”Lite i skymundan…”
En kartläggning av barn och ungdomars
introduktion i Östergötland
Jenny Nilsson
16 april 2010
Skolverket
Bakgrund
•
•
RUNE – Regional utveckling för nyanländas etablering
Överenskommelse mellan Östergötlands 13 kommuner, landstinget,
Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Östsam och
Länsstyrelsen
•
”Målet med utvecklingsarbetet i regionen är att nyanlända erbjuds
likvärdiga introduktionsmöjligheter oavsett boendekommun, så att
etablering i samhället och på arbetsmarknaden underlättas och
påskyndas”
•
Prioritering av barn och ungdomars introduktion under år 2009+2010
Uppdraget
•
”Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild över hur
introduktionen för nyanlända barn och ungdomar fungerar i dagsläget
och ge förslag på möjliga förbättringsåtgärder bland annat mot
bakgrund av de allmänna råd som finns på området”
•
•
•
•
•
•
•
Jan – maj 2009
Intervjuer med flyktingsamordnare (13 st)
Intervjuer med rektorer inom grund- och gymnasieskola (14 st)
Tre fokusgrupper med skolpersonal
En fokusgrupp med nyanlända föräldrar och barn
En fokusgrupp med nyanlända ungdomar
Vissa dokument från kommunerna
Upplägg
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Riktlinjer och planer
Undervisningsmodell
Övergång och kartläggning av tidigare kunskaper
Modersmålsundervisning
Engelska
Lyfta behovsområden!
Sent anlända
Studie och yrkesvägledning
Belysa goda exempel!
Kompetensutveckling
Rasism och diskriminering, genusrelaterade frågor
Avslutning – slutsatser
Riktlinjer och planer
Skolverket: ”kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av
nyanlända elever samt se till att riktlinjerna är kända av skolans
personal ”
•
•
•
•
•
•
•
Bara tre kommuner har nedskrivna riktlinjer som omfattar både
flyktingmottagning och skola
I två kommuner finns riktlinjer som rör skolintroduktionen
Avsaknad av riktlinjer leder till otydlig ansvarsfördelning
Tre kommuner har individuella introduktionsplaner för barn och
ungdomar, två har rutinmässig uppföljning av dessa
Kopplas sällan ihop med skolans planer
Utvecklingsarbete pågår…
Utvärdering och uppföljning av introduktionen för nyanlända barn och
ungdomar behöver utvecklas
Gott exempel: I Vadstena kommun
finns riktlinjer samt
introduktionsplan formulerade i
samarbete mellan
flyktingsamordnare, rektorer, lärare
och elevhälsa. Riktlinjerna anger
tydliga tidsramar och
ansvarsfördelning
Undervisningsmodell
Skolverket: ”Skolan bör överväga vilka för- resp. nackdelar
undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella
eleven samt ha beredskap att förändra sin organisation.”
• Ungefär hälften av alla kommuner använder
förberedelseklass
• Ofta slentrianmässig placering snarare än
genomtänkt strategi
• Bygger på antal snarare än individuell bedömning
Vad talar för och emot?
Röster för förberedelseklass:
”Vi har känt att de behöver lite baskunskaper ändå för att
kunna ta kontakt med kompisar och kunna fråga ’vart är
toaletten?’ /…/ Man har börjat verkligen från noll och jag
tror att det har varit jobbigt för många barn att sitta och
förstå absolut ingenting”
Röster för integrering i vanlig klass:
”Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra
för barnen och ungdomarna att så fort som möjligt komma
ut i undervisningen, i ordinarie grupper… för där lär man
sig språket, svenskan och får sociala kontakter”
Gott exempel: Söderköping
har ett välstrukturerat
mottagande i skolan baserat
på riktlinjer som tagits fram i
samarbete med
flyktingmottagningen. Elever
ges intensivt individuellt
stöd i början och integreras
därefter i vanlig klass, med
stöd från en svenska som
andraspråkslärare
Övergång
• Många kommuner saknar strategier för hur och
när övergång ska ske
• Risk att fastna i förberedelseklass…
• Ankommer på förberedelseklassläraren att ”tjata
in eleverna” - motstånd från mottagande lärare
”Vi möter det dagligen i skolorna när man ska försöka flytta över
barnen som går i förberedelseklass. Då möts man alltid av: ’kan
de så mycket svenska? Kommer de att klara sig?’ Men det är
någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i
förberedelseklassen gjort den bedömningen så ska de gå
successivt över till ordinarie klass.”
