Metoder och arbetssätt

Nr 1 · 2015
www.spsm.se
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA
SKOLMYNDIGHETEN
Drama utvecklar
språket på sfi
Med elevcoacher
når fler målen
Tema
Metoder och
arbetssätt
Ny forskning Svaga elever missgynnas i PISA
FOTO: L ASSE FORSBERG
Nr 1 · 2015
Hög tid att göra
utbildningen tillgänglig
Bristande tillgänglighet i skolan klassas från och med årsskiftet som
diskriminering. Tillägget i diskrimineringslagen sänder en viktig signal: Samhället
ska erbjuda alla barn och elever en tillgänglig förskola och skola. Den målsättningen bidrar till att verksamheterna blir bättre för alla barn.
När förskolan Skogsgläntan prövade ett
nytt sätt att utveckla verksamheten fick
de mer tid över till barnen.
Innehåll
Mer av värde
4
Tema: Metoder och arbetssätt
6
Nytt från SPSM
12
Forskarporträttet: Margareta Serder
14
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar
för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få
förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Det finns många tillgängliga förskolor och skolor runt om i landet. Vid ett
inspirerande besök på Sundstagymnasiet i Karlstad fick jag se ett exempel på
detta, när de visade hur de arbetar för en ökad kommunikativ tillgänglighet.
De använder alternativ och kompletterande kommunikation, som till exempel
piktogram runt om i skolan. Men jag vet också att det finns verksamheter där
tillgängligheten inte är tillfredsställande.
För att underlätta arbetet med tillgänglighet har Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Det visar
hur ni kan komma igång med och fördjupa ert tillgänglighetsarbete. Verktyget
hjälper er att kartlägga både förskolors och skolors sociala, pedagogiska och
fysiska tillgänglighet. Det visar också vilka områden ni behöver utveckla och
var behoven är störst.
Genom att minimera barns och elevers fysiska, pedagogiska och sociala utanförskap i förskolor och skolor frigörs mer tid för lärandet, något som gynnar alla.
En tillgänglig verksamhet innebär flera fördelar:
• Barn och unga får förutsättningar att bli trygga och självständiga individer.
• Eleverna får lättare att tillgodogöra sig kunskaper som gör det möjligt att
studera vidare och få ett arbete.
• Lärarnas arbetsuppgifter blir mer hanterbara när fler elever får möjlighet
att klara skolan.
specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga
läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar
kommunernas och skolornas egna resurser.
Lika värde
©2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Bella Danowsky, Malou Nordlöf Ekström,
Jessica Tjernström och Helena Widerström.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010-473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Cathrine Evertsson-Andersson med en elev, Mariestad
Omslagsfoto: Stefan Svensson
Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå
Tryck: DanagårdLiTHO, 2015
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men ange alltid källan.
Det nya förbudet mot diskriminering innebär att barn
och unga ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt
att kunna delta i undervisningen på likvärdiga villkor,
utan hinder i form av bristande tillgänglighet.
Arbetet för ökad tillgänglighet är ett led i det
långsiktiga utvecklings- och kvalitetsarbete som
gör svensk förskola och skola bättre. Vi ger er
gärna stöd i det arbetet. Tillsammans gör vi en
tillgänglig utbildning möjlig.
Greger Bååth
Generaldirektör
FOTO: PEO SJÖBERG
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Följ oss i sociala medier
Twitter @SPSMsverige
Facebook SPSMsverige
2
Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se
Lika värde 1 • 2015
www.spsm.se
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN FOTON : CHRISTIAN ANDERSSON
Improvisationsövningar som Liftaren är en
av de dramaövningar som eleverna på sfi
i Hässleholm använt sig av. Dramaläraren
Maria Kaewsit Engkvist och specialpedagogen
Marie Torstensson framhåller vikten av att våga
prova nytt och låta saker och ting ta tid.
Drama utvecklar språket
I en fantasieggande, svartmålad sal, med klättergrepp på ena väggen,
pågår dramaövningar för grupper av elever från utbildningen i svenska för
invandrare (sfi) i Hässleholm. Eleverna kommer från olika länder och sfi-grupper.
– Jag blir glad. Vi tränar mycket uttal. Man kommer närmare vardagslivet.
Det är bra, tycker Hualian Xu, en av eleverna.
Syftet med Hässleholms dramaprojekt
är att hjälpa eleverna att utveckla kunska­
perna i svenska. Såväl ordkunskap, som
förståelse och tal. Genom att under lek­
fulla former både kommunicera på talad
svenska och använda sin kropp, upplever
eleverna att de lär sig bättre och lättare
kommer ihåg nya ord och begrepp. Samma
iakttagelse har lärarna. En positiv sido­
effekt är dessutom att eleverna lär känna
varandra på ett mer otvunget sätt, vilket
bidrar till att de lättare får kontakt med
varandra även utanför skoltid.
Målgruppen är elever i behov av anpass­
ningar, kompletterad med andra elever som
uppskattar att pröva på drama som inlär­
ningsmetod. Totalt har sex dramagrupper
ingått i ett projekt under 2014. Dramalek­
tionerna har varit bra för alla, men särskilt
bra för elever med funktionsnedsättning
och exempelvis för elever som är analfabe­
1 • 2015 Lika värde ter. De har utvecklats och blivit mer aktiva
och engagerade, och fått en mer konkret
upplevelse av språket, när de också fått
möjlighet att använda kroppen.
