER
Mål:
Vi strävar efter att alltid anpassa och utforma verksamheten, dess lokaler
och den pedagogiska miljön utifrån barnens olika förutsättningar, oavsett
fysiska, psykiska eller sociala funktionshinder.
Vi arbetar för att likställa fysiska funktionshinder med psykologiska och
sociala dilemman.
Aktivitet/arbetssätt:
Utifrån dagens förutsättningar får vi anpassa verksamheten så att miljöns
brister minimeras i möjligaste mån. Den tysta kunskapen får kompensera
miljöns till korta kommande.
Verksamheten kräver tydliga ledare och en tydlig struktur.
Ökat samarbete med Resurscentrum och tidiga externa insatser.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
13
Ansvar:
All personal.
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016
14
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
SEXUELL LÄGGNING
Detta begrepp innefattar homosexualitet, heterosexualitet och
bisexualitet.
(I förskolan är det vårdnadshavares sexuella läggning som avses)
Mål:
Alla ska behandlas lika oavsett vårdnadshavaren sexuella läggning och den
heterosexuella kärnfamiljen ska inte vara normgivande.
Aktivitet/Arbetssätt:
Vi pedagoger visar på och pratar om att det finns olika
familjekonstellationer bland annat genom lek och litteratur.
Utifrån vår profession har vi en liberal syn på homo-, hetero- och
bisexualitet.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
All personal ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring sexuell
läggning, förhållningssätt och bemötande.
15
Kartläggning/Nuläge
Har inte framkommit något om detta.
Utvecklingsåtgärder
SEXUELL LÄGGNING
Mål:
Vi personal är öppna för att kärleken är individbunden och inte
könsrelaterad.
Aktivitet/arbetssätt:
Verksamheten följer skollagen och gällande läroplan, Lpfö 98/10.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016
16
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Innebär att man är en person som bryter mot samhällets norm kring tex
flickor respektive pojkar förväntas vara och se ut. Man kan vara
transvestit, intersexuell (person som föds med oklar könstillhörighet)
eller inter- och transgender person (person som definierar sig bortom
kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna), den
diskrimineringsgrunden har inget samband med personens sexuella
läggning.
(I förskolan är det vårdnadshavares könsöverskridande identitet eller
uttryck som avses)
Mål:
Att följa gällande styrdokument (Lpfö 98/10 s.4) samt Barnkonventionen
(1989).
Aktivitet/Arbetssätt:
När frågor och funderingar uppstår.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
All personal ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring
könsöverskridande identitet eller uttryck, förhållningssätt och bemötande.
17
Kartläggning/Nuläge
Har inte framkommit något om detta.
Utvecklingsåtgärder
KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Mål:
Ökad kunskap hos all personal kring könsöverskridande identitet eller
uttryck.
Aktivitet/arbetssätt:
Förankra Barnkonventionen (1989) hos all personal.
”Olika men lika, att arbeta med barnkonventionen i förskolan”, Rädda
Barnen (2014).
Föreläsning som ökar vår kunskap om könsöverskridande identitet eller
uttryck.
Tidsplan:
Arbetet påbörjas nu och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016
18
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
ÅLDER
Mål:
Alla barn ska få känna nyfikenhet, utvecklas och mogna i sin egen takt
oavsett ålder.
Aktivitet/Arbetssätt:
Verksamheten anpassas utifrån barnens utvecklingsnivå, inte ålder.
Under barnens sista läsår på förskolan har vi dock 5-årsverksamhet. Detta
för att möta förskoleklassens och skolans verksamhet på bästa sätt.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
All personal ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring ålder,
förhållningssätt och bemötande.
19
Kartläggning/Nuläge
Med en stor fokus på de äldsta barnen kan vi ibland se att vi brister i de
yngre barnens kognitiva utmaningar.
Utvecklingsåtgärder
ÅLDER
Mål:
Alla barn ska få känna nyfikenhet och utvecklas samt mogna i sin egen
takt oavsett ålder.
Aktivitet/arbetssätt:
Verksamheten planeras utifrån gruppens och det enskilda barns behov och
förutsättningar. Barnen erbjuds aktiviteter som stimulerar och främjar
deras utveckling.
Att ytterligare fokusera på barnens utvecklingsnivå.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016.
20
Vårt Dagliga arbete/Främjande arbete
KRÄNKANDE BEHANDLING
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon
ni håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Mål:
Noll tolerans till alla former av handlingar som kan upplevas kränkande av
det enskilda barnet.
Dagligt arbetssätt:
Vi pedagoger föregår med gott exempel och visar barnen hur man är mot
varandra.
