STATISTIK
Statistikskolan
BNP – en värdemätare
på Sveriges ekonomi
Information om samhällsekonomin innehåller oftast något om BNP, bruttonationalprodukten, och dess utveckling. Mer
sällan informeras om vad detta begrepp
står för eller hur det mäts. Som en hjälp
till förståelse och tolkning av BNP ges här
en översiktlig information om några av
måttets grundläggande egenskaper.
Av Jörgen Enmark
N
ationalräkenskapssystemet sammanfattar och beskriver den ekonomiska aktiviteten för ett land eller en
region. En central komponent är här bruttonationalprodukten, BNP. Dagens utformning av detta begrepp är ett resultat av ett
långvarigt internationellt samarbete främst
inom FN, OECD och EU.
Vad är BNP tänkt att mäta?
Med deflatering menas
att en tidsserie av värden
i löpande priser kan beräknas i fasta priser (volym)
genom att serien divideras
med en prisindex (deflator)
som återspeglar prisutvecklingen. Prisindexen har en
basperiod för vilken indexvärdet vanligtvis sätts lika
med 100. För basperioden
är värdet i löpande och
fasta priser detsamma.
20
Ett samhällspolitiskt mål är ekonomisk
tillväxt. Denna mäts vanligen med BNP:s
förändring i fasta priser. BNP kan något
högtidligt uttryckas som det slutliga resultatet
av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter.
Ordet ”slutliga” pekar på att här avses
produktion direkt för konsumtion, investering eller export. Produktion som går som
insats i något annat företag räknas inte in i
BNP, import naturligtvis inte heller.
Vad som menas med produktionsaktivitet
är grundläggande för BNP och för nationalräkenskaperna, den ram inom vilken BNP
räknas fram. Frågan har alltid varit aktuell
vid diskussioner om gemensamma regler för
nationalräkenskaperna och som förts inom
FN, OECD och numera också inom EU.
Man kan konstatera att produktionsbegreppet i stort legat fast sedan de första internationella överenskommelserna för cirka 50 år
sedan. Det innebär att som ekonomisk aktivitet skall räknas marknadsekonomisk verksamhet att i vinstsyfte tillhandahålla varor och
tjänster.
Det finns dock inte så renodlade marknadsekonomier att en så snäv avgränsning
vore meningsfull. Därför innefattas även
produktion som inte finansieras genom mark-
nadsmässig försäljning: Den viktigaste typen
av dessa är den som sker genom att anlita
avlönad arbetskraft. Därigenom innefattas
skatte- och avgiftsfinansierad verksamhet
inom både offentlig sektor och intresse- och
ideella organisationer. Produktion av varor
för egen användning ingår också t.ex. egenproducerade investeringar eller konsumtion
av mjölk inom jordbrukarhushåll. När det
gäller egenproducerade tjänster tas bara
nyttjandevärdet (som betraktas som tjänst)
av egna hem och fritidshus med.
Samtidigt kan pekas på ett antal verksamheter som inte ingår i BNP:s produktionsbegrepp.
Dit hör egenproducerade tjänster som hushållen själva konsumerar och som sker med
oavlönat arbete som t.ex. matlagning, städning, äldreomsorg m.m. Sådana verksamheter har uteslutits till stor del beroende på de
värderingsproblem som föreligger. För välfärd och livskvalitet viktiga miljöfaktorer som
luft- och vattenkvalitet kan vidare förändras
utan att BNP påverkas, åtminstone inte på
kort sikt. BNP som mått på den totala ekonomiska tillväxten säger heller inte något om
fördelningen av detta resultat mellan medborgarna.
Den gränsdragning som görs är således till
stor del pragmatisk och begränsad till nationalräkenskapernas syften och till vad som är
statistiskt möjligt att belysa. Nationalräkenskaperna ska i första hand tjäna som underlag för ekonomisk politik och beslutsfattande. Som mätare av välfärd har BNP stora
begränsningar och utgör endast en av flera
tänkbara indikatorer.
Hur beräknas BNP?
SCB svarar för beräkningarna av BNP. Den
kan mätas med tre ansatser; från produktions-, användnings- och inkomstsidan. Med
hänsyn till det statistiska materialets begränsningar bestäms i Sverige BNP från användningssidan men med mycket stark knytning
till produktionen. Det sker genom sammanställning av uppgifter över tillgången och
användningen av cirka 400 produktgrupper
av varor och tjänster.
Den totala tillgången av varor och tjänster
består av produktion i Sverige och av import.
Den totala användningen utgörs dels av varor
VälfärdsBulletinen Nr 3 1999
STATISTIK
och tjänster som går som insats i annan
produktion dels sådana som har en slutlig
användning i form av konsumtion, investering och export. Dessa två sidor ska i princip
överensstämma.
