MALUNG-SÄLENS KOMMUN
Sälens rektorsområde
Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs
Inga-Maj Fjällborg, rektor
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Vildmarksskolan
F-5
2014/2015
Skollagen (2010:800) 1 kap , § 5
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen
ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utvärdering från 2013-14
Målen från planen 13-14 har uppfyllts som följer:
Therese och Eva-Lena har haft livskunskap varje vecka och varit ute på rastvakt varje rast.
När något hänt har vi tagit upp det direkt. Vid läsårets början har vi skrivit regler tillsammans
med barnen och under årets gång har vi reviderat vissa på skolråden utifrån de behov vi eller
barnen sett. Eleverna har informerats om att alla incidenter ska rapporterats till oss. Vi lärare
ser till att göra gruppsammansättningar för att motverka att någon ska känna sig ovälkommen
eller utanför. När någon elev behövt hämta något i källaren har de fått möjlighet att ha någon
med sig. Vi har haft skolråd i stort sett varje månad.
Kartläggningen fungerade bra och eleverna har varit positiva när de beskrivit klimatet på
skolan. Vad gäller punkterna upptäcka och åtgärda har ingen händelse varit av sådan allvarlig
karaktär att vi behövt följa punkterna som stod.
Mål;
Ingen form av diskriminering eller
Kränkande behandling
skall förekomma
på Vildmarksskolan skola
Ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering.
Alla känner att de blir respekterade.
Alla känner sig trygga i skolan.
Alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat
behöver hjälp.
Alla vuxna på skolan arbetar medvetet och aktivt för att denna plan följs.
Handlingsplan för läsåret 2014-15
Utifrån utvärdering och årets kartläggning ska vi satsa på:
Rastvärdar på varje rast – lärarna följer ett veckoschema för vem som ska vara värd på
rasterna till vilken eleverna kan vända sig om något händer. (Ansvariga: Therese och
Fredrika)
Skolgården är inte någon allmän plats. När/om okända personer uppehåller sig på
skolgården ska personal ta reda på deras ärende, och vid behov be dem att lämna
skolgården.
Att känna sig trygg i hela skolan – en lärare eller äldre elev följer med om någon inte
törs gå själv till t ex källarvåningen. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
Att utreda omgående – om något händer ska vi samtala om händelsen direkt med de
inblandade för de ska kunna släppa det snabbare. Det ”går” inte så långt då.
(Ansvariga: Therese och Fredrika)
Att arbetet med skolans gemensamma temaområden planeras så att åldersintegrering
och olika sätt att lära erbjuds alla elever. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
Att genomföra en lektion som är vigd åt värdegrundsarbete varje vecka. (Ansvariga:
Therese)
Att genomföra ett skolråd i månaden. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
Att arbeta med skolans och förskolans PLAN-projekt tillsammans med föräldrar och
elever. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
Att idrottsläraren ”patrullerar” utanför omklädningsrummen, för att finnas nära till
hands så eleverna känner sig trygga. (Ansvariga: Therese och Fredrika)
Kartlägga
Utifrån den utvärdering vi och eleverna gjort tidigare under våren (elev- och föräldraenkät via
nätet, genomgång av årets plans måluppfyllelse) börjar vi kartlägga olika faktorer,
tillsammans med eleverna, som kan spela roll för likabehandling. Vi startar med att diskutera
om det finns platser på skolan som är mer riskfyllda än andra att vistas på med tanke på att där
kan trakasserier eller annan kränkande behandling förekomma. Vi sätter också upp
ordningsregler på skolan i allmänhet och regler för olika platser på skolan; skolgård/raster,
matsal, omklädningsrum, klassrum, korridor. Vi låter eleverna diskutera i små grupper och
stor grupp, vid behov enskilt med lärare, om vilka risker de ser under en skoldag.
Elevernas diskussioner resulterade i år i att riskerna fanns/var störst då lärarna inte var
närvarande under skoltiden. Eleverna nämner särskilt omklädningsrummen.