– För att alla ska förstå varandra, är uttalet
viktigt. Däremot bryr vi oss inte om gram­
matiken under dramalektionerna, utan
uppmuntrar eleverna att helt enkelt bara
prata på, säger dramapedagogen Maria
Kaewsit Engkvist. Hon har bland annat
också arbetat som regissör och studie- och
yrkesvägledare.
– Att hitta bra dramasituationer som
passar för svenska som andraspråk har
inte varit helt lätt, men vi har ändå lyckats,
fortsätter hon. Vi använder oss av fantasin,
där inget är fel, allt är rätt. När eleverna
känner sig trygga, vågar de och vi hjälps åt
att hitta rätt ord på olika sätt. Det skapar
många befriande skratt.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
– Vi har fått SIS-bidrag från Specialpeda­
gogiska skolmyndigheten (SPSM) för att
utveckla denna alternativa undervisnings­
metod för främst elever med svårigheter
att tillgodogöra sig den vanliga undervis­
ningen av svenska som andraspråk. Genom
bidraget kunde vi anställa en dramapeda­
gog på heltid, berättar Marie Torstensson,
specialpedagog på vuxenutbildningens
resurscenter.
– Under året har vi utvecklat och utvär­
derat projektet vid flera tillfällen. Vi har
försökt arbeta i ett relationellt perspektiv,
baserat på den tillgänglighetsmodell som
SPSM tagit fram. Både eleverna och deras
lärare har fått säga sitt och utfallet är
positivt. Dramaundervisningen kommer
att fortsätta i olika former även efter pro­
jektets slut. •••
Bella Danowsky
3
FOTO: PEO SJÖBERG
Mer av värde
Redaktör
Jessica Tjernström
[email protected]
Nya avhandlingar
ELEVER MED SYNNEDSÄTTNING
Autism Spectrum Disorders in
preschool children: cognitive aspects
and interventions
Åsa Hedvall Lundholm
Göteborgs universitet, 2014
Hedvall Lundholm har studerat utvecklingen
hos barn med autismspektrumtillstånd i
förskoleåldern och effekterna av tidiga
insatser.
– Vi har en bit kvar innan vi kan prata om likvärdiga utbildningsmöjligheter för elever med
blindhet eller svår synnedsättning, säger Kim de Verdier, psykolog vid Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
I en vetenskaplig artikel i ”Journal of Visual Impairment & Blindness” beskriver hon skolsituationen för elevgruppen utifrån pedagogiskt stöd, tillgänglighet, skolresultat och läsutveckling.
En slutsats är att attityden hos skolledare och lärare är viktig och mer kunskap om punktskrift
och undervisningsmetoder behövs.
– Skolorna kan dra mer nytta av det stöd de kan få från oss, menar Kim.
Lässvårigheter, språklig förmåga
och skolresultat i tidiga skolår.
En undersökning av 44 elever i
årskurs 2 till 3
Lättläst i ny regi
Maria Levlin
Umeå universitet, 2014
I avhandlingen undersöker Levlin hur
lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till
språkförståelse och hur lässvårigheter och
variationer i språkförståelsen påverkar
skolresultaten i nationella proven i årskurs 3.
Fritidspedagogers handlingsrepertoar.
Pedagogiskt arbete med barns olika
relationer
Marianne Dahl
Linnéuniversitet, 2014
Avhandlingen belyser bland annat hur
fritidspedagoger på fritidshem arbetar
med barns relationer.
4
Behov av ökad kunskap
Från den 1 januari har Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, tagit över
ansvaret för statens insatser för lättläst. Samtidigt har Centrum för lättläst
avvecklats. LL-förlaget och tidningen ”8 sidor”, som i dagarna lanserat en ny
webbplats och appar för Iphone och Android, finns kvar i verksamheten.
MTM har fått i uppdrag att bli ett nationellt kunskapscenter för tillgängliga medier.
Synrehabilitering på sfi
Hur kan nyanlända med synnedsättning få stöd?
Synskadades riksförbund och Hagabergs folkhögskola har provat en modell som kombinerar
sfi-undervisning med rehabilitering. Nyckelordet
är tillsammans, där det krävs ett nära samarbete
mellan de som undervisar och de som ger synrehabilitering. Det visar en rapport om arbetet som
finns på www.srf.nu
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
Lärarutbildningar
granskade
Universitetskanslerämbetet har granskat utbildningar
som leder till speciallärarexamen, specialpedagog­
examen eller till en kandidat- eller magisterexamen
inom specialpedagogik. Hela granskningen finns på
www.uka.se
Så skapas
en god lärmiljö
Ny forskning
Rapporten ”Resultatdialog 2014”
innehåller populärvetenskapliga
artiklar inom utbildningsområdet och
presenterar forskningsprojekt som
finansierats av Vetenskapsrådet.
Skolverkets material ”Stödinsatser i utbildningen” beskriver hur lärare, rektorer
och övrig skolpersonal kan arbeta för
en god lärmiljö, så att alla elever kan
lyckas i sitt lärande. Materialet kompletterar de allmänna råden för arbete
med extra anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram.
www.vr.se
Dokumentation
viktigt vid skolbyte
Mer än var tionde elev i grundskolan hade 2013 någon form av särskilt
stöd visar statistik från Skolverket. Andelen ökar i de högre årskurserna,
men antalet elever med åtgärdsprogram minskar mellan årskurs sex och sju.
