Läkemedelshantering
Rekommendationer för läkemedelshantering inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården
i Göteborg och södra Bohuslän
Bilder försättsblad:
Läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård, Ett samarbete mellan SDF och Apoteken i Göteborg
Läkemedelshantering, Läkemedelskommittén i Göteborg och södra Bohuslän
Förord
Vikten av säkerhet och kvalitet i läkemedelshanteringen är uppenbar. Denna regleras av en mängd
författningar och anvisningar, ofta mer eller mindre svårtillgängliga. Det finns därför ett behov av
att samla de viktigaste bestämmelserna kring läkemedelshantering inklusive lokala rekommendationer i överskådlig form.
Denna manual är en uppdatering av tidigare manualer: ”Läkemedelshantering” från 1996 och
”Läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård”. Den är gemensam för all hälso- och sjukvård. Detta är en harmonisering till den nya föreskriften SOSFS 2000:1 som reglerar all läkemedelshantering inom alla typer av hälso- och sjukvård. Den ersätter SOSFS 1992:6 som reglerade
kommunal hälso- och sjukvård respektive SOSFS 1995:19 som reglerade landstingets hälso- och
sjukvård.
Tonvikten i den nya föreskriften är att ansvarsfördelning inom läkemedelshanteringen skall vara
tydlig och att verksamhetschef/MAS är ansvarig för att skriftliga lokala rutiner utarbetas. Det är
läkemedelskommitténs förhoppning att läkemedelshanteringsmanualen skall vara ett värdefullt
hjälpmedel i utarbetandet av sådana lokala rutiner, vid utbildning och som uppslagsbok i det dagliga arbete i såväl sluten som öppen och kommunal vård.
Göteborg i juni 2001
Sten Iwarson
Ordförande i Läkemedelskommittén i Göteborg
Synpunkter mottages gärna. De kan ställas till Gunilla Hansson, Apoteket SU/Östra tfn 031- 343
43 29 eller någon i arbetsgruppen (se nedan)
Arbetsgrupp
Projektledare
Redaktör
Sekreterare
Projektgrupp
Arne Friberg
Gunilla Hansson
Ulla-Britt Palm
Christina Andersson
Lisette Bramwall
Maud Brandt
Sara Bäckström
Eva Coulianos
Elisabet Dannberg
Ingegerd Foss
Kerstin Frid
Ulla Hultström
Anita Johansson
Inger Kindberg
Marita Sköld
Christiane Williamson
Apoteket SU/Östra
Apoteket SU/Östra
Apoteket SU/Sahlgrenska
Avd 351A SU/Östra
DSK-mottagning Hisings Kärra
Gemensam hemsjukvård Göteborg
Apoteket SU/Sahlgrenska
Infektion SU/Östra
Avd 5 Hematologen SU/Sahlgrenska
SDN Linnestaden Göteborg
Område I SU/Sahlgrenska
Apoteket SU/Östra
IVA SU/Östra
SDN Bergsjön Göteborg
Avd 354A SU/Östra
Apoteket Påsedion Västra Frölunda
Dessutom har olika specialistfunktioner anlitats.
1
2
Innehållsförteckning
FÖRORD
1
1 ANSVAR
5
1.1 Övergripande ansvar
1.2 Ansvar på enhetsnivå
1.3 Läkarens ansvar
1.4 Sjuksköterskans ansvar
1.5 Farmaceutens ansvar
1.6 Delegering
1.7 Ansvaret för den enskildes läkemedelsbehandling inom
öppen hälso- och sjukvård
2 ORDINATION
2.1 Krav
2.2 Ordinationstyper
2.3 Ordinationshandling/Dokumentation
2.4 Förskrivning av läkemedel till patient i öppen vård
3 REKVISITION
3.1 Att beställa läkemedel inom sluten vård och primärvård
3.2 Att beställa läkemedel inom kommunal vård
3.3 Expedition av läkemedel på rekvisition
3.4 Uttransport
3.5 Fakturering
4 FÖRVARING
6
6
9
10
11
11
14
15
15
16
17
22
26
26
29
30
31
32
33
4.1 Ansvar
4.2 Förråd
4.3 Kassation
4.4 Narkotikakontroll
4.5 Medicinska gaser
33
34
37
40
41
5 IORDNINGSTÄLLANDE
45
5.1 Allmänt
5.2 Praktiskt handhavande
5.3 Tillredning
45
49
52
6 ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING
6.1 Ansvar
6.2 Praktiska aspekter
6.3 Biverkningar
54
54
55
57
7 HANTERINGSANVISNINGAR FÖR
LÄKEMEDELSFORMER
60
8 ÖVERFÖRING MELLAN OLIKA
VÅRDFORMER
66
8.1 Utskrivning från sjukhus till annan vårdform
8.2 Utskrivning från sjukhus till hemmet
8.3 Insändande/remittering till sjukhus
66
67
67
3
9
10
11
4
KVALITETSSÄKRING
68
9.1 Lokala instruktioner
9.2 Farmaceutisk kvalitetsgranskning
68
70
REFERENSER
71
10.1 Handböcker m.m.
10.2 Författningar m.m.
71
72
BILAGOR
74
Bilaga 1: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1
75
Bilaga 2a: Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion inom
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
79
Bilaga 2b: Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion inom
kommunal hälso- och sjukvård
83
Bilaga 3a: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
86
Bilaga 3b: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
87
Bilaga 3c: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
88
Bilaga 4: Överlåtande av ansvar för läkemedelshantering till
sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård
89
Bilaga 5: Skötselanvisningar för läkemedelsförråd – exempel
90
Bilaga 6: Läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet
91
Bilaga 7: Reklamation läkemedel m.m.
92
Bilaga 8: Kontroll av infusions-, dialys- och spolvätskor
93
Bilaga 9: Pryllista
94
Bilaga 10: AKWaP© – ett mätinstrument för kvalitetssäkring av
läkemedelshantering
95
1. Ansvar
Den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl.a.
inneburit fler potenta läkemedel, samtidigt som mer invecklade metoder för tillförsel av läkemedel används. Detta
innebär att konsekvenserna vid misstag blir allvarligare. För att patienten skall få en ändamålsenlig och säker vård
och behandling fordras ett mycket noggrant arbete av hela vårdteamet. Rätt diagnos måste ställas och rätt terapi
väljas. Fullgoda läkemedel måste användas och rätt läkemedel, i rätt styrka och rätt beredningsform måste tillföras
rätt patient. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag om rutinerna inte är
väl genomtänkta. En förutsättning för en väl fungerande läkemedelshantering är att berörda befattningshavare på
olika nivåer förstår och utövar sitt ansvar korrekt.
Detta kapitel omfattar beskrivning av ansvar för läkemedelshantering inom sjukvården. Ansvarsområden beskrivs för
respektive personalkategori: verksamhetschef (VC)/medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), vårdenhetschef, läkare, sjuksköterska respektive farmaceut. Regler för hur och vad som kan delegeras inom läkemedelshanteringen klargörs. Inom öppen
hälso- och sjukvård beskrivs även ansvaret som den enskilde patienten har.
Det är viktigt att lokala rutiner för läkemedelshantering utarbetas och fastställs av verksamhetschefen/MAS och att alla
känner till och kan arbeta efter dessa. Lokala instruktioner skall finnas för varje enhet. Endast ansvarsfördelning och avvikelser från hanteringsriktlinjer (= detta häfte) behöver tas med.
Huvudregeln är att läkaren är ansvarig för ordinationen av läkemedel och sjuksköterskan för iordningställande och administrering av läkemedel.
Detta kapitel beskriver:
1.1 Övergripande ansvar
1.2 Ansvar på enhetsnivå
1.2.1 Verksamhetschef (VC)/Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS)
1.2.2 Vårdenhetschef
1.2.3 Läkemedelsansvarig sjuksköterska
1.3 Läkarens ansvar
1.4 Sjuksköterskans ansvar
1.5 Farmaceutens ansvar
1.6 Delegering
1.6.1 Delegering av läkemedelsuppgift inom sluten sjukvård
1.6.2 Delegering av läkemedelsuppgifter inom öppen sjukvård
1.7 Ansvaret för den enskildes läkemedelbehandling inom öppen vård
6
6
6
7
8
9
10
11
11
11
12
14
5
1. A N S V A R
1.1 Övergripande ansvar
Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för läkemedelshanteringen.
Läkemedelskommitté
Läkemedelskommittén har enligt Västra Götalandsregionens Reglemente för Läkemedelskommittéerna ansvar för att utarbeta övergripande rutiner för läkemedelshanteringen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt primärvård och kommunal sjukvård i Göteborg
och södra Bohuslän. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande och överlämnande/
administrering (inklusive journalföring) av läkemedel till patienten
samt kassation av läkemedel.
Enhetlighet
Då det ofta förekommer att patienter flyttas mellan olika vårdenheter
och vårdformer är det nödvändigt att rutinerna för läkemedelshanteringen så långt som möjligt utformas enhetligt inom sluten vård,
primärvård och kommunal sjukvård.
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt primärvården och den
kommunala hälso- och sjukvården i Göteborg och södra Bohuslän
utgör läkemedelskommitténs hanteringsriktlinjer de övergripande
instruktioner som skall garantera enhetlighet inom dess ansvarsområde. Det skall finnas rutiner för informationsöverföring mellan olika
vårdformer. Inom Göteborgsområdet gäller ”Information i vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvården, Kommuner/
Stadsdelsförvaltningar” se kapitel 8.
Syfte
1.2 Ansvar på enhetsnivå
Läkemedelskommitténs syfte med dessa rutiner är att underlätta att
patientens trygghet i läkemedelsbehandlingen säkerställs.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
1.2.1 Verksamhetschef (VC)/ Medicinskt Ansvarig
Sjuksköterska (MAS)
Av särskild betydelse för patientsäkerheten är att verksamhetschefen
ser till att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i den
praktiska läkemedelshanteringen. Inom den kommunala hälso- och
sjukvården fullgör medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) verksamhetschefens uppgifter.
Ansvarsfördelning
Ansvarsfördelningen skall tydligt och entydigt framgå av en skriftlig
instruktion. (SOSFS 2000:1). I denna skall också framgå ansvar för
narkotiska läkemedel. Verksamhetschef/MAS har inom sitt ansvarsområde således ansvaret för att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner, men också att dessa tillämpas.
Överlåtelse av ledningsuppgift
Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar som denne aldrig
kan frånsäga sig, men möjlighet att överlåta enskilda ledningsuppgifter till medarbetare som har formell kompetens för uppgiften.
En eller flera personer inom kliniken kan utses. De olika uppdragen
skall ges till namngiven person skriftligt, där det klart framgår vad
uppdraget gäller och hur länge det skall vara. Den som fått uppdra-
6
1. A N S V A R
get har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de skall
genomföras. Kvar i verksamhetschefens ansvar ligger uppföljning och
kontroll. Denne är dessutom skyldig att återkalla beslut om överlåten
chefsuppgift om denne finner att beslutet strider mot patientsäkerheten och verksamhetens målsättning (SOSFS 1997:8).
MAS kan inte delegera sitt ansvar
I kommunal hälso- och sjukvård har MAS ansvaret för att rutinerna
för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande.
Detta ansvar kan inte delegeras vidare.
Skriftliga instruktioner
I författningen påpekas vikten av att skriftliga, fastställda instruktioner finns för varje verksamhetsområde. Verksamhetschefen/MAS
initierar detta arbete. I instruktionen skall framgå hur de olika
momenten i läkemedelshanteringen skall gå till och hur ansvaret
är fördelat. De lokala rutinerna för läkemedelshantering skall uppta
ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/
administrering samt hantering av kasserade läkemedel. Ansvarsfördelning och avvikelser från hanteringsriktlinjerna (= detta häfte) måste
finnas i lokala instruktioner för varje enhet. I övrigt kan hänvisning
till detta häfte göras. Så långt möjligt skall enhetlighet inom verksamheten och de övergripande hanteringsriktlinjerna eftersträvas.
Själva utformningen kan uppdras åt person eller arbetsgrupp som
har stor erfarenhet av läkemedelshantering. Checklista för moment
som är lämpliga att ta med i en sådan instruktion finns i bilaga 2a
(sluten vård) och 2b (kommunal vård).
Fastställande
Verksamhetschef/MAS fastställer (godkänner) de framtagna lokala
instruktionerna. Var och en i sjukvårdspersonalen har sedan sitt eget
yrkesansvar för hur arbetsuppgifterna genomförs.
Kvalitetssäkring
Läkemedelshanteringens olika moment skall regelbundet kvalitetssäkras. Verksamhetschef/MAS initierar att detta sker samt beslutar
hur den skall utföras. En fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de olika enheterna bör tas fram. Se kapitel 9. Apoteket
förfogar över särskilt utbildade kvalitetsgranskare. Denna kompetens
kompletterar den kompetens som finns inom respektive verksamhet
och kan utnyttjas i den årliga kvalitetsgranskning som föreskrivs i
författningen SOSFS 2000:1 (se även kapitel 1 sida 11).
Ambulanser
Särskilda föreskrifter finns inom ambulanssjukvården (SOSFS
1999:17).
1.2.2 Vårdenhetschef
Vårdenhetschef har ansvar för att fungerande rutiner finns och tillämpas. Verkställighet av hanteringsrutinerna för avdelningens/enhetens
läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala regler
och direktiv bör därför åläggas den legitimerade sjuksköterska som
är avdelnings-/vårdenhetschef/föreståndare/avdelningschef1. I detta
ansvar ligger att
1
Vad som sägs om legitimerad sjuksköterskas arbetsuppgifter och befogenheter gäller också för barnmorska, biomedicinsk analytiker och legitimerad
tandhygienist inom deras respektive verksamhetsområden. Inom psykiatrisk verksamhet får den som har anställning som försteskötare/överskötare och har
särskild utbildning i läkemedelshantering utföra motsvarande uppgifter.
7
1. A N S V A R
• svara för att allmänna författningar om läkemedelshanteringen
och av sjukvårdshuvudmannen och verksamhetschef/MAS fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas,
• svara för att personalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i
läkemedelshanteringen,
• svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt verksamhetschef/MAS direktiv och vid
behov i samarbete med farmaceut,
• svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t.ex. tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschef/MAS,
• följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder.
Dessa uppgifter, tillsammans med andra läkemedelsuppgifter som
vårdenhetschefen ansvarar för, skall beskrivas i ovan nämnda instruktion för respektive avdelning/enhet. Vissa av ovanstående uppgifter
kan överlåtas till (annan) sjuksköterska, t.ex. läkemedelsansvarig sjuksköterska (se nedan). Ansvarsfördelningen skall dokumenteras i den
lokala rutinen.
1.2.3 Läkemedelsansvarig sjuksköterska
På varje avdelning/enhet skall utses en sjuksköterska1 med speciellt
ansvar för rekvisition av läkemedel till avdelningen. Denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska (=lm.ansv. ssk). En
eller flera biträdande läkemedelsansvariga sjuksköterskor kan utses
som ersättare vid den ordinarie befattningshavarens frånvaro. Eftersom uppgiften som läkemedelsansvarig är förknippad med rekvisition av läkemedel bör antalet biträdande läkemedelsansvariga sjuksköterskor begränsas så mycket som är praktiskt möjligt.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska, liksom dennes ersättare kan
utses av vårdenhetschefen, men utnämningen skall fastställas av
verksamhetschef/MAS. Namn på dessa personer skall upptas i enhetens läkemedelsinstruktion. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan
kan ha följande uppgifter:
•
•
•
•
•
•
•
•
Rekvisition av läkemedel
Kontroll av leveranserna från apoteket
Registrering av hemkommen narkotika
Kontroll av nycklar till läkemedelsförrådet
Läkemedelsförrådets ordning
Åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket
Att eventuell lista över bassortiment hålls aktuell
Vara kontaktperson för apoteket bl.a. för kvalitetsgranskande farmaceut
Se också bilaga 2, 3, 4 och 5.
1
Vad som sägs om legitimerad sjuksköterskas arbetsuppgifter och befogenheter gäller också för barnmorska, biomedicinsk analytiker och legitimerad tandhygienist inom deras respektive verksamhetsområden. Inom psykiatrisk verksamhet får den som har anställning som försteskötare/överskötare och har särskild utbildning i läkemedelshantering utföra motsvarande uppgifter.
8
1. A N S V A R
Andra uppdrag
Andra läkemedelsuppdrag som olika sjuksköterskor kan tilldelas är
t.ex.
• kontroll av narkotikajournalerna (får ej vara samma person som är
läkemedelsansvarig)
• undervisning i speciella tekniker i samband med administrering
av läkemedel
• information om gällande föreskrifter inom enheten och gällande
författningar
• kvalitetsuppföljning genom cirkelarbete m.m.
1.3 Läkarens ansvar
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Anamnes
Läkaren har ansvaret att fastställa diagnos och därefter ordinera
erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger också att ta
upp en läkemedelsanamnes på medicinering som satts in av andra
läkare och ta ställning till om denna skall fortsätta.
Ordination
Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling,
som skall ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi
(jmf sida 19 och 25 i kapitel 2) Ordinationshandlingen utgör också
sjuksköterskans underlag för läkemedelsbehandlingen. Det är därför
ett viktigt krav att ordinationerna är tydligt och entydigt utformade
så att det inte uppstår tolkningssvårigheter, när de enskilda doserna
skall tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med
signum för varje enskilt läkemedel.
Kommunal hälso- och sjukvård
Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient,
ger anvisningar om patientens vård och behandling samt följer
patientens tillstånd om han finner att det behövs. I läkarens ansvar
ingår bedömning huruvida den enskilde i öppen vård har möjlighet
att själv sköta sina läkemedel. Om så uppenbart inte är fallet, eller
om läkaren är tveksam, skall kontakt tas med ansvarig sjuksköterska
i den kommunala hälso- och sjukvården.
Information och uppföljning
Läkarens ansvar omfattar också information om syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur eventuella
biverkningar skall observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning
av behandlingsresultatet och att dagligen – ibland flera gånger under
ett dygn – ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi.
Överkänslighet
Om patienten uppvisat intolerans eller överkänslighet mot läkemedel m.m., skall den patientansvariga läkaren meddela detta till
patienten och i förekommande fall vårdnadshavare eller närstående,
såväl muntligt som skriftligt. Ett särskilt kort kan underlätta. Härvid skall uppgifter ges om vad som bör iakttas för att undvika fara.
Anteckning om att sådant meddelande lämnats skall göras i journalen. (SOSFS 1982:8). Överkänslighet skall också markeras i olika
journalhandlingar (se kapitel 6 sida 58).
9
1. A N S V A R
1.4 Sjuksköterskans ansvar
Formell kompetens
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att
ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering)
av ordinerade doser och överlämnande och/eller administrering av
dem till patienten.
Sjuksköterskans medicinska yrkesansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen och förstå verkningsmekanismerna av
läkemedlet på sådant sätt, att effekt och eventuella biverkningar
av behandlingen kan följas upp och rapporteras. Hon måste också
behärska metoder för undervisning av patienten, så att denne är
motiverad till sin behandling och intar ordinerade läkemedel på rätt
sätt. Varje överlämnat läkemedel skall signeras på ordinationshandlingen respektive signaturlista inom kommunal hälso- och sjukvård.
Sjuksköterskan skall också dokumentera patientens behov av hjälpinsatser samt vilka åtgärder som eventuellt skall vidtas för att patienten skall inta sina läkemedel på ett korrekt sätt.
Huvudregeln är att sjuksköterska
själv utför läkemedelsuppgifter
Huvudregeln är att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Hon svarar därmed för att en hög patientsäkerhet uppnås
i den praktiska läkemedelsbehandlingen. I vissa undantagsfall kan
uppgifter överlåtas till annan person.
Handräckning
Annan person får biträda en sjuksköterska eller läkare med att utföra
enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av
läkemedel. Detta innebär inte en delegering, utan man arbetar tillsammans och sjuksköterskan eller läkaren har det fulla ansvaret. För
att klart markera detta förhållande kallas detta arbetssätt handräckning till skillnad från delegation (se kapitel 1 sida 11).
Studerande/handledning under tillsyn
Under sin praktiktid är studerande att anse som hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas därmed av Lag om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531). Alla studerande
skall dock ha en behörig handledare som har tillsynsansvar för den
studerande. Med behörig handledare avses sjuksköterska (motsvarande) eller vårdlärare. När det gäller läkemedelshanteringens olika
moment är det mycket viktigt att den studerande får tillfälle att självständigt träna upp sina färdigheter i att utföra dessa uppgifter på ett
säkert sätt. Samtidigt måste handledaren kunna bedöma säkerheten
i den studerandes handlande. Med tanke på de risker som felaktigt
iordningställda eller administrerade läkemedelsdoser medför, är det
av yttersta vikt att all läkemedelshantering som utförs av studeranden verkligen sker under aktiv tillsyn av handledaren. Studerande får
endast iordningställa patientdos under tillsyn av behörig person och
på dennes ansvar. Det är därför viktigt att handledaren ger klara och
entydiga instruktioner samt kontrollerar hur uppgiften utförs. Legitimerad sjuksköterska under specialistutbildning har rätt att utföra
läkemedelsuppgifter som hon är behörig till enligt sin grundutbildning och har då ett eget ansvar för dessa.
10
1. A N S V A R
1.5 Farmaceutens ansvar
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Allmänna råd
Verksamhetschef/MAS bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår
en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen
kan t.ex. utföras av farmaceut (SOSFS 2000:1).
Samarbete
Det är viktigt att farmaceutens kunskaper om läkemedel och dess
hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. Lämpliga samarbetsformer bör utvecklas. Det kan röra sig om beställningsrutiner,
bassortimentslista, införande av endossystem, vätskevagnar, förråd,
läkemedelskostnader och kvalitetssäkringsfrågor. Apoteket kan också
utnyttjas för utbildning i läkemedelshantering och kvalitetsutveckling
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen skall omfatta rådgivning och tillsyn av såväl
läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring som de
lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras samt
rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordningställande,
beredning och överlämnande/administrering. Kvalitetsgranskningen
är en del av den föreskrivna kvalitetssäkringen
Protokoll
Farmaceuten/kvalitetsgranskaren skall upprätta protokoll över iakttagelser i samband med kvalitetsgranskningen. Detta bör utformas så
att eventuella brister i säkerheten poängteras och förslag till förbättringar ges. Protokollet sänds till den sjuksköterska som närvarit vid
kvalitetsgranskningen (läkemedelsansvarig sjuksköterska eller vårdenhetschef ). Kopia skickas till i förekommande fall vårdenhetschef,
verksamhetschef/MAS och en årlig rapport till läkemedelsråd (eller
motsvarande).
1.6 Delegering
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Då man överlåter ansvaret för att självständigt utföra en hälsooch sjukvårdsuppgift sker detta genom delegering. Det är sjuksköterska som har formell kompetens för uppgifter inom läkemedelhanteringen och är då den som bedömer om uppgift kan delegeras.
1.6.1 Delegering av läkemedelsuppgift inom sluten
sjukvård
Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare
eller farmaceut. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av
läkemedlet till patienten (SOSFS 2000:1). Detta innebär att dessa
uppgifter inte kan delegeras till personal som saknar den formella
kompetensen.
Föreskrift
”En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i
en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften
är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt
eller praktiskt hinder föreligger. ” (Delegering av arbetsuppgift inom
hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14) Exempel på
sådana uppgifter är iordningställande och administrering av läkemedel med undantag för nedan nämnda fall då läkemedel ordineras på
11
1. A N S V A R
recept eller ordinationskort. Delegering är inte avsedd att användas
för att lösa brist på personal eller av ekonomiska skäl.
Arbetsuppgiften att tillföra näring via sond ska normalt utföras av
sjuksköterska men kan delegeras till barnsköterska eller undersköterska. Se även kapitel 6 sida 56.
Om det är nödvändigt på grund av tekniska krav, sterilitetskrav eller
liknande får dock annan sjuksköterska än den som iordningställt
läkemedlet ta ansvar för administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen i sådana fall skall framgå av den lokala instruktionen.
Sjuksköterska eller läkare får också begära handräckning enligt ovan
(se kapitel 1 sida 10).
1.6.2 Delegering av läkemedelsuppgifter inom öppen
sjukvård
I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller ordinationskort får en sjuksköterska delegera till reellt kompetent personal att
iordningställa och administrera till en patient
• ordinerat receptfritt tarmreglerande läkemedel
• ordinerad injektion med insulinpenna
samt
administrera till en patient
• ordinerat läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apotek
• ordinerat läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras direkt till patient och som inte är avsett för injektion
• ordinerade läkemedelsdoser som iordningställts av en sjuksköterska och som inte är avsedda för injektion (SOSFS 2000:1).
Med delegerat ansvar för uppgift att iordningställa och administrera
läkemedel följer också ansvar att signera utförd uppgift på journalhandling.
Vårdpersonalens ansvar
Den som fått ett delegerat ansvar gällande uppgift i läkemedelshanteringen har ett eget ansvar för att följa gällande författningar och
bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter
(Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS
1998:531)
Lag
”Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en
arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift
till någon annan, svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.” (Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS 1998:531)
För öppen hälso- och sjukvård gäller kompletterande särskilda föreskrifter (se kapitel 1 sida 14).
Definition av delegering
12
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd definieras delegering
på följande sätt;
1. A N S V A R
Någon som tillhör hälso- och sjukvårdpersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till
en annan person som saknar formell kompetens men har reell kompetens för uppgiften.
Reell kompetens
Utförandet av en uppgift förutsätter, att det inte finns risker för
patientsäkerheten och att den, som utför uppgiften, har reell kompetens för denna. Reell kompetens innebär att någon genom praktisk yrkeserfarenhet eller genom fortbildning och uppföljning erhållit och vidmakthåller de kunskaper och färdigheter som krävs för att
utföra en uppgift på ett korrekt och säkert sätt.
Annan person
Med annan person avses undersköterska/skötare och vårdbiträde.
Stor restriktivitet
Det är alltså sjuksköterskan eller läkaren själv som måste besluta
hur och när hon/han delegerar till annan person enstaka uppgift.
