Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Primaskolan i Umeå Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 14-08-25 – 14-08-25 Utvärdering av förra årets plan Skolan var nystartad sedan augusti 2013 och den tid som gått har kretsat mycket runt att skapa ett tryggt och gott klimat på skolan med hjälp av föreläsningar och undervisning kring likabehandling, samt genom uppgifter, lekar och samarbetsövningar mycket aktivt. Vi satsade på att få igång vårt arbete med våra stjärnord/värdeord som eleverna tog fram tillsammans med vårdnadshavare och pedagoger. Vi har satt igång elevråd och kamratstödjare ”primakamrater” för att stötta upp arbetet och leda implementeringsarbetet med likabehandling och värdeord tillsammans med rektor, mentorer och övriga pedagoger. Vi har arbetat tillsammans på skolan med att arbeta fram våra regler och vi arbetar kontinuerligt med vikten av ett gott bemötande och gott språkbruk. Skolan har ett system för Incidentrapporter och tillbud. Skolan har ansvarig personal för att leda likabehandlingsarbetet på skolan. Vi har under 2013-2014 haft ett mycket aktivt likabehandlingsarbete vilket har gett resultat i mående och trivsel för alla på skolan. Utvärdering av årets plan Sker 2015-08- 25 I slutet av vårterminen skickas en enkät till eleverna för att se hur plan mot diskriminering och likabehandling har fungerat. Elevråd tar upp planen för utvärdering tillsammans med kamratstödjare och likabehandlingsteam. Främjande del ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Primaskolan skall vara en trygg skola för våra elever och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling p.g.a. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. All personal och alla elever ska aktivt motverka och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, både direkt och indirekt. Det direkta arbetet innebär omedelbart agerande om personalen får kännedom om att någon elev utsätts för direkt eller indirekt diskriminering eller kränkning, ha samtal med de inblandade och hitta varaktiga lösningar. Det långsiktiga arbetet handlar om att utveckla hela skolans verksamhet, både undervisning och socialt bemötande, på så sätt att alla känner sig inkluderade och respekterade i skolans verksamhet. Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Mål: 100% av eleverna känner att de kan vara den de är. Ingen elev ska känna sig utsatt på något sätt utifrån någon form av olikhet: För att förebygga och motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier arbetar Primaskolan löpande under hela läsåret, men också punktinsatser, i form av gruppsamtal och individuella elevsamtal och genom Projektarbeten där in- och uttrycksformer, såsom; film, teater, bild & form, föreläsningar och studiebesök har till syfte att skapa förståelse och tolerans för olikhet. Primaskolans elever och lärare börjar läsårets första veckor med samtal, lekar, föreläsningar och skapande arbete i form av teater, skapande, kreativitet m.m. som syftar till att bidrar till ett gemensamt förhållningssätt och en god lärmiljö. Genom sitt deltagande har var och en av deltagarna kunnat påverka delar av innehållet i skolans likabehandlingsplan, och är därmed också väl insatt i skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbetssättet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Arbetet öppnar även upp för reflektion över sina egna värderingar, normer och attityder, för att inte avsiktligt eller oavsiktligt kränka någon beroende av dennes kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder eller sexuell läggning. 100% av eleverna ska bidra till ett respektfullt förhållningssätt till andra elever, personal och besökare på skolan, men också respektera andras saker och skolans lokaler: Skolan utbildar varje år elever till Kamratstödjare (som väljs genom lottning av de som är intresserade). Kamratstödjare träffas regelbundet för att diskutera hur skolan fungerar, upplevelse av trygghet och trivsel och hur man förebygger mobbning, kränkande behandling och trakasserier samt att aktivt genomföra utbildningar och aktiviteter för att främja likabehandlingsarbetet. Skolans Elevråd är aktivt i frågor som bl.a. rör demokrati, elevinflytande och gemenskapsaktiviteter. All personal och alla elever går i början av läsåret igenom skolans ordningsregler och konsekvenser, skyldigheter och rättigheter och skapar dessa tillsammans. Ordningsreglerna ska främja såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön. 100% av eleverna känner sig trygga i skolans alla miljöer, i och på vägen till och från skolans olika lärosalar. Kontakt mellan elev och personal under pauser och raster är tät dels för att skapa en trygg inom- och utomhusmiljö. Vi