Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
HANDLÄGGARE
DAT UM
Eva-Charlotte Bernthson
2015-09-01
DIARIE NR
MINNES ANTECKNING AR
Brukarråd, syn-, hörsel- och tolkfrågor
Datum:
2015-05-12
Tid:
13.30-15
Plats:
Fraktgatan Eskilstuna
Närvarande:
Kaj Andersson
Ulf Norström
Malena Nilsson
Margareta Lindberg
Birgitta Hedin
Ej närvarande:
Richard Marcusson
Sekreterare:
Barbro Stockenberg
SRF
SRF
ÖNH-kliniken Sörmland
ÖNH-kliniken Sörmland
Glaukomföreningen i
Sörmland
Benny Broberg
FSDB Mälardalen
Irené Kindborg
Södermanlands Dövas
länsförbund SDR
Anette Sandberg
Habiliteringsverksamheten,
Tolkcentralen
Gunilla Lange
Hrf distrikt Sörmland
Rolf Zetterström
Hrf distrikt Sörmland
Ola Eriksson
Hörsel- och Dövmottagningen,
Synmottagningen
Eva-Charlotte Bernthson Habiliteringsverksamheten
ÖNH-kliniken Sörmland
1. Verksamhetschef Eva-Charlotte Bernthson hälsar alla välkomna
2. Dagordningen godkänns
3. Team Kosmos/HMC redogör för Ny Teknik/Margareta Roos
Kognition – kognitivt stöd
Stöd för att: planera, minnas, tidshantering, förstå, välja och hitta
Kan vara: hjälpmedel, konsumentprodukter, metoder och arbetssätt
Syftet: ökad självständighet i vardagen och kunna förstå och kontrollera
Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Fax 0155-28 91 15
Tfn 0155-24 50 00
E-post [email protected]
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 1(6)
Kommunikation
AKK – Alternativ- och Kompletterande Kommunikation
Samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer
kommunikationen mellan människor.
När inte talat språk räcker till.
AKK kan vara alltifrån enkla bilder/fotografier till talapparater och datorer med
olika styrsätt.
AKK kan vara anpassningar i surfplattor/smartphone.
Skriv- och styrsätt
Inställningar man kan göra i produkten för att göra den mer lättanvänd.
När man inte kan använda vanligt ”tangentbord” finns det andra sätt att styra en
produkt.
Istället för ett vanligt tangentbord kan man ha ett tangentbord på skärmen. Det kan
man styra med t ex mus, joystick, rullboll, huvudmus eller ögonstyrning.
Det finns liknande lösningar för surfplattor och smartphone.
Syn- och hörsel
Nedsatt syn som påverkar det dagliga livet så att det blir svårt/omöjligt att utföra
aktiviteter utan hjälpmedel eller anpassningar. Synskadan påverkar t ex förmågan
att läsa vanlig skrift och/eller att kunna orientera sig med synens hjälp i
omgivningen.
Hörselnedsättningar kan grupperas efter var skadan sitter t ex trumhinnan,
hörselbenen. En hörselnedsättning påverkar alltid kommunikationen mellan
människor.
Hjälpmedelsanpassningar
Syn: förstorande hjälpmedel, skärmläsare, fickminnen, Daisyspelare och
punktdisplayer.
Hörsel: hörapparat, förstärkning av signaler t ex brandvarnare, ljussignaler och
bild- eller texttelefon.
Hjälpmedelskonsulent
Arbetar bland annat med:
Konsultation mot förskrivare av hjälpmedel
Utprovning/introduktion/information/anpassningar tillsammans med förskrivare
Sortimentansvar
Utbildning av förskrivare
Upphandling
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 2(6)
Hjälpmedelstekniker
Arbetar med:
Utprovningar tillsammans med hjälpmedelskonsulent
Anpassningar på uppdrag av förskrivare eller hjälpmedelskonsulent
Reparationer av hjälpmedel som brukare lånar
Rekonditionering av återlämnade avancerade hjälpmedel
Projekt Ny Teknik
Uppdrag – Mål
Ta reda på vad ett uppdrag skulle innebära då det gäller:
- nytta för brukaren
- konsekvenser för Hälso- och sjukvårdshuvudmännen
Utveckla en modell för arbetssättet
Värdera samverkan med andra län
Definiera vilken kunskap som behövs på olika nivåer.
Målgrupp
Brukare i Sörmland med funktionsnedsättning inom områdena kognition,
kommunikation, skriv- och styrsätt, syn och hörsel.
Områden som ska tillgodoses enligt Behovstrappan är att kommunicera och
klara aktiviteter i det dagliga livet.
Produkterna i Ny Teknik projektet: smartphone, surfplatta med anpassade
inställningar och applikationer.
Hur vi arbetat i projektet?
Vi har arbetat i olika grupper: referensgrupp brukare, projektgrupp, arbetsgrupp,
styrgrupp
Förarbete – Ärendegång
Modell för arbetssättet med utgångspunkt från Förskrivningsprocessen.
Ansökningsblankett
Checklista
Bedömningsinstrument
Utbildning
Arbetsgruppens inhämtande av kunskap
Utbildning av arbetsgruppen till förskrivarna:
- Grundutbildning på två dagar
- Workshop två dagar med två inriktningar
- Riktad utbildning till logopedförskrivarna
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 3(6)
Samverkan med andra län
Vad har vi sett i projektet?
Utvecklingen är stor inom området.
Under projekttiden har flera hjälpmedelsfirmor utvecklat hjälpmedelsappar för
både smartphone och surfplattor.
