Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Vallbyskolan
1(9)
Kerstin Hammarström Ahlström
Vallbyskolans Verksamhet
Grundskola F-6 skola
Vår vision
Nolltolerans råder när det gäller diskriminering och kränkande behandling.
Alla ska känna sig trygga i vår skola och komma hit med glädje.
Vi har ett gemensamt ansvar för alla elever.
Planen gäller från 2016-05-30
Planen gäller till 2017-05-30
Ansvariga för planen
Kerstin Hammarström Ahlström och Må bra gruppen.
Elevernas delaktighet
Planen har diskuterats på elevråd och alla elever har varit delaktiga i trygghetsvandringen.
Föräldrarnas delaktighet
Föräldrarådscafé en gång per termin och rektorsbrev regelbundet.
Medarbetarnas delaktighet
Planen har reviderats under vårterminen 2016, på arbetslagsträffar och på elevråd. Må bra gruppen
har varit delaktig i skrivandet.
Förankring av planen
Den nya planen kommer att delges personal, elever och föräldrar i augusti 2016.
Utvärdering av föregående plan:
Utvärdering av föregående plan har gjorts på arbetsenhetsmöten, i Må bra gruppen, på elevråd och
genom trygghetsvandring tillsammans med elever.
Delaktiga har varit;
Personal på skola och fritidshem, Må bra gruppen, elever och föräldrar.
Resultat av utvärderingen av förra årets plan:
Pedagogerna skapar goda relationer till elever enligt PN-enkätens resultat. Vi ser ett sämre
resultat än föregående år när det kommer till konflikthantering som görs av personalen.
Detta enligt de föräldrar och elever som fyllt i PN-enkäten. Eleverna upplever att personalen i
vissa fall inte tar dem på allvar i konfliktsituationer.
När det gäller att ingripa mot kränkningar och i mobbing har pedagogerna ingripit direkt,
skrivit händelserapport med uppföljningar. Vi har haft regelbundna samtal med alla
inblandade parter och vid behov kontaktat föräldrar. Vi har också haft stärkande samtal med
enskilda elever.
1(9)
Vi anmäler alla kränkningar och incidenter till huvudman.
Vi har inte gått igenom regler och rutiner så regelbundet som vi önskar.
Vi har gjort trygghetsvandring.
Elever och föräldrar har besvarat PN-enkäten.
Vi arbetar med faddersystem, detta har dock inte prioriterats under detta läsår.
På vår skola arbetar vi kontinuerligt med religionsfrågor. Vi förklarar och diskuterar likheter
och skillnader i våra olika religioner och mellan olika etniska grupper.
Vi har rast pedagoger på utvalda raster som ser till att det finns aktiviteter för alla elever.
Arbetet med att få eleverna att känna ökad trygghet i omklädningsrummen har gett resultat.
Eleverna upplever inte längre den förut beskrivna känslan av utsatthet/otrygghet. Detta när
det kommer till att byta om och duscha.
Utvärdering av årets plan
Vår nya plan ska dagligen användas i skolarbetet.
Utvärdering sker i maj 2017.
Eleverna utvärderar planen på klassråd och elevråd.
Personalen utvärderar planen på AE.
Vi genomför trygghetsvandring och arbetar efter elevernas förslag till åtgärder.
Föräldrar utvärderar planen genom PN-enkäten och föräldrarådet.
Rektor ansvarar för att årets plan som utvärderas i samband med att resultatet från PNenkäten. Den nya planen skrivs i samarbete med Må bra gruppen.
Arbetet med att främja lika rättigheter
Vi är from ht 2014 en FN skola. Vi har under läsåret tillsammans med modersmålslärarna arbetat
med olika teman relaterade till FN. Dessa teman har varit barnkonventionen, vatten, samt livets träd.
Vi deltog i den mångkulturella dagen på Västerås stadsbibliotek. Vidare uppmärksammade vi även
den internationella kvinnodagen. Under internationella kvinnodagen fick vi besök av Sveriges FNförbund. De förde diskussioner med elever i årskurs fyra kring kvinnofrågor.
Faddersystemet som vi har startat har skett sporadiskt men kommer att återupptas Ht16 av årkurs 5.
De kommer att vara faddrar till förskoleklass.