Vi pedagoger ska vara närvarande och lyhörda i barnens lek och vägleda
vid behov för att förebygga trakasserier/kränkningar och konflikter.
Vid enstaka händelser såväl som upprepade händelser ingriper pedagogen
genast.
Vi pedagoger lyssnar på de inblandade versionerna och tar barnens
känslor och upplevelser på allvar och samtalar med barnen om hur man är
en bra kompis.
Vi pedagoger tillsammans med barnen hittar en lösning utifrån
barnets/barnens ålder och befintliga situation.
Vi arbetar förebyggande med Värdegrunds materialen - Kompisböckerna
samt Lionsqueest. Vi arbetar även förebyggande genom lekar och sagor.
Tidsplan:
Kontinuerligt
Ansvar:
All personal på Fageräng
Uppföljning:
All personal ska kontinuerligt ha en levande diskussion kring
förhållningssätt och bemötande samt för att förebygga kränkande
behandlingar.
21
Kartläggning/Nuläge
När personaltätheten är låg sker det lättare/oftare kränkande handlingar
mellan barnen.
När barnantalet är högt sker det lättare/oftare kränkande handlingar
mellan barnen.
I föräldraenkäten framkom det att föräldrar känner att deras barn vid
enstaka tillfällen har blivit kränkt av ett annat barn. Då enkäten är
anonym vet vi inte när eller vilka barn som har blivit drabbade.
Utvecklingsåtgärder
KRÄNKANDE BEHANDLING
Mål:
Att föräldrarna har en dialog med oss vid upptäckt av kränkande
behandling/handling.
Noll tolerans till alla former av handlingar som kan upplevas kränkande av
det enskilda barnet.
Aktivitet/arbetssätt:
Pedagogen ingriper genast, avbryter handlingen och samtalar med
barnet/barnen om händelsen.
När den akuta situationen är över dokumenterar pedagogen händelsen i
blanketten ”Handlingsplan för akuta åtgärder”, se bilaga 1.
Pedagogen informerar arbetsledare/förskolechef om vad som hänt.
Förskolan kontaktar berörda vårdnadshavare och erbjuds samtal.
Vi fortsätter att dokumentera händelsen och upprättar åtgärder och
tidsplaner i blanketten ”Handlingsplan för akuta åtgärder”, se bilaga 1,
tillsammans med vårdnadshavare.
Berörd personal, arbetslag och vårdnadshavare följer upp händelsen enligt
tidsplan ”Handlingsplan för akuta åtgärder”, se bilaga 1.
Om trakasserierna, kränkningen inte upphör kontaktar förskolan
Resurscenter för konsultation.
Om vårdnadshavare upplever att situationen ändå inte löst sig kan de
kontakta BEO, Barn och Elevombudsmannen, Skolinspektionen eller DO,
Diskrimineringsombudsmannen.
Tidsplan:
Kontinuerligt
22
Uppföljning:
Utvärderas, redovisas och revideras i nästa års likabehandlingsplan, våren
2016
23
Åtgärder vid upptäckt av pågående och akuta
trakasserier och kränkande behandlig
Barn som trakasserar eller kränker annat barn:
Personalen ingriper genast, avbryter handlingen och samtalar med
barnet/barnen om händelsen.
När det akuta situationen är över dokumenterar personalen händelsen i
blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling” bilaga.
Personalen informerar förskolechefen om vad som hänt.
Förskolan kontaktar berörda vårdnadshavare och om så önskas erbjuds
samtal.
Förskolan fortsätter dokumentera händelsen och upprättar åtgärder och
tidsplaner i blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande
behandling”. Tillsammans med vårdnadshavaren.
Berörd personalen, arbetslag och vårdnadshavare följer upp händelsen
enligt bestämd tidsplan.
Om trakasserierna, kränkningen inte upphör kontaktar förskolan skolchef
och/eller Resurscenter för konsultation.
Om vårdnadshavaren upplever att situationen ändå inte löst sig kan de
kontakta BEO, Barn och elev ombudsmannen,
www.skolinspektionen.se/BEO, 08-5860 000 eller DO,
Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se, 08 - 12020 7000
Vårdnadshavare:
Vårdnadshavare som upplever att ett barn kränker att annat barn bör
omgående ta kontakt med en personal som vidtar akuta åtgärder.
Vårdnadshavare som upplever att egna eller andras barn behandlas på ett
kränkande sätt av en personal/vuxen uppmanas att kontakta förskolechef.
Personal/vuxen som trakasserar eller kränker ett annat barn:
Den som upptäcker situationen, den personalen ingriper genast och
avbryter handlingen, och samtalar med barnet/barnen om händelsen.