I de fall de statistiska uppgifterna inte är
konsistenta eller saknas kan balans åstadkommas med rimlig säkerhet mycket tack
vare den detaljerade produktuppdelningen.
Som underlag för dessa beräkningar nyttjas
det mesta av den statistik över ekonomiska
förhållanden inklusive arbetsmarknad som
SCB producerar. Därtill kommer omfattande statistiskt underlag från Riksbanken (betalningsbalansen), Ekonomistyrningsverket
(redovisning för staten), Jordbruksverket m.fl.
Fasta priser
De uppgifter som framkommer i räkenskaperna uttrycks som värden i miljoner kronor.
Värdet kan ses som produkten av pris och
volym. I ekonomisk analys vill man kunna
skilja på förändringar i dessa båda komponenter, i synnerhet under perioder med stora
prisförändringar. När man talar om BNPförändringen mellan olika perioder så är det
vanligtvis förändringen i volym som avses.
Uppgifterna över BNP och dess komponenter redovisas därför i både löpande (innevarande periods priser) och fasta priser
(priserna hänför sig till ett gemensamt
basår). Värden i fasta priser erhålls vanligen
genom deflatering på en detaljerad nivå med
en prisindex som kan knytas till en speciell
vara eller tjänst. T.ex. deflateras hushållens
utgifter för mjölk med konsumentprisindex
för denna vara.
BNP i fasta priser erhålls genom summering av deflaterade värden på detaljnivå. Det
finns ingen sammanfattande deflator som
direkt kan användas för deflatering av hela
BNP-värdet i löpande priser. En sådan
framkommer implicit genom att dividera
BNP i löpande priser med värdet i fasta
priser vilket i sin tur erhållits som en summa
av delposter.
Lyckas man mäta det man är ute efter?
För några områden inom beräkningarna av
BNP finns speciella mätproblem. För skattefinansierad verksamhet inom den offentliga
sektorn finns ingen marknadsvärdering av
produktionen. I brist på detta sägs produktionen vara värd vad den kostar. Som en
följd uppstår därigenom varken överskott
eller underskott som resultat av verksamheten som det normalt gör i marknadsproduktion. Detsamma gäller i fasta priser. Därigenom visar beräkningarna ingen s.k. produktivitetsförändring för skatte- och avgiftsfinansierad verksamhet. Vi kan inte med
VälfärdsBulletinen Nr 3 1999
BNP – åter stigande
Bruttonationalprodukten, BNP
Procentuell volymförändring
5
4
3
2
1
0
–1
–2
–3
1990
-91
-92
-93
-94
-95
-96
-97
-98
▲
Perioden 1991–93 var unik vad avser BNP.
Negativ BNP-tillväxt har bara förekommit ytterligare
ett år (1977) efter andra världskriget.
säkerhet säga att det är så i verkligheten.
Vissa undersökningar pekar på att produktivitetsutvecklingen inom offentlig verksamhet
var negativ under 70- och 80-talet och således bidrog till en överskattning av BNP.
Under 90-talet har produktivitetsutvecklingen eventuellt vänt och blivit positiv.
Ett annat känt mätproblem utgörs av
svårigheter att dela upp observerade prisförändringar på vad som kan vara en verklig
prisförändring och vad som är kvalitetsförändring. Den senare ska registreras som en
volymkomponent och bidra till tillväxten av
BNP i fasta priser. Om kvalitetsförändringen
underskattas innebär det att tillväxten också
underskattas.
Tre 90-talsår med negativ BNP-tillväxt
Under efterkrigstiden har Sverige haft fyra år
med negativ BNP-tillväxt, tre av dem under
90-talet. Det första året var 1977. Bidragande till nedgången 1991 till 1993 var minskad
efterfrågan från hushållen för konsumtion.
Kraftiga realinkomstökningar 1990–92
disponerades i stället för amorteringar av
skulder som hushållen ådragit sig under
andra hälften av 80-talet. Det skedde även
mycket stora neddragningar i alla typer av
investeringar. Den offentliga konsumtionen
var i stort sett oförändrad under åren 1992
till 1998. Utrikesbalansen (export minus
import) har däremot under hela 90-talet
utom 1998 lämnat positiva bidrag till BNPtillväxten. I senaste prognos (augusti) från
Konjunkturinstitutet förutses BNP-tillväxten
1999 bli 3,8 procent och 3,2 procent nästa år.
●
Jörgen Enmark
arbetar med nationalräkenskaper vid SCB,
tfn 08-783 45 26, fr.o.m.
4 oktober 08-506 945 26
e-post:
[email protected].
21
