Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Hörnsjö

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande
behandling
Hörnsjö Friskola
2014/2015
Illustration ur "Barnkonventionen och Tjosanhejsan".
Copyright 1999 Maria Haellquist - Haellquist & Röstlund
Upprättad 2014-08-15
Mål
På Hörnsjö Friskola ska alla barn, elever och vuxna känna sig trygga. Inget barn, ingen elev eller
vuxen får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande
identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning och ålder.
Mål
 Främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
 Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
 Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling
Vad är trakasserier och annan kränkande behandling?
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna(se även Förebygga diskriminering och kränkande behandling en
handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandlig i skolan. 2009.
DO, BEO & Skolinspektionen: www.skolinspektionen.se/beo. s. 8-16):
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar.)
- Sexuell läggning
- Ålder
Med direkt diskriminering avses att man inne får missgynnas genom särbehandling på grund av
någon av de sju diskrimineringsgrunderna ovan. Styrelse och personal får inte diskriminera ett barn
eller elev.
Med indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att
tillsynes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att det får en i praktiken diskriminerade
effekt.
Annan kränkande behandling eller mobbing är när en eller flera personer under en viss tid vid
upprepade tillfällen trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt eller båda delarna. Kränkande
behandling innefattar också om man psykiskt isolerar en person, det man brukar kalla utfrysning,
samt ryktesspridning, kränkande inlägg på chattsidor, obehagliga mail och sms. Vad som är
kränkande beror inte på avsikten från den som utför handlingen utan på hur den uppfattas av
mottagaren.
Tecken på trakasserier eller mobbning och kan vara:
 Nedstämdhet
 Inga kompisar
 Sönderrivna kläder
 Huvudvärk
 Magont
 Blåmärken
 Upprepad frånvaro
Det är viktigt att komma ihåg att man aldrig får vara elak mot varandra även om man inte vill vara
kompis med alla. Det kan också finnas ett provokativt uppträdande hos den utsatta. Detta får dock
inte rättfärdiga trakasserier eller mobbing. I vissa fall kan det behövas hjälp utifrån.
Vad avser repressalier?
Med repressalier avses att om ett barn, elev eller personal har känt sig kränkt och berättat detta, får
denne inte behandla barnet, eleven eller personalen på ett negativt sätt som en följd.
Arbetssätt
Det är av yttersta vikt att barnet känner förtroende för personalen och att den positiva kontakten
bibehålls mellan föräldrar och personal. All personal vid Hörnsjö Friskola är ansvariga för att
ingripa mot trakasserier och annan kränkande behandling och alla tendenser till detta. Föräldrar och
barn som hör, ser eller misstänker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer
ska ta kontakt med skolan. Personalen har tystnadsplikt och ansvarar för att alla förtroenden
handskas med största finkänsla.
Främjande arbete
Genomförs för att stärka de positiva sidorna av verksamheten som ger förutsättningar för
likabehandling. Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika
värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.
Det främjande arbetet ska starta i 6-årsverksamheten och fortsätta under skol- och fritidstid enligt
följande:
 Respekt: Samtal om samhälleliga normer och träning i att aktivt välja mellan rätt och fel
t.ex. respektera andras personligheter, tro, etnicitet, åsikter och saker, vara ärlig, vara
omtänksam och lyhörd.

Åk 1-3 lär känna barnens rätt genom ”barnkonventionen med
Tjosanhejsan”.

Samtal kring och träning i att visa respekt för sig själv och
andra.
 Skapa insikt i mobbingproblemet genom rollspel, film, teater, litteratur och
diskussion. Eleverna ska lära sig vad trakasserier och annan kränkande
behandling är och vad det kan leda till.

Diskussion om kränkande behandling och åtgärder i
anslutning till aktuella händelser från TV, massmedia och internet. Barnens
frågor måste ventileras så att deras insikt om sitt eget handlande och
ställningstagande ökar.

Tillsammans med eleverna utvärdera och sätta upp
trivselregler. Dessa diskuteras sedan på föräldramötet och fastslås.

Personalen har en fortlöpande diskussion om en gemensam
värdegrund för att förhindra trakasserier och annan kränkande behandling dels
inom personalgruppen samt mellan personal och barn.

Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt.
Modersmålsundervisningen ge utrymme och resurser i skolans verksamhet.

Alla elever är lika mycket värda och ingen ska behöva känna
sig utanför. Skola ska anpassa aktiviteterna så att alla kan delta på sin nivå.
 Ansvar: Eleverna tränas i att:

Målmedvetet i att ta ansvar för sitt beteende och sina handlingar

Tilltro till sin förmåga att berätta med ord vad som blivit fel.

Tilltro till att vuxna lyssnar och handleder vid konflikter.

Tilltro till sin egen förmåga att lösa konflikter med ord.

Att tala sanning och stå för vad man har gjort.

Förstå att det som blivit fel kan rätas till.

Förstå att sociala förmågor kan och behöver tränas.

Förstå innebörden av ordet förlåt.
 Demokrati: Ska vara levande i vår verksamhet och diskuteras bland både elever, lärare
och föräldrar. Eleverna har inflytande över sin arbetssituation i skolan genom:

Ett demokratiskt arbetssätt från lärarnas sida.





Lära sig demokratins spelregler samt få vara med i för dem
meningsfulla demokratiska sammanhang där de har reellt inflytande.

Kännedom om LGR-11 samt målen i kursplanen(för att kunna
ha inflytande över arbetssätt måste eleverna veta vad som är målet/målen med
skolan).

Klassråd, klassråd, elevens val, utvecklingssamtal terminsvis

IUP

Årliga elevenkäter

Elevrepresentanter är med vid arbetsmiljöinspektioner

Delaktighet vid inköp och utvärdering av undervisningsmaterial.

Forum för samråd en gång per år med elever, föräldrar, styrelse
och personal.
Jämställdhetsarbete: Ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten Alla ska uppmuntras att pröva olika aktiviteter och utveckla sin förmåga
oavsett kön.
Förankring: En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling upprättas årligen.
Planen är läggs ut på hemsidan, diskuteras i klasserna samt presenteras på föräldramöten
samt trycks till de föräldrar som vill.
Solidaritet:

Uppmärksamma elever på människors olika levnadssituation.

