Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia
AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Primaskolan i Umeå
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
14-08-25 – 14-08-25
Utvärdering av förra årets plan
Skolan var nystartad sedan augusti 2013 och den tid som gått har kretsat
mycket runt att skapa ett tryggt och gott klimat på skolan med hjälp av
föreläsningar och undervisning kring likabehandling, samt genom uppgifter,
lekar och samarbetsövningar mycket aktivt. Vi satsade på att få igång vårt
arbete med våra stjärnord/värdeord som eleverna tog fram tillsammans med
vårdnadshavare och pedagoger. Vi har satt igång elevråd och kamratstödjare
”primakamrater” för att stötta upp arbetet och leda implementeringsarbetet med
likabehandling och värdeord tillsammans med rektor, mentorer och övriga
pedagoger. Vi har arbetat tillsammans på skolan med att arbeta fram våra regler
och vi arbetar kontinuerligt med vikten av ett gott bemötande och gott
språkbruk. Skolan har ett system för Incidentrapporter och tillbud. Skolan har
ansvarig personal för att leda likabehandlingsarbetet på skolan. Vi har under
2013-2014 haft ett mycket aktivt likabehandlingsarbete vilket har gett resultat i
mående och trivsel för alla på skolan.
Utvärdering av årets plan
Sker 2015-08- 25 I slutet av vårterminen skickas en enkät till eleverna för att se hur plan mot
diskriminering och likabehandling har fungerat.
Elevråd tar upp planen för utvärdering tillsammans med kamratstödjare och likabehandlingsteam.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Primaskolan skall vara en trygg skola för våra elever och fri från
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling p.g.a. kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder eller ålder. All personal och alla elever ska aktivt
motverka och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling, både direkt och indirekt. Det direkta arbetet innebär
omedelbart agerande om personalen får kännedom om att någon elev utsätts för
direkt eller indirekt diskriminering eller kränkning, ha samtal med de
inblandade och hitta varaktiga lösningar. Det långsiktiga arbetet handlar om att
utveckla hela skolans verksamhet, både undervisning och socialt bemötande, på
så sätt att alla känner sig inkluderade och respekterade i skolans verksamhet.
Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering.
Mål: 100% av eleverna känner att de kan vara den de är. Ingen elev ska
känna sig utsatt på något sätt utifrån någon form av olikhet:
För att förebygga och motverka alla former av diskriminering, kränkande
behandling och trakasserier arbetar Primaskolan löpande under hela
läsåret, men också punktinsatser, i form av gruppsamtal och individuella
elevsamtal och genom Projektarbeten där in- och uttrycksformer, såsom;
film, teater, bild & form, föreläsningar och studiebesök har till syfte att
skapa förståelse och tolerans för olikhet. Primaskolans elever och lärare
börjar läsårets första veckor med samtal, lekar, föreläsningar och
skapande arbete i form av teater, skapande, kreativitet m.m. som syftar
till att bidrar till ett gemensamt förhållningssätt och en god lärmiljö.
Genom sitt deltagande har var och en av deltagarna kunnat påverka
delar av innehållet i skolans likabehandlingsplan, och är därmed också
väl insatt i skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbetssättet
mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Arbetet
öppnar även upp för reflektion över sina egna värderingar, normer och
attityder, för att inte avsiktligt eller oavsiktligt kränka någon beroende av
dennes kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder eller sexuell läggning.
100% av eleverna ska bidra till ett respektfullt förhållningssätt till andra
elever, personal och besökare på skolan, men också respektera andras
saker och skolans lokaler:
Skolan utbildar varje år elever till Kamratstödjare (som väljs genom lottning av
de som är intresserade). Kamratstödjare träffas regelbundet för att diskutera hur
skolan fungerar, upplevelse av trygghet och trivsel och hur man förebygger
mobbning, kränkande behandling och trakasserier samt att aktivt genomföra
utbildningar och aktiviteter för att främja likabehandlingsarbetet.
Skolans Elevråd är aktivt i frågor som bl.a. rör demokrati, elevinflytande
och gemenskapsaktiviteter. All personal och alla elever går i början av läsåret
igenom skolans ordningsregler och konsekvenser, skyldigheter och rättigheter
och skapar dessa tillsammans. Ordningsreglerna ska främja såväl den fysiska
som psykosociala arbetsmiljön.
100% av eleverna känner sig trygga i skolans alla miljöer, i och på vägen
till och från skolans olika lärosalar.