Förebyggande och främjande arbete
Utifrån kartläggningen sätter vi upp mål för verksamheten. Målens syfte är att eliminera så
många risker som möjligt som uppkommit under kartläggningen och eleverna är med och
hittar möjligheter för att förebygga dessa. Vi bestämmer också tillsammans vem/vilka som
ska ta ansvar för att dessa mål ska uppfyllas.
Första veckan varje läsår har vi en värdegrundsvecka där vi behandlar regler, olika planer,
kamratskap, vilka som ska var värdpar/fadderpar etc. Denna vecka informeras också eleverna
om hur de ska agera om de upplever sig kränkta av en vuxen på skolan.
Utöver det har vi en timme varje månad skolråd, där eleverna kan vara med och påverka
huruvida de anser att det förebyggande arbetet fungerar. Vi har också inplanerat
värdegrundsarbete i schemat, där etiska frågor och likabehandlingsfrågor bearbetas. Här har
eleverna också extra möjlighet att undersöka de nya verktyg vi ger dem för att hantera
situationer de inte är bekanta med eller vet hur de ska hantera på ett bättre sätt än tidigare.
På läsårets första föräldramöte informerar rektor föräldrarna om att de ska kontakta henne om
de får kännedom om att ett barn har kränkts av en vuxen på skolan.
I läroplanen finns kapitel 1 och 2 som stödjer oss lärare i det främjande arbetet och ger oss
mandat att arbeta med det under skoltid.
Upptäcker
Vi upptäcker genom att:
o all personal på skolan respektive förskolan och fritids är medveten om sin skyldighet
att vara uppmärksam på alla former av diskriminering eller annan kränkande
behandling.
o elever uppmanas att ta kontakt med någon personal om de upptäcker, eller själva
utsätts för kränkande behandling. Detta gäller båda kränkningar från andra elever och
från vuxna.
o personal och elever samtalar om etik i den vardagliga verksamheten och vid
uppkomna situationer.
o ansvarig lärare samtalar om elevens psykosociala situation vid utvecklingssamtal och i
andra möten med vårdnadshavare.
o föräldrar och/eller andra vuxna samt elever informerar personal.
o eleverna besvarar trivselenkäter varje läsår.
o elevvård är ett återkommande ärende vid arbetslagets möten.
o eleverna har tillgång till en låda där meddelanden kan läggas i anonymt och enbart
läraren öppnar och läser dessa.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. När skolan får vetskap om att en elev kan vara utsatt för kränkning eller trakasserier
informeras ansvarig lärare och rektor. Då personalen upptäcker att en elev utsätts för
kränkning avbryts kränkningarna omedelbart.
2. Den personal som först får reda på kränkningen är den person som är ansvarig för att
utreda händelsen och skriva en incidentrapport. Om utredningen lämnas över till
annan personal ska detta tydligt framgå av incidentrapporten.
3. Ansvarig lärare gör en bedömning av om samtal ska genomföras med berörd
elev/elever eller om kartläggning behövs först. När samtal genomförs dokumenteras
dessa.
4. Den som skrivit incidentrapporten är också ansvarig för att berörda vårdnadshavare får
information om händelsen samma dag som den inträffat. Av rapporten ska tydligt
framgå vem som informerat vårdnadshavarna, när detta skett och på vilket sätt
informationen lämnats.
5. I kontakten med vårdnadshavare nämns aldrig namn på andra elever som är
inblandade.
6. Efter att en incident hanterats dokumenteras skolans insatser i en ”Anmälan till
huvudman”. Denna lämnas omgående till rektor, som skickar in anmälan till
huvudmannen enligt Skollagen 6 kap 10§.
7. Uppföljning av samtalen sker inom 1-2 veckor.
8. Har åtgärder inte gett avsett resultat vidtas ytterligare/andra åtgärder.
9. Lärare och rektor ansvarar för hanteringen vid mobbing enligt Farstamodellen.
Farstametodens arbetsmodell
1. Personal från anti-mobbingteamet (lärare och rektor) har samtal med den som kom
med beskedet och den mobbade eleven för att samla information.
2. Mobbarna hämtas en och en till var sitt samtal med anti-mobbingteamet där de får
berätta varför de tror att de kallats till samtal. Mobbare är i de flesta fall medvetna om
situationen.