Enligt Skolverket kan det bero på att dokumentationen inte alltid följer med
vid skolbyten. Skolverkets nya material ”Övergångar inom och mellan
skolor och skolformer” ger stöd vid överlämningar.
– När en elev byter skola eller stadium inom skolan, är det viktigt
att mottagande lärare får veta hur de ska anpassa
undervisningen så att eleven kan lyckas. Dokumentera
vilket stöd som gett framgång och vilket som
inte gjort det, säger Wern Palmius från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
1 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Prata sex
i särskolan
Elever i grundsärskolan och
gymnasiesärskolan ska få ökade
möjligheter att samtala och reflektera
om sex och samlevnad. Skolverkets
nya stödmaterial visar hur personalen
kan möta läroplanens krav och
möjligheter.
5
Tema Metoder och arbetssätt
Det nya sättet att arbeta har gett förskolan
bättre beredskap för förändringar och för
att möta olika barns behov.
Att pröva nya metoder och arbetssätt kan vara utmanande.
Hur får man med sig alla berörda och är det värt det
extra arbetet? Läs om några verksamheter som prövat
nya sätt att utveckla sitt stöd till barn och elever.
6
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
Tema Metoder och arbetssätt
Nytt arbetssätt
ger mer tid för barnen
– Vi har många barn med olika behov och behövde hjälp för att
göra verksamheten tydligare, säger Petra Jonsson, förskollärare.
En arbetsmodell som bygger på reflektion och handledning blev lösningen.
TEXT Sara Håkansson FOTO Lasse Forsberg
Petra arbetar på förskolan Skogsgläntan i Kil. Tanken
är att förskolan ska bli en demokratisk praktik för
barnen. För att barnen själva ska kunna ha infly­
tande i verksamheten behövde förskolan tydliggöra
sin verksamhet. Förskolan har många barn i behov
av stöd och vände sig till Specialpedagogiska skol­
myndigheten för att få hjälp att utveckla sitt arbete.
En rådgivare kom på besök för att observera verk­
samheten och ge en första handledning.
– Rådgivaren gav oss inga lösningar utan ställde
frågor och det blev så tydligt vad vi kunde förändra,
berättar Petra.
Förskolan fick också ett erbjudande om att pröva
en modell för utveckling. Tanken med den är att
den ska leda till ett tydligare relationellt synsätt och
att olikheter ska ses som en naturlig del av verksam­
heten.
Modellen består av tre delar: fortbildning, logg­
bokskrivning samt reflektion och handledning.
Fortbildningen och handledningen omfattar hela
arbetslaget, medan var och en för egna loggboks­
anteckningar.
Att hela arbetslaget skulle gå på fortbildning på­
verkade andra arbetslag, som fick gå in och ta hand
om verksamheten under tiden.
– Det ger mycket mer än om bara någon går en
kurs. Alla i arbetslaget blir engagerade och då får
den nya kunskapen genomslag i verksamheten. Alla
arbetslag får samma möjlighet till utveckling, så vi
har inte haft några diskussioner om orättvisa, säger
Susan Meuller, förskolechef.
Att arbeta med enskilda loggböcker har inte fung­
erat så bra. Istället har arbetslaget nu en gemensam
loggbok.
– De har ett block vid datorn, där var och en kan
skriva ned reflektioner under dagen. Eftersom alla
1 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
ska logga in sig i datorn, är det ett bra ställe att ha
loggblocket på, då blir det av, säger Elisabet Thulin,
specialpedagog.
Handledningen och att reflektera över olika situa­
tioner är det som gett tydligast avtryck i verksam­
heten. Rådgivare var handledare vid genomförandet
av modellen och förskolan fick pröva på några olika
typer av handledning.
– Jag har grundläggande kunskap om handled­
ning genom min utbildning. Men den handlade mest
om handledning till en enskild person. Att handleda
ett helt arbetslag ger ett annat resultat och vid ett
förändringsarbete är det bra att hela arbetslaget är
med, säger Elisabet.
– Vi har tagit till oss en metod som blivit enormt
betydelsefull. Tidigare kom jag ofta med lösningar
när arbetslaget tog upp ett problem. Det blev inget
lärande. De har oftast lösningen själva, tricket är att
få fram den. Så min roll som handledare är numera
att få fram den kunskap som arbetslaget redan har,
genom att ställa frågor. Det har blivit ett framgångs­
recept, säger Susan.
Att reflektera och handleda präglar nu alla kom­
munens förskolors möten om utvecklingsbehov i
verksamheten. Tidigare träffade förskolechefen och
specialpedagogen en representant för arbetslaget.
Nu deltar hela arbetslaget och de bestämmer själva
vad de vill utveckla. Utifrån det får de i uppdrag att
dokumentera en situation som alla kan diskutera
och reflektera utifrån vid nästa möte.
– I de arbetslag som kommit igång med detta har
det blivit så bra, säger Susan.
Petras arbetslag har också börjat reflektera själva
kring olika situationer. Till att börja med fanns en del
skepsis mot att använda så mycket av planeringstiden
till reflektion. Men nu vill ingen gå tillbaka till hur de
gjorde förut.
7
Tema Metoder och arbetssätt
De har också blivit bättre på att se,
höra och möta barns olikheter och
att skapa en verksamhet för alla,
utifrån vars och ens förutsättningar.