Både traditionella hjälpmedel och stöd omkring ny teknik behövs för att
komplettera varandra.
Arbetsmodell framtagen i projektet
Nyttan för brukare - ökad självständighet
- ökad användning
- fler behov tillgodosedda
- större valfrihet
Konsumentprodukter används, säljs och marknadsförs till privatpersoner
Tidsåtgång, ungefär detsamma
Kostnader, oftast billigare med ny teknik
Ungefär 40 sörmlänningar är aktuella för ny teknik men det är svårt att uppskatta i
framtiden
Utrustning på arbetsplatser är en förutsättning
Förslag på utökat uppdrag för HMC
Ny teknikprodukt ska kunna förskrivas inom kommunikationsområdet
Applikationer och styrsätt till brukarens egen ny teknikprodukt ska kunna
förskrivas
HMC-personal får uppdraget att erbjuda rådgivning och hjälp med anpassning av
brukarens egna produkter.
Brukarna betalar appar upp till 300 kronor
Betalning av rådgivning- och anpassning av brukarnas egna produkter genom
tjänsteköp, debitering/timme
Arbetsgången är den framarbetade modellen.
På frågan om belysningsprodukter så är de flesta konsumentprodukter. Man kan
söka hjälp från kommunen.
Kriterierna finns i Behovstrappan på Intranätet.
Problemet med att lära sig använda t ex iphone ligger med i nästa projekt.
4. Föregående minnesanteckningar godkändes
5. Frågor från organisationerna, ingen fråga kom upp.
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 4(6)
6. Övrig information från deltagande verksamheter
a) Tolkcentralen:
En av teckenspråk-dövblindtolkarna utbildar sig till skrivtolk vilket innebär att
hon kommer att ha trippelkompetens. Örebro Tolkcentral anordnar utbildningen.
Tolktjänstutredningen vid Socialdepartementet har skickat ut en förfrågan till alla
landsting om de kan tänka sig bidra till en nationell verksamhet. Nationell
verksamhet som kan jobba med kvalitets- och ekonomifrågor för hela landets
tolkcentraler. Sörmland har sagt sig villig att bidra men att det finns oklarheter
som först måste redas ut.
Kvalitetsprojektet. Tolkcentralen har jobbat med projektet intern sedan starten. Nu
står tolkanvändarna står på tur att delta. Tolkcentralen önskar förslag på deltagare
i en referensgrupp. Svar till tolkcentralen senast 2015-06-18 om det finns intresse.
b) Synmottagningen:
Två optiker, två synpedagoger, två arbetsterapeuter, en kurator, en administrativ
personal samt en halvtjänst psykolog och en halvtid sjukgymnast arbetar på
Synmottagningen
Uppdraget via remiss från Ögonkliniken eller egen remiss (blivit utredd på
Ögonkliniken).
Väntetiden mäts varje månad.
Ungefär 90 % får tid inom 3 månader. Barn prioriteras.
I.
Det finns behov av blindpunktskrift. Varför startas inte grupper?
Förhållandevis få nya punktskriftsanvändare är aktuella per år, därför är
det svårt att sätta samman grupper.
II.
Har det satts upp några kvalitetskriterier? Det görs resultatmätningar
varje månad. Tillgänglighet, utvärdering utifrån Habiliteringsplanen,
utvärdering av utredning, generella insatser och informationsinsatser.
III.
Vilka mål är satta för kriterierna? Tillgänglighet 100 % ska få tid inom
90 dagar är ett mål. Våra insatser ska utgå från habiliteringsplanen och
det är brukaren själv som prioriterar vad som är viktigast för hen.
IV.
Varför finns det inget barnteam? Synmottagningen är förhållandevis
liten, därför skulle samma handläggare ingå i både barn- och vuxenteam.
c) Hörsel- och dövmottagningen
En halvtidstjänst psykolog och sjukgymnast, två hörselpedagoger, tre
specialpedagogtjänster, två kuratorer, en logoped samt en administrativ assistent.
Uppdraget är under omarbete, när det är klart redovisas det.
Rutinen för besök på Hörsel- och dövmottagningen är att Öron-Näs-Halskliniken
skickar en remiss alternativt ”egen remiss” (förutsätter att man blivit utredd på
Öron-Näs-Halskliniken först)
Barn = upp till det år man fyller 19 år
Vuxen= från 20 år
Vårdrutiner upprättas i samarbete med Öron-Näsa-Halskliniken.
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 5(6)
d) Öron-Näs-Halskliniken Sörmland
Har sedan en tid tillbaka börjat registrera i Nationella Kvalitetsregistret ”Gravt
hörselskadade, vuxna”.
Det är fortfarande ont om audionomer, har några vakanta tjänster. Har anställt en
medicinsk sekreterare på prov för att frigöra audionomtid till patientarbete.
Väntetid – inom 3 månader. Skrivit avtal med en firma för att avlasta
Hörselvårdsmottagningarna med behovsanalyser/hörapparatutprovning.
Finns ingen väntetid för barn-BRA. Tre audionomer genomgått utbildning.
För att få ner väntetiden ringde man till alla patienter som vi fick remisser på och
erbjöd dem utredning av annan aktör. Många tackade ja.
7. Övriga frågor
a) Tjänstemannaorganisationen
Habiliteringsverksamheten ska fr.o.m. hösten 2015 tillhöra Division Psykiatri.
b) Nästa möte
25 november 2015
ORG NR 232100-0032 · Document1 · Utskriftsdatum: 2017-07-14 23:14
SID 6(6)
