ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2
fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur
många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar på detta erbjudande
och betalar 60 kronor i entrén. När dessa individer sedan satt sig till bords så får 50 av de 100
individerna tillbaka sina 60 kronor. (De 50 som får tillbaka pengarna valdes ut helt
slumpmässigt).
Kommer de bägge grupperna att äta lika mycket pizza? (Vi utgår från att alla individer från
början var lika hungriga och hade samma efterfrågan på pizza). Motivera erat svar utförligt.
Fråga 2: Tabellen nedan visar den totala fördelen av att köpa olika antal semlor. Totala
fördelen av att köpa 1 semla är 80 kronor, totala fördelen av att köpa 2 semlor är 120 etcetera.
Varje semla kostar 10 kronor att köpa. Använd denna information för att avgöra hur många
semlor man bör köpa.
Total fördel Antal semlor
kr
80
1
120
2
140
3
151
4
156
5
160
6
Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara
vid olika prisnivåer:
Pris
Utbud
Efterfrågan
8
9
10
11
60
80
100
120
120
110
100
90
Efterfråge
Utbudsöverskott
/
a) Fyll i tabellen. Efterfrågeöverskott är det som i kurslitteraturen kallas ”excess demand” och
utbudsöverskott är det som i kurslitteraturen kallas ”excess supply”
b) Vad är jämviktspriset på varan?
Fråga 4: Anta att marknaden för Falu rödfärg har en utbudskurva som kan skrivas med
följande ekvation: p = 2q. Efterfrågekurvanpå färgen kan i sin tur beskrivas med följande
ekvation: p = 42-q Där q är antal i hundratusen liter.
a) Anta att priset på Falu rödfärg idag är 35 kronor. Hur många enheter efterfrågas och hur
många enheter utbjudes? Är detta en jämvikt? Om inte, vad bör ske?
b) Anta att priset istället är 14 kronor. Hur många enheter efterfrågas och hur många enheter
utbjudes? Är detta en jämvikt? Om inte, vad bör ske?
c) vad är jämviktspriset?
Fråga 5: Anta att figuren nedan visar efterfrågan och utbud på en marknad för fisk. Anta
vidare att en studie visar att fisk allvarligt skadar våra celler, och regeringen vill åtgärda detta.
Man föreslår att det införs en skatt på fisk. Visa effekten av denna skatt i diagrammet nedan.
Vad händer med jämviktspriset och jämviktskvantiteten?
Utbud
P
Efterfrågan
Q
Fråga 6: Grundaren av modern nationalekonomi, Adam Smith (1776), satte upp följande
värdeparadox: ”Hur kan det komma sig att vatten som är livsnödvändigt inte kostar något,
medan diamanter som alls inte fyller någon väsentlig funktion är så dyra?”
Vad säger ni?
fråga 7: Att bilden nedan nu istället visar marknaden för mobiltelefoner. Under senaste
veckan har ingenjörer vid mobiltelefonföretagen nått teknologiska framsteg som avsevärt
sänker produktionskostnaderna. Visa hur detta påverkar diagrammet nedan, och vad händer
med jämviktspris och jämviktskvantitet på marknaden för mobiltelefoner?
P
Utbud
Efterfrågan
Q
fråga 8: Efterfrågan på en tjänst kan beskrivas med ekvationen q=1000-10p, där p är priset i
kronor och q är såld kvantitet. Kvantiteten beskrivs således enligt ekvationen som beroende
av priset. Utgå från att marginalkostnaden är noll.
a) Om priset är 40 kronor hur stora blir de totala intäkterna?
b) Beräkna priselasticiteten i den punkt där priset är 40 kronor. OBS: Notera att ni här får ett
negativt värde på elasticiteten. Detta är helt korrekt, tolka det dock som om det är ett positivt
värde ni kan helt enkelt stryka minustecknet framför elasticitetssiffran.1 Får ni t ex -1,5 så
tolka det som att svaret är 1,5. ).
c) Om man vill ha högre intäkter ska man sänka eller höja priset?
d) Vilket pris maximerar de totala intäkterna?
e) Vad är priselasticiteten då?