Kontakt mellan elev och personal under pauser och raster är tät dels för att
skapa en trygg inom- och utomhusmiljö. Vi är en liten skola som utnyttjar
närheten mellan de vuxna och eleverna. Under kortare pauser är undervisande
lärare ansvarig för gruppen. Mellan ämnesbyten är avslutande lärare ansvarig
tillsammans med övrig personal. Skolan har veckovisa arbetslagsmöten, med
fokus på såväl pedagogik som elevhälsa. Arbetslagen informerar
elevhälsoteamet och likabehandlingsteamet regelbundet om kränkningar/
mobbning förekommer. Genom att reagera omgående på varje form av
trakasserier och kränkande behandlingar visar skolan att detta är något som inte
tolereras. Skolan håller vårdnadshavare informerad via mail eller telefonsamtal.
Vi kartlägger regelbundet skolmiljön för att säkerställa elevernas upplevelse av
trygghet via kamratstödjarna och samtalar och undervisar även kring tryggheten
utanför skolan och på nätet.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Vi ska arbeta för att analysera och inte använda oss av stereotypa
påståenden kring kön.
Vi vill arbeta normkritiskt
Vi ser till att material vi lämnar ut är normgranskat.
Vi ser till att alla kommer till tals och blir lyssnade på.
Undervisning kring jämlikhet, jämställdhet, likabehandling, HBTQ
och värdegrund.
Sambedömning samt analys av vårt arbete.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Undervisning kring HBTQ frågor, transpersoner och normer och
tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt.
Vi ser till att det är möjligt att byta om enskilt på idrotten
Vi funderar kring köns begrepp vid ex. gruppindelningar
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi belyser rasismens historia både i omvärld och i Sverige.
Vi arbetar för kunskap kring etnicitet och minoritetsgrupper.
Vi arbete mot kränkande språkbruk.
Vi analyserar och undervisar kring fördomar och stereotypa
föreställningar.
Främjande arbete för hemspråk och uppmuntrar elevernas
flerspråkighet.
Användande av tolk vid behov.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi arbetar för kunskap kring de olika religionerna och kulturer.
Vi diskuterar och analyserar fördomar och stereotypa påståenden
och fördomar kring religiösa åsikter/grupper
Vi belyser aktivt mänskliga rättigheter ämnesövergripande.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Kunskap kring olikhet och kunskap kring olika funktionshinder.
Tillrättaläggande och kartläggning av skolans tillgänglighet.
Vi arbetar med allas lika rättigheter och möjligheter i skolan.
Vi anpassar vår undervisning och diskuterar i förväg elevernas
olika funktionsförmågor och behov och anpassar vår undervisning
så att alla kan vara med.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Tar upp olika sexuell läggning ämnesintegrerat och HBQT
rättigheter.
Vi analyserar fördomar
Vi begränsar inte vår undervisning till stereotypa föreställningar
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Aktivt elevråd
Vi har åldersblandade övningar och olika alternativ för
socialgemenskap.
Vi analyserar verksamheten och ser om det finns fördelar eller
nackdelar i systemet som kommer utifrån ålder.
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Vi ska arbeta för att analysera och inte använda oss av stereotypa
påståenden kring kön.
Vi vill arbeta normkritiskt
Vi ser till att material vi lämnar ut är normgranskat.
Vi ser till att alla kommer till tals och blir lyssnade på.
Undervisning kring jämlikhet, jämställdhet, likabehandling, HBTQ
och värdegrund.
Sambedömning samt analys av vårt arbete.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Undervisning kring HBTQ frågor, transpersoner och normer och
tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt.
Vi ser till att det är möjligt att byta om enskilt på idrotten
Vi funderar kring köns begrepp vid ex. gruppindelningar
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi belyser rasismens historia både i omvärld och i Sverige.
Vi arbetar för kunskap kring etnicitet och minoritetsgrupper.
Vi arbete mot kränkande språkbruk.
Vi analyserar och undervisar kring fördomar och stereotypa
föreställningar.
Främjande arbete för hemspråk och uppmuntrar elevernas
flerspråkighet.
Användande av tolk vid behov.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi arbetar för kunskap kring de olika religionerna och kulturer.
Vi diskuterar och analyserar fördomar och stereotypa påståenden
och fördomar kring religiösa åsikter/grupper
Vi belyser aktivt mänskliga rättigheter ämnesövergripande.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Kunskap kring olikhet och kunskap kring olika funktionshinder.
Tillrättaläggande och kartläggning av skolans tillgänglighet.
Vi arbetar med allas lika rättigheter och möjligheter i skolan.
Vi anpassar vår undervisning och diskuterar i förväg elevernas
olika funktionsförmågor och behov och anpassar vår undervisning
så att alla kan vara med.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Tar upp olika sexuell läggning ämnesintegrerat och HBQT
rättigheter.