Detta får inte ske slentrianmässigt utan måste ske med stor restriktivitet. Verksamhetschef/MAS är ytterst ansvarig att delegeringar
inom verksamheten sker på ett korrekt sätt.
Förfarande
Följande föreskrifter gäller.
• Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad.
• Ett beslut om delegering är personligt.
• Den som delegerar skall vara såväl formellt som reellt kompetent
för uppgiften.
• Den som delegerar skall förvissa sig om att den som åtar sig uppgiften har reell kompetens för uppgiften.
• Den som åtar sig en uppgift skall upplysa den som skall delegera
om sin förmåga att utföra den.
• Om mottagaren av en uppgift inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften får denna inte delegeras.
• Ett delegeringsbeslut skall utfärdas för att gälla för viss tid – högst
ett år – eller för ett visst bestämt tillfälle.
• Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras och undertecknas av
såväl den som delegerar som av den som mottar delegeringsbeslutet.
Dokumentation
• Verksamhetschef/MAS skall informeras om delegeringsbeslut
inom verksamhetsområdet.
Omprövning/återkallelse
• Den som meddelat ett delegeringsbeslut skall bevaka att uppgifterna fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård.
Beslutet skall omprövas när omständigheterna påkallar det och
omedelbart återkallas om det inte längre är förenligt med god och
säker vård.
Upphörande
• Ett delegeringsbeslut upphör att gälla då den som utfärdat beslutet lämnar sin befattning eller då uppgiftsmottagaren lämnar sin
tjänst.
Ansvar för delegerad uppgift
• Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret
för hur han eller hon fullgör sina uppgifter (SFS 1998:531).
13
1. A N S V A R
1.7 Ansvaret för den enskildes läkemedelsbehandling inom öppen hälso- och sjukvård
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Den enskilde patientens eget ansvar
Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälsooch sjukvården är att den skall vara individuellt anpassad och
säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar.
Utgångspunkten är att den enskilde själv svarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordinerats samt för den
egna medicineringen
Individuella lösningar
När misstanke föreligger om att personens medvetenhet sviktar, skall
personalen informera ansvarig läkare, sjuksköterska och anhörig om
situationen. Den sjuksköterska som svarar för patientens vård får då
försöka finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare,
personal och/eller närstående.
Stort vårdbehov
När det gäller personer, som på grund av gravt nedsatt funktionsförmåga inte själv klarar sin medicinering, bör läkaren skriftligen överlåta ansvaret för den enskildes läkemedelhantering till ansvarig sjuksköterska. Se bilaga nr 4 Ansvarsöverlåtande och kapitel 5 sida 49.
När den enskilde inte kan ansvara
för sin medicinering
Då den enskilde inte själv kan förvara sina läkemedel eller klara sin
medicinering övertas ansvaret för detta av kommunens personal och
följande principer för ansvaret gäller.
Läkaren: Den enskildes läkare ordinerar och förskriver läkemedel,
ger anvisningar om behandlingen samt följer upp patientens tillstånd
i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar. Ansvarig sjuksköterska
informeras.
Sjuksköterskan: Den sjuksköterska som svarar för den enskildes vård
ansvarar i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att ordinationer och anvisningar genomförs, utvärderar effekten samt håller
erforderlig kontakt med läkaren.
Dokumentation: Övertagande av ansvaret för medicineringen skall
antecknas i såväl sjuksköterskans som läkarens journal.
Vårdpersonalens ansvar: Den som fått ett delegerat ansvar gällande
uppgift i läkemedelshanteringen har ett eget ansvar för att följa gällande författningar och bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör
sina arbetsuppgifter (Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS 1998:531).
14
2. Ordination
Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av
reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar. Många misstag
har kunnat härledas till en otydlig eller ofullständig ordination. Grundregeln är att all ordination skall ske skriftligt
och styrkas med ordinerande läkares signum.
I kapitlet definieras olika ordinationstyper och vilka krav som finns för att följa reglerna. Inom den slutna vården används
ordinationslistor medan den öppna vården hanterar recept och ordinationskort.
Detta kapitel beskriver:
2.1 Krav
2.2 Ordinationstyper
2.3 Ordinationshandling/dokumentation
2.4 Förskrivning av läkemedel till patient i öppen vård
2.1 Krav
Befogenhet
15
16
17
22
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Ordination av läkemedel får endast göras av läkare/tandläkare, tandhygienist samt av distriktssköterska/sjuksköterska/barnmorska med
förskrivningsrätt. Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen och styrkas med den ordinerandes signum. Ordinationen
skall omfatta:
•
•
•
•
•
•
•
läkemedlets namn
läkemedelsform
styrka
administrationssätt
dosering i antal/volym
tidpunkt för administrering
ändamålet med medicineringen (recept och ordinationskort)
Om det är nödvändigt för att göra ordinationen tydlig för ett enskilt
läkemedel kan dosering anges i mängd verksam substans per dos.
Sådana läkemedel skall finnas beskrivna i den lokala instruktionen.
Exempel på sådana läkemedel kan vara elektrolyter som ordineras
i mmol/l och insulin som ordineras i internationella enheter. Antalet sådana undantag bör begränsas till ett fåtal. I ordinationssammanhang skall förkortningen för internationella enheter alltid skrivas som ”E” med hänsyn till risken för feltolkning. Om nödvändiga
anvisningar av betydelse för ordinationen av utrymmesskäl inte får
plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till fastställda spädningsscheman etc.
15
2. O R D I N A T I O N
2.2 Ordinationstyper
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Följande ordinationstyper finns.
Kontinuerlig ordination
Patient med
stående behov
av läkemedel
Stående ordination
Ordination vid behov
Patient med
tillfälligt behov
av läkemedel
Tillfällig ordination
Tillfällig ordination
Ordination enligt generella direktiv
Stående ordination
En stående ordination är antingen en kontinuerlig ordination eller
en ordination vid behov och avser en planerad behandling.
Tillfällig ordination
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka
behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som
ordinerats i förväg och avser en planerad behandling.
Muntlig ordination
I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras
muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar
och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare. Observera att muntliga ordinationer
alltid kan vara en källa till missuppfattningar.
Patientansvarig läkare skall informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella
direktiv.
Telefonordination
Telefonordination får ske endast i undantagsfall och aldrig om det
inte är absolut nödvändigt. Ordinationen skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Tidpunkt för ordinationen samt vem som ordinerat skall anges. Ordinerande läkare skall snarast, om inte synnerliga skäl finns, i efterhand
signera sin egen ordination. Bekräftelse får göras med fax eller elektronisk post, om säkra rutiner för elektronisk informationsöverföring
finns.
Generella direktiv
Generella direktiv för läkemedelsbehandling får endast ordineras/
utformas av läkare.
Direktiven skall vara skriftliga och avser de läkemedel som utan
särskild individuell ordination, efter behovsbedömning av legitimerad sjuksköterska, på vissa indikationer får överlämnas/administreras
utan att läkare kontaktas vid varje enskilt tillfälle. En ordination
enligt generella direktiv är inte en delegering från läkare till sjuksköterska. Det är sjuksköterskans egen bedömning som ligger till
grund för beslutet att använda de generella direktiven för läkemedelsbehandling. Direktiven skall uppta indikation, kontraindikationer, dosering samt antal tillfällen läkemedlet får ges till en patient
utan att läkare kontaktas. Antalet läkemedel som upptas på listan för
generella direktiv bör begränsas till ett fåtal. För patienter som upp-
16
2. O R D I N A T I O N
repade gånger får läkemedel med stöd av generella direktiv bör stående ordination övervägas. Exempel på hur generell läkemedelsordination kan utformas ges i bilaga 2.
Primärvård/kommunal hälso- och
sjukvård
Ordination enligt generella skriftliga direktiv kan utarbetas inom en
verksamhet för t.ex. ett sjukhem eller en viss sjuksköterskegrupp.
Ansvarig läkare kan i samråd med MAS utarbeta en förteckning,
som förutom läkemedel och användningsområde även skall uppta
dosering och maximal dygnsdos och antal tillfällen läkemedlet får
ges till patienten utan att läkarkontakt tas.
Det är alltså viktigt att direktiven innehåller klar information om
när läkemedlet får ges, hur mycket samt vilka begränsningar som
eventuellt finns. Sjuksköterskan måste observera och iaktta sådana
begränsningar, liksom att klargöra vilka läkemedel som patienten
erhåller enligt den normala ordinationen, så att inte dubbelmedicinering sker.
De generella direktiven förvaras tillsammans med avdelningens läkemedelsinstruktion och skall hållas aktuella genom regelbundna revideringar. Observera att både den lokala instruktionen för läkemedelshantering och generella direktiv för läkemedelsbehandling skall
godkännas av verksamhetschef eller motsvarande.
Synonymlista för läkemedel
Läkemedelskommittén i Göteborg har i sina rekommendationer av
läkemedel en lista med synonyma läkemedel. I den lokala instruktionen för läkemedelshantering kan hänvisning göras till denna lista
med medgivande att utbyte till rekommenderat preparat får göras av
sjuksköterska utan läkarkontakt. Detta möjliggör att läkemedelsförrådet kan minimeras, då endast rekommenderade synonymer behöver lagerhållas.
2.3 Ordinationshandling/Dokumentation
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Både patienter och personal flyttar ofta mellan olika vårdenheter
och vårdformer. Det är nödvändigt att kunna säkerställa patientens
trygghet och säkerhet i vård och behandling. Det är därför viktigt
att rutiner för dokumentation av ordinationer utformas likartat inom
den slutna vården och i primär- och kommunalsjukvård.
Journal i sluten hälso- och sjukvård
Inom den slutna vården har patienten en gemensam journal för medicinsk vård och omvårdnad, men vanligt är att anteckningarna förs i
olika delar av journalen.
Läkemedelslista
Inom sluten hälso- och sjukvård och i verksamhet där läkemedel
inte ordineras på recept eller ordinationskort skall läkemedelsordinationerna föras på en särskild ordinationshandling.
Inom såväl öppen som sluten vård skall alla ordinationer anges
på journalhandling. Inom sluten vård dokumenteras läkemedelsbehandlingen på särskilt journalblad, läkemedelslista. Läkemedelskommittén har tagit fram en sådan lista. Den kan beställas med eller
utan temperaturkurva och finns i både stående och liggande format.
För avdelningar med stor mängd infusionsläkemedel finns det en
17
2. O R D I N A T I O N
särskild infusionslista. Det är en fördel ur säkerhetssynpunkt, om
man inom olika områden kan använda samma typ av läkemedelslista.
Läkemedelslistan skall ge en samlad bild av patientens ordinerade
och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t.ex.
vätskelistor) får inte förekomma. Hänvisning kan dock göras till
behandlingsscheman (t.ex. för antikoagulantia). Detta innebär att
• såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma
dokument,
• läkemedelslistan utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag,
• registrering sker när ordinerade läkemedel tillförts,
• läkemedel som ges enligt generella direktiv skall skrivas dit av
sjuksköterskan med noteringen ”enligt generell ordination” i stället för läkarsignum.
Datorjournal
Det blir allt vanligare att dokumentation och journalföring sker med
hjälp av datorjournal t.ex. Melior, Journalia och Medidoc. Läkemedelslistor och signeringsrutiner som finns i dessa system följer de
regler som finns för ordination och signering.
Anestesiverksamhet
Inom anestesiverksamhet får en ordination avse sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen
för läkemedelsbehandling. (SOSFS 2000:1 ersätter SOSFS 1988:26
som upphör att gälla)
Normalrutin
Vid fortsatt oförändrad ordination görs ingen markering (ingen
pil, inget signum). När ordinationen ändras bekräftas detta av
ansvarig läkare med signum.
Vid uppehåll i ordinationen markeras detta med X
Vid utsättning av läkemedlet markeras detta med 0
Använd endast pennor som är arkivbeständiga och reproducerbara.
18
2. O R D I N A T I O N
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Teckenförklaring; se nästa sida
19
2. O R D I N A T I O N
Läkemedelslista
För datorjournaler finns särskilda instruktioner.
1. Insättningsdatum skall om möjligt anges för läkemedel som
patienten stått på före vårdperiodens början och som skall ordineras fortlöpande. Råder tveksamhet om insättnings-datum anges
år och/eller månad. Saknas denna uppgift helt markera med pil i
rutan för insatt datum att patienten vid vårdtillfällets början står
på läkemedlet.
2. Läkemedel, beredningsform och styrka ur vilket en viss dos skall
tas. Skriv ingen dosering i ”receptdelen”. Det kan uppstå fel i administreringen om det blir ordinationsändring längre fram. Utrymmet ger möjlighet till individuella instruktioner om exempelvis
maxdos/dygn. Finns skriftliga behandlings- respektive spädningsschema inom verksamheten kan läkaren hänvisa till dessa. Om
synonymer skall användas kan läkaren dra ett streck över ordinerat preparatnamn och anteckna synonymt läkemedel.
3. Administrationssätt skrivs in exempelvis p.o, i.v, i.m, epiduralt
etc.
4. Tidpunkt för administrering skall anges med klockslag. Om administreringstillfällena är fler än fyra används även nästa receptruta.
5. Här skall alltid dosen anges i antal eller volym. Volym uttrycks i
ml. Observera! Insulin skrivs alltid i E.
6. I de fall läkaren för tydlighetens skull anser det nödvändigt att
ange dosen även i verksam substans exempelvis mg, g.
7. Sjuksköterskan signerar överlämnandet av dos och ansvarar därmed också för patientens intag. I de flesta fall sköter patienten
själv sitt intag. Om patienten av någon anledning inte vill ta det
överlämnade läkemedlet kryssar sjuksköterskan över sitt signum
och journalför varför patienten inte tagit sin medicin. Sjuksköterskesignum visar fortsatt behandling och är på så sätt en rapport
till läkaren.
8. Läkarsignum, vilket intygar läkemedlets namn och styrka, ur vilket en viss dos skall tas, insättningsdatum, administrationssätt,
tidpunkt för administrering samt första ordinationen av antal/
volym i doseringsdelen.
9. Läkarsignum vid ordinationsändring.
– Vid tillfälligt utsatt markera med X.
– Vid utsättande markera med 0 i varje rad.
– Anteckna datum för utsatt behandling.
10. Ändrade ordinationer vad gäller dos, överlämnandetider, uppehåll
(markeras med X), utsatt (markeras med 0) anges i denna kolumn.
20
2. O R D I N A T I O N
a
Infusionslista
b
c
d
e
f
g
För datorjournaler finns särskilda instruktioner.
Börja med ”tunna” vätskor längst upp. Lämna några raders mellanrum före nästa ”sort” för eventuell upprepad ordination.
Utrymmet kan också användas för expanderlösningar, plasma och
erytrocytkoncentrat. Skriv i så fall dessa längst ner på infusionshandlingen.
a) Infusionsvätskor med tillsatser inkl. infusionshastighet och infusionstid
b) Infusionsvätskans styrka
c) Ordinerad mängd anges i milliliter – exempelvis 1000 ml, 500 ml
– varje enhet för sig
d) Ordinerande läkares signatur
e) Sjuksköterskan signerar när infusionen sätts
f ) Sjuksköterskan signerar när infusionen är avslutad
g) Anmärkningen kan t.ex. användas för att notera om inte hela
infusionsvolymen har gått in
21
2. O R D I N A T I O N
Läkarjournal primärvård/kommunal
hälso- och sjukvård
De journaler, som läkaren skriver vid vård och behandling av enskilda,
tillhör läkaren eller den organisation denne tillhör (ex. primärvården). Endast läkaren får göra anteckningar i dessa journaler. Sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården bör dock enligt
SOSFS 1991:22 kunna få tillgång till uppgifter i läkarens journaler,
om dessa behövs för vårdarbetet.
Omvårdnadsjournal primärvård/
kommunal hälso- och sjukvård
Sjuksköterskan är enligt Patientjournallagen skyldig att föra journal.
Två separata patientjournaler kommer alltså att föras då det gäller den
enskildes läkemedelsbehandling. Läkarens ordinationer och anvisningar skrivs i läkarens journal och delges sjuksköterskan som bifogar dessa i omvårdnadsjournalen.
En komplett bild av den enskildes läkemedelsbehandling erhålls via
följande journalhandlingar
•
•
•
•
•
ordinationsunderlag/medicinlista
omvårdnadsjournal
signeringslista stående läkemedel
signeringslista vid-behovs-medicinering
signeringslista vid särskild läkarordination
2.4 Förskrivning av läkemedel till patient i öppen vård
Skriftlig information
––––––––––––––––––––––––––––
Vid förskrivningstillfället och vid utskrivning från sjukhus till annan
vårdform skall läkaren ge patienten tillräcklig information om bl.a.
sjukdomen, behandlingsmöjligheter, ordinerat läkemedel, dess verkningssätt och eventuella biverkningar samt planerad uppföljning. De
viktigaste punkterna inklusive läkemedelsinformationen bör även ges
i skriftlig form, som ett behandlingsmeddelande eller en läkemedelslista. En riktigt använd läkemedelslista/behandlingsmeddelande ökar
säkerheten och följsamheten i behandlingen. Den bör medtagas vid
varje läkarbesök och då uppdateras.
Vid varje återbesök bör efterhöras hur patienten har följt ordinationen och att medicinen har tagits på rätt sätt. Viktigt är också att
fråga om patienten har andra läkemedel utskrivna av annan läkare,
egenvårdspreparat och/eller synonympreparat för att undvika eventuella interaktioner.
I samband med förskrivning går läkare eller sjuksköterska tillsammans med patienten/anhöriga igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen. Speciell vikt bör läggas på information om effekten av
varje läkemedel. Indikationen (”mot värk”, ”vid sömnbesvär”, ”för
hjärtat” etc.) anges också på receptet enligt gällande receptföreskrifter. Detta är en förutsättning för säker läkemedelsanvändning.
Undersökningar har visat att patienternas största läkemedelsrelaterade problem är att inte känna till varför de tar läkemedlet. Uppgift
om indikation underlättar också säkerhetskontrollen på apoteket och
minskar risken för förväxlingar av läkemedel.
Säker medicinering
22
En läkare har huvudansvaret för patientens medicinering. Det är
läkarens ansvar att tillse att medicineringen kan utföras på ett säkert
och medicinskt riktigt sätt.
2. O R D I N A T I O N
Jourdoser
På mottagning kan man behöva ett begränsat antal läkemedel för
utdelning till patienter efter ordination av läkare. Patienten kan få
med sig tillräckligt många doser för att de skall räcka tills receptet
kan expedieras på apotek.
Skriftlig instruktion och sortimentsförteckning utarbetas lokalt av
apotek och den läkare som är ansvarig för verksamheten. Endosförpackade läkemedel bör användas.
På förpackningen, oftast läkemedelspåse, skall finnas uppgifter om
patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka,
datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning,
den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen.
Överlämnade doser skall dokumenteras i journalen.
Läkemedelshandlingar
Följande alternativ finns för den utskrivande läkaren att förskriva
läkemedel.
Recept
Receptskrivning följer receptskrivningsregler som finns beskrivna i
LB (Läkemedelsboken). Det är av yttersta vikt att streckkoderna från
arbetsplatsen används eftersom framtida ekonomiska beslut grundas
på dessa. Som regel skall läkemedel från rekommendationslistan
ordineras.
Ordinationskort
Om en patient inte kan klara sin medicinering själv eller med hjälp
av anhöriga, skall läkaren hänvisa till någon av de metoder som finns
för hjälp vid medicindelning, t.ex. dosdispensering. Om patienten
skall delta i ApoDossystemet ersätter ett ordinationskort receptet.
Dosdispensering
Dosdispensering innebär att läkemedel tas ur tillverkarens originalförpackning och iordningställs för varje intagningstillfälle för minst
ett dygns förbrukning till enskild patient.
Sjuksköterskan
Dispensering kan t.ex. utföras efter aktuell läkemedelslista/ behandlingsmeddelande i Dosett eller MediDos. Detta delningssätt kan
vara lämpligt till patienter som själva kan sköta sitt intag på regelbundna tider.
Apotek
Dosexpedition innebär färdigställande av dosdispenserade läkemedel
för utlämnande från apotek (ApoDos).
Dosexpedition ordineras av läkare på medicinska grunder t.ex. handikapp, psykiska besvär, dålig följsamhet. Ordinationen sker på ordinationskort ”Dosexpedition” som ersätter recept.
Viktiga förutsättningar
Dosexpedition är ett säkert, kostnadseffektivt och praktiskt hjälpmedel. För att det skall fungera bra förutsätts
• att patienten har en läkare med huvudansvar för patienten
23
2. O R D I N A T I O N
• att patientens medicinering är någorlunda stabil
• att patienten alltid medför sitt ordinationskort så att alla, som
är inblandade i vården av patienten, känner till grundmedicineringen
• att apoteket meddelas om patienten är intagen på sjukhus, avliden
eller av annan anledning, inte längre skall erhålla sina läkemedel.
Patienten betalar endast läkemedelskostnaden och det sker en gång
per månad, medan själva dosexpeditionen för närvarande är kostnadsfri för patienten. För närmare information kontakta apoteket.
De hjälpmedel, som används är dosbrickor och dospåsar. Båda doseringshjälpmedlen är av engångstyp. På doseringshjälpmedlen anges
patientnamn, intagningstillfälle, vilka läkemedel brickan/påsen innehåller, ordinerande läkare och när iordningställandet skett.
Ordinationskort
Läkaren ordinerar dosexpedition på ordinationskort (fås på apotek)
eller i undantagsfall på originalrecept.
Ordinationsunderlaget gäller ett år och förnyas av huvudansvarig
läkare. Se ordinationskorts exempel nästa sida.
Ordinationsändring
Ordinationsändring meddelas det apotek som finns angivet på
patientens ordinationsunderlag. Läkaren kan göra ändringar eller
tillägg per fax, i undantagsfall per telefon. Normalt genomförs ändringen i samband med nästa läkemedelsleverans. Om ändringen är
akut måste det anges. För läkemedel som inte kan dosdispenseras
eller som ges vid behov skall förpackningsstorlek och antal expeditioner anges. Om receptblankett måste användas vid akut medicinering skriv ”ApoDos” på receptblanketten.
Efter ordinationsändring får patient och huvudansvarig läkare en ny
kopia av ordinationsunderlaget så att aktuellt ordinationskort alltid
finns.
Apoteket har ansvar för att innehållet i obrutna brickor/påsar överensstämmer med märkningen. Innehållet i levererade brickor/påsar
bör inte ändras.
Apoteket ansvarar för att rätt läkemedel är dispenserat. Vid avvikelse
skall rapport skickas till apoteket tillsammans med oöppnad felaktig
påse/bubbla. Blankett för avvikelserapportering för den kommunala
vården finns på apoteket.
Det är viktigt att apoteket informeras om alla förändringar i patientens medicinering. Apoteket skall meddelas av ansvarig sjuksköterska
i kommunal hälso- och sjukvård när patient av någon anledning inte
skall ha dosdispenserade läkemedel, t.ex. vid sjukhusvistelse. Apoteket skall också meddelas när dosexpedition skall återinföras.
24
2. O R D I N A T I O N
2
3
8
6
7
9
4
5
10
13
19
11
12
14
15
16
17
18
1
25
3. Rekvisition
”Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering.” (SOSFS 2000:1)
Rekvisition, d.v.s. beställning av läkemedel, kan ske på olika sätt: till läkemedelsförråd eller till enskild patient. Till
läkemedelsförråd beställer den läkemedelsansvariga sjuksköterskan läkemedel på rekvisition. Till enskild patient ordinerar läkare läkemedel på recept eller ordinationskort.
Apotekets hantering och uttransport respektive kvittering av leveranser beskrivs liksom hur läkemedel till läkemedelsförråd faktureras.
Detta kapitel beskriver:
3.1 Att beställa läkemedel inom sluten vård och primärvård
3.2 Att beställa läkemedel inom kommunal vård
3.3 Expedition av läkemedel på rekvisition
3.4 Uttransport
3.5 Fakturering
26
29
30
31
32
3.1 Att beställa läkemedel inom sluten vård och primärvård
–––––––––––––––––––
Ansvar
Ansvar och rutiner för beställning av läkemedel skall framgå i den
verksamhetsanpassade instruktionen. Läkmedelsansvarig sjuksköterska svarar normalt för beställning av alla läkemedel inklusive
kontrollvaror. Vid behov kan en eller flera biträdande läkemedelsansvariga sjuksköterskor utses (se kapitel 1, sida 8).
Rekvisitionshandlingar
Tre typer av rekvisitionsblock erhålls från levererande apotek:
Läkemedelsrekvisition (vit): På denna beställs alla läkemedel med
undantag av dem som anges i punkt 2 nedan.
Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror (gul): för teknisk sprit och
narkotika enligt förteckning II och III (LVFS 2000:7)
För beställning av kontrollvaror gäller att endast ett preparat får
rekvireras per blankett. Styrka och mängd skall förtydligas med
bokstäver.1 På varje block finns användarinstruktion.
Läkemedelsrekvisition för beställning via fax: Denna blankett kan
användas för beställning av alla apoteksvaror. Vid beställning av
kontrollvaror enligt punkt 2 ovan skrivs endast en vara per blankett och styrka och mängd förtydligas med bokstäver. Ordet
”kontrollvaror” skall anges. Då rekvisition faxas skall även ordet
”telefax” anges på rekvisitionen.
1
Extemporeläkemedel är undantagna från detta krav.
26
3. R E K V I S I T I O N
Den gröna beställarkopian alt. faxrekvisitionen skall inte skickas till
apoteket utan behålls på avdelningen så att leveransen kan bevakas.
OBS! Rekvisitionsblock förvaras inlåst.
Förtryckta rekvisitionshandlingar används ibland för t.ex. infusionsoch spolvätskor och vissa extemporeberedningar. Läkemedel som
ingår i kliniska prövningar brukar också beställas på särskilda rekvisitionsblanketter. De enheter som så önskar kan tillsammans med apoteket ta fram en förtryckt lista, som baserar sig på de läkemedel som
frekvent beställs. På så sätt kan man förenkla rekvisitionsförfarandet
och minska risken för att ej rekommenderade preparat beställs.
