BNP

FL 4 (forts FL3)
Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt
Fokus:
Varför frihandel?
Hur bestäms växelkurser?
Vad innebär devalvering?
Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans?
Hur skapas tillväxt?
Hur kan tillväxten fördelas?
Kap 7
Varför handlar länder med varandra?
Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra,
istället är det företag och människor i olika länder som handlar
Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att
man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på
Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden.
- Okvalificerad billig arbetskraft
- kvalificerad dyrare arbetskraft
- naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden
Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet
s
Kap 7
Protektionism kontra frihandel
Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk
produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem
dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av
exporten - importen
Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att
tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten
till att utnyttja relativa fördelar
Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför
välfärdsförlust för konsumenten
Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder
Kap 7
Effekten av frihandel fig 7.1 151
P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import
Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris och
högre total kvantitet blir P2 K2
inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud
Total import blir K2 – K3
Kap 7
Effekten av tull fig 7.2 s 151
Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskar
konsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4
Importen minskar med kvantiteten till K4-K5
Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5
Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskotten
tillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst
Kap 7
Växelkurser och valutor
Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro
Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill
svenska säljare/exportörer få betalt i SEK.
Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant
utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import
samt dess konkurrenskraft
När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera
våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera
När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir
dyrare
Kap 7
Fast eller rörlig växelkurs?
Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av de
fria marknadsmekanismerna
För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerhet
i framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag
Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en viss
annan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppas
man skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen
valutaunion
Kap 7
Devalveringar?
Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast
växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden
Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta
medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag
betala mer för import
Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft =
kompensationskrav i form av högre löner etc.
Kap 7
Sammanfattning :
Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktionsförutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden
Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på
Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare
På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan
Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man går
med i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs
Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importpris
Kan även leda till inflationshot pga kompensationskrav
Kap 9
Nationalräkenskaperna
Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter och
konsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori)
Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den
samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån,
sk makroteori
Kap 9
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år
BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin.
Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter – kostnader för
halvfabrikat och råvaror.
Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar
ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) och
lånar ut kapital till företagen (räntor)
Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara
lika med summan av alla inkomster, BNI
Kap 9
Försörjningsbalansen
BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina
producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k.
Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används
BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel
konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga
behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den
offentliga sektorn (offentlig konsumtion)
Kap 9
Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag
men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att
kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och
forskning
Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att
importera varor
Kap 9
Så nu definierar vi BNP för dess olika användningsområden som
BNP = konsumtion + investeringar + (export - import)
Omskrivet som tillgång och efterfrågan
BNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan)
Se bild s 192
Kap 9
BNP och välfärd
Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt.
Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som
mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett
lands invånare
Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la
Hemarbete och svartarbete registreras ej
Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP
då polis och domstolsväsende får ökade kostnader
Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan
Visar ej på fördelningen bland befolkningen
Kap 9
Sparandet
Tills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellan
konsumtion och sparande
Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera
BNP = sparande + konsumtion
sparande = investeringar + (export - import)
Sparandet kan komma från tre olika källor :
Hushållen, företagen och den offentliga sektorn
Kap 9
Betalningsbalansen
Är en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett år
Innefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar,
u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198).
Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar
och finansiell balans
Kap 9
Bytesbalansen (sid 199)
Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varor
och tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad vi
producerar
Poster inom bytesbalansen
Handelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor
Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster
Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu
Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna
Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc
Kap 9
Finansiell balans och utlandsskuld
Hur täcks ett bytesbalansskott upp?
I betalningsbalansen ingår den s k finansiella balansen, som anger hur mkt valuta ett
land lånar ut och lånar upp med omvärlden
Har vi ett underskott i bytesbalansen måste detta täckas upp med utlandslån i posten
den finansiella balansen
Har vi ett överskott kan vi istället bygga upp fodringar i omvärlden och låna ut pengar
Kap 9
Sammanfattning :
-
BNP är det samlade måttet på ekonomins produktion under ett år
Det definieras som summan av alla förädlingsvärden under ett år
BNP är definitionsmässigt lika med BNI
BNP som mått på allmän välfärd i ett samhälle har brister, men ger ändå en hygglig
bild av verkligheten
BNP definierat från användarsidan i försörjningsbalansen visar hur ett land kan
använda det för konsumtion, investeringar och utrikeshandel
Betalningsbalansen visar ett lands totala transaktioner med omvärlden under 1 år
Dess tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell
balans och skall alltid summeras till noll
Kap 10
Tillväxt och fördelning
Från kap 9
BNP = konsumtion + investeringar + (export – import)
kan skrivas om likt följande
BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export – import )
Denna försörjningsbalans visar att om vi vill öka vår konsumtion (privat och offentlig)
måste BNP stiga = tillväxt
Kap 10
Investeringar och tillväxten
Ekonomisk tillväxt skapas huvudsakligen genom ökade insatser utav de olika
produktionsfaktorerna arbete och kapital, samt genom att produktiviteten ökar
Arbetet ökas genom fler arbetar eller att de som har arbete arbetar fler h
Kapitalet ökas genom investeringar, ex genom att investera i att bygga ut eller
modernisera produktionsapparaten (realkapitalet).
Större tillgång på maskiner i sig och nya bättre maskiner gör att marginalavkastningen per arbetad h stiger
Kap 10
Detta medför att mycket av dagens välfärd är resultatet av gårdagens investeringar, på
samma sätt som vi idag lägger grunden för kommande generationers välfärd
M.a.o. ställs vi ständigt inför beslut att konsumera idag eller imorgon, ju mer vi sparar
idag, desto mer kan kommande generationer konsumera
Kap 10
Inkomstfördelningen och faktormarknaderna
I en renodlad marknadsekonomi bestäms fördelningen av nationalinkomsten på
faktormarknaden, dvs marknaden för arbete, kapital och naturresurser
Precis som med utbud/efterfrågan på skjortor, styrs efterfrågan och prissättning av de
olika resurserna på :
-
Vad företagen är villiga att betala i lön för arbete, ränta för lånade pengar och
ersättning för naturresurser
-
Vad folk kräver i ersättning för att ställa dessa resurser till företagens förfogande
Kap 10
Om det är ont om kapital kommer ersättningen (räntan) till kapitalägarna stiga
Om det är ont om arbetskraft kommer ersättningen (lönen) till de anställda stiga
Dock, i verkligheten bestäms inte hela inkomstfördelningen i enlighet med ovan,
detta eftersom ex löner sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare