Likabehandlingsplan 2014
Fölets förskola
Syfte
Fölets förskolas planarbete ska främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga
och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har valt att
sammanföra likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling eftersom det i båda
fallen handlar om att arbeta för alla barns lika värde.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och
för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna
upplevelse alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara
• synlig och handfasta som dolda och subtila
• fysiska – som att bli utsatt för slag och knuffar
• verbala/ickeverbala – som att bli hotad, utsatt för svordomar och könsord, ”fula ord”,
förolämpningar, nedsättande tillmälen, suckar, miner och gester, förnedrande, negativa
kommentarer om utseende
• psykosociala– som utfrysning, ryktesspridning, nedsvärtning, förtal, ryktesspridning,
förlöjligande
• text och bildburna – som klotter, brev och lappar
• materiella (förstörelse av kläder och böcker)
Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när
någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag för någon. T ex när några
barn tillsammans bestämmer att ett ytterligare barn inte får vara med i leken.
Konflikt utspelar sig, till skillnad från mobbning, mellan ungefär lika starka parter och det
kan röra sig om sak- eller värdefrågor. Det kan leda till gräl, bråk eller slagsmål. Exempel:
Barnen vill alla ha samma leksaker och sliter av varandra.
Diskriminering är när skolans personal på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra
barn. Den kan vara antingen direkt eller indirekt, medveten eller omedveten, aktiv eller
passiv. Diskriminering har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
• Direkt diskriminering är om ett barn direkt missgynnas och det är direkt kopplat till
barnets exempelvis kön, funktionshinder (Exempel: På förskolan skapas aktiviteter som är
riktade pojk- eller flickgrupp istället för att ta hänsyn till individen.)
• Indirekt diskriminering kan vara att förskolan behandlar alla lika (Exempel: Samma mat
för alla).
• Medveten diskriminering innebär att parten har en intention att negativt särbehandla men
så är inte fallet i omedveten diskriminering. (Exempel medveten: När pedagoger ger pojkarna
förtur för att de är för bråkiga. Exempel omedveten: Vi åskådliggör inte alla religioner, pga.
av för dåliga kunskaper. Det är jobbigt att sätta sig in i.)
• Aktiv diskriminering innebär att den diskriminerande parten aktivt diskriminerar och
passiv att man inte ingriper. (Exempel: Ett barn kommenterar tröjfärgen som ”tjejfärg” till ett
annat barn som känner sig kränkt, pedagogen som hör väljer att inte ingripa.)
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Det kan också vara sexuella trakasserier, dvs. att använda
nedvärderande könsord och liknande. (Exempel: Barn som använder diagnoser för att kränka
varandra som ADHD, CP, etc.),
Främjande arbete för likabehandling
Förskolan hittar och stärker de positiva förutsättningarna för Likabehandling i det vardagliga
arbetet och behöver inte utgå från identifierade problem. Det kan handla om att tillägna sig
kunskap om diskrimineringsgrunderna och att undervisningen bidrar till att skapa lika
förutsättningar för alla. Det kan till exempel vara kompetensutbildning i
diskrimineringsgrunderna för personalen, att skapa smågrupper för att alla ska få möjlighet till
talutrymme och bli sedda.
Förebyggande arbete mot kränkande behandling
Det förebyggande arbetet siktar på att minimera riskerna för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Barnen skriver t ex egna trivselregler för vår förskola.
Alla ska känna sig trygga, glad och välkomna då de kommer till förskolan! Kränkande
behandling ska inte förekomma eftersom förskolans pedagoger är utbildade och väl insatta i
planen.
Kartläggning och nulägesanalys
Att skriva ihop de två planerna Främjande arbete för likabehandling och Förebyggande
arbete mot kränkande behandling har för oss fungerat bra. Det vi har med oss är att vi inför
varje skrivelse av planen diskuterar och påminner oss om är vad de olika begreppen står för.
Under februari har de båda avdelningarna använt sig av Husmodellen för att få en överblick
på var det kan uppstå incidenter som kan leda till diskriminering. Utifrån modellen
diskuterade vi sedan ihop åtgärder.
Vid utvecklingssamtalen i mars och april om barnen diskuterar vi tillsammans med föräldrar
synpunkter som de har på verksamheten även ur denna aspekt.
Det pågående arbetet med dokumentation gör att diskussioner kring barnens lek och
utveckling har en naturlig plats i vårt arbete.
Ett påbörjat arbete för att främja synen på andra nationaliteter har påbörjats men behöver
utvecklas ytterligare.
Leken har den centrala rollen på förskolan och genom dagliga observationer ser vi var den
fungerar bra men även mindre bra. Vuxna skulle behöva finnas till hands överallt samtidigt
och så är inte alltid fallet.
Åtgärder
Avd. Grållen har planerat in en ny möblering av rummen, dels för att inbjuda till mer och ny
lek. Personalen har observerat att alla barn inte är välkomna bland varandra att leka på samma
villkor. En vuxen ska också på detta sätt kunna finnas i varje rum.
Dörrar med fönsterrutor ska ge personalen insyn i varje rum. Detta saknas idag. Ansvar för
arbetsfördelning har personalen på Grållen.
Avd. Krubban har möblerat rummen så att två rum innehåller material som passar de äldsta
barnen mer och dörrar kan stängas om den leken. De små barnen ska ha tillgång till dessa rum
under en vuxens ständiga tillsyn.
De barn som vilar på madrass efter lunch ska har tillsyn direkt, inte lämnas själva. Vi har sett
att där hinner hända mycket på kort stund, även när det handlar om vila!
Gruppindelningen fungerar bra på avd. Vi har däremot sett att när vi grupperar barnen efter
kön så får vi plötsligt en helt annan bild av hur grupperna fungerar. När de äldsta barnen
delades upp i flick- och pojkgrupp fanns det flickor som fick en mycket mer trygg och säker
attityd. Här behöver personalen mer kunskap. Behöver flickor och pojkar stärkas olika eller på
olika tillvägagångssätt? Diskussioner utifrån litteratur har planerats in.
Ansvar för arbetsfördelning har personalen på Krubban.
Trivselregler skriver barn och personal från båda avdelningarna tillsammans i början av mars
då nya barn har skolats in. Dessa regler ska sen ligga till grund för hur vi vill ha det i vår miljö
på förskolan. Grållen meddelar datum för att skriva.
Dagar med olika nationella teman är ett förslag vi har för att komma vidare i arbetet med att
främja synen på olika ursprung. Det diskuterar vi vidare på apt. i maj.
Övergripande mål
Vi vill att barn, föräldrar och personal ska känna glädje och trygghet inför att gå till förskolan.
Miljön ska vara stimulerande och tillåtande!
Uppföljning och utvärdering
På vår utvärderingsdag i maj följer vi upp planen med dess åtgärder.
Rutiner för akuta situationer
Förskolechef, personal och/eller elevvårdsenheten gör en analys, man samtalar med berörda
parter och hjälper den utsatte psykologiskt och ev. medicinskt. En riskbedömning görs och
beslut tas om åtgärder och stöd.
Förskolechef ansvarar för dokumentationen.
Föräldrar och personal informeras.
Eventuellt kontaktas socialtjänsten eller annan berörd myndighet. Eventuellt görs också en
anmälan.
Alla berörda parter har ett uppföljningsmöte där man diskuterar åtgärderna och bedömer
behovet av ytterligare stödinsatser. Avslutningsvis görs en utvärdering av samtliga åtgärder
och som följd av denna genomförs eventuella förbättringar