Fråga 9: Anta att utbudselasticiteten (price elasticity of supply) på en vara är 0,8. Anta vidare
att priset på denna vara ökar från 100 kronor till 105 kronor. Med hur många procent kommer
utbudet att öka?
Fråga 10: (Frivillig uppg.) Anta att efterfrågan på en vara har ökat med 10%. Detta ledde till
att priset på varan steg med 5% (equilibirum price). Samtidigt har du som företagsledare i
tidigare studier funnit att utbudselasticiteten är 1. Du skulle dock vilja finna värdet på
efterfrågeelasticiteten. Använd siffrorna ovan för att härleda denna.
Fråga 11. Konstatera om följande påståendena är sanna eller falska:
Förklara!
i)
En förändring i en varas pris orsakar ett skift i dess efterfrågekurva………
ii)
En ökning i konsumenters inkomster orsakar alltid en ökning i efterfrågan för alla
varor….
iii)
En dålig potatisskörd kommer att resultera i högre priser för chips, allt annat
lika…….
iv)
Priset som betalas för en vara är jämviktspriset……….
v)
En inferiös vara är en som är dålig producerad……….
vi)
Om efterfrågan för en vara ökar till följd av en ökning i konsumenternas inkomster
(allt annat lika), är varan en så kallad ”normal vara”……………
vii) Två varor X och Y är komplementära till varandra om en ökning i priset på X, allt
annat lika, leder till en minskad efterfrågan för vara Y……….
viii) När påven gav tillstånd för katoliker att äta kött på fredagar, föll jämviktspriset och
kvantiteten på fisk……
Fråga 12: Låt oss anta att ekonomin är en perfekt konkurrens marknad. Med detta menas att
marknaden innehåller många konsumenter och många producenter och att priset bestäms
utifrån efterfrågan och utbudet. Alla inblandade har perfekt information om varans eller
tjänstens pris och kvalité. Vi kan sammanfatta ekonomin eller marknaden vi studerar med
följande figur:
P
S
D
Q
Räkna upp faktorer som påverkar efterfrågan/utbudet att ändras vid givet pris och hur detta
kommer att påverka jämviktspriset och jämviktskvantiteten.
SVAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTERNA
fråga 1.Svar: Här är marginalprincipen viktig. Man äter så länge marginalnyttan överstiger
marginalkostnaden. Eftersom bägge grupper var lika hungriga och hade samma efterfrågan så
utgår vi från att deras marginalnytta ser ut på ett identiskt sätt.
Frågan är då vad som gäller för marginalkostnaden? Marginalkostnaden är hur mycket totala
kostnader ökar då man ökar konsumtionen med ytterligare en enhet. I detta exempel är alltså
marginalkostnaden för t ex den 3 pizza-biten hur mycket totalkostnaden ökar när man går från
att konsumera 2 till 3 bitar. Det blir nu uppenbart att marginalkostnaden är 0 kronor för bägge
grupper. Detta eftersom den ena grupper har en totalkostnad som hela tiden är konstant vid 60
kronor, och den andra gruppen har en totalkostnad som hela tiden är konstant vid 0 kronor.
Således kommer totalkostnaden aldrig att öka, oavsett hur många bitar de äter
marginalkostnaden är 0. (Marginalkostnaden kan istället tänkas bestå av t ex magont eller
liknande).
Eftersom nyttan var lika stor så kommer grupperna därför att äta lika många bitar.
fråga 2Svar: Återigen handlar det om marginella fördelen kontra marginella kostnaden.