Vi analyserar fördomar
Vi begränsar inte vår undervisning till stereotypa föreställningar
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss
ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2014-09-24
utifrån resultatet av kartläggningarna
Vi har gjort en kartläggning hos alla elever på skolan både bland nya och gamla elever. Där eleverna
som gått på skolan under förra året har fått delge sina tankar i en fördjupande del.
Vi fick in 99 enkätsvar av 110 möjliga.
Följande kom fram i kartläggningen:
Eleverna trivs på skolan och är mycket nöjda med vårt arbete med likabehandling och den
information de fått kring detta. De har uppskattat våra introdagar med fokus på likabehandling och
vill ha mer fördjupningsdagar och lära sig mer om detta. De vill lära sig mer om konsekvenser kring
mobbning.
De upplever att vi vuxna griper in aktivt när vi får veta om mobbning eller ser kränkningar och följer
upp detta. Eleverna önskar hög närvaro av vuxna i korridoren och närvaro av vuxna uppe vid
musiken.
Eleverna önskar att lärarna ska dela in eleverna vid grupparbeten( eleverna ska inte få dela in sig
själva och att vi ska ha fasta placeringar i klassrum. Eleverna tycker det är bra med grupper som
arbetar över åldersgränser och vill göra mer av det.
Vuxna ska se till att ingen är utanför under skoltid genom att lyssna , vara aktiva och hålla öron och
ögon öppna. Eleverna tycker att vi på Primaskolan är mycket bra på detta och mycket engagerade.
Eleverna tycker att sociala-forum är ett bekymmer som snapchat ,KIK, instagram och Ask främst på
fritiden. Eleverna önskar mer vuxennärvaro i dessa forum.
I kartläggningen framkom att elever ( 14 st av 99) har upplevt mobbing eller kränkning under
skoldagen på prima. Detta ser vi allvarligt på och kommer att arbeta vidare med.
Åtgärder efter kartläggningen:
Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Elevenkät: Elevenkät har delats ut till alla närvarande elever och resultatet presenteras i planen i
Föräldraråd: Har tagit del av likabehandlingsplanen och enkätresultatet.
Arbetslag: Arbetslaget har använt arbetslagstid till att gå igenom planen och förankra den.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
All personal har skyldighet att uppmärksamma och se till att aktiviteter
sker om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och
särskilt uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande
behandling och för att ordningsreglerna följs. All personal förväntas
agera; främjande, förebyggande och åtgärdande.
Vi vuxna finns i korridoren och är bland eleverna.
Vi är aktiva och tar tag i konflikter, dåligt språkbruk och incidenter som vi
får kännedom om.
Vi visar att vi lyssnar och tycker barnens berättelser och känslor är
viktiga.
Vi använder oss av likabehandlingsansvariga samt
kamratstödjare/primakamrater för ett aktivt arbete mot kränkande
behandling.
Utreda:
Likabehandlingsansvariga ansvarar för att rektor snarast meddelas och
vidare att samtal sker med de inblandade och meddelar rektor vilka
åtgärder som bestämts och vidtagits. Rektor kontaktar huvudman.
Den som bäst lämpar sig för att meddela vårdnadshavare år i uppdrag att
informera.
Modellen för samtal är att 1)ena parten (den utsatte) berättar sina
upplevelser av händelser och känslor kring detta medan den andre parten
lyssnar. Den andra parten får berätta sina upplevelser och känslor.
Medlaren återberättar vad denne uppfattar har hänt och tillsammans
hittar man en lösning samt bestämmer tillsammans vidare insatser.
Dokument fylls i Handlingsplan vid kränkande behandling av den som
kartlagt händelsen.
Dokumentera:
Händelsen dokumenteras av likabehandlingsansvariga och läggs i
arkivskåp.
Utreda:
Likabehandlingsansvariga ansvarar för att rektor snarast meddelas och
vidare att samtal sker med de inblandade och meddelar rektor vilka
åtgärder som bestämts och vidtagits. Rektor kontaktar huvudman.
Den som bäst lämpar sig för att meddela vårdnadshavare år i uppdrag att
informera.
Modellen för samtal är att 1)ena parten (den utsatte) berättar sina
upplevelser av händelser och känslor kring detta medan den andre parten
lyssnar. Den andra parten får berätta sina upplevelser och känslor.
Medlaren återberättar vad denne uppfattar har hänt och tillsammans
hittar man en lösning samt bestämmer tillsammans vidare insatser.
Dokument fylls i Handlingsplan vid kränkande behandling av den som
kartlagt händelsen.
Dokumentera:
Händelsen dokumenteras av likabehandlingsansvariga och läggs i
arkivskåp.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven
känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och
elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven
känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och
elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas
samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare
samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.
Funktionshinder / funktionsnedsättning.
