Fossila bränsle- fulla med
kolväte
Fossila bränsle:
Stenkol, olja, naturgas
Fossila bränsle är…
Rester av djur och växter som dog för miljontals år
sedan.
Resterna hamnade på botten i havet, sjöar
Brist på syre gjorde att de inte kunde förmultna
helt.
Resterna pressades ihop och utsattes för värme.
Kemiska reaktioner förvandlade de till kolväten.
Temperaturen avgjorde om det blev stenkol, råolja
eller naturgas.
stenkol
I stenkol finns omättade kolväte med många
dubbel och trippelbindningar
25 – 30 % av energi i världen kommer från
stenkol
Man eldar med stenkol i kolkraftverk för att
få elektricitet
Råolja behöver delas upp
Råolja är den fossila bränsle vi använder
mest
Är en blandning av många olika kolväten
De flesta är mättade och några omättade
Råolja behöver man dela upp för att kunna
använda
Man delar upp den i olika grupper av
kolväten med lika egenskaper
Varje grupp har olika användnings område
Råoljan destilleras
Kolväten har olika kokpunkt därför
destillation ett bra separations metod
Råoljan hetas upp tills alla kolvätena blir till
gas
Sedan ledes gasen i en torn där det blir
kallare ju högre upp de kommer.
Petroleum eller råolja som det även kallas, är i praktiken
oanvändbar i sitt ursprungliga skick. För att få användning av den
måste den behandlas i en serie reningsprocesser på
oljeraffinaderier. Främst genomgår råoljan fraktionerad destillation
och man skiljer på sex fraktioner
Gaser
Antal kolatomer
i kolväte
1-4
kokpunktsintervall (°C)
<50
Råbensin
5-10
50-200
Fraktion
Råfotogen
Brännoljor
11-15
16 – 20
Användningsområde
Bränsle: naturgas, gasol.
Bränsle: bensin
Lösningsmedel:
petroleumeter,
fläckborttagningsmedel.
175-250
Bränsle: flygbränsle,
fotogen.
Lösningsmedel: lacknafta.
250-300
Bränsle: dieselolja,
eldningsolja.
Krackning: framställning av
bland annat bensin och
mindre kolväten
Smörjoljor och smörjfetter
Paraffin, vaselin
Krackning: framställning av
bensin och mindre
kolväten
Smörjoljor
>21
300-370
Destillationsrest
41
>370
Bränsle: tjock eldningsolja