Elektronisk beställning – BABEL
(endast sluten vård)
Inom sluten vård införs efter hand elektroniska beställningar av läkemedel. Beställningarna görs med BABEL-systemet – samma system som används för beställning av varor från Materialdepån. Den
av verksamhetschefen utsedda läkemedelsansvariga sjuksköterskan
erhåller behörighet som är kopplad till systemet med personlig
användaridentitet och lösenord. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan kan beställa genom att välja varor ur sitt eget bassortiment,
bygga upp egna standardbeställningar eller söka varor ur Apoteket
AB:s varuregister. Varor som inte finns i nämnda register kan sökas
i specialregister som läggs upp av BABEL-handledare efter förfrågan.
Lageroptimering (endast sluten vård)
Ett bra hjälpmedel för avdelningen kan vara att ta fram det bassortiment, som används frekvent och som normalt skall finnas i lager
och som grundar sig på läkemedelskommitténs rekommendationer.
Apoteket kan hjälpa till att via leveransstatistik ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete.
Läkemedel med liten åtgång bör beställas i små förpackningar (t.ex.
som endos), så att dessa när de öppnats sannolikt förbrukas inom 6
månader. Om läkemedlet finns som endos kan man beställa det antal
tabletter som behövs till aktuell patient under vistelsen på avdelningen.
Underskrift
Rekvisition kontrolleras, dateras och undertecknas av läkemedelsansvarig sjuksköterska med namn och befattning (= lm.ansv.ssk). På
t.ex. en öppen mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar
läkare för rekvisition av läkemedel. På samma sätt finns det inget
som hindrar att vårdenhetschef eller läkare skriver under, om det
t.ex. under jourtid uppstår akuta behov av läkemedel. Oavsett vem
som beställer så skall personen vara namngiven i de lokala instruktionerna. Genom att ha en speciellt läkemedelsansvarig sjuksköterska ökar säkerhet och effektivitet i läkemedelshanteringen.
Dosering, ej godkänt läkemedel
Rekvisition av annat än godkänt läkemedel (läkemedel som ej finns
upptaget i FASS t.ex. apoteksberett läkemedel, s.k. extempore, eller
licenspreparat) skall uppta av läkare godkänd dosering och/eller
anvisning om användandet. För många sådana läkemedel kan apoteket tillhandahålla någon form av produktresumé. Om en avdelning
ofta beställer ett sådant läkemedel kan behörig läkare skriva en generell doseringsanvisning som den läkemedelsansvariga sjuksköterskan
då hänvisar till.
27
3. R E K V I S I T I O N
Licenspreparat
Industriellt tillverkade läkemedel, som inte är registrerade som godkänt läkemedel, kan fås på licens (LVFS 1995:7).
När det gäller enskild patient anges på receptet/rekvisitionen patientens namn och födelsedatum, dosering och behandlande läkare.
Dessa uppgifter behövs på etiketten som apoteket skriver. På recept
anges även på vilket apotek licensen är sökt. Vidare behövs licensmotivering (en per preparat) från den behandlande läkaren. Blankett
kan fås från levererande apotek. Apoteket gör därefter en licensansökan hos Läkemedelsverket, och bifogar därvid läkarens licensmotivering.
I vissa fall kan en klinik/avdelning få generell licens för ett visst
läkemedel. Ansökan sker på samma sätt som för vanliga licenser.
Licensmotiveringen skall dock undertecknas av vårdenhetsöverläkare
(medicinskt ledningsansvarig läkare). På rekvisition skall anges normaldosering. Vid förskrivning kan alla läkare inom kliniken/-avdelningen utnyttja en beviljad licens, även för förskrivning på recept.
Beviljad licens är giltig max ett år.
Klinisk prövning
Reglerna för kliniska prövningar finns angivna i LVFS 1996:17. Såväl
godkända som icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. En klinisk prövning får inte genomföras innan tillstånd har
meddelats av Läkemedelsverket och den har godkänts av forskningsetisk kommitté.
Läkemedlen skall levereras via apoteket, som bl.a. skall kontrollera
att de är korrekt märkta och lagerhålls under kontrollerade former.
Endast efter dispens från Läkemedelsverket kan annat leveranssätt
väljas.
Lån mellan sjukvårdsenheter
(speciellt för slutenvård)
När apoteket är stängt kan läkemedel ”lånas” från annan enhet.
Vid lån mellan enheter bör helst en originalförpackning eller endosförpackade läkemedel överlämnas i stället för lösa tabletter i en påse.
Om enstaka doser utlämnas i påse, skall relevanta uppgifter antecknas på läkemedelspåsen. Av säkerhetsskäl skall lånade lösa tabletter
eller motsvarande aldrig återlämnas, utan i så fall återlämnas motsvarande dos i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer
skall lånade tabletter i påse kasseras.
Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen på både den
utlånande och inlånande avdelningen. En säker rutin är att sköterskorna från de inblandade avdelningarna kontrasignerar i varandras
narkotikajournaler.
Jourhavande farmaceut
(speciellt för slutenvård)
Finns inte möjlighet att låna ett akut läkemedel från annan avdelning, kan jourhavande farmaceut nås via sjukhusets växel då jourapoteket är stängt.
Jourdoser
Se kapitel 2 sidan 23.
Antidoter
Se kapitel 6 sidan 59.
Akutaskar/akutväskor
För livshotande situationer finns akutväskor eller akutaskar. Dessa
måste förvaras så att de är lätt åtkomliga i den akuta situationen.
28
3. R E K V I S I T I O N
Samtidigt måste placeringen dock väljas så att stöldrisken minimeras. När en akutask brutits eller hållbarhetstiden överskridits, skall
den omedelbart ersättas med en ny. Asken kompletteras aldrig med
enskilda läkemedel efter brytandet utan byts ut i sin helhet. Utbyte av
akutaskar i akutväskor sker enligt lokala rutiner. I många fall skickas
väskan till respektive anestesienhet och kompletteras där av ansvarig
sjuksköterska.
Levererande apotek
Avdelningar och mottagningar får sina läkemedel från apotek enligt
ett speciellt leveransavtal. Levererande apotek, öppethållandetider,
leveranstider etc. finns närmare angivet i Apotekspärmen.
Transport av rekvisitioner
Läkemedelsrekvisitioner skickas till apoteket enligt lokala rutiner (se
Apotekspärmen). Hantering av brådskande rekvisitioner sker oftast
genom att rekvisitionen faxas till eller lämnas direkt på apoteket.
Telefax är ofta ett bra alternativ i brådskande fall. Ordet ”Telefax”
och mottagande apoteks namn skall i så fall tydligt anges på originalblanketten. Originalet behålls som beställarens underlag. Vid
akuta beställningar kan apoteket enligt avtalet ta ut en extra hanteringsavgift.
3.2 Att beställa läkemedel inom kommunal vård
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Inom särskilda boendeformer är huvudprincipen, vid en enskild persons läkemedelsbehandling, individuell förskrivning via dosexpedition från apotek eller (i undantagsfall) recept.
På ordinationskort
ApoDos-påsar eller -bubblor levereras till de boende enligt ordinationer på ordinationskort vanligen var fjortonde dag. Ordinationskortet utgör en stående rekvisitionshandling. Apoteket och
enheten/hemsjukvården kommer överens om lämplig leveransdag
och leveransintervall.
Vidbehovs-läkemedel samt stående medicinering som inte dosdispenseras för enskild person levereras efter beställning från apotek i
enlighet med de ordinationer som läkare utfärdat på ordinationskort
eller recept. På rekvisitionsblankett ”Patientbundna läkemedel”, som
erhålls från levererande apotek, anges personnummer, aktuellt läkemedel samt aktuell mängd.
På recept
Två alternativ finns:
• Vårdtagarens recept förvaras på apoteket (s k stamkund). Vårdtagaren har kopia på recepten. En beställning kan sedan ringas eller
faxas till apoteket, enligt lokala rutiner, på vilka läkemedel som
ska expedieras.
• Vårdtagarens recept lämnas in till apoteket för varje expedition.
Receptet kan även faxas i förväg. Både fram- och baksida skall
vara med.
Spolvätskor
Spolvätskor är inte läkemedel enligt EU-beslut. Därmed kan inte
kostnaden räknas med i högkostnadsskydd för läkemedel. Västra
Götalandsregionen har för närvarande (maj 2001) åtagit sig betal29
3. R E K V I S I T I O N
ningsansvar för hela beloppet för de spolvätskor som är individuellt
ordinerade. Beslut fattas för ett år i taget. Spolvätskorna förskrivs på
recept eller ordinationskort och vid expedition debiterar apoteket regionen. Förskrivare bör noga överväga behovet innan förskrivning.
Jourdosförråd
De kommunala jourdosförråden finns för att snabbt kunna sätta in
läkemedel vid akuta tillstånd utan att transport till sjukhus är nödvändig. Sortimentet i jourdosförråden fastställs av Primärvårdens läkemedelsråd i Göteborg och södra Bohuslän och läkemedlen betalas av
Västra Götalandsregionen.
Varje jourdosförråd får förtryckta beställningslistor för beställning till
jourdosförråden. Leveransen anpassas till nästa leverans av ApoDos.
Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av läkemedelsansvarig.
Medicinska gaser
Medicinsk gas förskrivs på recept eller på ordinationskort om vårdtagaren har ApoDos. Gas beställs på apotek. Vårdtagaren som förskrivits medicinsk gas för behandling i hemmet får normalt denna
hemkörd av gasleverantören som också tar tomflaskor och kryokärl i
retur. Tillbehör och tryckregulator till gasflaskor förskrivs av lungläkare och beställs från Hjälpmedelscentralen eller lungmottagning om
sådan finns, vilka även svarar för service.
Distriktsläkare och MAS inom respektive primärvårdsområde/kommun
avgör om behov av syrgas för akut behov föreligger i anslutning till
sjukhem.
För livshotande situationer finns akutaskar. Dessa måste förvaras så att
de är lätt åtkomliga i den akuta situationen. Samtidigt måste placeringen dock väljas så att stöldrisken minimeras. När en akutask brutits
eller hållbarhetstiden överskridits, skall den omedelbart ersättas med
en ny. Asken kompletteras aldrig med enskilda läkemedel efter brytandet utan byts ut i sin helhet.
Akutaskar
3.3 Expedition av läkemedel på rekvisition
Genomgång
läke
l
mede
2112
edel
Läkem pira
e
t
och
endam
m
o
rek
n
o
ti er
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Apotekspersonalen gör först en genomgång av rekvisitionerna. I apotekets uppdrag ligger att leverera läkemedel i enlighet med läkemedelskommitténs rekommendationslista. Utbyte sker därför när avdelningen
har beställt ett läkemedel som inte är rekommenderat. Om ett ej rekommenderat läkemedel, där rekommenderad synonym finns på rekommendationslistan, bedöms nödvändigt till en enskild patient anges detta
med Obs! i kanten. Apoteket expedierar då detta läkemedel.
Om avdelningen av någon anledning generellt önskar att få expedierat
ett ej rekommenderat läkemedel, trots att rekommenderad synonym
finns, behöver apoteket en skriftlig motivering undertecknad av medicinskt ledningsansvarig läkare. Dessa motiv skall apoteket delge läkemedelskommittén som en feedback till rekommendationslistan. Vid
beställning av sådant preparat anges Obs! på rekvisitionen.
Ibland inhämtar apoteket kompletterande uppgifter och rättelser per
telefon. Viss korrigering av den beställda mängden till lämpliga trans-
30
3. R E K V I S I T I O N
portförpackningar sker utan kontakt med beställaren. Om apoteket
inte har tillräcklig mängd av en beställd vara på lager, levereras det
som finns, mängden korrigeras på rekvisitionen och varan restnoteras inte om avdelningen har fått merparten av beställd mängd.
Framplockning
Läkemedlen plockas fram och i samband med detta kontrolleras att
inga synliga fel finns. Datumetikett och eventuell annan märkning
sätts på förpackningen.
Kontroll
Farmaceut kontrollerar att det expedierade överensstämmer med det
rekvirerade, att märkning är tillräcklig och att expeditionen i övrigt
är rimlig. Detta verifieras med farmaceutens signum på rekvisitionen
och lådan plomberas.
Restnotering
Om ett läkemedel inte lagerförs, behöver tillverkas extempore eller
är tillfälligt slut kan leveranstiden ibland vara längre. Apoteket gör
då en markering på följesedeln. Så snart varan är klar för leverans
skickas den till beställaren med uppgift om rekvisitionens nummer
3.4 Uttransport
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Uttransport av läkemedel till beställaren sker genom sjukvårdens
transportsystem. Rutiner för läkemedelstransporter, såväl inom sjukhus som vid externa transporter, måste vara sådana att det inte finns
risk för obehörig åtkomst.
Kvittering
Apoteksleveransen kvitteras av den personal som hämtar på apoteket
(vaktmästare/vårdpersonal). Apoteket ansvarar för att apoteksvaror
överlämnas till behörig person, som skall kunna styrka sin identitet.
I de fall leveransen körs ut av vaktmästare signerar den person som tar
emot leveransen på vårdenheten i sin tur mottagandet då leveransen
överlämnas.
Antal lådor/förpackningar skall stå med på kvitteringslistan. Kvittering sker enligt lokala rutiner.
Rörpost
Läkemedel får normalt inte sändas med rörpost. I en akut situation
kan detta ändå behöva göras. Då skall mottagande rörpoststation
hela tiden vara bevakad och ”kvittering” ske via telefonsamtal genast
efter ankomst.
Automatisk transportanläggning
När leveransen anländer till enhetens transportstation skall antalet
anlända kollin dokumenteras och signeras på särskild lista som finns
tillgänglig på varje transportstation.
Tomma apotekslådor/-vagnar
Enheten sänder alla tomma lådor/vagnar i retur till apoteket så snart
som möjligt. Har lådorna/vagnarna blivit smutsiga, torkas de först av
på avdelningen.
Leveranskontroll
Behörig person på den beställande enheten skall bevaka ankomsten
av läkemedlen så att dessa inte blir stående utan tillsyn. Läkemedlen
skall om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats)
och placeras i avdelningsförrådet. Härvid skall sjuksköterskan kontrollera att lådans plomb är obruten och att erhållen vara och
mängd överensstämmer med gjord rekvisition. Följesedel bifogas
31
3. R E K V I S I T I O N
normalt och kontrollen sker mot denna. Eventuella anmärkningar
skall omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Rekvisitionsnummer/följesedelsnummer skall då anges. Följesedeln sparas tills kontroll har skett mot fakturan (se nedan).
Alla läkemedel som är narkotikaklassificerade1 skall vid tillförsel till
förrådet föras in i en särskild förbrukningsjournal (se kapitel 4 sida
40. Denna kan rekvireras från apoteket.
Narkotika
För att underlätta kontrollen av narkotika bör endosförpackning eller
tryckförpackning av kontrollvaror (tabletter/kapslar) beställas.
Om en vara är defekt skall den reklameras. Rutiner för detta beskrivs
i kapitel 4 sida 37.
Reklamation
3.5 Fakturering
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Fakturakontroll
Faktura och specifikation över månadens inköp från apoteket får
avdelningarna och mottagningarna från ekonomienheten (eller motsvarande). Vårdenhetschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan
vid behov kontrolleras mot följesedlar. Genomgång av fakturaspecifikation bekräftas med signum. Om rimlighetskontrollen visar
felaktigheter skall apoteket snarast meddelas, helst skriftligt, för
rättelse. Avdelningens/mottagningens exemplar av fakturan sparas
enligt verksamhetens rutiner.
Statistik (endast sluten vård)
Datafaktureringen av de levererade läkemedlen genererar månadsvis en faktura och möjliggör även olika typer av lokalt framtagen förbrukningsstatistik. Exempel på sådan leveransstatistik från sjukhusapoteket är
kronor
• Vad har köpts? (på viss farmakologisk nivå, preparat eller varunummer)
• Vem har köpt? (sjukhus, verksamhet, avdelning)
• Hur mycket har köpts? (belopp, dygnsdoser, förpackningsenheter)
• När köptes det? (valfri månad/år)
Läkemedelsleveranser per månad Intensivvårdsavdelning
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
0001
0002
0003
0004
0005
0006
0007
månad
0008
0009
0010
0011
0012
Omfattningen av denna statistik som ingår i avtalet mellan SU och
Apoteket AB fastställs av en styrgrupp. Andra exempel på skräddarsydd eller fördjupad statistik som apoteket kan bistå med är sortiments- och inventeringslistor, som kan erhållas efter särskild överenskommelse liksom analys av enhetens läkemedelsanvändning.
Observera att de läkemedelspriser som anges i FASS är högre än de
som debiteras enligt leveransavtal.
Rabatter
1
För vissa läkemedel har läkemedelskommittén förhandlat fram
rabatter från tillverkarna. Dessa fördelas ibland i efterskott i sin helhet till respektive avdelningar i proportion till inköpsvolym för de
aktuella läkemedlen.
Vilka preparat som är narkotikaklassificerade framgår av kapitlet ”Särskilda läkemedel” i Läkemedelsboken (LB) alternativt se narkotikasymbol vid preparatnamn i FASS.
32
4. Förvaring
”Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd, som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. Om det är förenligt med en
säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförråd. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.” (SOSFS 2000:1)
Inom den slutna respektive öppna vården förvaras läkemedel olika beroende på vem som är ansvarig för läkemedlen. Inom
slutenvården finns olika typer av förråd – läkemedelsrum, medicinskåp, endosvagn etc. – medan öppenvården även har
förvaring av läkemedel hos den enskilde patienten. Tillverkarnas krav på förvaring måste dock uppfyllas och förvaringen
skall vara säker så att ingen obehörig har tillgång till läkemedlen. Rutiner för kassation beskrivs liksom hur särskild kontroll på narkotika skall iakttagas. Avslutningsvis finns regler och råd för hur medicinska gaser förvaras och hanteras.
Detta kapitel beskriver:
4.1 Ansvar
4.2 Förråd
4.2.1 Förvaring av läkemedel speciellt för sluten vård
4.2.2 Förvaring av läkemedel speciellt för öppen vård
4.3 Kassation
4.4 Narkotikakontroll
4.5 Medicinska gaser
4.1 Ansvar
33
34
36
37
37
40
41
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Läkemedelsansvarig sjuksköterska (Se kap. 1 sida 8)
Ansvaret för rekvisition och förvaring har enhetens läkemedelsansvariga sjuksköterska. I detta ansvar ingår
• rekvisition av läkemedel
• kontroll av leveranser från apoteket
• registrering av hemkommen narkotika
• läkemedelsförrådets ordning
• kontroll av nycklar/nyckelkort till läkemedelsförrådet
• att hålla lista över bassortimentet aktuell
• att åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket
• att vara kontaktperson för apoteket, t.ex. den kvalitetsgranskande
farmaceuten.
Nycklar
Läkemedel skall förvaras inlåst
Endast sjuksköterska som iordningställer/administrerar läkemedelsdoser får inneha nycklar/nyckelkort till förrådet. Rutiner för förvaring och inventering av nycklar/nyckelkort till läkemedelsförrådet
skall finnas i den lokala instruktionen och kan vara personliga eller
bundna till tjänstgöringspass. Personliga nycklar/nyckelkort till läkemedelsförrådet skall kvitteras skriftligt. Om nyckel/nyckelkort förkommer skall låset bytas omedelbart.
33
4. F Ö R V A R I N G
Stängning
4.2 Förråd
Vid stängning av enheten för kortare tidsperiod (t.ex. på grund av
semester) rådgör vårdenhets/enhetschef med apoteket om hur läkemedlen skall förvaras. Vid stängning under längre tid töms förrådet
och förvaring av läkemedlen kan enligt överenskommelse ske på
levererande apoteket. Läkemedlen kan också överlåtas till annan
enhet.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Avdelningsförråd
Läkemedel lagerhålls på avdelningen i avdelningsförråd. Det finns
flera alternativ. Avdelningsförrådet bör vara beläget så att arbetet kan
utföras ostört. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum, disponerade så att man har nödvändig utrustning inom räckhåll. God
belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt.
Läkemedelsrum
I detta finns kylskåp och eventuellt svalskåp samt plats för infusionsvätskor, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Läkemedelsrum skall vara låst.
Fördelar med läkemedelsrum är att
• förvaringen kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet (ur
hygienisk aspekt bör inget stå på golvet)
• arbetet kan utföras ostört
• endast en nyckel behövs för hela förrådet
I häftet Läkemedelsrum Funktion – Utformning – Utrustning (Apoteksbolaget 1996) finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas
för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte
kan fås från levererande apotek. Kontakta apoteket vid ombyggnad
som berör läkemedelshanteringen.
Medicinskåp
Medicinskåp, medicinkylskåp och eventuellt medicinsvalskåp skall
vara låsta. Vid behov kompletteras dessa med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusions- och spolvätskor, lösningar för huddesinfektion).
Tre grupper
I förrådet placeras läkemedlen lämpligen i tre från varandra skilda
grupper
• läkemedel för injektion
• övriga läkemedel för invärtes bruk
• läkemedel för utvärtes bruk
Bokstavsordning
Läkemedlen bör förvaras i bokstavsordning inom respektive grupp.
Kallt
Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 °C – +8 °C). Dessa skall
förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen
kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov.
Temperaturen varierar på olika platser i kylskåpet. I kylskåpsdörren
är den t.ex. i allmänhet för hög för känsliga preparat som vacciner. I
medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras.
Svalt
Läkemedel som skall förvaras svalt (+8 °C – +15 °C) kan, om svalskåp saknas, vanligtvis förvaras i kylskåp. Vid förvaring i rumstemperatur kan hållbarheten förkortas.
34
4. F Ö R V A R I N G
I akutväskor och på akutbrickor behöver ibland förvaras läkemedel
som kräver kall/sval förvaring. Rådgör i så fall med apoteket om
hållbarhetstider.
Rumstemperatur
+15 °C - +25 °C. Vissa läkemedel måste förvaras i rumstemperatur
eftersom de får förändrade egenskaper vid förvaring under +15°C.
Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar
(Alvedon, Lergigan m.fl.) eller på partikelväxt i suspensioner (Lederspan) om de placeras i kylskåp. Andra följder kan vara dosaerosoler
som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. En förteckning över dessa läkemedel finns i Apotekspärmen.
Sprutor och kanyler
Huvudförråd och större förråd av sprutor och kanyler bör förvaras
i låst utrymme (LVFS 1995:13). Om inte annat anges är hållbarhetstiden för fabrikssteriliserade artiklar 5 år när de förvaras i sin
avdelningsförpackning. Om enskild produktförpackning tagits ut ur
avdelningsförpackningen kasseras den efter 1 år.
Originalförpackning
Läkemedel skall förvaras i den förpackning som det levererats i från
apoteket. På så sätt bevaras väsentliga uppgifter om läkemedlen och
förväxling undviks. Av säkerhetsskäl får uttagen dos aldrig återföras
till originalförpackningen. En intakt endosförpackning kan dock
användas till annan patient.
Läkemedelsprov
Tillverkaren får dela ut läkemedelsprov i enstaka förpackningar till
läkare som information om utformningen av läkemedlet och dess
förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte
användas för behandling av patient (LVFS 1995:25).
Närstående varor
I skåp där läkemedel förvaras får även finnas till läkemedel närstående varor (t.ex. vissa salvor och naturläkemedel, som inte är registrerade som godkända läkemedel) samt utrustning för utdelning av
läkemedel.
Kemisk-tekniska medel
Kemisk-tekniska medel (rengöringsmedel, desinfektionslösningar för
reagenser) skall förvaras i låst separat utrymme. Medel för kemisktekniskt bruk får inte fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar såsom begagnade läkemedelsförpackningar.
Brandfarligt
Brandfarliga eller explosiva varor får inte förvaras i större mängd
än att förvaringen är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt
(SFS 1988:1145). Rådgör med säkerhetsansvarig vid tveksamhet.
Vad får inte finnas?
I utrymme där läkemedel förvaras får inte finnas t.ex. pengar, mat
eller laboratorieprover.
Utanför förrådet
Utanför förrådet får efter beslut av verksamhetschefen/MAS och
efter samråd med kvalitetsgranskande farmaceut, ett mindre antal
läkemedel förvaras, t.ex. läkemedel
• för omläggning
• som används i akuta situationer (akutväska, akutbricka)
• som ofta används, t.ex. natriumkloridlösning, bedövningsmedel
Dessa läkemedel skall upptas på en särskild lista och ingå i den lokala
instruktionen. Bilaga 6.
35
4. F Ö R V A R I N G
4.2.1 Förvaring av läkemedel speciellt för sluten vård
Läkemedelsvagn
Läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De skall vara låsta och förvaras betryggande, när de inte är under direkt uppsikt. Det är mest
kostnadseffektivt att läkemedel, som beställts till enskild patient,
placeras direkt i läkemedelsvagnen. Lådorna i vagnen är normalt
patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov och för sprutor och
andra doseringshjälpmedel.
Vätskevagn
Vätskevagnar är främst avsedda för storförbrukare av infusions-,
spol- och desinfektionsvätskor. På vagnarna levereras och förvaras
de mest frekventa/skrymmande förpackningarna. Byte av vagn sker
enligt överenskommelse med apoteket varvid full vagn levereras och
den helt eller delvis tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom
och fyller på vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp
med avdelningen. Systemet innebär att man på avdelningen slipper
tunga lyft samt ger hygieniska fördelar. Vagnen skall förvaras betryggande, t.ex. i läkemedelsrum, där den då ersätter hyllmoduler.
Patientens privata medicin
Läkemedel som patienten medför till avdelningen bör om möjligt
efter medgivande från patienten sändas med anhörig hem. Går inte
detta, skall sådan privat medicin låsas in, i första hand i särskilt
utrymme, i andra hand i avdelningsförrådet. Lägg patientens läkemedel i ett kuvert eller en påse, försegla och märk med patientens
namn och födelsedatum.
Vid ankomst till avdelningen är patienten ibland ordinerad läkemedel som inte finns i avdelningsförrådet. För att lösa ett akut behov
kan man då, i avvaktan på apoteksleverans, behöva använda patientens eventuellt medhavda medicin.
