Räntans betydelse
Riksbankens roll
KPI, PPI
Viktig statistik att förstå
Statsfinanser
Effekter på aktiemarknaden
Definition av analysverktyg
Fundamental Analys:
Baseras på ekonomisk statistik och ekonomiska fakta.
Grunden för konjunkturbedömning och
företagsvärdering.
3
Makro är en bedömning av världsekonomin
Konjunkturutveckling
Räntan
Valutan
Rapporter och statistik
Ekonomisk Politik
Förväntningar
4
Höjda räntor
BNP
Sänkta räntor
Tid
5
BNP=värdet av alla varor
och tjänster som produceras i
ett land under ett år
Konsumtion
Investeringar
Export minus import
Lagerförändringar
Vad är hög respektive låg
tillväxt?
BNP = k + i + exp-imp + lagerf
Sverige har en normal tillväxt på
mellan 2-4%
Emerging Markets
(tillväxtländer) kan
ha en tillväxt på upp till 10-12%
6
Sänkta räntor
Hög arbetslöshet
Låg konsumtion
Låga investeringar
Låg inflation
Svagare statsfinanser
7
Penningpolitik
Riksbanken har ett inflationsmål
+/- 2%
vill få fart i den svaga ekonomin o höja inflationen
sänker räntan
Riksbanken för en expansiv penningpolitik
Finanspolitik
Leder till högre tillväxt i
ekonomin
Regeringen ökar trycket i ekonomin
skattesänkningar
ökade bidrag, tex. höjda barn- och bostadsbidrag
satsning på infrastruktur,
tex. vägbyggen, nya sjukhus och järnvägar
öka antalet offentligt anställda
Regeringen för en expansiv finanspolitik
-
8
Billigare lån
för investeringar
•Ökade investeringar
•Minskad arbetslöshet
•Lägre kostnad för Akassa
•Ökad offentlig konsumtion
Billigare lån
för konsumtion
•Ökad konsumtion
•Ökade vinster
•Ökade skatteintäkter
•Ökad offentlig konsumtion
Export minus import
•Valutan svagare
•Ökad export
•Ökade vinster
•Efterfrågan på arbetskraft
•Ökade investeringar
Leder till högre tillväxt i
ekonomin
9
År 2000
Ränta 6%
Pris på villan: 1Mkr
Ränteutgift: 60.000:-
År 2016
Ränta: 2%
Pris på villan: 1Mkr
Ränteutgift: 20.000:-
40.000:- billigare…
För samma ränteutgift som
år 2000 kan du idag köpa
ett hus för 3Mkr !!
Eller bo kvar och
konsumera annat!
Höjda räntor
Efterfrågan hög
Inflation
Kapacitetsutnyttjande högt
Brist på arbetskraft
Företagens vinster goda
Statsfinanser goda
Löner stiger
13
Penningpolitik
Riksbanken stramar åt inflationen
- höjer räntan
Riksbanken för en åtstramande/kontraktiv penningpolitik
Finanspolitik
Leder till lägre tillväxt i
ekonomin
Regeringen minskar trycket i ekonomin
- skattehöjningar
- minskade transfereringar, tex. barnbidrag ,sjukpenning
- minskade strukturåtgärder, dvs. offentliga utgifter,
tex. vägbyggen och antalet offentligt anställda
Regeringen för en åtstramande/kontraktiv finanspolitik
14
Dyrare lån
för investeringar
Dyrare lån
för konsumtion
•Minskade investeringar
•Minskad konsumtion
•Ökad arbetslöshet
•Minskade vinster
•Högre kostnad för
arbetslöshet
•Minskade skatteintäkter
•Minskad offentlig
konsumtion
•Minskad offentlig
konsumtion
Export minus import
•Valutan starkare
•Minskad export
•Minskade vinster
•Minskad efterfrågan på
arbetskraft
•Minskade investeringar
Leder till lägre tillväxt i
ekonomin
15
Effekten av
höjda räntor
Högkonjunktur
höjda räntor
Riksbanken
har höjt reporäntan
Konjunkturen avtar
Konjunkturen tar fart
•Minskad konsumtion
•Minskade investeringar
•Minskad export
•Ökade investeringar
•Ökad konsumtion
•Ökad export
Effekten av
sänkta räntor
Riksbanken har
sänkt reporäntan
Lågkonjunktur
Sänkta räntor
16
KPI
PPI
20
1873
Bretton-Woods
T o m 1973
Rörlig växelkurs
Fast växelkurs
Devalvering 1982
16%
21
1.