Regelbundet genomföra någon form av insamlingsaktion.
Kompetensutveckling: En pedagog har gått kursen jämställdhet i skolan – skolpraktik
och forskningsperspektiv. Kunskapsspridning genom samtal med övrig personal
utmynnar i ett mer medvetet jämställdhetsarbete.
Förebyggande arbete
Med syftet att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Aktiv språkvård. Fula ord och svordomar ska motarbetas och inte accepteras.
 Personal och barn ska redan på ett tidigt stadium gå in och bryta situationen där leken
börjar bli hård och opassande.
 Personal och barn ska vara uppmärksam på tecken som visar på utstötning, ensamhet,
konflikter etc. Respekt måste även visas de som inte alltid själva vill delta i leken.
 Elevenkäter som mäter elevernas känsla av trygghet och trivsel och deras uppfattning
om förekomsten av diskriminering och kränkningar samt relationer och inflytande.
 En utvärdering och en beskrivning av det gångna årets värdegrundsarbete och mål för
kommande år finns under rubriken trygghet i kvalitetsredovisningen samt i planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
 Personal finns hos eleverna på rasterna.
 Uppmärksamma särskilda risksituationer t.ex. rast, påklädning, bussköer, matsituationer
där ovanstående problem kan förekomma.
Förebyggande arbete tillsammans med hemmen
 Kontinuerlig kontakt och fortlöpande samarbete med föräldrar om värdegrundsfrågor.
 Information ska med jämna intervaller ges hemmet om situationen på skolan via
veckobrev och personlig kontakt.
 Information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska varje år
delges hemmen.
 Föräldrarna informerar rektor eller klasslärare om de får kännedom om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
 Planen ska finnas att läsa på skolans hemsida.
 Föräldraenkäter som mäter föräldrarnas uppfattning av skolan med avseende trygghet
och trivsel, uppfattning om förekomsten av diskriminering och kränkningar, relationer,
föräldrainflytande/kontakt.
 Tillsammans med föräldrarna sätta upp skolans trivselregler.
Elevernas delaktighet
Genom samtal på raster och i klassrummet får lärarna möjlighet att uppfatta hur elever upplever sin
skolsituation.
Kontinuerligt arbete med ska ske i klasserna i livskunskap genom diskussioner, gruppövningar och
med viss hjälp av läromedlet Livsviktigt.
Eleverna gör trivselregler för klassen i början av ht som utvärderas under året.
Via elevenkäterna uppmärksammas elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Utifrån dessa för
elever och lärare ett samtal. Vid behov görs individuell återkoppling.
Kompissamtal genomförs varje termin med varje enskild elev.
Redogörelse för 2013/2014 års arbete
Utvärdering av 2013/2014
Enligt elevenkäten vårterminen 2014 tycker 98% av eleverna i år F-6 att lärarna på skolan
behandlar dem på ett bra sätt. Vilket är en ökning på 1% från föregående år. Om kränkningar
förekommer samtalar vi med eleven, föräldrarna och vidtar åtgärder utifrån vår
likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
Elevenkäten visade att 98% av eleverna känner sig trygga på skolan vilket är en ökning på 14%.
98% tyckte att Hörnsjö friskola är en bra skola och 98% av eleverna trivs på skolan en ökning på
19% från fjolåret. 95% hade någon kamrat att vara med på skolan samt 98% tycker att de
behandlades bra av andra elever. 35% tyckte att de ofta blir retade vilket är en ökning mot fjolårets
17%. 38% av eleverna tycker att de själv retas ibland. 93% av eleverna tycker att de har någon
vuxen på skolan att prata med om de har problem en ökning från ifjol på 7%.
Under utvecklingssamtalen var det flera elever och föräldrar som uttryckte att eleverna trivs mycket
bra på skolan. I början av läsåret upprättade klasserna trivselregler. Regler till skolan slogs fast på
föräldramötet vid höstterminens start, dock utvärderades ej trivselreglerna i slutet av läsåret.
Forum för samråd genomfördes under vårterminen på vilket det fastställdes att detta möte
hädanefter ska ske i samband med föräldramötet i början av höstterminen.
Varje klass har kontinuerligt arbetat med livskunskap som har varit situations- och behovsanpassat
efter elevgruppen. Vi har fortsatt med så kallade kompissamtal. Syftet är att upptäcka utanförskap,
vara underlag för diskussion samt att utveckla elevernas förmåga att upptäcka och motverka
utanförskap. Personal har funnits hos eleverna på alla raster. Ett rastvärdsschema fastställdes inför
terminsstart med schemalagda rastvärdar. Klassläraren har undervisat fler timmar i sin egen klass.
Detta för att fortsättningsvis öka kontinuiteten och tryggheten bland eleverna.
Åtgärder för 2014/15








Varje klass ska kontinuerligt arbeta med livskunskap som är situations- och behovsanpassat
efter elevgruppen. Ha fler lektioner där vi tar upp ret med klasserna och vad detta innebär
för att motverka ökningen av denna.
Fortsatt arbete med att sätta upp trivselregler i klasserna i början av läsåret. Utveckla arbetet
med att utvärdera klassernas trivselregler i maj 2015.
Fortsätta med så kallade kompissamtal en gång/termin. Syftet är att upptäcka utanförskap,
vara underlag för diskussion samt att utveckla elevernas förmåga att upptäcka och motverka
utanförskap.
Årliga elev- och föräldraenkäter vartannat år – genomförs under vårterminen för att vara
underlag för den kommande kvalitetsredovisningen. Enkäterna behandlar kapitel 2 i
skolplanen (övergripande mål och riktlinjer) som anger normer, värden och kunskaper som
eleverna tränas i att utveckla i grundskolan.
Personal finns hos eleverna på alla raster. Ett rastvärdsschema fastställs inför terminsstart
med schemalagda rastvärdar.
Klassläraren ska fortsättningsvis undervisa fler timmar i sin egen klass. Systemet med
ämneslärare i de olika skolämnena har minskat i omfattning. Detta för att fortsättningsvis
öka kontinuiteten och tryggheten bland eleverna.
Diskussion inom lärarlaget kring eventuella temadagar kring normer och värden.
Fortbildning för all pedagogisk personal inom konflikthantering med fokus på förebyggande
arbete för att få ett mer samspelt och effektivt arbetssätt med detta. Oktober – december
2014.
Rutiner vid kränkande behandling
Vid misstanke om att trakasserier eller annan kränkande behandling förkommer på skolan ska
personalen snarast kartlägga och analysera problemet. Om en elev känner sig kränkt av personal så
ansvarar rektor för utredningen. Om elev känner sig kränkt av rektor så ansvarar
styrelsen/skolhälsan för utredningen.
Vad har hänt?
Vilka är inblandade?
Vem är drabbad?
Vem är ledare?
Hur har det skett?
Hur länge har det pågått?
Vilka känner till händelsen?
Åtgärder
1. Det första samtalet sker med dem som är utsatt, eftersom det ofta vid mobbingsituationer
kan vara svårt att erkänna att man utsatts för kränkning. Samtalet inleds med att den utsatte
får skriva ned eller berätta om händelsen. Sedan redovisas vad skolans personal vet. Det är
viktigt att den utsatta har stöd och rätten på sin sida och vet att det inträffade inte är dennes
fel.
2. Samtal mellan mobbaren och helst
3.
två vuxna. Samtalen är enskilda och dokumenteras. Mobbaren hämtas i klassrummet och
följs av en vuxen till och från mötet. De som mobbat ska då konfronteras med att deras
handlande är känt. Samtalet inleds med att mobbaren får skriva ned eller berätta sin version
av händelsen. Det är viktigt att betona att deras handlingar är felaktiga men att de som
människor inte är mindre värda. Målsättningen är att mobbarna får tillräcklig förståelse om
sitt handlande och får kunskap insikt om ett bättre sätt att agera.
3. Samtal sker sedan med eventuellt övriga inblandade.
4. Föräldrar till de inblandade kontaktas samma dag.
5. Efter ca: 2 veckor tas kontakt med de inblandade igen för att prata om det som hänt och hur
det känns nu och om kränkningarna har upphört.
Samtalen dokumenteras och sätts in i ”loggboken”. Vid trakasserier och annan kränkande
behandling upprättas ett åtgärdsprogram för mobbaren och den utsatta.
Vid negativt resultat
Ger inte gjorda insatser önskat resultat utvärderas åtgärderna och fortsatta åtgärder upprättas.
Exempel: kurator, skolsköterska, vårdnadshavare m.fl. sammankallas för att behandla situationen
och upprätta ett nytt åtgärdsprogram för fortsatt arbete.
Ansvarsfördelning
Rektor ansvarar för:
- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanen/planen mot
-
kränkande behandling mål och innehåll.
om en elev känner sig kränkt av personal så ansvarar rektor för utredningen.
Specialpedagog ansvarar för:
- anknyta till aktuell forskning och styrdokument.
- utveckla och driva likabehandlingsarbetet på ett övergripande plan.
Pedagogerna ansvarar för:
- att likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling aktualiseras på första
föräldramötet under höstterminen och vid behov.
- att gå igenom och utvärdera skolans regler med barnen/eleverna.
- att alla barn/elever har kännedom om innehållet i likabehandlingsplanen/planen mot
diskriminering och kränkande behandling och verkar för att planen efterlevs.
- att värdegrundsarbetet är levande i verksamheten.
- Att varje år diskutera med eleverna: Nuläge, förbättringsområden.
Barn och elevers ansvar:
- att vara en bra kamrat och att ta ansvar för att berätta om de gjort fel samt ta ansvar
för att berätta om någon gjort fel mot dem.
- ta ansvar för att berätta om de ser att någon beter sig på ett respektlöst/kränkande sätt
mot någon annan.
Förälders ansvar:
Föräldrar som hör, ser eller misstänker att trakasserier eller annan
kränkande behandling förekommer ska ta kontakt med skolan. Personalen har
tystnadsplikt och ansvarar för att alla förtroenden handskas med största finkänsla.
Anmälningsskyldighet
Om någon i personalen misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och
skydd skall denna anmäla detta till socialtjänsten.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta
gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.
Kränkande handlingar kan också utgöra ett brott. En bedömning av om en anmälan ska göras görs
av rektor i samråd med personal, företrädelsevis gör rektor anmälan.