Om detta undantagsvis är nödvändigt, måste följande villkor vara
uppfyllda
• Inskrivande läkare skall ha bedömt behovet och ordinerat läkemedlet. Givna doser skall journalföras på normalt sätt
• Läkemedlets identitet måste vara helt fastställd (ansvarsfall finns
som beskriver patienter som själva bytt ut läkemedel i originalförpackning)
• Läkemedlet skall finnas i sin originalförpackning och bedömas
vara i fullgott skick
• Läkemedlet skall förvaras väl åtskilt från ordinarie läkemedelssortiment.
• I omvårdnadsjournal skall framgå, när privat medicin använts
Patientens egen medicin får inte användas som ett led i avdelningens
besparingskrav.
Hos patienten
36
Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som
patienten är väl förtrogen med och själv sköter. Det får dock inte finnas risk för obehörig åtkomst, t.ex. av andra patienter.
4. F Ö R V A R I N G
4.2.2 Förvaring av läkemedel speciellt för öppen vård
Inom den öppna vården förvaras läkemedel inom följande vårdformer.
• Vårdcentral/
mottagning
• Hemsjukvården
• På särskilt boende
i läkemedelsförråd
i den enskildes hem och ev. samlat förråd
i den enskildes hem och ev. samlat förråd
Den enskildes hem
Den enskilde som själv ansvarar för sina läkemedel har också ansvar
för en säker förvaring. I särskild boendeform bör läkemedel förvaras
i låsbart skåp i vars och ens rum. Läkemedlen bör för att undvika
förväxling överlämnas och intas i respektive boendes rum. Ett skåp
hos en enskild anses inte som förråd, vilket innebär att delegerad
personal har tillgång till det.
Samlat läkemedelsförråd
När individuellt förskrivna läkemedel förvaras i ett samlat förråd
skall de förvaras åtskilda från varandra, t.ex. i märkta plastbackar för
varje enskild person för att förhindra förväxling. Utsatta läkemedel
förvaras skilt från aktuella ordinerade läkemedel.
Jourdosförråd
Läkemedel för jourdoser enligt den lista Västra Götalandsregionen
föreskriver samt övriga läkemedel för generell ordination skall förvaras i separat jourdosförråd.
Avlidna patienters läkemedel
En avliden persons läkemedel är formellt dödsboets egendom. Av
säkerhetsskäl bör stor restriktivitet tillämpas vid utlämnandet av läkemedel.
4.3 Kassation
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Översyn
Förrådet skall vara överskådligt och aktuellt. För att garantera god
säkerhet bör läkemedelsansvarig sjuksköterska gå igenom förrådet
varje månad. Förpackningar vars användningstid eller utgångsdatum
har överskridits skall gallras ut. Preparat som inte längre används
sorteras ut. Datum och signum för genomgången noteras. Exempel
på skötselanvisning finns i bilaga 5.
Reklamation
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning)
skall förpackningen sändas tillbaka till apoteket tillsammans med
ifylld reklamationsblankett, bilaga nr 7. Detta gäller såväl läkemedel
som övriga apoteksvaror och behövs för att felkällan skall kunna spåras hos tillverkaren. Apoteket ersätter då beställaren med en ny förpackning, alternativ vara eller krediterar motsvarande belopp. Apoteket vidarerapporterar snarast alla reklamationer inom ett rikstäckande
system, och härigenom fås en kontinuerlig bevakning av felfrekvens
och feltyp för olika produkter. Rutinerna har utarbetats i nära samråd med Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin. Även synpunkter på t.ex. en produkts utformning kan lämnas på denna blankett
Indragning
De läkemedel som av olika skäl dras tillbaka av fabrikanten (t.ex.
efter många reklamationer) meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg:
37
4. F Ö R V A R I N G
• Gul indragningsblankett används när sjukhusens enheter eller
motsvarande skall verkställa indragningen snarast.
• Röd indragningsblankett används vid särskilt brådskande indragning. Sjukhusens enheter eller motsvarande skall verkställa indragningen omgående.
Blanketten signeras av läkemedelsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och eventuell retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen i ett år.
Vid varje sjukvårdsinrättning skall dessutom finnas rutiner för omedelbar indragning av medicinskteknisk utrustning, SOSFS 1994:21.
Dessa rutiner skall finnas i den lokala instruktionen.
Kreditering
Obrutna förpackningar av läkemedel kan returneras till apoteket.
Om läkemedlet är i fullgott skick kan det krediteras eller levereras
kostnadsfritt till annan avdelning.
Returer till apoteket
Vid returnering av läkemedel till apoteket skall lådan plomberas/låsas
och överlämnas personligen till transportör/vaktmästare/apotek.
Avfall
Avfall från sjukvården kan indelas i konventionellt avfall, återvinningsbart avfall, miljöfarligt avfall och sjukvårdsriskavfall.
Miljöfarligt avfall är t.ex. oljor, vissa lösningsmedel, avfall som innehåller cyanider, kvicksilver och laboratorieavfall. Detta tas om hand
enligt lokala rutiner.
Sjukvårdsriskavfall finns av följande kategorier
• Skärande/stickande: smittförande
• Humanbiologiskt: smittförande
• Smittförande (ej anatomiskt identifierbart)
• Djurbiologiskt
• Cytostatika
• Radioaktivt
• Kasserade läkemedel.
I lokala instruktioner (Sortering – Paketering – Märkning av riskavfall, Göteborgs sjukvård 1999) finns regler för hantering av riskavfall.
Kasserade läkemedel och läkemedelsrester: Det finns en särskild burk
av plast avsedd för läkemedelsavfall. Burken förvaras i det låsta
läkemedelsskåpet. I burken kan läggas fasta läkemedel såsom tabletter, kapslar, suppositorier liksom obrutna ampuller och brutna eller
obrutna mindre injektionsflaskor. Fulla burkar liksom brutna eller
obrutna originalförpackningar med kasserade läkemedel sänds till
apoteket i plomberad läkemedelslåda. Särskild följesedel (som fås från
apoteket) skall medfölja i lådan, men lådan skall inte ha någon yttre
märkning.
Tomma läkemedelsförpackningar av plast, papp, plåt sorteras som
konventionellt avfall. Tomma glasampuller, injektionsflaskor och
glasflaskor kasseras som glasavfall. Eventuella personuppgifter avlägsnas eller görs oläsliga.
38
4. F Ö R V A R I N G
För visst läkemedelsavfall gäller särskilda rutiner:
• Narkotika: hanteras som övriga läkemedel. Mindre mängd, t.ex.
rest i bruten ampull kan hällas i spoldesinfektor. När större mängd
narkotika returneras skall apoteket kontaktas. Kasserad narkotika
skall noteras i narkotikajournal.
• Flytande läkemedelsrester (inte cytostatika eller vacciner), t.ex.
mixtur, injektions-, infusions- och spolvätska töms i spoldesinfektor
•
Skärande/stickande; smittförande läkemedelsavfall (inte cytostatika) t.ex. vaccinrester i ampull/ injektionsflaska läggs i godkänd
( -märkt) behållare för Skärande/stickande; smittförande
• Cytostatikaavfall
– Fasta former (t.ex. tabletter, obrutna glasampuller/injektionsflaskor) behandlas som övriga kasserade läkemedel
– Skärande och stickande material med cytostatikarester (t.ex.
kanyler, Protectoravfall, brutna glasampuller) läggs i kanylburk
med lock i skyddsboxen. Denna burk hanteras därefter som
övrigt cytostatikaavfall.
– Övrigt avfall med cytostatikarester, t.ex. spädda lösningar i
infusionspåse, tömda påsar med aggregat, membranförsedda
injektionsflaskor med spädda eller ospädda rester packas så att
risk för perforering inte föreligger, och läggs i plastsäck med
ytteremballage av kartong vars botten försetts med ett absorberande material. Kartongen märks med etikett Cytostatikaavfall. Se vidare i häftet ”Läkemedel med arbetsmiljörisker enligt
AFS 1999:11”
• Antibiotikaavfall (läkemedel med allergena egenskaper)
Arbetarskyddsstyrelsen har uppdaterat föreskrifter (AFS 1999:11)
för hur cytostatika hanteras. Därmed har även läkemedel med
allergena egenskaper såsom antibiotika inkluderats. En riskbedömning och därmed riktlinjer hur avfall av antibiotika skall hanteras inom SU är under utarbetning (maj 2001).
Rekommendationer inom SU är för närvarande att
– fasta former (t.ex. tabletter, obrutna glasampuller/injektionsflaskor) behandlas som övriga kasserade läkemedel
– skärande och stickande material med rester av läkemedel med
allergena egenskaper (t.ex. kanyler, Protectoravfall, brutna
glasampuller) läggs i kanylburk som sedan förpackas i
annan -godkänd förpackning. Märk ytterförpackning med
Cytostatikaavfall m.m. enligt AFS 1999:11.
– övrigt avfall med rester av läkemedel med allergena egenskaper
* flytande läkemedelsrester, t.ex. mixtur, injektions-/infusionsvätska töms i spoldesinfektor. Antibiotikaberedningar får
39
4. F Ö R V A R I N G
aldrig tömmas i tvättställ, då det i sjukhusmiljö finns risk
för uppkomst av resistenta bakteriestammar i vattenlåset.
Vid kraftig spolning i tvättställ finns också risk för aerosolbildning.
* tömda påsar med aggregat, membranförsedda injektionsflaskor med spädda eller ospädda rester läggs i -godkänd
kartong med godkänd innerpåse. Märk med etikett Cytostatikaavfall m.m. enligt AFS 1999:11.
Se vidare i häftet ”Läkemedel med arbetsmiljörisker”.
• Radioaktiva läkemedel: Fast och flytande icke-kärnenergi-anknutet radioaktivt avfall (enligt SSIFS 1983:7) förpackas i godkänd
( -märkt) blå plastbehållare. Dosraten på ytan av förpackningen
som lämnas till kommunal behandlingsanläggning för avfall får
vara högst 5 mikrogray per timme och förpackningen får inte
innehålla sluten strålkälla överstigande 50 kilobecquerel. Använd
etikett ”Radioaktivt avfall” med samtliga uppgifter ifyllda. Insamling sker enligt lokala rutiner.
4.4 Narkotikakontroll
Narkotikajournal
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
För narkotikaklassat läkemedel (enligt förteckning II-V) skall förbrukningen föras in i en särskild narkotikajournal som rekvireras
från apoteket. Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken
(LB).
Om endast en del av en ampull ges förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Såväl kross som övrig kassation förs in omgående.
Beträffande lån mellan avdelningar se kapitel 3 sida 28. En säker
rutin är att både ut- och inlånande avdelning kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler.
När det gäller förbrukningen av narkotika typ IV och V, t.ex. bensodiazepiner, kan det räcka att föra in den mängd som tillförts förrådet
och att göra regelbundna kontroller av att förbrukningen är rimlig.
Uttag av större mängd, t.ex. för längre tid eller till läkemedelsvagn,
bör dock föras in varje gång.
Användande av endosförpackningar eller tryckförpackningar underlättar kontroll. Inventering och kontroll av narkotikaförbrukningen
skall utföras regelbundet av annan utsedd sjuksköterska än läkemedelsansvarig sjuksköterska. Hur ofta kontrollen måste göras beror
på den mängd som förbrukas och hur väl avstämningen stämmer.
Farmaceuten/kvalitetsgranskaren utför dessutom stickprovskontroll
i samband med kvalitetsgranskningen och fulltecknat häfte sparas
till nästa kvalitetsgranskningstillfälle, dock minst ett år efter sista
anteckningen. Därefter kan det kasseras. Anvisningar finns på första
bladet av förbrukningsjournalen liksom detta exempel.
40
4. F Ö R V A R I N G
De lokala rutinerna för hur narkotikakontrollen utförs och vem som
är ansvarig för narkotikakontrollen skall beskrivas i den verksamhetsanpassade läkemedelsinstruktionen.
4.5 Medicinska gaser
Läkemedel
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Medicinska gaser är läkemedel och skiljer sig från motsvarande gaser
för tekniskt bruk genom bl.a. krav på kvalitet och hantering (angivna i
SLS) samt krav på märkning för identifiering av gassort och oförväxlingsbara anslutningar. Exempel på medicinska gaser finns angivna i
tabellen nedan. Gaserna levereras normalt i stålflaskor med gänganslutning, men t.ex. andningsoxygen kan levereras alternativt i lättviktsflaska och stålflaska med inbyggd tryckregulator och i kryokärl i
flytande form.
Medicinska gaser, liksom utrymmen där de förvaras, skall på samma
sätt som läkemedelsförrådet genomgå extern kvalitetsgranskning av
t.ex. farmaceut. Såväl neutrala gasanläggningar som alla lösa gasflaskor för medicinska ändamål skall kontrolleras.
Gasbehandling i hemmet
Behandling i hemmet med medicinska gaser avser i huvudsak
behandling med oxygen. Patienterna är normalt remitterade till lungmedicinsk klinik, vilken också svarar för förskrivning och behandling. Angående förskrivning se kapitel 3 sida 30.
Flertalet patienter behandlas med oxygenberikad luft (93–95 % O2)
från oxygenkoncentrator kompletterad med gasflaska med andningsoxygen, som reserv eller som gaskälla vid flyttning utanför hemmet.
Dessa gasflaskor är av stål eller kompositmaterial (lättviktsflaska)
med inbyggd tryckregulator.
Behandling med flytande oxygen förekommer i vissa fall. Gasleverantören svarar för försörjningen till patient med ett större kryokärl
från vilket patienten fyller till ett mindre, bärbart kryokärl. Andningsluft i gasflaska används även vid inhalation av läkemedel.
41
4. F Ö R V A R I N G
Förvaring
Färdigfyllda gasflaskor och flaskpaket med medicinsk gas skall förvaras överskådligt. Olika gassorter och gaskvaliteter skall särskiljas
från varandra och tomma flaskor skall förvaras separat (SLS 2001).
Flaskorna förvaras skilt från andra varor, och skall alltså normalt inte
stå i det ordinarie läkemedelsförrådet. Vidare skall de förvaras skyddade för väder och vind samt vid normala temperaturförhållanden.
Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning (max
+50°C). Flaskor innehållande kondenserande gas (t.ex. lustgas och
koldioxid) skall förvaras i uppvärmt utrymme med temperatur över
15°C. Gasflaskor skall alltid förvaras i väl ventilerande utrymmen. I
rummet får inte lagras fett eller oljor, inte heller absorberande material som t.ex. textilier. Ett trångt linneförråd är direkt olämpligt.
Gasflaskor skall hanteras med aktsamhet så att påmålad färg och
påsatta etiketter m.m. inte skadas eller utplånas och så att anbringade sigill inte bryts. Vid förvaring av gasflaskor skall flaskventilen
vara stängd. Gasflaska skall stå stadigt och vara fastkedjad. Dörren
till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor. I lägenheter går det bra att sätta gasskylten på nedre delen av
ytterdörrens insida.
Gasflaskor för medicinskt ändamål har varit gråmålade. Under våren
2000 har medicinska gasflaskor EU-anpassats successivt och får vit
flaskfärg. Gasflaskor för tekniskt bruk är målade med svart färg och
specialgaser med silverfärg. Varje gas har en bestämd färg för identifiering målad på den övre avrundade delen, det s.k. flaskbröstet.
Denna färg återfinner man även i gasförsörjningssystemet på sjukhusen, t.ex. gasuttag och slangar.
42
Gas (exempel)
Färgkod Användning
Andningsoxygen,
O2
Vit
Oxygenterapi, behandling av
sår och brännskador, i samband med
narkos och vid ventilatorbehandling
Lustgas, N2O
Blå
Vid narkos, smärtlindring vid förlossning eller hos tandläkare
Andningsluft,
Air/Luft
Vit/svart
Ventilatorbehandling, sugar
Karbogen,
O2+CO2
Vit/grå
Hävning av koloxidförgiftning,
vid astmaterapi
Medicinsk
koldioxid, CO2
Grå
Lapraskopi och kryobehandling
Oxygen/lustgas
(50/50)
O2/N2O (50/50)
(Entonox,
Medimix 50)
Vit/blå
Smärtlindring t.ex. vid
ambulanstransport
4. F Ö R V A R I N G
Återkommande kontroll
För gasflaskor i allmänhet föreskrivs återkommande kontroll (AFS
1998:7). Tid för senaste kontroll skall vara instansat i flaskan (vanligen på det s.k. flaskbröstet). Dessutom finns det runt halsen en
plastbricka, vars färg och form visar vilket år som nästa kontroll skall
ske.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska svarar för att enhetens gasflaskor
inte har överskridit kontrollintervall/användningstid. Flaskor som
eventuellt kräver ombesiktning returneras enligt lokala rutiner.
Fyllningsdatum
På gasflaskans etikett skall förutom gasens namn och kvalitet bl.a.
även finnas uppgift om senaste fyllningsdatum. Medicinska gaser får
användas i högst 5 år från fyllningsdatum. Tillverkaren kan inskränka
denna tid.
Brandrisker
Öppen eld och rökning är förbjuden där oxygenbehandling pågår.
Efter avslutad behandling måste vädring och sanering genomföras.
Observera! Vid allt slags handhavande med syrgas (oxygen)-apparatur kontrollera att denna samt händer och verktyg är fria från olja
och fett. Oxygen i sig själv brinner inte, men den påskyndar och
underhåller förbränning. Fett och olja kan självantändas i syrgas och
därigenom orsaka explosion och brand. Syrgasbehandlade patienter
kan dock utan risk använda t.ex. cerat, salivstimulerande medel eller
nässalva.
Administration av oxygen
Behandling skall alltid ordineras av läkare med angivande av dos
(liter/minut) och behandlingstid. Förutom via central gasanläggning kan oxygen tillföras med hjälp av oxygenkoncentrator eller som
gas från oxygenflaskor. Doseringsanordningen på apparaturen måste
vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas.
Befuktning vid oxygenterapi
Vid oxygenbehandling bör befuktning av tillförd gas ske endast när
detta är kliniskt motiverat och skall då ordineras av läkare.
Vanliga system för befuktning vid oxygenterapi via oxygenflödesmätare är:
• Bubbelfuktare med flergångsfuktflaska som fylls med sterilt vatten
• Bubbelfuktare med förfylld engångsfuktflaska
• Nebulisator med förfylld engångsflaska utan aktiv värmare
• Nebulisator med förfylld engångsflaska med aktiv värmare
Bubbelfuktare och nebuliseringsfuktare utan värmare ger endast marginell befuktning. I de fall befuktning ordineras bör nebuliseringsbefuktare med värmare användas.
Infektionsrisker vid befuktning
Det föreligger risk för bakterietillväxt i vatten som får stå i flergångsfuktflaskor under längre tid än 24 timmar. På grund av infektionsrisk
för patienten avrådes från användning av flergångsluftflaskor.
Rekommendationer vid befuktning
Befuktning behövs då man ”by-passat” patientens naturliga befuktare (näsa och mun) och administrerar gasen direkt i nedre luftvägarna. För att uppnå adekvat befuktning används fukt-/värmeväxlare
(HME) eller nebuliseringsbefuktare med värmare.
43
4. F Ö R V A R I N G
Vid tillförsel av oxygen med oxygenflödesmätare via en oxygenslang
till näskateter eller näsgrimma behövs normalt ingen befuktning.
Observera! Användning av flergångsfuktflaskor som fylls med vatten
avrådes, se Infektionsrisker ovan.
Tillförsel via mask kräver som regel inte heller någon befuktning. En
del patienter kan dock uppleva ökad komfort av befuktad gas (nebuliseringsbefuktare med värmare).
Verksamhetens oxygenflödesmätare bör normalt vara iordningställda
utan befuktare men försedda med utloppsnippel för direkt anslutning för oxygenslang.
Anestesi
I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om anestesigaser finns angivet
hur gasformiga och vätskeformiga anestesimedel skall hanteras för
att eliminera risken för expositioner av dessa. Vätskeformiga anestesimedel som inte utgör en sluten originalförpackning skall förvaras
i ett ventilerat utrymme och rester av vätska skall omhändertas för
destruktion.
Byte av gasflaska
Tillvägagångssätt vid byte av gasflaska skall följa de anvisningar som
lämnats av leverantören av gasflaska och regulator. Personal vid sjukhus och patient/anhörig vid hemsjukvård bör vara utbildade och
övade i att kunna utföra byte av gasflaskor och hantera tillbehör och
kryokärl.
44
5. Iordningställande
I princip skall läkemedel iordningställas av sjuksköterska eller farmaceut. Inom sluten vård rekommenderas endossystemet
och inom kommunal vård dosdispensering från apotek för att underlätta och säkerställa iordningställandet av patientdos.
Praktiska råd vid iordningställande beskrivs. Tillredning på avdelning görs av sjuksköterska i direkt anslutning till administrering. Annars tillreds läkemedlet på apotek och längre användningstid kan erhållas.
Detta kapitel beskriver:
5.1 Allmänt
5.1.1 Gemensamt för all hälso- och sjukvård
5.1.2 Speciellt för sluten vård
5.1.3 Speciellt för kommunal hälso- och sjukvård
5.2 Praktiskt handhavande
5.3 Tillredning
5.1 Allmänt
45
45
46
48
49
52
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
5.1.1 Gemensamt för all hälso- och sjukvård
Definition iordningställande av läkemedel
•
•
•
•
• ”Uppdelning till enskild patient av tabletter, kapslar och andra
avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska.
Upplösning av torrsubstans.
Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.
Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient.
Vissa läkemedel levereras färdigställda i originalförpackning för
att administreras direkt till en patient. Flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med klysma samt inhalatorer med inhalationspulver är exempel på sådana förpackningar. ” (SOSFS
2000:1)
Läkemedel kan också iordningställas maskinellt eller manuellt och
avser doser för enskild patient för t.ex. dosexpedition s.k. dosdispensering.
Ansvar
”Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare.”
”Annan personal får biträda en sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande
och administrering av läkemedel.
Legitimerade sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Legitimerade
sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som
skall ges till patient i samband med fysioterapi.” (SOSFS 2000:1, §
1)
45
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
Studerande
”Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälsooch sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under
tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämns i § 1.”
(SOSFS 2000:1)
Kontroller/märkning
”Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens
identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen
och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen”. (SOSFS
2000:1)
Om läkemedlet ej skall intas omedelbart skall förpackningen märkas
med patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och dos.
Läkemedel skall iordningställas med originalhandling som underlag.
5.1.2 Speciellt för sluten vård
Endossystem
46
Eftersom författningen kräver att samma sjuksköterska/motsvarande
som iordningställer en läkemedelsdos normalt också skall administrera den, ställs krav på arbetsätt som uppfyller detta. Arbete med
läkemedelsvagn och endosförpackade läkemedel, där både iordningställande och överlämnande/administrering sker hos patienten av
samma person, är en hanteringsmodell som uppfyller de krav som
föreskrivs i författningen.
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
Ett bra hjälpmedel i endossystemet är en speciell, låsbar
läkemedelsvagn, i vilken patienternas läkemedel, sprutor,
kanyler m.m. förvaras.
Läkemedlen är
endosförpackade och kan
identifieras ända fram till
patienten. Varje förpackning är märkta med preparat namn, beredningsform,
styrka, användningstid och
tillverkningskod.
När ordination erhållits dispenserar sjuksköterskan doser
för en lämplig tidsperiod i vagnens patientlådor.
Sjuksköterskan signerar
överlämnande och intag på
ordinationshandlingen.
Vid patientens säng iordningställer sjuksköterskan
doserna, ger information
och följer upp läkemedelsbehandlingen.
47
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
Med endossystemet och läkemedelsvagn uppnår man bl.a. följande.
• Sjuksköterskans arbetstid omprioriteras till mer patientnära
arbete.
• Läkemedlet kan vid överlämnandet säkert identifieras av både
patient, sjuksköterska och övrig behjälplig personal, vilket ger
mindre risk för förväxlingar.
• Iordningställande efter originalhandling samt kontroll och signering av överlämnande/administrering sker i ett moment vid
patientens säng av ansvarig sjuksköterska, vilket spar tid.
• Doser som inte förbrukas kan återanvändas, vilket ger mindre
kassation
Icke-frekventa läkemedel kan erhållas i önskat antal doser från apoteket.
Övriga läkemedelshanteringssystem
Fortfarande används ibland system som var anpassade till de gamla
författningskraven. Det vanligaste har varit att använda medicinbägare. Varje bägare förses med patientens namn, personnummer och
eventuellt andra uppgifter samt ett lock.
Delet-systemet består av påsar för engångsbruk. Dispenserade tabletter syns väl, då påsarna har en genomsynlig framsida. Patientens
namn och personnummer stämplas eller skrivs på påsen. På påsens
baksida finns plats för eventuell information.
Kontroll
Vid iordningställande är det viktigt att noggrant kontrolla att rätt
läkemedel överlämnas. En bra regel är att kontrollera tre gånger
enligt följande
Endos och läkemedelsvagn
• När läkemedlet tas upp ur
patientens låda i vagnen
• När överlämnandet signeras
i journalen
• När läkemedlet överlämnas
till patient
Stabil medicinering
Traditionella system
• När läkemedlet tas ur
medicinskåpet
• När läkemedlet
iordningställs
• När förpackningen ställs
tillbaka i medicinskåpet
Vid enheter, där patientens medicinering är relativt stabil eller för
träning inför utskrivning, kan t.ex. Wiegand-systemet, Dosett eller
dosbricka för en veckas medicinering användas.
5.1.3 Speciellt för kommunal hälso- och sjukvård
Läkemedel ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering.
Ansvar då den enskilde själv ansvarar
för sin medicinering
48
Grunden för all läkemedelshantering inom öppenvård är att den skall
vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom
och personliga förutsättningar. Utgångspunkten är att den enskilde
själv ansvarar för omhändertagande, förvaring av de läkemedel som
ordinerats samt för den egna medicineringen. Personal inom kommunens hemtjänst och särskilda boenden kan då genom handräckning bistå den enskilde med moment i läkemedelshanteringen.