Investeringsstatistik
2.
Konsumtionsstatistik
3.
Arbetsmarknadsstatistik
4.
Statsfinanser
22
Inköpschefernas index
Mäter efterfrågan tidigt
Investeringsplaner
Mäter viljan att investera
Lagercykel
Mäter ökad eller minskad
konsumtion
Byggande
Mäter byggföretagens
byggande
Kapacitetsutnyttjande
Mäter det maximala
utnyttjande av ekonomin
23
Sverige PMI
24
25
Lagerförändring och Produktion (USA)
26
Byggande
27
Kapacitetsutnyttjande (USA)
28
Hushållens inköpsplaner KI
Mäter konsumenters
inköpsplaner för framtiden
Konsumenternas förtroende
Mäter förtroende för
framtiden, och indikerar
konsumtionsökning/sänkning
Nya order
Mäter antalet nya order inom
industrin
Försäljningsstatistik detaljhandel
Mäter detaljhandelns
nettoförsäljning
29
Hushållens inköpsplaner
30
Hushållens inköpsplaner jmf Presidenter
Reagan + Bush (R)
Clinton (D)
Bush (R)
Obama
(D)
31
Konsumenternas förtroende
Consumer confidence
32
Konsumenternas förtroende
Consumer confidence
33
Nya order
34
Försäljningsstatistik
35
Sysselsättning och arbetskraft
Mäter hur många som är
sysselsatta och arbetsföra
Nya jobb
Mäter antalet nya jobb
Arbetslöshet
Mäter arbetslösheten bland
den arbetsföra befolkningen
Nya arbetslösa
Mäter antalet nya arbetslösa
36
Förändring och trend i NFP
37
38
Nya arbetslösa
39
Försörjningsbalans = BNP + import = k + i + exp + lagerf
Betalningsbalans =
Bytesbalans+Kapitalbalans+Finansiell balans
Sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med
omvärlden under ett år.
Handelsbalans +
Tjänstebalans+
Faktorinkomster
Transfereringsbalans+
= Bytesbalans
Skillnaden mellan export och import av varor.
Skillnaden mellan export och import av tjänster
Löner o kapitalavkastning
EU bidrag o EU avgifter
Skillnaden mellan vad som produceras och vad som
förbrukas i landet.
Kapitalbalans
Finansiell balans
Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ränteutgifter.
En negativ finansiell balans innebär att landet köper tillgångar i
utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet.
Saldo
=
0:40
Mdr kr (ex)
BNP
Import
Summa tillgångar
10 000
2 000
12 000
Privat konsumtion
4 000
Offentlig konsumtion
2 000
Bruttoinvesteringar
1 000
Lagerinvesteringar
1 000
Export av varor o tjänster
2 000
Summa användning
12 000
41
42
43
44
Bytesbalans
45
Hur läser marknaden omvärldsstatistik och hur
agerar man?
Relativvärdering
Likviditet
Riskpremie
Sektorallokering
46
Sektorallokering
47
BNP USA
16 biljoner USD
48
BNP Sverige
0,5 biljoner USD
49
BNP Sverige
0,5 biljoner USD
50
BNP Sverige
51
BNP Kina
52
Konvergensregler
•Inflationen får inte med mer än 1,5 procentenheter
överstiga den genomsnittliga inflationen i de tre
medlemsstater som har lägst inflation.
•Statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP och
budgetunderskottet får inte överstiga 3 procent av BNP i
enlighet med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser.
•Den nationella valutan ska ha varit ansluten till Europeiska
växelkursmekanismen i minst två år utan större
påfrestningar.
•Räntan på långfristiga (tioåriga) statsobligationer får inte
med mer än 2 procentenheter överstiga den genomsnittliga
räntan i de tre medlemsstater som har lägst inflation.
53
Konvergensregler EU
Statsskulden får inte överstiga
60 procent av BNP
Tyskland
Storbritannien
Frankrike
Belgien
Portugal
Italien
Grekland
Finland
Danmark
71
89
96
106
129
133
177
63
40
Sverige
USA
43
104
Budgetunderskottet får inte
överstiga 3 procent av BNP
0,7
-4,40
-3,60
-2,60
-4,40
-2,60
-7,20
-2,70
-2,10
-1,6
-2,5
54