Det här sättet att arbeta har gett förskolan bättre
beredskap för förändringar och för att möta olika
barns behov. Det har dessutom bidragit till att per­
sonalen fått en mer genuin närvaro med barnen.
Tidigare hände det ofta att personalen passade på
att lösa frågor eller fundera på något under lunchen,
när de satt och åt med barnen.
– Nu är verksamheten tydligare så vi behöver inte
det. Istället är vi mer med barnen. Till och med annan
personal har märkt det, säger Petra.
De har också blivit bättre på att se, höra och
möta barns olikheter och att skapa en verksamhet
för alla, utifrån vars och ens förutsättningar.
– Vi möter barn med olika behov och ibland händer
det att barn blir frustrerade i någon situation. Då
reflekterar vi över vad vi kan göra för att den situa­
tionen inte ska uppstå igen. Barnen är som de är.
Det vi kan ändra på är verksamheten, säger Petra.
Genom att reflektera har arbetslaget fått ett
bättre förhållningssätt till barnen, men också till
varandra.
– Att ha acceptans för varandras olikheter är
viktigt och en förutsättning för att förstå barnens
olikheter, säger Susan. •••
– Vi valde att utbilda all personal
i skolan, säger Ulrika Larsson,
utvecklingsledare.
Fler når målen
Många av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har gått ut gymnasieskolan med fullständiga betyg. Detta tack vare att de fått stöd av elevcoacher
under studietiden. Dessutom har all personal i skolan fått
kompetensutbildning om NPF.
Susan Meuller,
förskolechef.
Elisabet Thulin,
specialpedagog.
Stöd för nya arbetssätt
Vill din verksamhet pröva ett nytt arbetssätt för att utveckla
lärandemiljön för barn eller elever med funktionsnedsättning?
Då kan ni söka projektbidrag från Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Bidraget kallas SIS-medel. Sista ansökningsdag är den 31 augusti. Men redan nu är det dags att
börja förbereda ansökan genom att göra den kartläggning
som krävs. Läs mer på myndighetens webbplats.
www.spsm.se/sis
8
Det är resultatet av ett utvecklings­
projekt som Umeå kommun ge­
nomfört. Det blev så lyckat att det
nu blivit en permanent verksamhet
inom gymnasieskolan.
– Grundskolan är idag bra på att
få elever med NPF behöriga att söka
till gymnasiet. Därför måste vi också
vara beredda att ta emot dessa elever
på ett bra sätt i gymnasiet, säger Ulrika
Larsson, utvecklingsledare i kom­
munen. Två av Umeås kommunala
gymnasieskolor deltog i projektet.
Målet var att minska avhoppen
bland elever med NPF och att ut­
veckla metoder, strategier och organi­
sation för att stödja eleverna så att de
klarar sina studier. En viktig åtgärd
var att utbilda skolpersonalen.
– Lärarna har oftast inte fått
någon utbildning om NPF i sin lärar­
utbildning, säger Ulrika. Vi valde att
erbjuda utbildning till all personal i
skolan, även vaktmästare och mål­
tidspersonal. De fick sex utbildnings­
dagar. Här ingick föreläsningar av
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
FOTON : JOHAN GUNSEUS
Tema Metoder och arbetssätt
Samspel mellan elever
Det finns elever som har svårt att samspela med andra elever, de kan till exempel säga elaka saker och ha svårt att förstå konsekvenserna. Då är det viktigt att
arbeta förebyggande och att försöka
beskriva och förklara hur andra reagerar.
Att visualisera samtalet med bilder hjälper
till att förtydliga och öka förståelsen.
Läs mer på
www.spsm.se/fragorochsvar
Gunilla Frykholms uppgift som elevcoach
är att stödja enskilda elever och vara en
länk mellan lärare, elevhälsa och föräldrar.
med elevcoacher
rådgivare inom Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM), hjärnfors­
kare med flera. Även gymnasieelever
med NPF deltog i utbildningsinsatsen
och gav pedagogerna nya insikter.
Den andra åtgärden var att anställa
jag göra och när då?” undrar eleven.
Framförhållning och struktur är
nödvändigt för våra elever. Vi hjäl­
per dem att komma igång och att
avsluta arbetet. Ibland är jag med i
klassrummet och har också mycket
kontakt med föräldrar.
tre elevcoacher med uppgift att stödja
enskilda elever och vara en länk mel­
lan lärare, elevhälsan och föräldrar.
Gunilla Frykholm är elevcoach på
Fridhemsgymnasiet. Hon är arbetste­
rapeut med erfarenhet av arbete med
personer med funktionsnedsättning.
– Vi elevcoacher är beteende­
vetare, socionomer eller liknande.
Vi har 10 –12 elever med NPF var,
berättar hon. Fler hinner man inte
med. Vi träffar våra elever utifrån
behov, oftast en eller två gånger per
vecka och går igenom vad som är
aktuellt den närmsta tiden. ”Vad ska
Gunilla säger att det är viktigt att
titta på hela skolmiljön, även mat­
salen och rasterna.
– De sociala kontakterna kan
vara svåra för våra elever. Många är
också känsliga för krav i skolsitua­
tionen. Det viktigaste är hur eleverna
blir bemötta i skolan och att vi i per­
sonalen har kunnat bygga förtroende,
anser Gunilla.