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
Ansvar då den enskilde inte kan
ansvara för sin medicinering
När misstanke föreligger att en persons medvetenhet sviktar, skall personal informera ansvarig läkare, sjuksköterska och anhörig/närstående
om situationen. Kan den enskilde inte alls ansvara för sin medicinering antecknar läkaren detta i sin journal och anmodar ansvarig sjuksköterska att överta ansvaret för läkemedelsbehandlingen (se bilaga
4 Ansvarsöverlåtande och kapitel 1 sida 14).)
Iordningställande vid dosdispensering
Vid dosdispensering från apotek har farmaceut iordningställt läkemedelsdoserna. Dospåsarna-/brickorna distribueras märkta med patientens namn, personnummer samt läkemedlens namn, styrka och dos.
Apotek ansvarar för innehållet i obrutna dospåsar.
Vissa läkemedel är av tillverkaren iordningställda för att administreras/
överlämnas direkt till patient i originalförpackningar för att administreras direkt till patient. Flaskor med ögondroppar eller nässpray,
tuber med klysma samt inhalatorer med inhalationspulver är exempel på sådana förpackningar.
Sjuksköterska/delegerad personal ansvarar endast för administrering/
överlämnandet i dessa fall.
Iordningställande vid receptordination
Då läkemedel ordineras på recept eller som vidbehovsläkemedel på
ordinationskort distribueras de i originalförpackning från apotek ej
iordningställda. Liksom inom slutenvården skall dessa läkemedel
iordningställas av sjuksköterska samt kontrolleras, märkas och signeras på motsvarande sätt. Delning av läkemedel i dosett är vanligast
förekommande. Läkemedel kan också iordningställas i medicinbägare. Såväl dosett som burk skall vara tydligt märkt med patientens
identitet, läkemedlets namn, styrka och dos och doseringstidpunkt.
Det skall genom signering på ordinationshandling eller i datorjournal framgå vem som ansvarat för iordningställandet.
Delegering av iordningställandet
Genom delegering kan följande uppgifter överlåtas till annan befattningshavare med reell kompetens
• Att iordningställa och administrera/överlämna till en patient ordinerat receptfritt tarmreglerande läkemedel
• Injektion av insulin med insulinpenna.
5.2 Praktiskt handhavande
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Iordningställande av läkemedel betraktas som ett rent arbetsmoment
och därför bör händerna spritdesinfekteras innan arbetet påbörjas.
Hjälpmedel vid iordningställande
Tabletter och kapslar ur burk iordningställs aldrig direkt med händerna. Sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket
används.
Delad tablett
Tablettdelare (se bilaga 9) kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller
delad, får inte återföras till originalförpackning på grund av förväxlingsrisk och kontaminationsrisk.
Kapslar, dragéer och suppositorier bör inte delas. För information om
vilka perorala preparat som inte får/bör krossas eller delas se Apote49
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
kets broschyr ”Sväljes hela”. I allmänhet får tabletter som inte kan
krossas inte heller delas. Fastän flertalet tabletter har delningsskåra
finns det många tablettsorter som ger dålig dosnoggrannhet vid delning, framförallt vid delning i fjärdedelar. Detta måste beaktas vid
delning av tabletter med potent läkemedelsinnehåll.
Krossning
Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen
eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletter i vissa fall krossas.
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, på grund av att de har
förlängd effekt (duretter, ”retard”, ”prolongatum”) eller är överdragna
med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter).
Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar
illa eller av andra skäl. Se närmare förteckningen ”Sväljes hela” i
Apotekspärmen.
Om en tablett bör och kan krossas, sker detta med hjälp av tablettkross (se bilaga 9) för att minska damningsrisken. Det är viktigt att
den rengörs noggrant efter användandet så att inte läkemedel blir
kvar till nästa patient.
Allergirisk
Vid krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas (damning).
Detta gäller bl.a. antibiotika och klorpromazin (Hibernal®). Bulklaxativ innehållande ispaghulapulver (t.ex. Vi-Siblin®) är allergena och
sensibilisering genom inhalation har rapporterats hos sjukvårdspersonal. Då risk för damning föreligger bör riskmunskydd och handskar användas.
För ”läkemedel med allergena egenskaper” (se ovan) och ”särskilt
farliga läkemedel” som exempelvis cytostatika gäller särskilda lokala
föreskrifter inom SU (manualen ”Läkemedel med arbetsmiljörisker
enligt AFS 1999:11”). En översikt över olika risker med läkemedelshantering finns i häftet ”Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel” från Läkemedelsindustriföreningen (LIFs hemsida; www.lif.se).
Flytande läkemedel
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare, pipett
eller peroral spruta.
Läkemedel via sond
Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och sond, skall
speciell spruta märkt med ”Endast för sond” användas (SOSFS
1988:25).
Observera förväxlingsrisken med perorala läkemedel i spruta. För
att undvika detta finns särskilda perorala sprutor. När extra stora
krav ställs på noggrannhet, t.ex. inom pediatriken, kan koninsats
och spruta användas. Läkemedel bör inte blandas med sondnäringen
utan istället ges som bolusdos.
Hygienen är viktig, eftersom bakteriekontamination kan få allvarliga
följder för patienten. Man bör arbeta aseptiskt med god handdesinfektion och stor noggrannhet för att undvika kontamination. Vattnet
som används för spädning och spolning skall vara färsktappat från en
frekvent använd kran. Man skall använda en ny steril engångsspruta
för varje administreringstillfälle. Om flergångsspruta används, skall
50
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
den diskas i diskdesinfektor och torkas särtagen efter varje användningstillfälle. Vid läkemedelshantering i patientens hem kan sprutan
diskas isärtagen i diskmaskin eller för hand. Sprutan skall lufttorkas
isärtagen på hushållspapper.
Injektionsvätskor
”Vid uppdragning av injektionsvätska i injektionsspruta, som inte
omedelbart används, skall injektionssprutan märkas med läkemedlets namn och styrka, uppdragningstid samt signum av den som
utfört uppdragningen. Sådant färdigställande förutsätter att läkemedlet inte påverkas av kontakten med sprutan”. (SLS 2001)
Sprutan skall även märkas med patientens identitet.
Om möjligt skall injektionsläkemedel iordningställas i samband med
administreringen. Förtryckta etiketter bör användas. Särskilt gäller
detta enheter som använder mycket injektionsläkemedel, t.ex. anestesi och intensivvård. Även neutrala etiketter finns med ledtext för
patientens identitet.
Användningstid är högst 12 timmar för injektionsläkemedel uppdraget i spruta.
Sprutor
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel skall alltid förbli
engångsspruta, d.v.s. endast fyllas en gång och aldrig återfyllas. Detta
gäller även vid tillförsel av upprepade doser till en och samma patient.
Sprutor till injektionspumpar får heller aldrig återfyllas.
Kontaminationsrisk
Desinfektera ampullhalsen eller injektionsflaskans gummimembran
innan ampullhalsen bryts eller flaskans gummimembran punkteras.
Observera risk för kontamination av glaspartiklar i en bruten glasampull och utstansade gummipartiklar i en flerdosbehållare.
Flerdosbehållare
Kontaminationsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar
med antalet stick genom gummimembranet. Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst fyra veckor om de
används till enskild patient, oavsett mängd läkemedel som återstår.
För användning till flera patienter skall flerdosbehållaren förvaras i
läkemedelsrum och får sparas högst en vecka.
Uppdragningskanylen till flerdosbehållare skall vara tunn och alltid
avlägsnas efter varje uppdragningstillfälle.
Förpackning för engångsbruk
Injektionsläkemedel dras med fördel upp med grov kanyl ur förpackning för engångsbruk. Plastampuller där sprutan kan anslutas direkt,
utan kanyl, rekommenderas.
Det är viktigt att varje vårdenhet utarbetar lokala rutiner med hänsyn tagen till verksamheten.
I läkemedelsrum kan, om verksamhetschefen så bedömer, en spritdesinfekterbar uppdragningskanyl för flergångsbruk användas till
flerdosbehållare.
I Sverige har vårdrelaterad blodburen smitta förekommit i samband
med att injektionsläkemedel i flerdosbehållare med kvarsittande upp-
51
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
dragningskanyl använts till flera patienter (t.ex. natriumkloridlösning
för spolning av intravenösa infarter). För att förhindra smittspridning i liknande vårdsituationer skall flerdosbehållare på vårdrum vara
patientbunden eller förpackningar för engångsbruk användas.
Okulär besiktning
All uttagen medicin okulärbesiktigas. För injektions- och infusionsvätskor kontrolleras förutom utseende/volym även att förpackningen
är oskadad och har täta förslutningar (se bilaga 8). Syning underlättas om man använder särskild syningsskärm med vit och svart bakgrund. Apoteket kan vid behov anordna utbildning om syningsteknik.
Brytningsdatum
Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid än 24
timmar anges även klockslag. Särtrycket ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning” finns i
Apotekspärmen alternativt kan fås från apoteket. Se även kapitel 7.
Dispensering av läkemedel för
senare bruk
Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas
till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med
patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn, styrka och dos,
datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning,
den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas.
Detta gäller patienter på permission, dagpatienter, hemsjukvård och
mottagningar (även inom primärvården). Om en patient får läkemedel med sig från en mottagning skall detta antecknas i journalhandling.
Läkemedelspåsar
5.3 Tillredning
Det finns olika sätt att dispensera läkemedel som skall tas med hem,
t.ex. läkemedelspåse eller Dosett. Det vanligaste sättet är att dela ut
medicin i läkemedelspåsar.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tillredning av läkemedel skall i regel göras av personal med farmaceutisk kompetens på apotek. Legitimerad sjuksköterska på avdelning/
enhet kan tillreda läkemedel som på grund av begränsad hållbarhet
måste tillredas i direkt anslutning till administrering och göra tillsats
av läkemedel till infusionsvätska som är avsedd för omedelbar administrering.
Vid tillredning och användning av ett sterilt läkemedel föreligger risk
för kontamination. Kontaminationsrisken vid tillredning enligt EUGMP (Good Manufacturing Practice – en speciell kvalitetsstandard
för tillverkning av läkemedel inom EU) är mycket liten (sjukhusapoteken uppfyller dessa krav). Fler patienter utsätts för smittorisk om
samma förpackning används till fler än en patient. Även om läkemedlet är konserverat föreligger kontaminationsrisk, då ett konserveringsmedels effekt på olika kontaminerade agens kan variera. Mot
denna bakgrund måste lagrings- och användningstider begränsas. Se
särtrycket ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten
förpackning på avdelning”.
52
5. I O R D N I N G S T Ä L L A N D E
Cytostatika- och antibiotikaberedning
I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1999:11 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, t.ex. antibiotika. Dessa har kompletterats med
särskilda, mer detaljerade lokala instruktioner (manualen ”Läkemedel med arbetsmiljörisker” enligt AFS 1999:11).
Många cytostatika för injektion har kort användningstid i bruksfärdigt skick. Användningstider och förvaringsföreskrifter finns i regel
angivna i FASS eller på bipacksedel.
Beredning av parenterala lösningar för cytostatikabehandling bör
göras på apotek.
Praktiskt arbete
På varje avdelning där infusionstillsatser görs, skall aktuell upplaga av
kompendiet ”Tillsatser till infusionsvätskor” finnas. Det innehåller
dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som skall följas, om inte verksamhetschefen föreskriver
annorlunda. Se även Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete.
Det är viktigt att arbeta aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen
(se bilaga 8). Använd helst syningsskärm med vit och svart bakgrund. Arbetet skall ske i ostörd miljö. Tillsatserna görs omedelbart
före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats.
Tillsatser till hängande dropp bör om möjligt undvikas eftersom det
är svårt att erhålla en homogen blandning. Tänk även på risken för
punktion av påsen med tillsatskanylen.
”Infusionsvätska med tillsats skall förses med uppgift om tillsatsens
art, mängd, datum och klockslag för tillsats, patientdata och signum
av den som gjort tillsatsen”. (SLS 2001)
Antibiotika
De flesta antibiotika kan ges som intravenös bolusinjektion. Detta
ger en hög patientsäkerhet och är kostnadseffektivt. Utarbetande av
lokala spädningsföreskrifter rekommenderas.
TPN-infusion
För infusionsvätskor för total parenteral nutrition (TPN) gäller
samma instruktioner som för övriga infusionsvätskor (se ovan).
53
6. Överlämnande/Administrering
I princip skall samma sjuksköterska som iordningställt läkemedlet också överlämna detta till patienten.
Inom öppen vård kan viss delegering ske av överlämnande av iordningställt läkemedel. Rätt läkemedel
till rätt patient är en viktig grundregel. Avvikelser såsom biverkningar och överkänslighetsreaktioner är viktiga att
dokumentera och rapportera.
Detta kapitel beskriver:
6.1
6.2
6.2.1
6.2.2
6.2.3
6.2.4
6.3
Ansvar
Praktiska aspekter
Perorala läkemedel
Läkemedel för injektion och infusion
Speciellt för sluten vård
Speciellt för öppen vård
Biverkningar
6.1 Ansvar
54
55
56
56
56
57
57
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
”En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett
läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till
patienten.”
”Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller
liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den
som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det
till patienten.”
”När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie
eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare eller tandläkare eller
den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten,” utom i de fall delegering getts (se nedan speciellt för öppen vård).
”Annan personal får biträda en sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande
och administrering av läkemedel.”
Se kapitel 1 sida 6 Handräckning
”Legitimerade sjukgymnaster får iordningställa och administrera
läkemedel som skall ges till patienter i samband med fysioterapi.
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälsooch sjukvård får iordningställa och administrera läkemedel under
tillsyn av den hälso- och sjukvård som omnämns” ovan. (SOSFS
2000:1)
Patientidentitet inom slutenvård
och öppenvård
54
Den som överlämnar läkemedel är alltså enligt författning skyldig
att förvissa sig om att rätt patient får läkemedlet. Detta sker i första
hand genom kontroll av identitetsband och i andra hand genom att
6. Ö V E R L Ä M N A N D E / A D M I N I S T R E R I N G
patienten själv uppger sitt namn och personnummer eller i förekommande fall genom god personlig kännedom.
Överlämnande av läkemedel
i sluten vård
Varje enskilt läkemedel signeras i läkemedellista, se kapitel 2 sida
19. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet till signerande
sjuksköterska i de fall apoteket inte iordningställt dosen.
Överlämnande av läkemedel
i öppen vård
På signeringslistan signerar den/de personer som har iordningställt
och/eller överlämnat läkemedlet till den enskilde. Läkemedel som
är givna vid behov antecknas på särskild vid behovslista. Läkemedel
som ges vid tillfällig läkarordination, t.ex. antibiotika, finns på separat lista. Signeringslistor är journalhandlingar. Aktuella signeringslistor bör förvaras tillsammans med den enskildes läkemedel. En lista
med förtydligande av personalens signaturer skall finnas.
Delegering inom öppen vård
”I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering får sjuksköterska genom delegering överlåta åt annan befattningshavare att
1. iordningställa och administrera till en patient ordinerat
– receptfritt tarmreglerande läkemedel, och
– injektion av insulin med insulinpenna, samt
2. administrera till en patient ordinerat
– läkemedel som iordningställts i patientdoser av en sjuksköterska
och som inte är avsett för injektion,
– läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apotek,
och
– läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras
direkt till patienter och inte är avsett för injektion” (SOSFS
2000:1)
Exempel på läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras direkt till patient är ögondroppar, nässpray, klysma, inhalationer i pulverform, Xylocain gel i spruta, läkemedel för utvärtes
bruk.
”Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens
identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.” (SOSFS 2000:1)
Den som överlämnar läkemedel ansvarar för att rätt person får rätt
läkemedel på rätt tid samt signerar på signeringslista. Ett krav är att
nyanställd personal får utbildning och är förtrogen med arbetsrutinerna innan delegering ges.
6.2 Praktiska aspekter
Tider
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Medicinen skall fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och
påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel.
55
6. Ö V E R L Ä M N A N D E / A D M I N I S T R E R I N G
klockan 8
klockan 8 och 20
klockan 8, 14 och 20
vid dosering 1 gång dagligen
vid dosering 2 gånger dagligen
vid dosering 3 gånger dagligen
I många fall krävs andra intagningstider.T.ex. måste vissa läkemedel,
såsom parkinsonmedel, doseras jämnt över dygnet – fyra, fem eller
sex gånger. Vissa potenta läkemedel, t.ex. cytostatika, ges med oregelbunden dosering, vilket måste uppmärksammas.
6.2.1 Perorala läkemedel
”Ingen tablett utan vatten”
Många läkemedel kan ge skador i matstrupen, om de fastnar där, se
kapitel 7 sida 63. Därför bör alltid tabletter, kapslar och pulver som
är avsedda att nedsväljas intas med riklig mängd vätska (minst ett
halvt dricksglas) och om möjligt i sittande/stående ställning. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, t.ex. som lösning eller suppositorium.
Läkemedel via sond
Läkemedel via matningssond skall tillföras av sjuksköterska. Före
administrering av läkemedlet smittrenas aggregatets port alternativt
sondmynningen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Observera att extra noggranna rutiner måste iakttagas, när patienten har
både sond och en intravenös infartsväg (SOSFS 1988:25). Förväxling mellan infartsvägar skall inte kunna ske. Grundregeln är att
inom kommunal sjukvård ges aldrig delegering av sondmatning när
patienten har flera infartsvägar.
6.2.2 Läkemedel för injektion och infusion
Kontroll
Omedelbart före användningen skall den som utför infusion eller
injektion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala, se kapitel 5 sida 52.
Under droppets gång bör infusionshastigheten kontrolleras, eftersom denna kan förändras. När infusionspump används är det viktigt
att kontrollera att pumpen är rätt inställd och att venvägen är fri.
Kontaminationsrisk
Samma infusionsflaska/plastpåse får användas 12 timmar om inte
annat anges av tillverkaren. En kortare tid kan anges på grund av
att den fysikaliska/kemiska hållbarheten är kortare. Längre tid kan
anges av tillverkaren, som då skall ha bedömt riskerna ur hygienisk
mikrobiologisk synvinkel eller utfört tillväxtstudier. En förutsättning
för att detta skall vara aktuellt är att den fysikalisk/kemiska hållbarheten är tillräckligt god. Om man avser att låta infusionen gå in på
mer än 12 timmar, eftersom den aktuella terapin kräver detta, skall
de medicinska riskerna med ett sådant förfarande bedömas. Att förlänga användningstiden av ekonomiska skäl är inte acceptabelt.
Vid kontinuerlig infusion byts infusionsaggregatet minst vart tredje
dygn.
6.2.3 Speciellt för sluten vård
Information
56
Vid överlämnandet skall patienten få erforderlig information, t.ex.
om hur läkemedlet skall intas (under tungan, sväljes hel, till/mellan
måltider, inhalationsteknik etc.). Det är viktigt att patienten motiveras till fortsatt behandling. Genom utbildning och information
6. Ö V E R L Ä M N A N D E / A D M I N I S T R E R I N G
förbereds han för den medicinering som han förväntas klara av även
i öppen vård.
Sjuksköterskan skall följa upp både positiva och negativa effekter av
medicinen men också om det finns några problem i samband med
intaget (smak, sväljbarhet etc.).
Utdelad mängd/Eget handhavande
Patienten erhåller vanligen endast den mängd läkemedel som är
avsedd för omedelbart intag. När man vill träna en patient att själv
sköta sin medicinering, är det möjligt att lämna ut medicin för flera
intagningstillfällen. Det är dock viktigt att information och kontakt
mellan vårdpersonal och patient upprätthålls.
Hjälp med intag
Vid överlämnandet kan sjuksköterska, läkare eller tandläkare be om
assistans av annan person för att hjälpa patienten med läkemedelsintaget, t.ex. tillförsel av utvärtes preparat och ögondroppar. Detta
måste ske med stor restriktivitet och förutsätter att patientsäkerheten inte åsidosätts. Den som får uppgiften skall ha förutsättningar
att fullgöra denna på ett korrekt sätt.
6.2.4 Speciellt för öppen vård
Insulin
Injektion av läkemedel ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Delegering av uppgiften kan göras om den enskildes tillstånd är stabilt
och om ordination innebär injektion med insulinpenna. Det är viktigt att den som fått delegeringen att ge insulin känner till verkningssätt, biverkningar, risker och konsekvenser av insulinbehandling. Den
som fått uppgiften måste också vara klar över vad man skall iaktta
och rapportera till sjuksköterskan. Till diabetiker med instabilt blodsockerläge skall insulin endast ges av sjuksköterska.
Insulin doseras enligt ordination på originalhandling. Inför administration av insulindos kontrolleras först på signeringslista för att undvika dubbel tillförsel. Given dos skall signeras på signeringslistan.
6.3 Biverkningar
Rapportering
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är
observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser (jfr LVFS 1996:4). Observerad eller av patient meddelad
läkemedelsbiverkning noteras i sjuksköterskans journal och meddelas läkaren som svarar för vidare rapportering.
• Alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel, som inte är klassificerade som vanliga, skall rapporteras (se förteckning över preparat i FASS kapitel om biverkningar eller aktuellare lista i ”Information från Läkemedelsverket”).
• För samtliga läkemedel skall rapporteras
– dödsfall
– livshotande reaktioner
– biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig
funktionsnedsättning
– biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna
– nya oväntade biverkningar och interaktioner
57
6. Ö V E R L Ä M N A N D E / A D M I N I S T R E R I N G
– biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad
Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte rapporteras.
Som biverkningar räknas vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s
regler även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel.
Rapportera alla biverkningar av inte godkända läkemedel, d.v.s.
licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.
• Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel
och kosmetika/hygienprodukter.
Anmälan görs på särskild blankett som finns i FASS och i varje nummer av Information från Läkemedelsverket eller på Läkemedelsverkets hemsida (www.mpa.se). Inom den Västsvenska regionen sänds
blanketten till Biverkningsenheten, Avdelningen för Klinisk Farmakologi vid SU/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg.
Överkänslighetsreaktioner
Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling
med parenteralt penicillin, sulfa, dextran, lokalanestetikum, allergen,
vaccin och immunglobulin.
”På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar
med risk för överkänslighetsreaktion utförs skall det finnas en akutbricka eller akutväska och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal som
har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas
tillgänglig. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses.” (SOSFS 1999:26)
Då behandling ges i hemmet medförs akutväska av sjukvårdspersonalen.
Varningsmärkning
”Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet ”VARNING” antingen för hand med rödpenna, med röd etikett, röd
stämpel eller på annat iögonfallande sätt.” (SOSFS 1982:8)
Bredvid markeringen skall anges vad överkänslighet är riktad mot.
Dessa skall tillämpas beträffande mycket svåra (livshotande) och väl
dokumenterade överkänslighetsreaktioner.
Läkaren ombesörjer efter prövning notering av eventuell överkänslighet och märkning med etikett ”VARNING” på blanketten Journalöversikt. Uppgiften signeras där av läkaren med en hänvisning till
daganteckning i journalhandlingarna. Uppgiften om överkänslighet
på Journalöversikt är sedan underlag för införande på övriga journalhandlingar exempelvis aktuell ordinationshandling, remisser i tilllämpliga fall, epikriser/utskrivningsbesked. I datorjournalen Medidoc som används i hemsjukvården markeras endast överkänslighet.
För att mindre dramatiska reaktioner och t.ex. tillfälliga kontraindikationer mot viss typ av medicinering inte skall tappas bort,
finns det behov av två nivåer av varningar. För sådana reaktioner
58
6. Ö V E R L Ä M N A N D E / A D M I N I S T R E R I N G
kan anteckning göras på journalöversikten med etiketten ”LÄKEMEDELSÖVERKÄNSLIG” och hänvisning till daganteckning.
Anteckna vad överkänsligheten är riktad mot.
Patientinformation
Läkaren skall se till att patienten får med sig en skriftlig information om allvarliga överkänslighetsreaktioner och uppmanas att alltid
informera om dessa besvär i kontakt med sjukvårdspersonal. Lämpligt överkänslighetskort finns att beställa på materialdepån (art.nr.
880002).
Läkemedelsförsäkring
Om patienten drabbas av allvarliga biverkningar som lett till men,
finns en försäkringsform som täcker sådana skador. Läkemedelsförsäkringen är ett frivilligt åtagande från läkemedelsföretagens sida.
Försäkringen gäller bara om ett läkemedel orsakar en oväntad
kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel lämnas inte någon ersättning. För vidare information se FASS. Skadeanmälan görs på särskild blankett som erhålls
från apoteket, sjukhuset, vårdcentralen etc. Ytterligare upplysningar
om ersättning m.m. kan fås direkt från Läkemedelsförsäkringen, tfn
08-579 330 00 (www.zurich.se).
Patientförsäkring
Medicineringsskada orsakad av oriktig hantering av läkemedel i samband med vård kan ersättas av Patientförsäkringen. (Patientskadelag
SFS 1996:799) För vidare information se FASS.
Antidotförråd
Vid överdosering av vissa läkemedel kan – förutom vanliga åtgärder
vid förgiftningar – specifika antidoter sättas in.
Vid sjukhusen finns det tillgång till olika reservförråd, t.ex. antidoter
mot förgiftningar. Dessa finns för närvarande (maj 2001) på följande
platser.
Mölndals sjukhus: Akutmottagningen.
Sahlgrenska sjukhuset: Antidotskåpet, Akutintaget
Östra sjukhuset: Reservförrådet, Medicinska akutmottagningen
Även i ambulanser finns vissa läkemedel.
Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke
läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kapitlet ”Förgiftningar”
i Läkemedelsboken (LB).
Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet (tfn
08-736 03 84, 517 747 42; Observera att dessa nummer endast är till
för sjukvården och ej får lämnas ut till allmänheten!)
59
7. Hanteringsanvisningar
för läkemedelsformer
Nedan anges hanteringsanvisningar som gäller för olika läkemedelstyper. En sammanställning över hållbarhet för läkemedel i bruten förpackning finns i särtrycket ”Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning”.
Observera! Ange alltid brytningsdatum på varje läkemedelsförpackning av alla salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid än 24 timmar anges även klockslag.