Kartläggning av tidigare
kunskaper
Skolverket: ”Skolan bör ha rutiner för hur och av vem kartläggning
ska genomföras och dokumenteras”
•
Bristfällig kartläggning av tidigare kunskaper och intressen
”det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är
tomma påsar utan att det finns saker att plocka fram”
• Validering används i liten omfattning
 Samverkan inom och mellan kommuner krävs
 Fundera kring användning av
modersmålslärare/studiehandledare?
Modersmålsundervisning
Skolverket: ”Kommunen bör inventera behovet av och tillgången på
modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk;
kommunen bör vid behov samordna resurser mellan kommunens
skolor”
•
Stora luckor i regionen vad gäller modersmålsundervisning
samt studiehandledning och ämnesundervisning
• Bristande samarbete mellan modersmålslärare +klasslärare
 Knyta modersmålslärare till ordinarie arbetslag
 Använda deras kompetens i studie- och yrkesvägledning,
vid provtillfällen, i kontakter med vårdnadshavare
 Regional pool – förslag framtaget…
Engelska
• Nyckelämne
• Sällan anpassad undervisning
• Får ”ligga på is”
Gott exempel:
Norrköpings kommun
där försök görs att
undervisa i engelska
på arabiska
Störst brister: sent anlända
• Stora skillnader i möjligheter beroende på
kommun
• Ofta provisoriska lösningar
• Placering inom vuxenutbildningen och SFI
• Brist på interkommunal samverkan kring
studieplatser
• PRIV-platser
• Tillgång till praktikplatser varierar
 En genomtänkt strategi krävs!
Studie- och yrkesvägledning
• Behovsområde präglat av resursbrist
• Få har särskilt avsatta resurser för nyanlända elever
 Fördjupad vägledning behövs– ökade
framtidsmöjligheter och motivation
 Riktad information och kompetensutveckling
 Tolkanvändning
Gott exempel: På IVIK i
 Regionalt vägledningspaket? Norrköping träffar eleverna en
SYV vid skolstart för att redan
då påbörja tankar kring vad
som ska ske efter IVIK
”Vi vill så tidigt som möjligt påbörja tankarna om vad som
händer efter IVIK. IVIK är ju bara en parentes, där ska man
ju inte vara. Och om man ska vara där, ska man vara där
så kort tid som möjligt. Så det gäller att komma igång, att
man har ett tydligt mål. Och då behöver ju eleven bli
informerad: vad kan vi göra, vad kan jag göra, vad finns
det för program att välja mellan?”
Kompetensutveckling
Skolverket: ”Kommunen bör identifiera behov av och samordna
kompetensutveckling för den personal som har hand om
utbildning.”
•
•
•
Generellt behov inom skolan av kompetensutveckling
kring flerspråkig undervisning, språkutvecklande
arbetssätt, mångkulturalitet och antidiskriminering
Hos all personal (inkl. ledning, elevhälsa)
Gärna samarbete med flyktingmottagningen
Rasism och diskriminering
• Ofta en icke-fråga hos skolpersonal
• Fokusgruppen med ungdomar och föräldrar
vittnar om rasism i skolorna och i samhället
• Lite förebyggande verksamhet
• Kamratstödjarorganisation och viss info från
flyktingmottagningen
Genusrelaterade frågor
• Störst skillnader utanför skolan
• ”Svårare om man inte är idrottskille”
• Påpekas även i fokusgrupperna
”Det är klart att utbudet av fritidsaktiviteter vänder sig mer till
killar. Genusrelaterade skillnader är annars inte något jag
tänker på, men kanske borde fundera på”
Gott exempel: Valdemarsviks
flyktingmottagning arbetar aktivt för att
skapa en god kontakt med närsamhället
och betonar vikten av sociala kontakter i
introduktionen. Secondhand-butik,
faddrar, idrottsföreningar är alla
involverade i välkomnandet av
nyanlända. ”Bonde söker flykting” är det
senaste i initiativet att skapa kontakter
mellan nya och äldre kommuninvånare
Tre slutsatser
• Bristande likvärdighet i länet - omfattning och
kvalité i introduktionen varierar
• Skola + ev. fritidsaktiviteter
• Introduktionen= personbunden och sårbar
(eldsjälar på gott och ont…)
• Introduktionen= parallell verksamhet som sker
”lite i skymundan”
Tack för mig!
 Frågor?
 Kontakt:
Jenny Nilsson, numera konsult hos Ramböll Management
[email protected], 08-562 494 52
Catherine Szabó, samordnare, Regionförbundet Östsam
[email protected], 013-25 56 30
Mer info på www.ostsam.se/rune