Nu arbetar elevcoacherna med en
slutrapport av projektet. För att få
en vetenskaplig del i rapporten har
de fått hjälp av en forskare och tre
1 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Det viktigaste är hur
eleverna
blir bemötta
i skolan
och att vi i
personalen
har kunnat
bygga förtroende
studenter på C-nivå på arbetstera­
peututbildningen på Umeå univer­
sitet. Kommunen har fått SIS-medel
för arbetet av SPSM. I utvärderingen
ingår bland annat samtal i fokus­
grupper, enkäter till föräldrar och
elever med NPF.
– Nu när projektet har övergått
till att bli permanent verksamhet ska
vi anställa tre elevcoacher till, säger
Ulrika. Det är inget krav att ha en
diagnos för att få stöd av en elev­
coach men eleverna ska ha betydande
svårigheter i skolan av orsaker som
kan ha att göra med NPF, till exempel
nedsatt koncentration och samspel.
– Det är kö bland elever för att få
detta stöd, konstaterar Gunilla.
– Ungdomsgrupperna ökar i antal
från och med 2016 så nu laddar vi för
framtiden, säger Ulrika. •••
Katri Sundberg
9
Tema Metoder och arbetssätt
Anpassad undervisning
Elever gav lösningarna
I Mariestads kommun har lärarna gjort ett tusental elevintervjuer.
Med rätt frågor kunde eleverna själva ge svar på hur undervisningen
kan anpassas för att de ska lära sig så bra som möjligt.
Det låter enkelt, men är inte själv­
klart: att fråga eleverna vad de vill
och behöver.
– Vi möter ofta att experter ut­
rett, utan att eleven själv har fått
uttala sig, säger AnnBrith Labraa­
ten, Specialpedagogiska skolmyn­
digheten (SPSM), som tillsammans
med kollegan Karin Montheli hjälpt
Mariestad med elevintervjuer och
lärarutbildning.
Stina Lindell, chef för elevhälsan i
Mariestads kommun, känner igen sig.
– Det är inte ovanligt att vi pratar
om eleven, men inte med. Men eleven
sitter ofta med svaren på varför det
inte fungerar i skolan, säger hon.
Elevintervjuerna, som alla lärare
i Mariestad från förskoleklass till
gymnasium har gjort, blev ett kvitto
på detta. De gjordes efter kritik från
Skolinspektionen att kommunen
inte jobbade tillräckligt bra med
inkludering. Elever i kommunöver­
gripande särskilda undervisnings­
grupper tenderade att bara bli kvar,
utan utvärdering.
Skolledningen stängde grupperna
och kontaktade i början av förra året
SPSM för att få stöd att utveckla
samtliga lärares och resurspersoners
kompetens kring neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, samt kart­
lägga enskilda elevers behov. 25
”nyckelpersoner”, alla specialpeda­
goger eller speciallärare, utsågs för
att handleda lärarna och ta reda på
vilka kunskaper de behöver för att
möta elever med särskilda behov.
10
En elev
som får
prata om
sig själv
lär sig om
sig själv
och blir
motiverad
att hitta
lösningar.
Det ledde till ett antal föreläsningar,
bland annat om betyg och bedöm­
ning vid funktionsnedsättning.
– Att lärarna själva fick påverka
innehållet och få handfasta, konkreta
kunskaper, gjorde att ledningen fick
med sig alla, säger Cathrine Everts­
son-Andersson, specialpedagog och
en av nyckelpersonerna.
Varje lärare fick dessutom inter­
vjua minst två elever var.
– Frågorna fokuserar på elevens
sätt att lära, elevens styrkor, men
också på att få ta del av vad eleven
upplever är svårt i skolan, säger
AnnBrith.
har också betytt mycket för att vi
som kommun tillsammans ska kun­
na definiera vad inkludering innebär
för oss, säger Anna-Lena Andersson,
speciallärare och nyckelperson.
Satsningen följs upp i vår.
– Vi är på rätt väg. Nu har vi
en större likvärdighet i Mariestads
kommun, säger Stina. •••
Anne-Charlotte Horgby
De flesta elever tyckte att intervju­
erna var roliga, de kände sig sedda
och utvalda. Ibland kunde det ta en
stund innan eleverna verkligen öpp­
nade sig, i stället för att bara svara
som de trodde läraren förväntade
sig. Många tysta elever förvånade
med att ha väldigt mycket att säga.
Högpresterande elever fick chansen
att berätta hur de kan bli mer utma­
nade.
– En elev som får prata om sig själv
lär sig om sig själv och blir motiverad
att hitta lösningar. Det höjer själv­
förtroendet, vilket har ett värde i
sig, säger Ruth-Marie Sörensson,
specialpedagog och nyckelperson.
Med svaren kunde lärarna anpassa
undervisningen, något som ofta varit
till nytta för alla elever. Flera lärare
valde att intervjua alla elever i klassen.
– Lärarna har verkligen känt att
de behövde det här stödet. Arbetet
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
FOTO: ÖRJAN LEEK
Tema Metoder och arbetssätt
Maria Grundel,
rådgivare inom
Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Samverkan ger
träffsäkert stöd
– Man ska vara ödmjuk inför att förändrings­
arbete tar tid. Det gäller att vara tålmodig.
Efter ett år kanske vi börjar se fantastiska
resultat, säger Maria Grundel, rådgivare
inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
FOTON : STEFAN SVENSSON
– Vi är på rätt väg, säger Stina Lundell, här
tillsammans med några av de 25 nyckelpersonerna för utvecklingsarbetet.