Den som upptäcker situationen pratar i första hand med den berörda
personalen/vuxne och sedan med förskolechef.
Den som påtalat situationen dokumenterar händelsen i blanketten ” Rutin
för anmälan gällande kränkande behandling”. Lämnar den till förskolechef.
Förskolechefen kallar till ett möte med den berörde personalen/vuxna. De
fortsätter dokumentera händelsen och upprättar åtgärder och tidsplaner i
blanketten ” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling” och/eller
blanketten ”Interutredning”
Förskolechef och den berörde personalen/vuxna bestämmer möte med det
berördas barnets vårdnadshavare.
24
Uppföljning i ärendet görs enligt överenskommelse i tidsplanen, Detta sker
kontinuerligt med både berörda personalen/vuxne och vårdnadshavaren.
Om en vuxen/anhörig kränker ett barn bör närvarande pedagog genast
ingripa i situationen samt ta kontakt med förskolechef.
Ansvarsfördelning vid pågående kränkande behandling/handling
Förskolechef ansvarar för:
Att se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare är medvetna om
att diskriminering och annan kränkande behandling inte accepteras i
verksamheten.
Att personalen har ett målmedvetet arbete för att främja barn lika
rättigheter.
Att motverka diskriminering utifrån de 7 diskrimineringsgrunderna.
Att årligen utvärdera och revidera förskolans likabehandlingsplan i
samarbete med personal, barn och vårdnadshavare.
Att se till att eventuella kränkningar följs upp och åtgärdas. Enligt blankett
” Rutin för anmälan gällande kränkande behandling”.
Att huvudman skall informeras vid trakasserier och kränkande behandling.
Personalen ansvarar för:
Att en ansvarig per avdelning arbetar och upprättar likabehandlingsplanen,
i en grupp tillsammans med förskolechefen.
Att den ansvariga förankrar likabehandlingsplanen i sitt arbetslag och
barngrupp, samt informerar vårdnadshavare vid inskolningar,
föräldramöten och föräldrasamtal.
Att All personal tar del av och arbetar efter likabehandlingsplanen.
Att aktivt arbeta med främjande likabehandlings arbete.
Sin egen medvetenhet kring förskolans har ett ansvar att se till att
åtgärder vidtas vid diskriminering eller annan kränkande behandling.
Att dokumentation, utredning och uppföljning genomför vid fall av
diskriminering och annan kränkande behandling,.
Barnen ansvarar för:
Att med stöd och vägledning från personal samtal med berörda parter i en
situation och tillsammans komma fram till en lösning, utifrån barnets egen
utvecklingsnivå.
Att bemöta barn, personal och andra vuxna på ett respektfullt sätt.
Alla vuxna ansvarar för:
Att ha ett vårdat språk, respektfullt bemötande och vara goda förebilder
gentemot barn och vuxna.
25
Årshjul
Hösttermin:
Föräldramöte, Drop-in fika, föräldraenkät, traditioner – Lucia och Julfirande.
Vårtermin:
Utvecklingssamtal, Drop-in fika, traditioner – Påsk och Midsommar,
barnintervjuer och kvalitetsredovisning.
26
Kommunikation och resurser
Ansvar för förskolans likabehandlingsplan:
Petra Nylén, Annette Eideskog Jensen, Agneta Sjödin, Ingrid Jogfors och
Monica Johansson har ansvaret för att driva och levandegöra
likabehandlingsarbetet på Fageräng.
Vi har vid fyra tillfällen samt en heldag arbetat fram och sammanställt en
likabehandlingsplan.
Tillsammans med Fagerhult har vi haft ett nätverk där vi kunnat byta
erfarenheter och tankar med varandra.
Alla vårdnadshavare svarar under höstterminen på en enkät.
Under maj görs barnintervjuer med förskolans äldsta barn.
Fagerängs likabehandlingsplan ska finnas på dagordningen vi
höstterminens föräldramöte.
Likabehandlingsplanen ska även introduceras vid inskolning av nya barn.
Ett exempel av likabehandlingsplanen ska finnas på varje avdelning,
hemsida samt mejlas till alla vårdnadshavare.
Övrigt som framkommit utifrån barnintervju/kartläggning:
Skrives maj 2016
Åtgärd:
Skrives maj 2016
Tidsplan och ansvar:
Pedagogerna på syskonavdelningarna gör tillägg maj 2016.