3. Mobbarna och anti-mobbingteamet gör en överenskommelse om hur mobbingen ska
stoppas.
4. Anti-mobbingteamet kontaktar vårdnadshavare till den mobbade och mobbarna.
5. All personal informeras för att särskilt observera berörda elever.
6. Anti-mobbingteamet genomför uppföljning inom en vecka med berörda elever för at
försäkra sig om att mobbingen har upphört.
7. Vid fortsatt mobbing kallar rektor till elevvårdskonferens.
Hela hanteringen dokumenteras löpande. Vid varje terminsslut sammanställs och analyseras
hanterade mobbingfall.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
1. Om skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av någon vuxen samlar rektor information om händelsen.
2. Rektor och någon av rektor utsedd genomför samtal med den vuxne.
3. Rektor kontaktar berörd vårdnadshavare för samtal tillsammans med elev och berörd vuxen.
4. Uppföljning genom samtal med elev
Uppföljning
Vi följer upp genom att:
o all berörd personal informeras för att särskilt observera berörda elever.
o lärare följer upp att vidtagna åtgärder ger resultat inom 7 dagar i alla konstaterade fall.
o lärare dokumenterar varje fall och utvärderar sitt arbete vid terminens slut.
o rektor kallar till elevvårdskonferens om kränkande behandling inte upphör.
o rektor kallar in externa kompetenser vid behov.
Utvärdera
Vid läsårets slut utvärderar vi målen i planen med eleverna och själva i personalgruppen. Här
dokumenteras vad som blivit gjort och varför det blev som det blev. Både positiva och
negativa synpunkter skrivs ned. Vi bestämmer också vad vi behöver arbeta mer med under
kommande läsår och vem som ska ansvara för det. Målen och vem som har ansvaret för dessa
skriver vi ner i den nya planen tidigt nästkommande läsår.
Elever och föräldrar svarar anonymt på en trivselenkät på Internet i slutet på läsåret.
Ansvariga under läsåret
Inga-Maj Fjellborg, rektor
Therese Larsson, lärare
Fredrika Holmstedt, lärare
Diskrimineringslagen (2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
(Detta är de sju diskrimineringsgrunderna.)
Diskriminering är förbjuden oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt
diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan
kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort
sitt uppdrag.
Enligt diskrimineringslagen ska den som bedriver utbildningsverksamhet se till att varje
verksamhet:
Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn
och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att
ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
Om den får reda på att någon elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier utreder omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna
och i förekommande fall vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden.
Varje år upprättar en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs
för att, dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels
förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka
av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts förs in i nästa års
plan.
Skollagen 6 kap
Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som bedriver skolverksamhet, om det är en
kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje
förskola eller skola):
Målmedvetet arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och
elever.
Genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling.
Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med
att ta fram planen.
Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart någon i
skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de
agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det
inte ska hända igen.
I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en
elev – till exempel säga kränkande saker, hota eller använda våld.
Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Enligt § 3 kap 5 ska
utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero. Det kan ibland innebära att lärare måste använda sig av
vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om
det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. (Källa: ”Förebygga
diskriminering, Främja likabehandling i skolan”. JämO, DO, HO, homO, BEO).
Det finns också internationella löften som Sverige avgivit, och som delvis uppfylls genom
ovan två nämnda lagar. Ett sådant löfte är att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s
barnkonvention
FN:s Barnkonvention art. 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag,
oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk,
religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung,
egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars,
vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller
tro.
Definition av kränkande behandling
Diskriminering är en aktiv, medveten handling som missgynnar en annan person, och som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en annan persons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet;
Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Kränkningar kan vara;
Fysiska; såsom att bli utsatt för slag och knuffar.
Verbala; såsom att bli hotad eller kallad vid fula ord, som är kränkande.
Psykosociala; såsom att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, göras till åtlöje.
Text- och bildburna; såsom klotter, sms, kommunikation via olika forum på internet.
Med mobbning avses upprepade kränkningar, samt att det råder en obalans i makt
mellan den som kränker och den som kränks.