Akutask
När en läkemedelsbehandling utförs, som kan medföra risk för allergiska reaktioner skall akutläkemedel finnas tillgängliga. (SOSFS
1999:26).
Akutaskar med akutläkemedel vid astma/allergi (modul 1), vid hjärtstopp (modul 2) samt vid hjärtsvikt, hypoglykemi och status epilepticus (modul 3) kan beställas från apoteket. Dessutom finns en ask
med tillbehör till akutläkemedel (modul 4).
Hållbarheten för akutaskarna bestäms av det läkemedel som har kortast hållbarhetstid och detta anges utanpå akutasken. Då asken bryts
eller när hållbarhetsdatum överskridits kasseras hela asken och ersätts
med en ny. Enskilda läkemedel byts aldrig ut.
Utbyte av akutaskar i akutväskan sker enligt lokala rutiner. I många
fall skickas väskan till respektive anestesienhet och kompletteras av
ansvarig sjuksköterska.
Speciellt för kommunal vård: Efter beslut av läkare och MAS kan
akutlåda med akutläkemedel vid astma/allergi beställas från det lokala
apoteket. Det är viktigt att användningen blir föremål för återkommande undervisning.
Allergener
• Allergenpreparat används för diagnostik och specifik immunterapi vid vissa allergier.
• Skall hanteras aseptiskt.
• Bruten förpackning används så länge behandling pågår eller till
angivet utgångsdatum.
Ambulatoriska system
60
• Kassetter, pumpar och andra system för ambulatorisk tillförsel
av infusionsläkemedel skall i första hand beredas på apotek med
validerade metoder. Om möjligt bör dessa kylförvaras fram till
användning. Lagrings- och användningstid varierar, rådgör med
apoteket.
7. H A N T E R I N G S A N V I S N I N G
FÖR
LÄKMEDELSFORMER
• I undantagsfall får ambulatoriska system beredas av leg. sjuksköterska på avdelning i direkt anslutning till administrering. Hållbarhetstid inklusive administreringstid begränsas då till maximalt
12 timmar.
Antibiotika
• Se manual ”Läkemedel med arbetsmiljörisker enligt AFS
1999:11”
Apoteksberett läkemedel
(= Extemporeläkemedel)
• Om inte annat anges bör apoteksberett läkemedel s.k. extemporeläkemedel användas inom 6 månader räknat från tillverkningsdatum.
Bakteriologiska preparat
• Skall hanteras aseptiskt.
• Förvaras i kylskåp.
• Levande vacciner (t.ex. BCG, Gula febern, Mässling, Påssjuka
och Röda hund) är avsedda för engångsbruk.
• Överblivna vaccinrester är riskavfall. De läggs i punktionssäker
( -märkt) behållare för skärande/stickande; smittförande riskavfall (se kapitel 4 sida 39).
Brustabletter
• Fuktkänsliga, förvaras i väl försluten originalförpackning.
• Löses eller uppslammas i vatten före intagandet.
Cytostatika
• Se manual ”Läkemedel med arbetsmiljörisker enligt AFS
1999:11”
Desinfektions- och tvättvätskor
• Vattenlösningar (t.ex. Klorhexidinlösning, Alsollösning) används
inom 1 vecka efter brytningsdatum, spritlösningar (t.ex. Klorhexidinsprit, M-sprit) inom 1 månad efter brytningsdatum.
Depotkapslar, depottabletter
• Skall, om annat inte anges, sväljas hela. (Se häftet ”Sväljes hela”
som kan rekvireras från apoteket)
• För att undvika att tabletterna eller kapslarna fastnar i matstrupen bör de intas med 1/2 glas vätska. Patienten skall om möjligt
sitta eller stå. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska
sväljas omedelbart före intaget.
Depotplåster
• Fästes på intakt hud (torrt, rent, hårfritt). Pressas fast på huden
med handflatan i 10–15 sekunder och avger därefter långsamt
läkemedelssubstansen som absorberas via huden. Hudytan bör
inte vara irriterad. Låt minst 1 vecka gå innan samma hudyta
används igen.
Infusionskoncentrat1
• Skall hanteras aseptiskt.
• Brytampuller är avsedda för engångsbruk, vilket innebär att uttag
endast skall göras vid ett tillfälle.
• Flerdosbehållare är hållbar högst 12 timmar i bruten förpackning
vid förvaring i rumstemperatur eller 24 timmar i kylskåp.
1
De här angivna lagrings- och användningstiderna, d.v.s. tiden från tillredning/iordningställande av ett sterilt läkemedel intill dess sista dos tagits ur förpackningen och/eller patienten erhållit läkemedlet, gäller när annat inte anges av tillverkaren. Om aktuell terapi kräver längre infusionstid än 12 timmar
skall riskerna med en förlängning ur hygienisk mikrobiologisk synvinkel bedömas eller belysas med tillväxtstudier. Sterila beredningar där en eventuell
kontamination medför särskilt stora risker skall endast användas till en patient. (SLS 2001)
61
7. H A N T E R I N G S A N V I S N I N G
Infusionsvätskor1
FÖR
LÄKMEDELSFORMER
• Skall hanteras aseptiskt.
• Användningstiden är högst 12 timmar efter det att infusionsaggregatet kopplats. Se vidare kapitel 6 sida 56.
• Infusion med tillsats och blandningar av infusionsvätskor tillredda
på avdelning har högst 12 timmars användningstid. Infusionsvätska med tillsats skall inte lagras utan ges till patient direkt efter
tillsats. (Se även infusionskoncentrat ovan – SLS 2001)
• Infusionsvätskor med tillsats (inklusive TPN-lösningar, lösningar
för total parenteral nutrition) som tillverkats på apotek och kylförvarats fram till användning: Lagringstid anges på förpackningen.
• Se även ambulatoriska system.
Injektionslösningar
• Skall hanteras aseptiskt.
• Användningstiden i brutna förpackningar
– Ampuller: För engångsbruk
– Injektionsvätskor utan konserveringsmedel i flerdosbehållare:
12 timmar i rumstemperatur, 24 timmar i kylskåp
– Injektionsvätskor med konserveringsmedel2 i flerdosbehållare:
1 vecka i läkemedelsrum till flera patienter och 4 veckor till
enskild patient, om inte tillverkaren anger annat, se kapitel 5
sida 51.
Inhalationsaerosoler/pulver
• Bör användas för enpatientbruk. Hanterings- och bruksanvisning
medföljer respektive förpackning
Inhalationsvätskor
• Bruten förpackning bör användas inom 1 månad om vätskan är
konserverad och inte fabrikanten anger annat.
• Spädda inhalationsvätskor och vätskor i inhalationsapparat bör
användas inom 24 timmar.
Insuliner
• Skall hanteras aseptiskt.
• Bruten förpackning skall användas inom 4 veckor om den används
av samma patient, annars 1 vecka.
• Skall förvaras i kylskåp. Den flaska som för tillfället används kan
dock förvaras i rumstemperatur.
• Flaskan får inte utsättas för solljus. Fruset insulin kan efter upptining få ändrad verkningstid och bör därför inte användas.
Insulinpenna
• Uppdragen dos i insulinpenna kan förvaras upprätt med kanyl i
kylskåp 2 dygn hos enskild patient.
Kapslar/tabletter
• Kapslar och tabletter förvarade i väl sluten förpackning kan användas enligt förpackningens hållbarhetsangivelse.
1
De här angivna lagrings- och användningstiderna, d.v.s. tiden från tillredning/iordningställande av ett sterilt läkemedel intill dess sista dos tagits ur förpackningen och/eller patienten erhållit läkemedlet, gäller när annat inte anges av tillverkaren. Om aktuell terapi kräver längre infusionstid än 12 timmar
skall riskerna med en förlängning ur hygienisk mikrobiologisk synvinkel bedömas eller belysas med tillväxtstudier. Sterila beredningar där en eventuell
kontamination medför särskilt stora risker skall endast användas till en patient. (SLS 2001)
2
Exempel på konserveringsmedel: bensylalkohol (fenylkarbinol), metylparaben (Metagin, methyli paraoxibenzoas), propylparaben (Propagin,propyli
paraoxibenzoas)
62
7. H A N T E R I N G S A N V I S N I N G
Dessa kapslar/tabletter är extra
viktiga att nedsvälja för att undvika
frätskador i matstrupen:
Dalacin
Doryx
Doxyferm
Duroferon
Fosamax
Kalium Retard
Selexid
Vibramycin
Klysma
FÖR
LÄKMEDELSFORMER
• För att undvika att kapslar och tabletter fastnar i matstrupen bör
de intas med 1/2 glas vätska. Patienten skall om möjligt sitta eller
stå. För att underlätta nedsväljandet kan en klunk vätska sväljas
omedelbart före intaget
• För engångsbruk.
• Tub eller dylikt skall hållas hoptryckt då den dras ut för att undvika att innehållet sugs tillbaka i förpackningen.
• Observera att det kan finnas kvar lite vätska när den korrekta
dosen är given.
Krämer
• Se salvor
Mixturer
• Se vätska, oral
Näsdroppar/nässprayer
• Brutet kuvert för endospipetter används inom 3 månader eller den
tid som anges på förpackningen.
• Flerdosbehållare (vattenbaserade): Endast till en patient, en
behandlingsperiod. Okonserverad beredning används inom 10
dagar, om inte tillverkaren anger annat.
Radioaktiva läkemedel
• För handhavande av radioaktiva läkemedel hänvisas till lokala
föreskrifter och SSI FS 2000:3
• Hållbarhet som för respektive beredningsform eller enligt särskild
uppgift på förpackningen.
Rektioler
• Se klysma
Salvor
• Användningstiden måste anpassas efter användningen. Ju striktare krav på sterilitet, desto större krav ställs på hanteringen ur
hygienisk synpunkt.
• Med sterilkrav är användningstiden för
– konserverad1 beredning till enskild patient
– konserverad1 beredning till flera patienter
– okonserverad beredning till enskild patient
4 veckor
1 vecka
1 vecka
– För kirurgiskt bruk gäller engångsanvändning.
• Utan sterilkrav är användningstiden för
6 månader
– konserverad1 beredning
– okonserverad, vattenhaltig, i tub, pumpburk etc. 3 månader
– okonserverad, vattenhaltig, i burk/flaska
1 månad
1
Exempel på konserveringsmedel: bensylalkohol (fenylkarbinol), metylparaben (Metagin, methyli paraoxibenzoas), propylparaben (Propagin,propyli
paraoxibenzoas)
63
7. H A N T E R I N G S A N V I S N I N G
FÖR
Spolvätskor
LÄKMEDELSFORMER
• Hanteras aseptiskt.
• Vätskor för operationsändamål samt sådana som inte kan återförslutas aseptiskt är avsedda för engångsbruk. För övriga ändamål skall de användas inom 24 timmar.
Suppositorier
• För att underlätta införandet i ändtarmen kan stolpillret snabbt
fuktas i ljummet vatten omedelbart före införandet.
• Införes endast innanför slutmuskeln för bästa effekt.
Tabletter
• Se Kapslar
TPN-beredningar
• Se infusionsvätskor
Vacciner
• Se bakteriologiska preparat
Vagitorier
• För att underlätta införandet i slidan kan vagitorierna, om inte
annat anges, snabbt fuktas i ljummet vatten omedelbart före appliceringen.
Vätska, oral (vattenhaltiga),
tidigare kallat mixtur
• Användningstiden för bruten förpackning är beroende på om den
är konserverad eller ej och vem som använder den.
• Konserverad mixtur1 används inom 6 månader, om fabrikanten
inte anger kortare tid.
• Konserverad mixtur används inom 1 månad till prematura barn.
• Okonserverade mixturer används inom 1 vecka vid kylförvaring.
• Undantag finns (t.ex. antibiotikamixturer), se tillverkarens hållbarhetstider på förpackningen.
Ögondroppar
• Om ögondroppar av olika sort skall droppas i samma öga bör man
vänta 5 minuter mellan de olika dropparna. Flaskspetsen får inte
röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker skall flaskan kasseras.
• Droppar för diagnostisering eller behandling av skadat öga samt
för kirurgiskt ändamål är avsedda för engångsbruk. För övriga
ändamål gäller 4 veckor efter brytningsdatum när dropparna är
konserverade och används till enskild patient (flaskan skall märkas med patientens namn) och 1 vecka när de är konserverade
och används till olika patienter resp. okonserverade till enskild
patient. Ögondroppar i engångspipetter är avsedda för engångsbruk.
Ögonsalvor
• Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna.
• Ögonsalvor för kirurgiskt bruk eller för användning i skadat öga
är avsedda för engångsbruk. Flerdosförpackning som används till
flera patienter skall användas inom 1 vecka. För enpatientbruk är
1
Exempel på konserveringsmedel: bensylalkohol (fenylkarbinol), metylparaben (Metagin, methyli paraoxibenzoas), propylparaben (Propagin,propyli paraoxibenzoas)
64
7. H A N T E R I N G S A N V I S N I N G
FÖR
LÄKMEDELSFORMER
användningstiden 4 veckor om salvan är konserverad, annars 1
vecka.
• Tuben märks med patientens namn.
Örondroppar
• Örondroppar bör ha rumstemperatur innan de appliceras.
• Rör inte vid örat med flask- eller tubspetsen.
• Patienten bör, om inte annat ordinerats, ligga på sidan ca 5 minuter så att läkemedlet hinner absorberas.
• Örondroppar för kirurgiskt ändamål är avsedda för engångsbruk.
Öronsalvor
• Öronsalvan appliceras med bomullspinne och ytterörat dras uppåtbakåt. Hörselgången rätas då ut något och det är lättare att få salvan på rätt ställe.
• Om både örondroppar och öronsalva skall appliceras samtidigt
börjar man med örondropparna.
• Användningstider: Se ögondroppar.
Observera! Ange alltid brytningsdatum på varje läkemedelsförpackning av alla salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid än 24 timmar anges även klockslag.
65
8. Överföring mellan olika
vårdformer
Utvecklingen mot allt kortare vårdtider inom den slutna vården innebär att medicinsk vård, rehabilitering och
kvalificerad omvårdnad sker inom såväl de särskilda boendeformerna (sjukhem, ålderdomshem, servicehus, gruppboende) som i vårdtagarens hem. Det är härvid ett uttalat kvalitetskrav att relevant och snabb information följer
patienten vid förflyttning mellan de olika vårdformerna. I SOSFS 1996:32 finns allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Mellan Västra Götalandsregionen och i västra Götaland ingående kommuner slöts 1998 ett avtal gällande informationsöverföring och samordnad vårdplanering. I detta avtal föreskrivs
att information till ansvarig sjuksköterska och den för patienten ansvarige läkaren skall innehålla uppgifter om
aktuella läkemedelsförskrivningar.
Höga kvalitetskrav på informationsöverföring gäller vid alla förflyttningar av patient. Det gäller såväl vid byte av vårdform från sjukhus till stadsdel/kommun eller från stadsdel/kommun till sjukhus som då patient flyttar mellan olika enheter
inom sjukhus eller mellan olika stadsdelar/kommuner.
8.1 Utskrivning från sjukhus till annan vårdform
8.2 Utskrivning från sjukhus till hemmet
8.3 Insändande/remittering till sjukhus
66
67
67
Ansvar
Verksamhetschefen/MAS vid respektive verksamhet har det övergripande ansvaret att tillse att det finns rutiner för överföring av
medicinsk information när patient byter vårdform och att dessa tilllämpas.
Informationsbärare
Grundtanken är att det i första hand är patienten som är informationsbärare. Patienter som är inskrivna i hemsjukvården har ett ifyllt
omvårdnadsmeddelande med sig. Övriga patienter bör ha alla aktuella dokument som medicinlista eller ordinationskort och Apotekskort tillgängligt vid inskrivningen.
8.1 Utskrivning från sjukhus till annan vårdform
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Vid utskrivning till annan vårdform skall förutom aktuell läkemedelslista dessutom medfölja läkemedel i tillräcklig mängd för att undvika avbrott i medicineringen. För vissa läkemedel (t.ex. klinisk prövning, licenspreparat, apoteksberett läkemedel) behöver man förvissa
sig om att de finns tillgängliga på apotek.
För att förenkla medicineringen, förstärka patientens förmåga att på
egen hand klara sin medicinering samt minska läkemedelskassationen kan vissa patienter behöva dosexpedierade läkemedel.
66
8. Ö V E R F Ö R I N G
8.2 Utskrivning från sjukhus till hemmet
MELLAN
OLIKA
VÅRDFORMER
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
För att undvika avbrott i medicineringen förser avdelningen patienten med den mängd läkemedel som behövs fram till dess att ordinarie apotek kan expediera receptet. Det kan ofta vara en fördel om de
ordinerade läkemedlen finns färdiga på avdelningen vid information
inför utskrivningen. Detta kan lösas genom att någon dag i förväg
lämna in recepten på sjukhusapoteket eller faxa recepten.
Ordinationskort för iordningställande av dosexpedition kan med fördel faxas till apoteket före utskrivningen enligt lokala överenskommelser. Då finns läkemedlen klara att hämtas på utskrivningsdagen
och kan följa med patienten till hemmet/särskild boendeform i samband med utskrivningen.
Bedöm alltid om patienten klarar att följa ordinationerna och/eller
samråd med anhörig/annan vårdgivare vid minsta tveksamhet.
Rekommendera i förekommande fall något doseringshjälpmedel.
8.3 Insändande/remittering till sjukhus
Ansvar
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Tjänstgörande sjuksköterska eller remitterande läkare ansvarar i första hand för att aktuellt ordinationskort/läkemedelslista samt namn
på behandlande läkare medföljer patient som har behov av akutsjukvård.
67
9. Kvalitetssäkring
”Verksamhetschefen1 skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerhet i vården.” SOSFS 2000:1
Läkemedel tenderar att bli allt mer potenta samtidigt som antalet preparat ökar. Dessutom tillkommer nya och
mer avancerade administreringssätt. Denna utveckling innebär ökad risk för misstag samt snävare säkerhetsmarginal. Läkemedelshanteringen innehåller en lång rad kända, men ändå återkommande risker. Genom Socialstyrelsens riskdatabas vet vi att misstag i läkemedelshanteringen står för nästan hälften av rapporterade incidenter. Mot
denna bakgrund är ett aktivt kvalitetssäkringsarbete av stor vikt för att uppnå en säker läkemedelshantering.
Verksamhetschef/MAS är ansvarig för att kvalitetssäkring av läkemedelshantering sker. Extern kvalitetsgranskning av
t.ex. farmaceut, såväl som fortlöpande intern kvalitetsgranskning, rekommenderas.
Detta kapitel beskriver:
9.1 Lokala instruktioner
9.2 Farmaceutisk kvalitetsgranskning
68
70
9.1 Lokala instruktioner
Författningskrav
”Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemet innehåller rutiner för läkemedelshanteringen.” (SOSFS
2000:1)
”Verksamhetschefen1 skall fastställa ändamålsenliga rutiner och
entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner
och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering.” (SOSFS 2000:1)
”Kvalitetssystemet skall
• vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning
• omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur
kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen
• säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser
• säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner
för effektiv kvalitetsgranskning
• vara väl förankrat i organisationen
• dokumenteras i en kvalitetsplan.” (SOSFS 1996:24)
Kvalitetssystemet skall omfatta all hälso- och sjukvårdspersonal.
Mål och medel
1
Mål och medel är utgångspunkterna i allt resonemang om läkemedelsbehandling och dess genomförande. Läkemedelshanteringssystemet ska tillgodose högt ställda krav på patientsäkerhet och
vårdkvalitet. Grunden för det kvalitetsförbättrande arbetet är en mål-
Det som i författningstexten åligger verksamhetschef gäller inom den kommunala hälso- och sjukvården medicinskt ansvarig sjuksköterska.
68
8. K V A L I T E T S S Ä K R I N G
beskrivning för och en systematisk analys av den egna verksamheten. Föreskrifterna och de allmänna råden samt instruktioner utfärdade av såväl Läkemedelskommittén (t.ex. detta häfte), som inom
den lokala enheten utgör standarden (normen) för hur detta arbete
skall bedrivas. Medel som behövs för att uppnå målet, är t.ex. entydiga och väl dokumenterade ordinationer, identifierbara läkemedel
samt en väl fungerande arbetsorganisation.
Extern och intern kvalitetsgranskning
De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) skall därför systematiskt följas upp dels genom extern kvalitetsgranskning
(se vidare nedan 9:2) dels genom intern kvalitetsgranskning (d.v.s.
uppföljning som genomförs av personal från annan enhet med liknande verksamhet). Exempel på mätinstrument för kvalitetssäkring
av läkemedelshantering inom den slutna hälso- och sjukvården är
AKWaPC© från Helsingborg, som är en PC-version av föregångaren
AKWaP© (se bilaga 10). Systemet kontrollerar att patienten har fått
rätt läkemedel utifrån ordinationshandling och belyser läkarens och
sjuksköterskans olika ansvarsområden inom läkemedelshantering.
Avvikelserapportering
”Avvikelser av negativ art är oundvikliga i verksamheter med någon
grad av komplexitet. Hälso- och sjukvårdsverksamhet utgör därvid
inget undantag. Misstag och felgrepp på detta område bedöms emellertid ofta allvarligare på grund av patienternas utsatthet och den
avgörande betydelse som åtgärder i hälso- och sjukvården kan ha
för den enskilde. Det är därför ett oavvisligt krav att vårdgivaren,
genom bl.a. rutiner för lokal avvikelsehantering verkar för att sådana
händelser minimeras.” (SOSFS 1996:23)
Med begreppet avvikelsehantering avses den del av vårdgivarens kvalitetssystem som rör rutiner kring identifiering, rapportering, uppföljning, utvärdering och återföring av erfarenheter av en negativ
händelse i hälso- och sjukvårdsverksamheten där risk eller skada för
patienten uppstått. Syftet med hanteringen är att undanröja förutsättningarna för att händelsen upprepas. (SOSFS 1996:23)
Olika modeller avseende rutiner för avvikelsehantering finns att
tillgå.
Lex Maria
Lex Maria innebär en skyldighet för landsting och kommuner att
anmäla allvarliga skador som inträffat i sjukvården. Chefsläkare
(inom den kommunala hälso- och sjukvården MAS) eller motsvarande ansvarar för att anmäla om en patient i samband med vård eller
behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig
skada eller sjukdom. Huvudsyftet med denna anmälningsplikt är att
ta tillvara erfarenheter av skador och tillbud som inträffar. Dessa
kan då återföras till sjukvården (via t.ex. Riskdatabasen, tidskriften
Riskronden), för att användas vid kvalitetsutveckling. Anmälningsskyldighet föreligger även om anmälan om biverkning gjorts.
Utvärdering
Resultatet av olika uppföljningar värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Det är därför viktigt att kvalitetssäkringsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Själva
kvalitetssäkringsarbetet skall också följas upp och utvärderas, så att
metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.
69
8. K V A L I T E T S S Ä K R I N G
9.2 Farmaceutisk kvalitetsgranskning
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Minst en gång per år skall läkemedelshanteringen genomgå extern
kvalitetsgranskning av t.ex. farmaceut med särskild utbildning.
Kvalitetsgranskningen skall omfatta såväl rådgivning och tillsyn av
läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring som de
lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras samt
rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordningställande
och överlämnande/administrering. Granskningen är en del av den
föreskrivna kvalitetssäkringen.
Kvalitetsgranskande farmaceut tar del av avdelningens instruktion
för läkemedelshantering. Till väsentlig del bör granskningen inriktas
på erfarenhetsutbyte, information och rådgivning.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska skall närvara. Vid kvalitetsgranskning upprättas ett protokoll som sparas av läkemedelsansvarig sjuksköterska till minst nästa kvalitetsgranskningstillfälle. Farmaceuten
skickar kopia till vårdenhetschef, verksamhetschef/MAS samt en
årlig rapport till läkemedelsrådet eller motsvarande.
70
10. Referenser
10.1 Handböcker m.m.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I anslutning till läkemedelsförrådet bör det finnas erforderlig litteratur. Om inte annat anges tillhandahålles dessa
publikationer av levererande apotek.
Apotekspärmen
Innehåller lokala riktlinjer såsom generella skriftliga direktiv, nyckellista, etc. Meddelanden från apoteket förvaras också i denna pärm.
Dessutom förekommer lokala apoteksnyhetsblad, t.ex. Apoteksnytt
inom SU.
FASS
Här finns beskrivning av alla i Sverige godkända läkemedel. Kopior
av FASS-texten för nya godkända läkemedel kan vid behov fås från
apoteket. Apoteket kan som regel även tillhandahålla monografier
(eller motsvarande) för sådana läkemedel som inte finns i FASS, t.ex.
licenspreparat och apoteksberett läkemedel (= extemporeläkemedel).
Förbrukningsartiklar stomi
Förteckning över förbrukningsartiklar för stomi som ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel.
Författningshandbok för personal
inom hälso- och sjukvård
Boken upptar samlade författningar som rör sjukvården.
Handbok för hälso- och sjukvårdarbete
Landstingsförbundets ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete” bör
finnas tillgänglig inom verksamheten. Denna rekommenderas framför Metodbok för sjukvårdsarbete.
Läkemedel med arbetsmiljörisker
Manual för hantering inom SU av cytostatika och andra läkemedel
med bestående toxisk effekt enligt AFS 1999:11.
Läkemedelsboken (LB)
Läkemedelsboken är en uppslagsbok vid läkemedelsval och läkemedelbehandling i praktisk sjukvård.
Läkemedelsinformation Väst (LIV)
Besvarar kostnadsfritt läkemedelsrelaterade frågor från sjukvården.
Gäller framför allt patientanknutna frågor av utredningskaraktär, tfn
031-342 37 37; e-post [email protected].
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar
Förteckningar över kostnadsfria läkemedelsnära förbrukningsartiklar
inkl förbrukningsartiklar för diabetes.
Metodbok för sjukvårdsarbete
Natur och Kulturs ”Metodbok för sjukvårdsarbete” innehåller
bl.a. avsnitt om hantering av läkemedel och om oxygenbehandling.
Pillret
Tidningen Pillret utkommer cirka 5 gånger per år och är läkemedelskommitténs egen tidning.