Genom samtal med eleverna kunde
lärarna anpassa undervisningen, något
som ofta var till nytta för alla elever.
1 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Myndigheten lägger varje år stort fokus på samver­
kan med skolhuvudmän. Genom att bygga broar till
olika verksamheter och skapa en arena för samtal
och dialog utformas stödet till varje skolhuvudman
på ett träffsäkert sätt.
Många frågor som kommer upp om specialpeda­
gogiskt stöd kan vara svåra att angripa. Ibland är
det klurigt att få syn på vari svårigheterna med att
möta elever med olikheter verkligen ligger. Rör det
sig på organisations- eller gruppnivå? Handlar det
om den fysiska, sociala eller pedagogiska miljön?
– I fördjupade samtal och dialog med skolhuvud­
männen hjälps vi åt att inventera och sortera olika
dilemman för att kunna forma stödinsatser utifrån
de behov som finns.
En skolhuvudman kan ha specialpedagogisk kun­
skap om exempelvis neuropsykiatriska funktions­
nedsättningar, men uppleva att det inte gör någon
skillnad. Man kan ha svårt att omsätta kunskapen i
verksamheten.
– Då kan vi hjälpa till med handledning och att
omvandla kunskap till kompetens som gör skillnad.
Andra gånger kan det handla om att synliggöra
kompetensen som finns på skolan och lyfta det som är
bra. Det är kanske inte alltid skolledaren har sett det.
– Meningen är att insatsen ska göra skillnad för
eleverna, säger Maria. •••
Helena Widerström
11
Nytt från SPSM
Redaktör
Sara Håkansson
[email protected]
Verktyg i bedömningsprocessen
Hos dig, 11 mars
Webbseminarium för grundskolor i våra fem nordligaste län.
Seminariet ger bland annat kunskap om begrepp, bedömningsformer,
extra anpassningar och undantagsbestämmelsen. Föreläsare från Skol­
inspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Anmälan senast 10 mars.
www.spsm.se/fortbildning
Likvärdig undervisning i idrott och hälsa
Växjö, 19 mars, Göteborg 15 april
Ett seminarium för pedagoger, lärarutbildare, studenter, rektorer och
skolhuvudmän om hur vi gör det möjligt för alla att vara delaktiga i ämnet
idrott och hälsa. Arrangeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Skolverket och Linnéuniversitetet, respektive Göteborgs Universitet.
www.spsm.se/kurser
En förskola för alla barn
– Innan så var det väldigt jobbigt att räkna, för det var så högljutt,
säger eleven Leo Wikman i filmen.
Bra ljudmiljö viktigt för att lära
Det är lättare att både ge och ta emot kunskap i en bra ljudmiljö. I en
nyproducerad film berättar skolledare, lärare och elever om sina erfarenheter när de gått från en dålig till en bra ljudmiljö.
Forskning bland skolever visar att de minns cirka 20 procent mindre
i miljöer där ljudmiljön stör inlärningen. Studier visar även att tinnitus är
dubbelt så vanligt bland skolpersonal och personal inom förskolan som
hos befolkningen i övrigt. Se filmen på vår webbplats, där finns också
information om kurser och konkreta råd om auditiv miljö. www.spsm.se/Auditiv-miljo
Gävle, 25 mars
Konferens för dig i förskolan som vill veta mer om hur vi skapar tillgängliga miljöer, möter alla barn och hur vi kan arbeta för att skapa
gemenskap, inflytande och delaktighet.
Anmälan senast 11 mars.
www.spsm.se/fortbildning
Nya läromedel
Bokserie om vardagssituationer, punktskrift
FÖRFATTARE Hans Peterson Annan språklig och kulturell bakgrund
Karlstad, Borlänge, Lindesberg och Norrköping 21–29 april
Fortbildningsdagar för modersmålslärare och studiehandledare. Välj den
ort som passar dig bäst. Fortbildningen handlar om elever med annan
språklig och kulturell bakgrund i kombination med funktionsnedsättning
och dess konsekvenser för lärande.
Anmälan senast i slutet mars (olika för varje ort).
ILLUSTRATÖR Annica Norberg
Titlar: De falska breven, Du lärde mig kärlek, Fredagsmys,
Jan hos frisören, Jan köper en tröja och Mia fyller år.
www.spsm.se/fortbildning
Grundkurs i bliss
Göteborg, 21–22 april samt 13 maj
Tredagarskurs för dig som möter barn, elever eller vuxna studerande som
kommunicerar med bliss. Mellan kurstillfällena får du en arbetsuppgift.
Anmälan senast 20 mars.
www.spsm.se/fortbildning
Böckerna är lättlästa och har en rak handling som förklarar vardagliga
situationer. De ger möjlighet att läsa, träna och uppleva orden i sin
egen takt. Böckerna är tryckta med gles punktskrift och svartskrift på
varannan rad. Förlagan är utgiven av Nypon förlag.
Målgrupp: Unga vuxna och vuxna studerande som läser punktskrift
inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI.
Nyheter om läromedel
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns
i kalendariet på www.spsm.se
12
www.spsm.se
I våra nyhetsbrev får du veta mer om nya läromedel. Nyhetsbreven är inriktade
på elever med olika funktionsnedsättningar. www.spsm.se/nyhetsbrev
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
Lära med it
Berit Engberg [email protected]
”Jag tror på it som möjliggörare för elevers lärande”.