Marginella kostnaden är konstant, d v s 10 kronor. Den marginella fördelen är den fördel som
varje ökning medför. Marginella fördelen av första semlan är således 80 kronor (eftersom 0
semlor gör 0 kronor i fördel, och den första semlan ger 80 kronor i total fördel: alltså ökning
från 0 till 80). Marginella fördelen av den andra semlan är? Jo, 40 kronor. Eftersom totala
fördelen ökar med 40 (120-80). Vi ställer upp detta i en tabell:
Antal semlor
Total fördel
Marginell fördel
Marginell kostnad
1
80
80
10
2
120
40
10
3
140
20
10
4
151
11
10
5
156
5
10
6
160
4
10
Man köper 4 semlor. Vid köp av den fjärde semlan är den marginella fördelen något högre än
den marginella kostnaden. Men vad händer om vi skulle köpa en femte semla? Fördelen
uppgår till enbart 5 kronor, medan kostnaden är 10 kronor. Vi bör således nöja oss med 4
semlor. Marginella fördelen är således förändringen i total fördel då vi går från 1 enhet till
nästa, i detta exempel från 1 semla till 2, och från 2 till 3 o s v.
fråga3Svar: Se tabellen. Jämvikt är där efterfrågan och utbud är lika med varandra, d v s vid
priset 10.
Pris
Utbud
Efterfrågan
8
9
10
11
60
80
100
120
120
110
100
90
Efterfråge
Utbudsöverskott
60 (EÖ)
30 (EÖ)
0
30 (UÖ)
/
fråga4A.Svar: Det kommer att köpas 7 enheter. Varför? Vi vet priset, och löser därifrån ut q.
p = 42 - q 35 = 42 - q q = 42 – 35 = 7
Likaså kan vi på samma sätt finna utbudet, och det kommer säljas17,5 enheter. P = 2q
35 = 2q q = 35 / 2 = 17,5.
Detta är uppenbart inte en jämvikt, det finns en efterfrågan på 7 enheter, men ett utbud på
17,5 enheter vid detta pris. Det finns således ett utbudsöverskott på 10,5 enheter (utbud –
efterfrågan). Detta kommer att pressa priset neråt.
4B.Svar: Vi går tillväga på samma sätt igen. Efterfrågan vid detta pris är 14 = 42 – q
q = 42 – 14 = 28.
Samtidigt är utbudet 14 = 2q q = 7.
Således råder i detta fall ett efterfrågeöverskott. Priset kommer pressas uppåt.
4C. Svar: i jämvikt är efterfrågad kvantitet = utbjuden kvantitett:
42-p=p/2 →42-p=0.5p →42=1.5p→p*=28. Jämviktskvantiteten erhålls genom att sätta in
jämviktspriset (P*) antingen i ekvationen för efterfrågekurvan eller i ekvationen för
utbudskurvan. Om vi använder ekvationen för utbudskurvan: 28=2q, så är jämviktskvantiteten
= 14. Vi kollar genom att även sätta in jämviktspriset i ekvationen för efterfrågekurvan:
28=42-q. Om vi löser för q så blir jämviktskvantiteten också 14.
5Svar:
Effekterna blir att utbudskurvan förskjuts uppåt, vilket innebär ett högre jämviktspris och
lägre jämviktskvantitet. Samtidigt ser vi att (när kurvorna har denna lutning) så får
konsumenterna betala ett högre pris, samtidigt som producenterna får ett lägre pris för sina
produkter.
Som frågan är ställd kan man även argumentera för att efterfrågan kommer minska p g a
larmet om skadligheten med fiskar. Det primära var dock effekten av skatten.
fråga6svar: Det hänger samman med efterfråge- och utbudskurvornas placering. Även om
totala efterfrågan på vatten är mycket högre än på diamanter så är också utbudet i sin tur
mycket, mycket större. Vilket skapar ett avsevärt lägre jämviktspris. Diamanters höga pris
hänger här samman med dess utbudskurva, som är avsevärt längre till vänster än den för
vatten. Dilemmat fick en ”teoretisk lösning” först dryga 100 år efter det att Adam Smith ställt
sig frågan, i och med ”the marginal revolution”.