Rekommenderade läkemedel
Rekommenderade läkemedel och terapirekommendationer för Göteborg och Södra Bohuslän fastställs årligen av läkemedelskommittén.
71
10. R E F E R E N S E R
Riskavfall
Rutinen ”Sortering – Paketering – Märkning av riskavfall” (är under
revidering, maj 2001).
Tillsatser till infusionsvätskor
Handledning vid tillsatsarbetet.
10.2 Författningar m.m.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Svensk författningssamling
(SFS)
1982:763
1988:1145
1992:859
1992:1752
1996:799
1998:531
Hälso- och sjukvårdslag
Förordning om brandfarliga och explosiva varor
Läkemedelslag
Läkemedelsförordning
Patientskadelag
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområde
Socialstyrelsen författningssamling
(SOSFS)
1982:8
Socialstyrelsens föreskrifter om markering i journal av
intolerans och allvarlig överkänslighet mot läkemedel
m.m.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och sjukvården vid
sondmatning samt vid användandet av intravasal kateter
och epiduralkateter
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Ansvaret
för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
m.m.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt 5 § lagen (1996:786) om tillsyn
över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal
avvikelsehantering
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Informationsöverföring och samordnad vårdplanering
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Delegering
av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård
Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering inom
ambulanssjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård
1988:25
1994:21
1996:23
1996:24
1996:32
1997:14
1999:17
2000:1
Läkemedelsverkets författningssamling
(LVFS)
1995:7
1995:13
1995:25
1996:4
1996:17
1997:10
72
Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (ändrad
2000:2) om tillstånd för försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter)
Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av injektionssprutor och kanyler
Läkemedelsverkets föreskrifter om utlämnande av läkemedelsprover
Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (ändrad
1999:1) om säkerhetsövervakning av läkemedel
Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (ändrad
1998:7 och 1999:3) om klinisk läkemedelsprövning
Läkemedelsverkets föreskrifter (ändrad 1998:6) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter)
10. R E F E R E N S E R
1997:12
Arbetsmiljöverkets författningssamling
(AFS)
1998:7
1999:11
Övrigt
1983
Läkemedelsverkets föreskrifter (ändrad 1997:15, 1998:3,
1998:12, 1999:6 och 2000:7) om förteckning över narkotika
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om gasflaskor
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om cytostatika och
andra läkemedel med bestående toxisk effekt
Kommande Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anestesigaser (AFS
1983:11 omarbetas)
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1983:7)
m.m. om icke-kärnanknutet radioaktivt avfall
1996
Läkemedelsrum. Funktion – Utformning – Utrustning
(Apoteket AB)
2000
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna
råd (SSI FS 2000:3) om nukleärmedicin
2001
AKWaPC© – ett mätinstrument för kvalitetssäkring av
läkemedelshantering (aPROch Medi AB, tfn 0431-41
77 80, e-post [email protected])
2001
Svensk Läkemedelsstandard (SLS 2001)
Kommande Säkerhetsnormer för medicinska gasanläggningar
73
11. Bilagor
1
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
SOSFS 2000:1
2a
Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2b
Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion inom kommunal hälso- och sjukvård
3a
Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2001 – verksamhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
3b
Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2001 – avdelning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
3c
Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2001 – kommunal hälso- och sjukvård
4
Överlåtande av ansvar för läkemedelshantering till sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård
5
Skötselanvisningar för läkemedelsförråd – exempel
6
Läkemedel som får förvaras utanför förrådet
7
Reklamation – läkemedel m.m.
8
Kontroll av infusions-, dialys- och spolvätskor
9
Pryllista
10
AKWaP© – ett mätinstrument för kvalitetssäkring av läkemedelshantering
74
11. B I L A G O R
Bilaga 1: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1
Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 § 1, 2 och 4 samt 3 § 1 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m.
1 kap. Inledning
Föreskrifter
1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas på läkemedelshantering inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125).
Föreskrifterna skall inte tillämpas på sådan hantering av läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (1992:859)
och lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter) ges föreskrifter om rekvisition eller ordination
enligt recept av läkemedel eller teknisk sprit, samt om märkning och expediering av läkemedel på apotek.
För radioaktiva läkemedel finns ytterligare bestämmelser i strålskyddslagen (1988:220) och i de föreskrifter som
är meddelade med stöd av denna lag, samt i Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (LVFS 1999:4) om
kontroll av radioaktiva läkemedel.
2 § Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition
och förvaring av läkemedel.
3 § I dessa föreskrifter används följande begrepp:
Administrering av läkemedel
Behandlingsschema
Dosdispensering
Iordningställande av läkemedel
Läkemedelsform
Läkemedelsförråd
Ordination enligt generella direktiv
Ordinationshandling
Ordinationskort
Rekvisition
Spädningsschema
Verksamhetschef
Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till
en patient.
Schema över individuellt ordinerade läkemedel som ingår i en fastställd behandlingsplan för en viss patient. Behandlingsschemat är en
del av patientens journal.
Maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser, t.ex. för dosexpedition på apotek.
Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar och andra
avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel
och injektionsvätska.
Upplösning av torrsubstans.
Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.
Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i
form av medicinsk gas till en patient.
Vissa läkemedel levereras färdigställda i originalförpackningar för att
administreras direkt till en patient. Flaskor med ögondroppar eller
nässpray, tuber med klysma samt inhalatorer med inhalationspulver
är exempel på sådana förpackningar.
Tillverkningsform, som tablett, kapsel, resoriblett, mixtur, suppositorium, salva, injektion och infusion.
Utrymme för förvaring av läkemedel, t.ex. läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn.
Ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet
vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination
behöver ges.
Handling som skall ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling och som är en del av patientens journal.
Ordinationshandling för dosdispensering av läkemedel på apotek.
Även en patients övriga ordinationer kan föras in på kortet.
Beställning av läkemedel eller teknisk sprit från apotek till läkemedelsförråd.
Schema med instruktioner för upplösning eller spädning av ett eller
flera läkemedel.
Den befattningshavare som inom hälso- och sjukvård svarar för
75
11. B I L A G O R
verksamheten. Bestämmelser om verksamhetschefens ansvar finns i
29–30 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Vårdgivare
Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och
sjukvård enligt lagen (1998: 531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område.
4 § Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av verksamhetschefen fullgörs inom tandvården av en
chef med motsvarande funktion, och inom den kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt ansvariga
sjuksköterskan.
5 § Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicintekniska assistenter och legitimerade tandhygienister inom deras respektive verksamhetsområden. Inom psykiatrisk verksamhet får den som har en anställning som försteskötare/överskötare och har
särskild utbildning i läkemedelshantering utföra motsvarande uppgifter.
2 kap. Kvalitetssystem och lokala instruktioner
Föreskrifter
1 § Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen.
2 § Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska
läkemedel.
Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering.
Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa
att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården.
Allmänna råd
Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t.ex. utföras av en farmaceut.
3 kap. Ordination av läkemedel
Föreskrifter
1 § Bestämmelser om läkares, tandläkares, legitimerade tandhygienisters, sjuksköterskors och barnmorskors behörighet att ordinera läkemedel finns i 5 och 7–13 §§ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997: 10) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter).
Bestämmelser om det medicinska ställningstagandet vid vaccination finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS
1999:18) om vaccinationsverksamhet.
För ambulanssjukvården finns särskilda bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:17) om läkemedelshantering inom ambulanssjukvården.
2 § Läkemedel skall ordineras skriftligt utom i sådana fall som anges i 5 och 6 §§.
3 § Inom sluten hälso- och sjukvård och i andra verksamheter där läkemedel inte ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering skall läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den
som ordinerar läkemedel skall med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av
tidigare införda ordinationer.
Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den
lokala instruktionen för läkemedelshantering.
4 § I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller på ordinationskort för dosdispensering skall den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns
samlade på ordinationskortet eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen skall signeras och det
skall framgå vem som ordinerat respektive läkemedel.
5 § En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar
behandling. Ordinationen skall i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med
läkarens eller tandläkarens signum.
6 § Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten.
Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska.
Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges.
76
Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen
med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra
rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används.
7 § En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering,
administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra
avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle.
Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad
som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas
förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E.
8 § Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen.
9 § Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan
att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en
sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel
Föreskrifter
1 § Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet
till patienten, utom i sådana fall som anges i 2 och 3 §§. När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en
receptarie eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för
administreringen av läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 3 §.
Annan personal får biträda en sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid
iordningställande och administrering av läkemedel.
Legitimerade sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Legitimerade sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patienter i
samband med fysioterapi.
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämns i 1 §.
2 § Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska,
läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten.
Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet i sådana fall skall framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
3 § I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering får en sjuksköterska
genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att
1. iordningställa och administrera till en patient ordinerat
– receptfritt tarmreglerande läkemedel, och
– injektion av insulin med insulinpenna, samt
2. administrera till en patient ordinerat
– läkemedel som iordningställts i patientdoser av en sjuksköterska och som inte är avsett för injektion,
– läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på apotek, och
– läkemedel som av tillverkaren färdigställts för att administreras direkt till patienter och som inte är avsett för
injektion.
Motsvarande bestämmelser gäller för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom kriminalvården och vid institutioner under Statens institutionsstyrelse.
Grundläggande bestämmelser om delegering finns i 2 kap. 6 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering inom
hälso- och sjukvård och tandvård.
4 § Kompletterande bestämmelser om delegering inom tandvården finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:19) Kompetenskrav och behörighet för tandhygienister och tandsköterskor samt delegering inom tandvården.
77
Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och
läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen.
Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.
6 § I den ordinationshandling som anges i 3 kap. 3 § skall genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat
för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel.
Om läkemedelsordinationerna sammanställts i en ordinationshandling eller på ett ordinationskort för dosdispensering enligt 3 kap. 4 §, får signering göras på en särskild lista och avse administrerat läkemedel till en viss patient
vid en viss tidpunkt.
7 § Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens
identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering.
Direktiv om märkning skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
5 §
5 kap. Rekvisition och kontroll av läkemedel
Föreskrifter
1 § Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
2 § Inom sluten hälso- och sjukvård och i övrigt när läkemedel inte ordineras på recept eller ordinationskort för
dosdispensering skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförrådet och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av sådana läkemedel skall utföras
av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring.
Om antalet anställda vid enheten/vårdgivaren är så få att kontroll enligt första stycket inte kan utföras av egen
personal, skall en farmaceut från ett apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan vårdgivare anlitas för
kontrollen.
3 § I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering skall det finnas
ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel.
6 kap. Förvaring av läkemedel
Föreskrifter
1 § Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens
inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga.
2 § Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför
läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
____________
1. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket.
2. Genom författningen upphävs
– Socialstyrelsens kungörelse (MF 1974:83) om läkemedelsförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna m.m.
– Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1976:35) till läkare och tandläkare om läkemedelsförsörjningen inom hälso- och sjukvård utanför
sjukvårdsinrättningarna samt inom tandvård
– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1986:34) vid användning av natriumklorid/heparinlösning som trombosprofylax
vid bruk av intravasala katetrar
– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1987:12) om läkemedelshantering vid hem för vård eller boende, läkarmottagningar, alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med socialnämnd som huvudman
– Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1987:27) om ansvarsfördelning och läkemedelshantering i samband med anestesi
– Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1988:26) om ansvarsfördelning och läkemedelshantering inom allmän intensivvårdsavdelning samt
allmänna råd för all intensivvård
– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1988:27) om beredning och hantering av radioaktiva läkemedel på sjukhus och
apotek
– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:6) om läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård enligt 18
§ hälso- och sjukvårdslagen, m.m.
– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1995:19) Läkemedelshanteringen inom landstingens m.fl. hälso- och sjukvård
och den enskilda hälso- och sjukvården inklusive tandvård.
Styrelsen för Socialstyrelsen
(Hälso- och sjukvårdsavdelningen)
(Föredragande: Eva Stolpe)
78
11. B I L A G O R
Bilaga 2a: Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion inom
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Enligt SOSFS 2000:1 har verksamhetschefen ansvaret för att det finns skriftliga, godkända och verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Nedan följer en checklista över vilka punkter som bör
tas upp i en sådan instruktion.
Organisation och ansvar
Socialstyrelsen poängterar särskilt vikten av att ansvarsfördelningen inom enheten är klart definierad i den
skriftliga instruktionen. Nedanstående punkter kan därför ses som extra viktiga:
• Övergripande ansvar för verksamheten (motsvarande): Verksamhetschefen har alltid det övergripande
ansvaret. Detta skall framgå i instruktionen.
• Överlåtelse av ledningsuppgifter: Verksamhetschefen kan enligt HSL överlåta enskilda ledningsuppgifter till medarbetare som har formell kompetens för uppgiften. Sådana uppdrag som berör läkemedelshantering skall specificeras och tidssättas. Namn på den person som fått uppdraget skall också framgå
av instruktionen. Se bilaga 3 a.
• Övergripande ansvar för avdelning (motsvarande): Det är vårdenhetschefen som bör ha det övergripande ansvaret för avdelningens läkemedelshantering. Vad som ingår i detta ansvar skall specificeras
(se kapitel 1 sida 7 i ”Läkemedelshantering”). Särskild vikt läggs på hanteringen av narkotika i den nya
författningen.
• Läkemedelsansvarig på avdelning: Rekvisitionsansvarig sjuksköterska skall alltid utses och anges i
instruktionen. Denna har full rekvisitionsrätt. Det föreslås att denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska med uppgifter och ansvar enligt kapitel 1 sida 8 och bilaga 3b i ”Läkemedelshantering”. Om annan organisation önskas skall denna beskrivas.
• Biträdande läkemedels-/rekvisitionssansvarig: Det rekommenderas att endast en är läkemedels-/
rekvisitionsansvarig. För att rekvirering av läkemedel skall fungera på ett smidigt sätt måste emellertid
även sjuksköterskor/läkare utses att vikariera för ordinarie läkemedelsansvarig. Antalet sådana personer
bör begränsas eftersom uppdraget medger rätt att rekvirera av i princip alla läkemedel. Samtliga personer skall namnges i instruktionen.
• Andra uppdrag: Om vårdenhetschefen tilldelar andra sjuksköterskor ansvar för vissa läkemedelsuppgifter skall detta framgå i instruktionen (t.ex. narkotikakontroll, information och utbildning av personal i
läkemedelshanteringsfrågor) se kapitel 1 sida 9 och bilaga 3 b i ”Läkemedelshantering”.
• Delegation och överlåtelse av sjuksköterskeuppgift: I gällande författning är flertalet praktiska läkemedelsuppgifter förbehållna sjuksköterska, t.ex. iordningställande och överlämnande av patientdos. Dessa
kan alltså inte delegeras. Överlåtelse av arbetsuppgift kan endast ske om patientsäkerheten kan garanteras. Eventuella arbetsuppgifter som överlåtes bör specificeras och förfarandet beskrivas i lokal instruktion.
• Organisation för ansvarsfördelning: Hur ansvarsfördelningen praktiskt går till bör beskrivas. För att
underlätta, men också för att erhålla ett enhetligt system på sjukhuset, föreslås att bifogade blanketter
(bilaga 3) används. Eftersom apoteket måste erhålla information om vilka sjuksköterskor som har läkemedels-/rekvisitionsansvar, kan blanketterna även användas för detta ändamål. Vårdenhetschefen föreslås vidare ges ansvaret för att hålla instruktionen, vad gäller ansvarsfördelningen, aktuell samt meddela
apoteket förändringar.
• Uppföljning och kvalitetssäkring: Verksamhetschefen har enligt författningen, inte bara ansvar för att
skriftliga instruktioner tas fram på varje enhet, utan också för att dessa tillämpas. Hur sådan uppfölj79
11. B I L A G O R
ning skall ske bör verksamhetschefen ta ställning till och beskriva i instruktionen. Extern kvalitetsgranskning utföres av farmaceut enligt gällande avtal. Ett förslag är att vårdenhetschefen har en
sådan rapporteringsskyldighet som beskrivs i bilagda ansvarsinstruktion.
Ordination
• Ordinationshandling: Då det är viktigt för patientsäkerheten anses det viktigt att ordinationshandling utformas enhetligt inom hela sjukhuset. Inom den slutna vården i Göteborg och södra Bohuslän skall i första hand användas den gemensamt överenskomna ordinationshandlingen. I instruktionen bör framgå vilken handling som skall användas inom verksamheten. Om annan handling
än den som läkemedelskommittén rekommenderar används skall följande krav beaktas:
- Den skall vara enhetlig inom verksamheten och inte avvika väsentligt från den centralt framtagna.
- Samtliga läkemedelsordinationer skall finnas på denna. Överföringar till t.ex. kardex, vätske-,
injektionslistor eller andra handlingar får inte ske.
- Utrymme skall finnas för läkares signering av varje enskilt läkemedel som ordineras eller ändras.
Motsvarande utrymme skall också finnas för sjuksköterskans signatur av varje enskilt läkemedel
som överlämnats eller administrerats till patient.
- Utrymme skall finnas för tidpunkter för administrering (kan vara förtryckt).
• Utbyte till synonymer: I den lokala instruktionen skall framgå om och i vilken omfattning sjuksköterska får byta ordinerat läkemedel till synonym, se kapitel 2 sida 17. Rutin för dokumentation av
bytet krävs.
• Intolerans: Rutin för hur uppgifter om intolerans mot läkemedel skall antecknas (SOSFS 1982:8).
• Generella direktiv: I instruktionen skall anges om och i så fall i vilken utsträckning sjuksköterska
får lämna ut läkemedel utan särskild läkarordination (s.k. generella direktiv). Given dos skall
registreras och signeras av sjuksköterska på läkemedelslistan. Förteckning över sådana generella
direktiv bör utfärdas och omprövas årligen. Exempel på ifylld blankett återges nedan.
80
11. B I L A G O R
Exempel
LÄKEMEDEL SOM FÅR GES UTAN SÄRSKILD LÄKARORDINATION
Verksamhet: Östrakliniken
Sjukhus: SU/Östra
Enligt SOSFS 2000:1 får läkemedel utdelas av sjuksköterska enligt skriftliga generella direktiv.
Hon/han skall först själv göra en behovsbedömning.
Ordination enligt generella direktiv skall ske med stor restriktivitet och bör omprövas regelbundet.
Läkare skall ta ställning till eventuell fortsatt eller ändrad medicinering. Given dos skall registreras
med signum av sjuksköterskan på patientens läkemedelslista.
INDIKATION
LÄKEMEDEL
VUXENDOS
ANTAL TILLFÄLLEN
UTAN LÄKARKONTAKT
KONTRAINDIKATION
OCH EV. ANNAN
ANMÄRKNING
Förstoppning
Microlax lösn
5 ml rektalt
1-2 gånger/
dygn i 1 dygn
Effekt inom
5-15 minuter
Halsbränna
Novaluzid
tabl
mixt
1-2 tabl
5-10 ml
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
Hosta
Nästäppa
Smärta
Ej vid grav njurinsufficiens
Noskapin
tabl 50 mg
1 tabl
mixt 2,5 mg/ml 20 ml
Nezeril
endospipett
0,5 mg/ml
3 gånger/dygn i 1 dygn
3 gånger/dygn i 1 dygn
1 pipett
i var näsborre 2-3 gånger/dygn i 1 dygn
Panodil
tabl 0,5 g
1-2 tabl
mixt 24 mg/ml 20 ml
supp 0,5 g
1 stolpiller
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
Mot svår rethosta
Ej vid misstänkt allergi
Ej vid leverinsufficiens
Göteborg 2001-06-01
Lise Berg
Ort, datum
Underskrift ansvarig läkare
Omprövas senast: 2002-06-02
Rekvisition
• Ansvar: Avdelningens läkemedelsansvariga sjuksköterska (se ovan) ansvarar för rekvisition av
läkemedel.
• Rutin för rekvisition av läkemedel från apoteket finns i ”Läkemedelshantering” kapitel 3. Eventuella avvikelser från dessa skall beskrivas och apoteket meddelas.
Exempel på rutiner som ska beskrivas är:
– namngivna personer som får rekvirera
– hur rekvisitionsblankett transporteras
– hur transport och kvittering av läkemedel sker.
81
11. B I L A G O R
Förvaring
• Ansvar: Avdelningens läkemedelsansvariga sjuksköterska (se ovan) ansvarar för förvaring av läkemedel.
• Rutin för förvaring av läkemedel finns i ”Läkemedelshantering” kapitel 4. Eventuella avvikelser
från dessa skall beskrivas.
Exempel på rutiner som ska beskrivas är:
– var nycklar till läkemedelsförrådet finns
– vem som har tillgång till nycklarna och läkemedelsförrådet
– vilka läkemedel som på avdelningen förvaras utanför förrådet
– vem som utför narkotika kontroll
– hur narkotika kontroll utförs
– indragning av läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning
– returer och förvaring av medicinsk gas
– insamling och hantering av riskavfall
– förvaring och returnering av akutaskar.
Iordningställande av dos/Tillredning
• Ansvar och rutin: För dessa läkemedelsuppgifter bör hänvisning till häftet ”Läkemedelshantering”
kapitel 5 kunna göras. Eventuella avvikelser från instruktioner i ”Läkemedelshantering” skall
beskrivas. Rutiner för praktiskt handhavande ska kompletteras med detaljerade instruktioner t.ex.
– hur man undviker kontamination av uppdragningskanyler
– märkning av iordningställd dos.
Överlämnande/Administrering
• Ansvar och rutin: För dessa läkemedelsuppgifter bör hänvisning till häftet ”Läkemedelshantering”
kapitel 6 kunna göras. Eventuella avvikelser från instruktioner i ”Läkemedelshantering” skall
beskrivas.
82
11. B I L A G O R
Bilaga 2b: Checklista för skriftlig lokal läkemedelsinstruktion
inom kommunal hälso- och sjukvård
Enligt SOSFS 2000:1 har medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvaret för att det finns skriftliga,
godkända och verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Nedan följer en checklista över
vilka punkter som bör tas upp i en sådan instruktion.
Organisation och ansvar
Socialstyrelsen poängterar särskilt vikten av att ansvarsfördelningen inom enheten är klart definierat i
den skriftliga instruktionen. Nedanstående punkter kan därför ses som extra viktiga:
• Övergripande ansvar för läkemedelshantering inom kommunens/stadsdelens ansvarsområde: MAS har
alltid det övergripande ansvaret. Detta skall framgå i instruktionen.
• Ansvarsfördelning av uppgifter: MAS kan uppdra åt annan formellt kompetent medarbetare enskilda
uppgifter i läkemedelshanteringen. Sådana uppdrag skall specificeras och tidsbestämmas. Namn på
den person som fått uppdraget skall också framgå av instruktionen. Exempel på sådana uppgifter är
läkemedels-/rekvisitionsansvarig ansvarig sjuksköterska på enheten, ansvar för narkotika etc.
• Läkemedelsansvarig på enheten (motsvarande): I den nya författningen har en i instruktionen namngiven sjuksköterska full rekvisitionsrätt. Det föreslås att denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska med uppgifter och ansvar enligt kapitel 1 sida 8 och bilaga 3c i ”Läkemedelshantering”. Om annan organisation önskas skall denna beskrivas. Rekvisitionsansvarig sjuksköterska
skall dock alltid utses och anges i instruktionen.
• Biträdande läkemedels-/rekvisitionssansvarig: Det rekommenderas att endast en är läkemedels-/
rekvisitionsansvarig. För att rekvirering av läkemedel skall fungera på ett smidigt sätt måste emellertid även sjuksköterskor utses att vikariera för ordinarie läkemedelsansvarig. Antalet sådana personer
bör begränsas eftersom uppdraget medger rätt att rekvirera i princip alla läkemedel. Samtliga personer skall namnges i instruktionen.
• Andra uppdrag: Om MAS uppdrar åt andra sjuksköterskor att ansvara för vissa läkemedelsuppgifter
skall detta framgå i instruktionen (t.ex. narkotikakontroll, information och utbildning av personal i
läkemedelshanteringsfrågor) se kapitel 1 sida 9 i ”Läkemedelshantering”.
• Delegation av sjuksköterskeuppgift: Grundregeln i den nya läkemedelsförfattningen är att iordningställande och överlämnande av patientdos görs av sjuksköterska. I öppen vård kan dock i vissa fall
iordningställande och överlämnande delegeras. Eventuella arbetsuppgifter som får delegeras skall
specificeras och delegationsförfarandet beskrivas. Se kapitel 1 sida 12 ”Delegering av läkemedelsuppgifter inom öppen vård”.
• Organisation för ansvarsfördelning: För att underlätta, men också för att få ett enhetligt system inom
kommunens/stadsdelens ansvarsområde, föreslås att bifogade blankett (bilaga 3c) används. Eftersom
apoteket måste få information om vilka sjuksköterskor som har läkemedels-/rekvisitionsansvar, kan
blanketterna även användas för detta ändamål. MAS är ansvarig för att hålla instruktionen, vad gäller
ansvarsfördelningen, aktuell samt meddela apoteket förändringar.
• Uppföljning och kvalitetssäkring: MAS har enligt författningen, inte bara ansvar för att skriftliga
instruktioner tas fram på varje enhet, utan också för att dessa tillämpas. Hur sådan uppföljning skall
ske bör MAS ta ställning till och beskriva i instruktionen. Enligt läkemedelsförfattningen (SOSFS
2000:1) bör läkemedelshanteringen genomgå extern kvalitetsgranskning en gång årligen.
Ordination
• Ordinationshandling: I den kommunala vården används recept eller ordinationskort från ApoDos
programmet. Receptskrivningsregler återfinns i Läkemedelsboken. Exempel på ett ifyllt ordinationskort se kapitel 2 sida 25. Av den lokala instruktionen bör framgå hur ordinationshandlingar förvaras.
83
11. B I L A G O R
• Telefonordinationer skall signeras av ansvarig läkare i efterhand och faxas därefter till apoteket. Vilka
rutiner som gäller för telefonordinationer bör framgå i instruktionen.
• Utbyte till synonymer: I den lokala instruktionen skall framgå om och i vilken omfattning sjuksköterska får byta ordinerat läkemedel till synonym, se kapitel 2 sida 17. Rutin för dokumentation av
bytet krävs.