Frågor för utveckling
Vuxnas erfarenheter
i ny rapport
Hur upplever vuxna med funktionsnedsättning sin studiesituation och hur fungerar det specialpedagogiska stödet? En
kvalitativ studie har försökt hitta svaren
på dessa frågor. Du kan ta del av resultatet i rapporten ”Att studera som vuxen
med funktionsnedsättning”. Beställ på www.spsm.se
Att ställa frågor är ett bra sätt att tänka vi­
dare. Varför? Hur? När? Jag tycker att själva
frågeställandet ofta ger en tydlighet. Inte minst
när det gäller invanda rutiner. Varför gör vi så
här? Vem är det till nytta för? Kan vi göra på
ett annat sätt? Hur kan vi bli ännu bättre på
det vi gör? Vid årsskiften är det lätt att börja
tänka nytt. Förändring kommer liksom enk­
lare när vi skriver ett nytt årtal i almanackan.
Men ibland hittar man inte svaren hos sig
själv eller sina kollegor. Får jag skanna in
matteboken? Hur skaffar jag elevlicenser till
Inläsningstjänst? Hur får jag gymnasieelever
med läs- och skrivsvårigheter att använda
alternativa verktyg? Det här är några frågor
vi fått in till vår webbtjänst Frågor och svar.
Om du har en fråga, som rör specialpedago­
gik kopplat till pedagogiska konsekvenser av
funktionsnedsättning, så kan du ställa den
där. Du kan också titta på frågor som andra
ställt och de svar de fått. Inom 17 olika kate­
gorier kan du botanisera bland mängder av
frågor och svar.
En fråga som jag funderat över är vad som
menas med en hållbar digitalisering. Jag tän­
ker att det handlar om att effektivt förvalta
och utveckla olika verksamheters behov –
idag och i framtiden.
Inom skolan kan uttrycket hållbar digita­
lisering handla om att ge pedagoger möjlighet
• att använda och utveckla pedagogiken
med it som stöd
• att lyfta undervisningen med hjälp av
digitala verktyg och
• att öka flexibiliteten och tillgängligheten.
Bristande tillgänglighet är en av diskrimi­
neringsgrunderna i den nya diskriminerings­
lagen som började gälla den 1 januari. Den
nya lagen ska bidra till att personer med
funktionsnedsättning kan delta i samhället
på likvärdiga villkor. Varje elev med funk­
tionsnedsättning ska ha tillgång till under­
visningen på ett sätt som tar hänsyn till
elevens unika behov. I en tillgänglig utbild­
ning är it ett självklart verktyg, som varje
elev kan använda utifrån sina förutsättningar.
På vår webbplats hittar du vårt värderings­
verktyg för en tillgänglig utbildning. Om du
inte redan prövat det tycker jag att du ska
göra det. •••
www.spsm.se/itilarandet
Berit Engberg
www.spsm.se/fragorochsvar
Följ mig på twitter: @beritengberg
www.spsm.se/tillganglighet
Upphovsrätten
förklaras
Vi vet att vi inte får använda upphovsrättsskyddat material hur som helst.
Men visste du att exempelvis texter får
anpassas till personer som annars inte
kan läsa dem? Nu finns en folder som
hjälper till att tolka lagtexten och som
beskriver när du får anpassa ett verk
utan att fråga om lov.
Beställ på www.spsm.se
1 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Ny skrift
Att studera med psykisk ohälsa
Skriften ”Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk
ohälsa” kommer nu i en uppdaterad version. Den ger information om
hur psykisk ohälsa kan yttra sig, ger teoretiska utgångspunkter för
utbildningen och berättar om pedagogiskt stöd. I början av mars kan
du beställa den från vår webb.
Beställ på www.spsm.se
13
Forskning i tiden
Forskarporträttet
NAMN Margareta Serder
TITEL Filosofie doktor i utbildningsvetenskap,
Malmö Högskola
AKTUELL Avhandlingen ”Möten med PISA:
MED Kunskapsmätning som samspel
FOTO: MARTIN MAGNTORN
mellan elever och provuppgifter i
och om naturvetenskap”
Svaga elever missgynnas i PISA
Svenska elever har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i PISA.
Framförallt då ett abstrakt akademiskt språkbruk kombineras med vardagliga exempel.
Det visar Margareta Serder i sin avhandling. Serder är även kritisk till ständiga mätningar
av elevers kunskaper som gynnar de duktiga men missgynnar de svaga.
TEXT Helena Smitt ILLUSTRATION Helena Halvarsson
Margareta Serder arbetade tio år som lä­
rare i matematik och naturvetenskap innan
hon började forska.
– Jag ingick i ett projekt kring varför
svenska elevers resultat försämrats under
2000-talet i internationella mätningar som
PISA och TIMSS, säger Margareta Serder.
Redan då fanns en idé om att undersöka
hur eleverna tog sig an provuppgifterna.
I sin avhandling har Serder låtit 21
grupper niondeklassare svara på PISAfrågor om surt regn, växthuseffekten och
solskyddsfaktorer. Det för att undersöka
hur eleverna resonerar och diskuterar och
vad de naturvetenskapliga kompetenser
som mäts i PISA består av.