7Svar:
i
n
En teknologisk utveckling förskjuter utbudskurvan neråt, vilket skapar lägre pris och större
kvantitet. Detta eftersom samma utbud nu kan produceras till en lägre kostnad tack vare den
tekniska utvecklingen.
8Svar: Intäkter(TR)= p * q = 40 * (1000-10*40) = 40*600=24 000
8Svar: Ed =
dq p
* = -10 * 40/600 = -0,67 = 0,67
dp q
8Svar: Priset bör höjas. Kom ihåg att maximering av intäkter sker vid elasticitet 1. Vad
händer om priset höjs med 1 %? Jo, efterfrågan minskar, men bara med 0,67 %. Vilket alltså
innebär att priset har ökat mer än efterfrågan minskat. Intäkterna ökar!
8Svar: Det pris som ger de största intäkterna får vi genom att söka det pris vid vilket
derivatan av totalintäktsfunktionen är 0.
TR
P
Vi får därför derivera ekvationen för totala intäkter (TR).
TR = p * q
TR = p * (1000 – 10p)
TR = 1000p – 10p2
Derivera nu denna ekvation och sätt lika med 0:
1000 – 20p = 0
p = 1000/20 = 50
8Svar: Elasticiteten vid intäktsmaximering är 1.
9Svar: Vi använder formeln för utbudets priselasticitet.
Es= procentuell förändring av kvantitet utbud / procentuell förändring av pris
Och sätter in de värden vi har:
0,8 = x / 5%
x = 5% * 0,8 = 4%
Utbudet kommer vid nya priset vara 4% högre.
10Svar: Givet den information vi har fått, förändring i jämviktspris, p g a en ökad efterfrågan,
samt utbudets priselasticitet bör vi komma fram till att formeln att använda är ”pricechange-formula”. Denna ser ut enligt följande:
Prisförändring av jämviktspriset i % = % förändring av efterfrågan / (ES + ED)
Detta ger följande:
5 % = 10 % / (1 + ED)
ED = (10% / 5 %) – 1 = 1
11Svar:
1.F, 2.F, 3.S,
4.F, 5.F, 6.S, 7.S. 8.S
12Svar: De faktorer som påverkar efterfrågekurvan att skifta:
1. Priset på relaterade varor. Om priset på en substitut vara går upp (ner) kommer
efterfrågan på varan vi studerar att öka (minska) vid givet pris. Om priset på en
komplementär vara går upp (ner) kommer efterfrågan på varan vi studerar att går ner
(upp) vid givet pris.
2. Konsumenternas inkomst. För en normalvara kommer en inkomstökning leda till att
efterfrågan på varan att öka. För en inferiös vara kommer efterfrågan att minska.
3. Smak eller preferenser. Konsumenternas smak eller preferenser kan komma att
förändras beroende på t.ex. ålder, socialt umgänge, köp attityd m.m.
De faktorer som påverkar utbudskurvan att skifta är:
1. Teknologisk utveckling. Om teknologin förbättras minskar produktionskostnaderna
och därmed kan utbudet öka vid givet pris.
2. Kostnaderna för produktionsfaktorerna. Om inköpskostnaderna för att tillverka varan
minskas kan utbudet öka vid givet pris.
3. Statens inverkan. Statliga inverkan kan genom skatter, utgifter, subventioner m.m.
leda till att utbudet förändras vid givet pris.
Om efterfrågekurvan ökar (minskar) efterfrågan > (<) utbudet efterfrågeöverskott
(utbudsöverskott) vid given pris förflyttning uppåt (neråt) på efterfrågekurvan tills
efterfrågan = utbudet. Priset har då ökat (minskat).
Om utbudskurvan ökar (minskar) utbudet > (<) efterfrågan utbudsöverskott
(efterfrågeöverskott) vid given pris förflyttning neråt (uppåt) på utbudskurvan tills
utbudet = efterfrågan. Priset har då minskat (ökat).