När problem gällande kränkningar eller dylikt uppstår i skolan, har vi en gemensam modell där vi
involverar Må bra gruppen. Detta använts med goda resultat som följd.
Vi har en modell där alla elever lär sig att reflektera och ta ställning till olika problem och hur vi kan
lösa det tillsammans. Vi har rastpedagoger som ser till att det finns aktiviteter för eleverna under
rasterna.
Värdegrundsarbete
Vi samarbetar med FN Västmanland som deras värdskola. Samarbete med modersmålslärare med
gemensamt tema gällande FN.
Främja likabehandling oavsett kön, religion, funktionsnedsättning eller ålder.
1(9)
Regelbundet återkommande lektioner om likabehandling och kamratskap, värderingsövningar,
rollspel, teater för att främja goda relationer mellan eleverna. Läsa sagor och berättelser som knyter
an till detta. Detta har skett i viss utsträckning.
Våra regler tas fram i samarbete med eleverna, och följs upp i varje klass.
Vi informerar elever och föräldrar om våra regler och rutiner vid varje terminsstart samt påminner
om detta på utvecklingssamtalen höst och vårtermin.
Klassråd varje vecka där vi tar upp frågor om trivsel och trygghet, som sedan tas med till elevrådet.
Elevrådet träffas 45 minuter en gång i månaden.
Kartläggning av risker
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Kartläggning görs genom PN-enkät, trygghetsvandring med elever, regelbundet på elevrådet en gång
i månaden samt information från personal och genomgång av incidentrapporter.
Resultat och analys
PN-enkäten visar att både föräldrar och elever är mer nöjda överlag. Vi har dock vissa
förbättringsområden att fokusera på. Baserat på PN-enkätens resultat behöver ökat fokus ligga på
trygghet, bemötande/lika behandling samt medbestämmande.
Vi har många olika religioner på vår skola och har dagliga samtal om skillnader och likheter för att öka
förståelsen för varandra.
Vi har nu ett ökat antal rastvärdar som är i omlopp bland i eleverna på rasterna
Tydliga regler för kinagungorna har tagits fram och fungerar väl.
I början av höstterminen presenterade sig Må bra gruppen för alla klasser. Detta har gett eleverna en
ökad medvetenhet gällande vart de kan vända sig när någon form av diskriminering eller kränkande
behandling skett.
Arbetet med att bli bättre förebilder behöver förbättras då resultatet på PN-enkäten indikerar en
svag försämring sett till föregående år. Fokus bör ligga på att ingripa snabbare vid konflikter samt att
bli bättre på bemötandet av våra elever.
1(9)
Förebyggande arbete
Områden som berörs av åtgärdenKränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Mål och uppföljning, förebyggande arbete
Mål: Ökad trygghet och lägre grad av konflikter på raster.
Åtgärd: Fortsatt fokus på synliga rastvärdar. Rastpedagog ute varje rast. Rastpedagogen utbildar
trivselledare från årkurs tre.
Ansvarig: Personal som är rastvärdar samt rastpedagog.
Uppföljning: Rektor utvärderar med elevråd och personal under terminen.
Mål: Förbättrat klassrumsklimat.
Åtgärd: Två pedagoger i varje klass i de yngre åldrarna. Satsning på värdegrundsarbete kommande
läsår.
Ansvarig: Rektor, Må bra gruppen och klasslärare.
Uppföljning: Rektor, pedagoger och Må bra gruppen
Mål: Förbättrad arbetsgång vid arbete med kränkande behandling.
Åtgärder: Må bra gruppen informerar personalgruppen om hur man på ett smidigt sätt använder
blanketten gällande diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig: Må bra gruppen samt övrig personal.
Uppföljning: Rektor och personalgrupp.
Mål: Intensifiera arbetet med religion och annan trosuppfattning.
Åtgärd: arbeta med likheter och skillnader i olika religioner och kulturer. Detta för att skapa
förståelse för annan trosuppfattning samt andra seder. Temavecka om kulturella olikheter.
Ansvariga: rektor och personal.
Uppföljning: Rektor utvärderar tillsammans med personal
Definitioner
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
1(9)
Sexuell läggning
Funktionshinder
Ålder
Man skiljer på
direkt diskriminering,
som är att missgynna ett barn/elev i jämförbar situation i samband med
diskrimineringspunkterna.
och indirekt diskriminering
som är att använda ett förfaringssätt som framstår neutralt men som i praktiken missgynnar
barn/elever enligt diskrimineringspunkterna.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har ett samband
med någon av de sju diskrimineringspunkterna.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker
någons värdighet.
Diskriminering, trakasserier och kränkning kan ta sig i uttryck som:
Mobbing
Sexuella trakasserier
Rasism
Främlingsfientlighet
Homofobi
Diskriminering, trakasserier och kränkning kan vara:
Fysisk – knuffar, sparkar, slag, fasthållning
Verbal – hot, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar
Psykosocial – utfrysning, ryktesspridning, miner, suckar, skratt
Text- och bildburen – klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, chat
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.
All personal har skyldighet att ta tag i incidenter och arbeta förebyggande vid trakasserier och
kränkande behandling. Angiven blankett från Västerås stad används vid detta arbete
Vid eventuella kränkningar utreder Må bra gruppen med inblandade elever och dokumenterar, tar
kontakt med vårdnadshavare och följer upp. Ärendet avslutas, när kränkningar upphört.
Alla kränkningar anmäls till huvudmannen och följs upp enligt Västerås stads policy!
1(9)
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
Ett väl fungerande schema för rastvärd, med fler rast värdar, som använder gul väst eller halsduk för
att synas bra. De finns där eleverna känner sig otrygga enligt trygghetsvandringen.
Varje situation utreds och följs upp med inblandade elever tills problematiken upphört.
Föräldrar kan genom en blankett lämna in synpunkter eller önskemål till skolan.
Personer elever och föräldrar kan vända sig till
Personer att vända sig till vid kränkande behandling eller diskriminering är pedagogen, klassläraren,
rastvärden, Må bra gruppen. Må bra gruppen består av rektor, skolsköterska, kurator, personal från
fritids och SvA-lärare. Om en vuxen blir kränkt av en arbetskamrat, kontaktar vi rektor. Om rektor
kränker en personal kontaktar vi rektorns chef.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks
1. Den personal som får kännedom om att en elev kan vara utsatt, vidtar först egna åtgärder
och skriver en rapport på blanketten från Västerås stad.
2. Vid kränkning eller diskriminering kontaktas Må bra gruppen och rektor.
3. Rektor meddelar huvudman
4. Må bra gruppen har samtal med den utsatte och sedan den/de som anklagats för att utsätta
eleven. Tid för uppföljning bestäms och föräldrar informeras.
5. Uppföljning sker tills kränkningen upphört.
6. När fallet är klart lämnas all dokumentation till diariet.
Rutiner för uppföljning
Vi följer upp ett ärende enligt Västerås stads riktlinjer för arbete med diskriminering och kränkande
behandling.
Rutiner för dokumentation
Den som får kännedom om en elev som känner sig kränkt, rapporterar på blanketten från Västerås
stad. Vid andra mindre händelser sparar Må bra gruppen dokumentationen i ett låst skåp.
Ansvarsförhållande
All personal har ansvar för att rapportera om en elev ser ut att bli utsatt för kränkning eller
diskriminering.
Personalen ska då rapportera på blanketten från Västerås stad. Må bra gruppen stöttar och tar över
utredandet.
Må bra gruppen ansvarar att rapporter sparas.
1(9)
Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling informeras rektor. Denne ansvarar för
att anmälan registreras hos huvudmannen. Avsedd blankett för detta ändamål används.
Bilaga 1
Diskrimineringsgrunderna
1. Kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband
med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever
som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön.
2. Etnisk tillhörighet
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
3. Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband
med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten
oavsett religion eller annan trosuppfattning.
5. Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband
med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter
för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell
läggning.
Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det)
Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig
med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
1(9)
Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det)
Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har
samband med ålder.
Viktiga länkar
Skollag 2010:800
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/
Diskrimineringslag 2008:567
http://www.do.se/lag-och-ratt/stallningstaganden/diskrimineringslagens-2008567-regleringrorande-trakasserier-och-sexuella-trakasserier-mellan-barn/
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering
och kränkande behandling
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:1083
Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Hjulet för likabehandlingsarbetet
http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-likabehandlingshjulet-skolan.pdf
Lika rättigheter i skolan – en handledning
http://www.do.se/stodmaterial/forskola-skola-och-hogskola/lika-rattigheter-i-skolan/
1(9)