I en annan del av avhandlingen har hon
studerat talet om naturvetenskap och för­
måga i olika OECD-dokument. Hon stäl­
ler sig frågor kring varför underliggande
antaganden, som att det är bra med natur­
vetenskap och i synnerhet att prestera bra i
naturvetenskap, är så starka. Vad innebär
det för elevers prestationer?
14
Vilka är då de viktigaste resultaten?
– En tydlig svårighet för eleverna är att
PISA handlar om vardagliga situationer
samtidigt som ett abstrakt naturvetenskap­
ligt språk används, säger Margareta Serder.
PISA betonar förmågan
till scientific literacy och
kunskaper ska kunna
översättas till vardagliga
företeelser.
i Aten och det ska eleverna koppla till vad
som händer med en marmorbit i vinäger.
– Men, eleverna, i min undersökning,
har svårt att förstå och ser inte detta som
naturvetenskap utan som en vardagsitua­
tion. Det krävs att de sätter sig in i prov­
konstruktörens språk och sätt att tänka.
Det är deprimerande att de elever som har
lätt att förstå skolans språk blir framgångs­
rika, andra inte.
Ur ett klassrumsperspektiv, menar Serder,
måste vi göra både elever och lärare med­
vetna om vilken slags vetenskap och kultur
naturvetenskap är och hur språket formas
därefter. Naturligtvis handlar det också om
läs- och skrivkunnighet.
Vad kommer du fram till när det gäller
OECD-dokumenten?
PISA betonar förmågan till scientific
literacy och kunskaper ska kunna översät­
tas till vardagliga företeelser. I provet låter
man i ett exempel marmorstatyerna vittra
– Jag pekar på att naturvetenskapliga
kunskaper inte är oproblematiska, som
det skrivs fram i OECD dokumenten. För
att bli en framgångsrik medborgare talas
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 1 • 2015
om nödvändiga naturvetenskapliga kun­
skaper. Underförstått, menar OECD, är de
svagpresterande i naturvetenskap ett hot
mot framtiden, inte för sig själva, utan på
en samhällsnivå och för den ekonomiska
tillväxten.
I Sverige har vi mött de fallande kun­
skapsresultaten med fler mätningar. Men
Serder för ett starkt kritiskt resonemang
och pekar på att detta enbart gynnar de
högpresterande medan de svagpresterande
går in i en negativ spiral, med ständiga
misslyckanden i olika tester. På det sättet
tappar vi alldeles för många på vägen,
enligt Serder.
Vem ska läsa avhandlingen?
– Då PISA-diskussionen varit intensiv det
senaste året vill jag att så många som möj­
ligt läser avhandlingen. Alltifrån politiker,
lärarutbildare, studenter, lärare i skolan till
tjänstemän på Skolverket och Utbildnings­
departementet. •••
1 • 2015 Lika värde Om PISA
Den internationella mätningen
kallas de standardiserade
kunskapstest, i bland annat
naturvetenskap, som görs av
niondeklassare över hela världen.
Provet konstrueras av OECD. På
tio år har skillnaden i resultat bland
svenska skolor som presterar
sämst respektive bäst ökat
markant. Det är framförallt låg- och
medelpresterande elevers resultat
som sjunkit. Det brister framförallt
när det gäller att tillämpa de
naturvetenskapliga kunskaperna.
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Mer skolforskning
I januari startade Skolforskningsinstitutet. Det är
en statlig myndighet med uppdrag att ge skolan
goda förutsättningar att planera, genomföra och
utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.
Institutet ska bland annat sammanställa forskningsresultat så att de blir användbara för skolan
och fördela medel till praktiknära forskning. Inför
starten av institutet fick Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Arbetet genomfördes i 16 delprojekt. Resultaten finns i rapporten ”Forskning
och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i
skolväsendet”.
Mer om Skolforskningsinstitutet
Rapporten finns på
www.skolfi.se
www.vr.se
15
POSTTIDNING B
RETUR TILL
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Box 6074
700 06 Örebro
Nästa nummer ute den 4 maj
Lärverktyg för alla
Elever lär på olika sätt och därför behövs en variation
av lärverktyg. I många av Specialpedagogiska
skolmyndighetens utställningar hittar du inte bara
läroböcker utan också digitala läroböcker,
interaktiva skrivtavlor, pekplattor, konkret
material, spel och mycket mer.
Utställningarna finns runt om i Sverige
FOTO: OLLE MELKERHED
www.spm.se/utstallningar
Vill du arbeta med oss?
Vi inom Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna
oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning.
Vi arbetar bland annat med specialpedagogisk rådgivning, specialskolor,
läromedelsutveckling och bidragshandläggning.
Våra kärnvärden är respekt för individen, delaktighet och tillgänglighet. Delar du
våra kärnvärden? Då kanske du är den vi söker.
Våra lediga tjänster hittar du på www.spsm.se/ledigajobb
Här möter du oss i vår
Linköping, 13 –14 april
ViS vuxenutbildingskonferens
Kista, 14 –16 april
SETT
Stockholm, 27–28 april
Skolriksdag
Stockholm, 6 –7 maj
Framtidens lärande
Malmö, 11–12 maj
Särskolans rikskonferens
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på www.spsm.se
Följ oss i sociala medier
Twitter @SPSMsverige
Facebook SPSMsverige
4
16
SPECIALPEDAGOGISKA
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
SKOLMYNDIGHETEN Prenumerera gratis på Lika värde. Registrera dig på www.spsm.se
Lika
Lika Värde
värde 3x • 2014
• 2012