• Intolerans: I instruktionen skall framgå hur uppgifter om intolerans mot läkemedel skall antecknas
(SOSFS 1982:8).
• Generella direktiv: I instruktionen skall anges om och i så fall i vilken utsträckning sjuksköterska får
lämna ut läkemedel utan särskild läkarordination (s.k. generella direktiv). Given dos skall registreras
och signeras av sjuksköterska. Förteckning över sådana generella direktiv bör utfärdas och omprövas
årligen. Exempel på ifylld blankett återges nedan.
Exempel
LÄKEMEDEL SOM FÅR GES UTAN SÄRSKILD LÄKARORDINATION
Enhet: Hemgården
Enligt SOSFS 2000:1 får läkemedel utdelas av sjuksköterska enligt skriftliga generella direktiv.
Hon/han skall först själv göra en behovsbedömning.
Ordination enligt generella direktiv skall ske med stor restriktivitet och bör omprövas årligen.
Läkare skall ta ställning till eventuell fortsatt eller ändrad medicinering. Given dos skall registreras med signum av sjuksköterskan.
INDIKATION LÄKEMEDEL VUXENDOS
ANTAL TILLFÄLLEN
UTAN
LÄKARKONTAKT
Förstoppning
Microlax lösn
5 ml rektalt
1-2 gånger/dygn i 1 dygn Effekt inom 5-15 minuter
Halsbränna
Novaluzid
tabl
mixt
1-2 tabl
5-10 ml
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
Hosta
Nästäppa
Smärta
Ej vid grav njurinsufficiens
Noskapin
tabl 50 mg
1 tabl
mixt 2,5 mg/ml 20 ml
Nezeril
endospipett
0,5 mg/ml
KONTRAINDIKATIONER
OCH EV. ANNAN
ANMÄRKNING
1 pipett i
var näsborre
Panodil
tabl 0,5 g
1 tabl
mixt 24 mg/ml 20 ml
supp 0,5 g
1 stolpiller
3 gånger/dygn i 1 dygn
3 gånger/dygn i 1 dygn
Mot svår rethosta
2-3 gånger/dygn i 1 dygn Ej vid misstänkt allergi
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
4 gånger/dygn i 1 dygn
Ej vid leverinsufficiens
Göteborg 2001-06-01
Lise Berg
Ort, datum
Underskrift ansvarig läkare
Omprövas senast: 2002-06-02
Göte Borg
Underskrift medicinskt ansvarig sjuksköterska
84
11. B I L A G O R
Rekvisition
• Ansvar: Enhetens läkemedelsansvariga sjuksköterska (se ovan) ansvarar för rekvisition av läkemedel.
• Rutin för rekvisition av läkemedel från apoteket finns i ”Läkemedelshantering” kapitel 3. Eventuella avvikelser från dessa skall beskrivas och apoteket meddelas.
Exempel på rutiner som ska beskrivas är:
– namngivna personer som får rekvirera
– hur rekvisitionsblankett/ordinationskort/recept transporteras
– hur transport och kvittering av läkemedel sker.
Förvaring
• Ansvar: Namngivna läkemedelsansvariga sjuksköterska (se ovan) ansvarar för förvaring av läkemedel i samlat läkemedelsförråd, jourdosförråd och akutaskar.
• Rutin för förvaring av läkemedel finns i ”Läkemedelshantering” kapitel 4. Eventuella avvikelser
från dessa skall beskrivas.
Exempel på rutiner som ska beskrivas är:
– var nycklar till läkemedelsförråd finns
– vem som har tillgång till nycklarna och läkemedelsförråd
– vilka läkemedel som på avdelningen får förvaras utanför samlat förråd
– vem som utför narkotika kontroll i läkemedelsförråd
– hur narkotika kontroll utförs
– indragning av läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning
– returer och förvaring av medicinsk gas
– insamling och hantering av riskavfall
– hur avlidna patienters läkemedel hanteras.
Iordningställande av dos/Tillredning
• Ansvar och rutin: För dessa läkemedelsuppgifter bör hänvisning till häftet ”Läkemedelshantering”
kapitel 5 kunna göras. Eventuella avvikelser från dessa instruktioner skall beskrivas. I den kommunala hälso- och sjukvården är det enligt läkemedelsförfattningen tillåtet att delegera vissa uppgifter. Vad som får delegeras skall tydligt framgå i den lokala instruktionen.
Överlämnande/Administrering
• Ansvar och rutin: För dessa läkemedelsuppgifter bör hänvisning till häftet ”Läkemedelshantering”
kapitel 6 kunna göras. Eventuella avvikelser från instruktioner i ”Läkemedelshantering” skall
beskrivas. T.ex. vem som får injicera insulin.
85
11. B I L A G O R
Bilaga 3a: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
Verksamhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bilägges enhetens läkemedelsinstruktion. Kopia sänds till apoteket.
Verksamhet (motsvarande): ..............................................................................................................
Övergripande ansvar för verksamhetens (motsvarande) läkemedelshantering enligt gällande författning och lokal instruktion:
...........................................................................................................................................................
Verksamhetschef
Enligt HSL har följande ledningsuppgifter vad gäller läkemedelshantering överlämnats:
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
till:
...........................................................................................................................................................
...........................................................................................................................................................
Fastställd Göteborg den ............................................................
....................................................................................................
Verksamhetschef
Omprövas senast ........................................................................
86
11. B I L A G O R
Bilaga 3b: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
Avdelning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bilägges enhetens läkemedelsinstruktion. Kopia sänds till apoteket.
Avdelning (motsvarande): .................................................
Ansvar nr:.....................................
Övergripande ansvar för avdelningens (motsvarande) läkemedelshantering enligt gällande författning och lokal instruktion:
.......................................................................................................................................................
Vårdenhetschef
Läkemedelsansvarig sjuksköterska enligt gällande författning och lokal instruktion:
.......................................................................................................................................................
Biträdande läkemedelsansvariga vid läkemedelsansvarigs frånvaro (sjuksköterska och läkare):
. .....................................................................................................................................................
. .....................................................................................................................................................
. ....................................................................................................................................................
. .....................................................................................................................................................
.......................................................................................................................................................
Ansvar för annan läkemedelsuppgift t.ex. narkotika kontroll, generella ordinationer (sjuksköterska och läkare):
.......................................................................................................................................................
till:
.......................................................................................................................................................
.......................................................................................................................................................
Fastställd Göteborg den .........................................
..................................................................................
Verksamhetschef
Omprövas senast...................................
87
11. B I L A G O R
Bilaga 3c: Läkemedelsansvar enligt SOSFS 2000:1
Kommunal hälso- och sjukvård
Bilägges enhetens läkemedelsinstruktion. Kopia sänds till apoteket.
Särskilt boende.....................................................
Enhet.............................................................
alt.
Hemsjukvård........................................................
Område .........................................................
Ansvar för enhetens/områdets läkemedelshantering enligt gällande författning och lokal instruktion
..........................................................................................................................................................
Leg. sjuksköterska
Läkemedelsförråds- rekvisitionsansvarig sjuksköterska enligt gällande författning och lokal
instruktion
..........................................................................................................................................................
Leg. sjuksköterska
Rekvisitionsansvar i ovanstående läkemedelsansvarig sjuksköterskas frånvaro
..........................................................................................................................................................
..........................................................................................................................................................
..........................................................................................................................................................
Fastställd Göteborg den .............................................
.....................................................................................
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
Omprövas senast .........................................................
88
11. B I L A G O R
Bilaga 4: Överlåtande av ansvar för läkemedelshantering till
sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård
Ansvaret för läkemedelshanteringen gällande
......................................................................................................................................................
Namn och personnummer
......................................................................................................................................................
Adress
Överföres till patientansvarig sjuksköterska från och med
......................................................................................................................................................
Datum
Göteborg den ..........................................................
......................................................................................................................................................
Patientansvarig läkares underskrift/namnförtydligande
Utgångsläget inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den enskilde själv svarar för
omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordinerats av patientansvarig läkare samt
själv ansvarar för sin läkemedelshantering.
Då det med hänsyn till vårdtagarens tillstånd inte är möjligt att denne själv kan sköta sin läkemedelshantering kan ansvaret för att överlämnande av iordningsställd läkemedelsdos övertas av
personal efter delegation av sjuksköterska. I dessa fall skall ansvarig läkare skriva ett ANSVARSÖVERLÅTANDE.
Närstående till vårdtagaren bör informeras om att ansvaret övertas.
Originalet av denna handling bör förvaras i läkarjournal och kopia skickas till patientansvarig sjuksköterska som förvarar den i omvårdnadsjournal.
89
11. B I L A G O R
Bilaga 5: Skötselanvisningar för läkemedelsförråd – exempel
Skötselanvisningar för läkemedelsförråd
Syfte
• Läkemedel skall vara i fullgott skick.
• Läkemedel skall vara överskådligt ordnade.
• Läkemedel skall förväntas komma till användning inom rimlig tid.
Rutin vid städning
Kylskåp
• Avfrostas, rätt temperatur (+ 2 – + 8 °C). Observera att det ofta är högre temperatur i kylskåpsdörren.
Brutna förpackningar
• Kassera förpackningar med överskridet utgångsdatum/användningstid.
• Kassera överflödiga förpackningar (i normalfallet sådana som funnits på avdelningen i mer än
2 år).
Obrutna förpackningar
• Kassera förpackningar med överskridet utgångsdatum.
• Förpackningar som inte används regelbundet och inte behövs av beredskapsskäl kan returneras
till apoteket. Se kapitel 4 sida 38 i ”Läkemedelshantering”.
Fel på läkemedel
• Vid fel på förpackning eller innehåll reklameras läkemedlet på speciell blankett, bilaga 7.
Kontrollera indragningsskrivelser
• Läkemedelsansvarig sjuksköterska signerar utförd kontroll och sparar indragningsskrivelsen i
Apotekspärmen till nästa kvalitetsgranskning av farmaceut.
Genomgång av läkemedelsförrådet skall ske en gång i månaden. Översynsdatum noteras och verkställande sjuksköterska signerar.
(anslås i läkemedelsförrådet)
90
11. B I L A G O R
Bilaga 6: Läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet
”Om det är förenligt med en säker hantering får läkemedel som måste vara lättillgängliga förvaras
utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala rutinen för läkemedelshantering.” SOSFS 2000:1
Detta kan gälla t.ex. läkemedel
- för omläggning,
- som ofta används i akuta situationer (akutväska, akutask),
- som ofta används, t.ex. natriumkloridlösning, lokalbedövningsmedel.
Avdelning/Enhet:..........................................................................................................................
Följande läkemedel får förvaras utanför det ordinarie läkemedelsförrådet.
Läkemedel
Förvaringsplats
Göteborg den .......................................................
....................................................................
Verksamhetschef
Omprövas senast ..................................................
91
Bilaga 7: Reklamation-läkemedel m.m.
92
Bilaga 8: Kontroll av infusions-, dialys- och spolvätskor
93
11. B I L A G O R
Bilaga 9: Pryllista
Pryllistan omfattar endast exempel på produkter som kan erhållas från Apoteket.
Övriga produkter som behövs inom läkemedelshanteringen kan rekvireras från aktuell materialdepå med gällande upphandlingsavtal.
Receptblock för vanliga läkemedel med eller utan streckkod rekvireras från tryckeri (vanligtvis
Hyltebruks Tryckeri AB, tfn 0345-409 90, www.hyltetryck.se) enligt lokala rutiner som finns
inom respektive vårdgivare.
Från Apoteket
ApoDos-bubblor + lock
Apotekspärmen
Blankett ”Uppgift om läkemedelsbiverkning” (finns i FASS)
Blankett för licensmotivering
Blankett ”Skadeanmälan för Läkemedelsförsäkring”
Doseringsaskar:
Dosett Maxi, Medi, Mini + insatser
MediDos + tillbehör
Etikett ”Tillsatt läkemedel”
Etikett, uppdragna sprutor
Neutrala med utrymme för patientidentitet
Förtryckt läkemedelsnamn
FASS, Patient-FASS
Förbrukningsartiklar stomi – häfte
Förbrukningsjournal, narkotika
Läkemedelsboken (LB)
Läkemedelshanteringshäfte (detta häfte)
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar – häfte
Läkemedelspåsar
Läkemedelsrum – häfte
Ordinationskort
Plomber för returläkemedel
Recept; Särskilda läkemedel
Rekommendationslista, läkemedel (aktuell upplaga)
Rekvisitionsblock
Rekvisitionsblock, kontrollvaror
Sammanställning Läkemedel som kan ges via sond
Tablettdelare
Tablettkross
94
11. B I L A G O R
Bilaga 10: AKWaP© – ett mätinstrument för kvalitetssäkring
av läkemedelshantering
95
96
Sakordsregister
A
D
Administrering · 54
Akuta behov · 27
Akutask/akutväska · 28, 30, 35, 60
Akutbricka · 35
AKWaPC · 69, 73, 95
Allergener · 60
Allergirisk · 50
Ambulanssjukvård · 7
Ambulatoriska system · 60
Andningsoxygen · 41
Anestesigaser · 44
Anestesiverksamhet · 18
Ansvar · 5
Ansvar på enhetsnivå · 6
Ansvarsfördelning · 6, 7, 8, 12
Ansvarsöverlåtande enskild patient, blankett · 89
Ansvarsöverlåtande, enskild patient · 14, 49
Antibiotika · 39, 53, 64
Antibiotikaavfall · 39
Antidotförråd · 59
Användningstid · Se Lagrings-/användningstid
ApoDos · 23
ApoDos-bubblor + lock · 94
Apotek · 29
Apoteksberett läkemedel · Se Extemporeläkemedel
Apotekspärm · 29, 35, 38, 50, 52, 71, 94
Automatisk transportanläggning · 31
Avdelningsförråd · Se Läkemedelsförråd
Avfall · 38
Avlidna patienters läkemedel · 37
Avvikelse · 8
Avvikelserapportering · 69
Datorjournal · 18
Delad tablett · 49
Delegering · 11, 12
Delegering av arbetsuppgift inom hälso- och sjukvård och
tandvård SOSFS 1997:14 · 11
Delegering vid sondmatning · 12, 56
Delegering, sluten vård · 10, 11
Delegering, öppen vård · 10, 11, 49, 55
Delegeringsbeslut · 13
Delet-systemet · 48
Depotkapslar/tabletter · 61
Depotplåster · 61
Desinfektionsvätskor · 61
Dialysvätskor · 93
Dokumentation · 17
Dosbricka · 24, 48
Dosdispensering · 23
Dosett · 23, 48, 94
Dosexpedition · Se ApoDos
Dospåsar, ApoDos · 23
B
BABEL · 27
Bakteriologiska preparat · 61
Barnmorska · 7, 8
Bassortiment · 8, 27
Befuktning vid oxygenterapi · 43
Behandlingsmeddelande · 22
Behandlingsschema · 18
Bensodiazepiner, se även narkotika · 40
Beställning av läkemedel inom kommunal vård · 29
Bilagor, förteckning · 74
Biomedicinsk analytiker · 7, 8
Biverkningsrapportering · 57
Blankett för licensmotivering · 94
Brandfarligt · 35, 43
Brustabletter · 61
Brytningsdatum · 52, 60
C
Checklista · Se Lokala instruktioner
Cytostatikaavfall · 39
Cytostatikaberedning · 53
E
Ej rekommenderat läkemedel · 30
Elektronisk beställning · 27
Endosförpackade läkemedel · 35, 46
Endossystem · 46, 48
Etikett, tillsatt läkemedel · 94
Explosiv vara · 35
Extemporeläkemedel · 26, 27, 61
F
Fakturakontroll · 32
Farmaceut · 7, 11, 70
FASS · 71, 94
Fastställa instruktion · 7
Faxrekvisition · 26, 29
Formell kompetens · 6, 10, 13
Frekvenslista · 27
Frätskador i matstrupen · 63
Fyllningsdatum, gasflaska · 43
Följesedel · 32
Förbrukningsartiklar stomi · 71, 94
Förbrukningsjournal · Se Narkotikajournal
Förbrukningsstatistik · 32
Författningshandbok · 71
Förgiftning · 59
Förskrivning till patient · 22
Försteskötare/överskötare · 7, 8
Förvaring · 33
Förvaring av läkemedel speciellt för öppen vård · 37
Förvaring av medicinsk gas · 42
G
Gas · Se Medicinska gaser
Gasbehandling i hemmet · 41
97
SAKORDSREGISTER
Gasflaskor, färgmarkering · 42
Generell doseringsanvisning · 27
Generell licens · 28
Generell ordination · Se Generella direktiv
Generella direktiv · 16
Generella direktiv, exempel kommunal vård · 84
Generella direktiv, exempel SU · 81
Giftinformationscentralen · 59
H
Handbok för hälso- och sjukvårdarbete · 71
Handledare · 10
Handräckning · 10, 12
Hållbarhetstid · Se Lagrings-/användningstid
I
Indragning · 8, 38
Informationsöverföring · 66
Infusionsaggregat · 56
Infusionshastighet · 21, 56
Infusionskoncentrat · 61
Infusionslista · 18, 21
Infusionspump · 56
Infusionstid · 21
Infusionsvätskor · 53, 56, 62, 93
Inhalationsaerosoler/pulver · 62
Inhalationsvätskor · 62
Injektionsflaska · 51
Injektionsvätskor · 51, 53, 62
Inspektion · Se Kvalitetsgranskning
Insulin · 62
Insulin, delegering öppen vård · 12, 57
Insättningsdatum, sluten vård · 20
Intagningstider · 55
Interaktioner, rapportering · 57
Internationella enheter · 15
Intolerans · 9
Inventeringslista · 32
Iordningställande · 45
Iordningställande vid dosdispensering · 49
Iordningställande vid receptordination, kommunal vård · 49
J
Jourdoser, öppen vård · 23
Jourdosförråd, kommunal vård · 30, 37
Jourhavande farmaceut · 28
Journal, sluten vård · 17
Journal, öppen vård · 22
Jourtid · 27
K
Kapslar · 62
Kasserade läkemedel · 38
Kassetter · 60
Kemisk-tekniska medel · 35
Klinisk prövning · 28
Klysma · 63
Kompetens · Se Formell resp. reell kompetens
Konserveringsmedel · 62
Kontaminationsrisk · 51, 52, 56
Kontroll av leveranser · 8
Kontroll av narkotika · 8, 40
Kontroll av nycklar · 8
98
Kontrollvaror, se även narkotika · 26
Kreditering · 38
Krossad tablett · 50
Krämer · Se Salvor
Kvalitetsgranskning · 11, 69
Kvalitetssäkring · 7, 11, 68
Kvalitetsuppföljning · 8
Kvittering · 31
Kylförvaring · 34
Kylskåp · 34
L
Laboratorieavfall · 38
Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
SFS 1998:531 · 10, 12
Lageroptimering · 27
Lagrings-/användningstid · 37, 52, 53, 56, 61
Leveranskontroll · 31
Leveransstatistik · 27
Lex Maria · 69
Licensansökan · 28
Licensmotivering · 28
Licenspreparat · 28
Lokala instruktioner · 6, 7, 8, 68
Lokala instruktioner, checklista för kommunal vård · 83
Lokala instruktioner, checklista för SU · 79
Lustgas · 42
Lån mellan avdelningar · 28
Läkares ansvar · 9
Läkemedel med arbetsmiljörisker enligt AFS 1999:11 · 39,
50, 53, 71
Läkemedelsansvar, blankett för kommunal vård · 88
Läkemedelsansvar, blankett för SU · 87
Läkemedelsansvarig sjuksköterska · 8, 26, 33
Läkemedelsavfall · 38
Läkemedelsboken (LB) · 71, 94
Läkemedelsförråd · 33, 34
Läkemedelsförråd, översyn · Se Skötselanvisningar
Läkemedelsförsäkring · 59
Läkemedelshanteringshäfte (detta häfte) · 94
Läkemedelsinformation Väst (LIV) · 71
Läkemedelsinstruktion · Se Lokala instruktioner
Läkemedelskommitté · 6
Läkemedelslista · 9
Läkemedelslista, sluten vård · 9, 17, 19
Läkemedelslista, öppen vård · 22
Läkemedelsnära förbrukningsartiklar · 71, 94
Läkemedelsprov · 35
Läkemedelspåse · 23, 52, 94
Läkemedelsrum · 34
Läkemedelstransport · 31
Läkemedelsvagn · 36, 47, 48
M
MAS · 6, 66, 68
Medicinbägare · 48
Medicinska gaser, sluten vård · 41
Medicinska gaser, öppen vård · 30, 41
Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska · Se MAS
Medicinskåp · 34
MediDos · 23, 94
Metodbok för sjukvårdsarbete · 71
Miljöfarligt avfall · 38
SAKORDSREGISTER
Mixturer · Se Vätska, oral
Muntlig ordination · 16
Märkning av infusionsvätskor · 53
Märkning av injektionssprutor · 51
Märkning av iordningställt läkemedel · 46, 52
N
Namngiven person · 6, 27
Narkotika · 8, 26, 32, 40, 68
Narkotika, kasserad · 39
Narkotika, lån mellan avdelningar · 28
Narkotikajournal · 28, 32, 40, 94
Naturläkemedel · 35
Nycklar · 33
Näsdroppar/nässprayer · 63
O
Okulär besiktning, se även syning · 52
Omvårdnadsjournal, öppen vård · 22
Oral vätska · 64
Ordination · 15
Ordinationshandling, sluten vård · Se Läkemedelslista
Ordinationshandling/medicinlista, öppen vård · 22
Ordinationskort, ApoDos · 12, 23, 94
Ordinationsändring, ApoDos · 24
Ordinationsändring, sluten vård · 18, 20
Ordinerande läkare · 16
P
Patientansvarig läkare · 9, 16
Patientbundna läkemedel, rekvisitionsblankett · 29
Patientens eget ansvar · 14
Patient-FASS · 94
Patientförsäkring · 59
Patientidentitet · 54, 55
Patientsäkerhet · 68
Permission · 52
Pillret · 71
Plomber för returläkemedel · 94
Plombering · 38
Plåster · 61
Privat medicin · 36
Produktresumé · 27
Pryllista · 94
Pumpar · 60
R
Rabatter · 32
Radioaktiva läkemedel · 40, 63
Recept · 12, 22
Receptblanketter · 94
Receptföreskrifter · 22
Reell kompetens · 12, 13
Reklamation · 37
Rekommendationslista, läkemedel · 30, 71, 94
Rektioler · Se Klysma
Rekvisition · 8, 26
Rekvisitionshandlingar, kommunal vård · 29
Rekvisitionshandlingar, sluten vård och primärvård · 26, 94
Remittering till sjukhus · 67
Rengöringsmedel · 35
Restnotering · 31
Returer till apoteket · 38
Riskavfall · 38
Riskdatabasen · 69
Riskronden · 69
Rumstemperatur, förvaring i · 35
Rutiner · Se Lokala instruktioner
Rörpost · 31
S
Salvor · 63
Samlat läkemedelsförråd, kommunal vård · 37
Signerande sjuksköterska · 55
Signeringslista, öppen vård · 9, 22, 55, 57
Signum, läkare · 20, 21, 58
Signum, sjuksköterska · 20, 21, 55
Sjuksköterskas ansvar · 10
Skadeanmälan · 59, 94
Skriftlig instruktion · Se Lokala instruktioner
Skyddsinformation · 50
Skötselanvisningar för läkemedelsförråd · 37, 90
SLS 2001 · 51, 53, 73
Smittförande läkemedelsavfall · 39
Smittspridning · 52
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1 · 1, 75
Sond · 50, 56
Sortimentslista · 32
Specialistutbildning, sjuksköterska · 10
Spoldesinfektor · 39
Spolvätskor · 64, 93
Spolvätskor, kommunal vård · 29
Sprutetiketter · 51, 94
Sprutor · 51
Sprutor och kanyler, förvaring av · 35
Spädningsschema · 15, 20
Stamkund · 29
Statistik · 32
Sterila beredningar, se även injektions- och infusionsvätskor
· 61
Stolpiller · 64
Streckkoder/arbetsplatskoder · 23
Studerande · 10
Stående ordination · 16
Stängning av avdelning · 34
Suppositorier · 64
Svalskåp · 34
Sväljsvårigheter · 56
Syning av infusions- och injektionsvätskor · 53, 56, 93
Synonymer · 20, 30
Synonymlista · 17
T
Tablettdelare · 49, 94
Tabletter · 62
Tablettkross · 50, 94
Tandhygienist · 7, 8
Telefonordination · 16
Temperaturkurva · 17
Tillfällig ordination · 16
Tillgrepp av läkemedel · 8
Tillredning · 52
Tillsatser till infusionsvätskor · 53
99
SAKORDSREGISTER
Tomma apotekslådor/-vagnar · 31
Tomma läkemedelsförpackningar · 38
TPN-beredningar · 53, 62
Tvättvätskor · 61
U
Underskrift av rekvisition · 27
Undervisning av patient · 10
Uppdragningskanyl · 51
Uppehåll i ordination, sluten vård · 20
Utanför läkemedelsförrådet · 35
Utanför läkemedelsförrådet, blankett · 91
Utbildning i läkemedelshantering · 11
Utgångsdatum · Se Lagrings-/användningstid
Utskrivning från sjukhus · 67
Utsättning av läkemedel, sluten vård · 20
V
Vacciner · 61
Vagitorier · 64
Varningsmärkning · 58
Verksamhetschef · 6, 66, 68
Wiegand-systemet · 48
Vårdenhetschefs ansvar · 7
Vårdkvalitet · 68
Vårdlärare · 10
Vårdplanering · 66
Vätskelista · 18
Vätskevagn · 36
Ö
Ögondroppar · 64
Ögonsalvor · 64
Örondroppar · 65
Öronsalvor · 65
Överdosering · 59
Överföring mellan vårdformer · 66
Övergripande ansvar · 6
Överkänslighet · 9, 58
Överkänslighetskort · 59
Överlåtelse av ledningsuppgift · 6
Överlåtelse av ledningsuppgifter, blankett för SU · 86
Överlämnande · 54, 55
100