är en liten skola som utnyttjar närheten mellan de vuxna och eleverna. Under kortare pauser är undervisande lärare ansvarig för gruppen. Mellan ämnesbyten är avslutande lärare ansvarig tillsammans med övrig personal. Skolan har veckovisa arbetslagsmöten, med fokus på såväl pedagogik som elevhälsa. Arbetslagen informerar elevhälsoteamet och likabehandlingsteamet regelbundet om kränkningar/ mobbning förekommer. Genom att reagera omgående på varje form av trakasserier och kränkande behandlingar visar skolan att detta är något som inte tolereras. Skolan håller vårdnadshavare informerad via mail eller telefonsamtal. Vi kartlägger regelbundet skolmiljön för att säkerställa elevernas upplevelse av trygghet via kamratstödjarna och samtalar och undervisar även kring tryggheten utanför skolan och på nätet. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Vi ska arbeta för att analysera och inte använda oss av stereotypa påståenden kring kön. Vi vill arbeta normkritiskt Vi ser till att material vi lämnar ut är normgranskat. Vi ser till att alla kommer till tals och blir lyssnade på. Undervisning kring jämlikhet, jämställdhet, likabehandling, HBTQ och värdegrund. Sambedömning samt analys av vårt arbete. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Undervisning kring HBTQ frågor, transpersoner och normer och tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt. Vi ser till att det är möjligt att byta om enskilt på idrotten Vi funderar kring köns begrepp vid ex. gruppindelningar Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi belyser rasismens historia både i omvärld och i Sverige. Vi arbetar för kunskap kring etnicitet och minoritetsgrupper. Vi arbete mot kränkande språkbruk. Vi analyserar och undervisar kring fördomar och stereotypa föreställningar. Främjande arbete för hemspråk och uppmuntrar elevernas flerspråkighet. Användande av tolk vid behov. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Vi arbetar för kunskap kring de olika religionerna och kulturer. Vi diskuterar och analyserar fördomar och stereotypa påståenden och fördomar kring religiösa åsikter/grupper Vi belyser aktivt mänskliga rättigheter ämnesövergripande. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Kunskap kring olikhet och kunskap kring olika funktionshinder. Tillrättaläggande och kartläggning av skolans tillgänglighet. Vi arbetar med allas lika rättigheter och möjligheter i skolan. Vi anpassar vår undervisning och diskuterar i förväg elevernas olika funktionsförmågor och behov och anpassar vår undervisning så att alla kan vara med. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Tar upp olika sexuell läggning ämnesintegrerat och HBQT rättigheter. Vi analyserar fördomar Vi begränsar inte vår undervisning till stereotypa föreställningar Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Aktivt elevråd Vi har åldersblandade övningar och olika alternativ för socialgemenskap. Vi analyserar verksamheten och ser om det finns fördelar eller nackdelar i systemet som kommer utifrån ålder. Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Vi ska arbeta för att analysera och inte använda oss av stereotypa påståenden kring kön. Vi vill arbeta normkritiskt Vi ser till att material vi lämnar ut är normgranskat. Vi ser till att alla kommer till tals och blir lyssnade på. Undervisning kring jämlikhet, jämställdhet, likabehandling, HBTQ och värdegrund. Sambedömning samt analys av vårt arbete. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Undervisning kring HBTQ frågor, transpersoner och normer och tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt. Vi ser till att det är möjligt att byta om enskilt på idrotten Vi funderar kring köns begrepp vid ex. gruppindelningar Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi belyser rasismens historia både i omvärld och i Sverige. Vi arbetar för kunskap kring etnicitet och minoritetsgrupper. Vi arbete mot kränkande språkbruk. Vi analyserar och undervisar kring fördomar och stereotypa föreställningar. Främjande arbete för hemspråk och uppmuntrar elevernas flerspråkighet. Användande av tolk vid behov. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Vi arbetar för kunskap kring de olika religionerna och kulturer. Vi diskuterar och analyserar fördomar och stereotypa påståenden och fördomar kring religiösa åsikter/grupper Vi belyser aktivt mänskliga rättigheter ämnesövergripande. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Kunskap kring olikhet och kunskap kring olika funktionshinder. Tillrättaläggande och kartläggning av skolans tillgänglighet. Vi arbetar med allas lika rättigheter och möjligheter i skolan. Vi anpassar vår undervisning och diskuterar i förväg elevernas olika funktionsförmågor och behov och anpassar vår undervisning så att alla kan vara med. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Tar upp olika sexuell läggning ämnesintegrerat och HBQT rättigheter. Vi analyserar fördomar Vi begränsar inte vår undervisning till stereotypa föreställningar Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2014-09-24 utifrån resultatet av kartläggningarna Vi har gjort en kartläggning hos alla elever på skolan både bland nya och gamla elever. Där eleverna som gått på skolan under förra året har fått delge sina tankar i en fördjupande del. Vi fick in 99 enkätsvar av 110 möjliga. Följande kom fram i kartläggningen: Eleverna trivs på skolan och är mycket nöjda med vårt arbete med likabehandling och den information de fått kring detta. De har uppskattat våra introdagar med fokus på likabehandling och vill ha mer fördjupningsdagar och lära sig mer om detta. De vill lära sig mer om konsekvenser kring mobbning. De upplever att vi vuxna griper in aktivt när vi får veta om mobbning eller ser kränkningar och följer upp detta. Eleverna önskar hög närvaro av vuxna i korridoren och närvaro av vuxna uppe vid musiken. Eleverna önskar att lärarna ska dela in eleverna vid grupparbeten( eleverna ska inte få dela in sig själva och att vi ska ha fasta placeringar i klassrum. Eleverna tycker det är bra med grupper som arbetar över åldersgränser och vill göra mer av det. Vuxna ska se till att ingen är utanför under skoltid genom att lyssna , vara aktiva och hålla öron och ögon öppna. Eleverna tycker att vi på Primaskolan är mycket bra på detta och mycket engagerade. Eleverna tycker att sociala-forum är ett bekymmer som snapchat ,KIK, instagram och Ask främst på fritiden. Eleverna önskar mer vuxennärvaro i dessa forum. I kartläggningen framkom att elever ( 14 st av 99) har upplevt mobbing eller kränkning under skoldagen på prima. Detta ser vi allvarligt på och kommer att arbeta vidare med. Åtgärder efter kartläggningen: Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Elevenkät: Elevenkät har delats ut till alla närvarande elever och resultatet presenteras i planen i Föräldraråd: Har tagit del av likabehandlingsplanen och enkätresultatet. Arbetslag: Arbetslaget har använt arbetslagstid till att gå igenom planen och förankra den. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: All personal har skyldighet att uppmärksamma och se till att aktiviteter sker om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och särskilt uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande behandling och för att ordningsreglerna följs. All personal förväntas agera; främjande, förebyggande och åtgärdande. Vi vuxna finns i korridoren och är bland eleverna. Vi är aktiva och tar tag i konflikter, dåligt språkbruk och incidenter som vi får kännedom om. Vi visar att vi lyssnar och tycker barnens berättelser och känslor är viktiga. Vi använder oss av likabehandlingsansvariga samt kamratstödjare/primakamrater för ett aktivt arbete mot kränkande behandling. Utreda: Likabehandlingsansvariga ansvarar för att rektor snarast meddelas och vidare att samtal sker med de inblandade och meddelar rektor vilka åtgärder som bestämts och vidtagits. Rektor kontaktar huvudman. Den som bäst lämpar sig för att meddela vårdnadshavare år i uppdrag att informera. Modellen för samtal är att 1)ena parten (den utsatte) berättar sina upplevelser av händelser och känslor kring detta medan den andre parten lyssnar. Den andra parten får berätta sina upplevelser och känslor. Medlaren återberättar vad denne uppfattar har hänt och tillsammans hittar man en lösning samt bestämmer tillsammans vidare insatser. Dokument fylls i Handlingsplan vid kränkande behandling av den som kartlagt händelsen. Dokumentera: Händelsen dokumenteras av likabehandlingsansvariga och läggs i arkivskåp. Utreda: Likabehandlingsansvariga ansvarar för att rektor snarast meddelas och vidare att samtal sker med de inblandade och meddelar rektor vilka åtgärder som bestämts och vidtagits. Rektor kontaktar huvudman. Den som bäst lämpar sig för att meddela vårdnadshavare år i uppdrag att informera. Modellen för samtal är att 1)ena parten (den utsatte) berättar sina upplevelser av händelser och känslor kring detta medan den andre parten lyssnar. Den andra parten får berätta sina upplevelser och känslor. Medlaren återberättar vad denne uppfattar har hänt och tillsammans hittar man en lösning samt bestämmer tillsammans vidare insatser. Dokument fylls i Handlingsplan vid kränkande behandling av den som kartlagt händelsen. Dokumentera: Händelsen dokumenteras av likabehandlingsansvariga och läggs i arkivskåp. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in. Funktionshinder / funktionsnedsättning.