27
Rutin för anmälan gällande kränkande behandling
Enskild vuxen/medarbetare gör anmälan till förskolechef/rektor, mall
på internet under styrdokument, Humanistiska nämnden. Skall
användas.
http://intranat.trosa.se/Styrdokument/Humanistiskanamnden/
Utredning inom Trosa kommuns förskolor/skolor
När en elev/ett barn anser sig eller det finns skäl att befara att en elev/ett barn ha
blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering har verksamheten
utredningsplikt – denna skyldighet träder in så snart någon i verksamheten fått
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs
alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan
vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte.
Rutiner:
1. Utredningsblanketten skall användas
2. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för
kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att
berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.
3. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är
utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt.
4. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje
enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några
frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan
dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad
och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan
utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler
barn eller elever samt personal. En utredning kan även
involvera barnets eller elevens vårdnadshavare.
1
2 (36)
Bedömning:
1. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som
används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och
diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar,
trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk
tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller
ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta.
2. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en
enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och
återkommande kränkningar.
3. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till
socialtjänsten och/eller polisen övervägas.
4. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt
arbetsmiljölagstiftningen.
Åtgärdsplikt:
1. I förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden.
2. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar.
3. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte
att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå.
4. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas
till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller
dem som utövat kränkningen.
5. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas.
6. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra
eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen är varaktigt löst.
2
3 (36)
Dokumentation:
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp
åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är
även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever
och
vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara
ett underlag om det blir en rättsligprocess avseende det inträffade.
Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå
utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till
skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det
fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden
för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt
preskriptionslagen.
Personal:
Om det finns anledning att anta att ett barn/elev har blivit utsatt för
sådan behandling av någon anställd skall rektor ansvara för
utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med
skolchef och personalkontor.
Rutin för upprättande av åtgärdsprogram för den/de
elever som kränkt annan elev
1. För elever som efter utredning befunnits kränka annan elev på
skolan ska det upprättas ett individuellt åtgärdsprogram enligt de
rutiner som finns på skolan.
2. Rektor ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas och följs
upp.
3. Åtgärdsprogrammet läggs i barn/elevakt på enheten.Steg 1.
Anmälan kännedom om kränkande behandling och beslut om
utredning
3
4 (36)
Enhetens namn:
Uppgiftslämnare:
Elev Personnummer/Klass
Tid och plats för upplevd kränkning:
Namn: Vem/vilka övriga uppges vara inblandade i händelsen:
Kort beskrivning av händelsen:
❏ Rektor/förskolechef delges ovanstående anmälan
❏ De berörda barnen/elevernas vårdnadshavare har informerats.
Datum för mottagande av anmälan och beslut om fortsatt utredning:
Underskrift av rektor/förskolechef:
❏ Skolchef har informerats av rektor/förskolechef, ❏ handläggare
som följer ärendet på skolkontoret är utsed
4
5 (36)
Utredning gällande kränkande behandling
Enhet:
Utredare: Namn och funktion:
Elev Personnr Avd/ Klass:
Tid och plats för upplevd kränkning:
Datum Tid Plats:
Övriga personer som är inblandade i händelsen med och Klass:
För de elever som efter utredning befinns kränka annan elev upprättas
individuellt åtgärdsprogram enligt rutinen på skolan.
När fick verksamheten först kännedom om händelsen och på vilket sätt? Svar:
Beskrivning av händelsen:
5
6 (36)
Hur länge har eleven känt sig/blivit utsatt:
Under utredningen framkommer (genom samtal och intervjuer med berörda):
Utredarens förslag på åtgärder
Individnivå (eleven i fråga):
Gruppnivå:
Enhetsnivå:
6
7 (36)
Rektors beslut om åtgärder:
Åtgärder
Individnivå (eleven i fråga):
Ansvarig:
Gruppnivå Ansvarig:
Enhetsnivå Ansvarig:
Datum för uppföljning:
Vilka resultat har uppnåtts
Individnivå:
Gruppnivå:
7
8 (36)
Enhetsnivå:
Beskrivning av elevens nuvarande situation:
Rektors bedömning:
åtgärderna anses ha avhjälpt kränkningarna
❏ Ja, ärendet avslutas
❏ Nej, fortsatta åtgärder/utredning krävs.
Vid avslutande av ärende:
Berörda har informerats om ärendets avslutande
❏ Eleven och vårdnadshavare.
❏ De berörda personerna i utredningen samt vårdnadshavare.
❏ Skolchef
Rektors underskrift
Datum för beslut om fortsatt utredning eller avslutande av ärende
Underskrift
8
9 (36)
❏ Originalet skickas till skolkontoret för diarieföring.
❏ Kopia sparas på förskolan/skolan för det fortsatta arbetet.
❏ Vårdnadshavarna är informerade.
Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10
år, enligt preskriptionslagen.
9
