LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING FÖR
GREDELBY SKOLA 2014 – 2015
KNIVSTA KOMMUN
Knivsta kommun
Elisabeth Wessén Sjölund
VISION
Vi vill skapa en lärandemiljö där alla elever känner sig trygga. Alla elever har lika högt värde
och varje individ är unik. Oavsett olikheter och skillnader har alla elever rätt till trygghet,
omsorg och skydd mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Arbetet med att framställa och revidera likabehandlingsplanen har varit fortgående sedan
2011. Vid personalmöten har likabehandling varit en stående punkt på dagordningen. Detta
har möjliggjort att personalen regelbundet haft inflytande i utformningen och utvecklingen av
LP. Personalen kommer bl.a. att fortsätta arbetet med hur vi ska förmedla skolans värdegrund,
hur vi kan främja likabehandling samt hur vi aktualiserar handlingsplanen för föräldrar, nya
elever och ny personal.
Under ht 2013 genomfördes en trygghetsenkät som syftade till att undersöka om elever utsätts
för trakasserier eller annan kränkande behandling. Vidare syftade undersökningen till att
kartlägga när, var och på vilket sätt kränkningarna skett.
Under läsåret kommer klasserna/fritidsgrupperna diskutera planen, trivselfrågor, regler och
även ta upp Förenta nationernas barnkonvention. Eleverna kommer att vara delaktiga i det
främjande arbetet genom värdegrundsarbete t.ex. värderingsövningar och rollspel.
FRÄMJANDE ARBETE
Mål som Gredelby skola har som utgångspunkt:
Förenta nationernas barnkonvention
Lgr 11
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning
eller för annan kränkande behandling.
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Det främjande arbetet ska ske fortlöpande under läsåret både i arbetslagen och i
elevgrupperna. Arbetet ska bl.a. omfatta diskrimineringsgrunderna.
Eleverna ska delta i det främjande och förebyggande arbetet för att skapa ett gemensamt
förhållningssätt.
FÖREBYGGANDE ARBETE
På Gredelby skola arbetar vi förebyggande mot kränkande behandling på olika sätt. Vi anser
att värdegrundsarbete under skoltid och på fritids är nödvändig för att motverka
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Värdegrundsarbetet omfattar
bland annat rollspel, trygghetsövning, kill- och tjejgrupp samt diskussioner om hur man är en
bra vän. Vidare har även arbete med FN:s barnkonvention genomförts där de olika artiklarna
diskuterats med eleverna. På samtliga personalmöten finns likabehandling med som stående
punkt på dagordningen. Detta medför att personalen har ett forum för att diskutera olika
elevärenden eller frågor relaterade till likabehandling.
Trygghetsenkät
I november 2013 genomfördes en kartläggning av platser i skolmiljön där elever kan känna
sig otrygga. Resultatet av kartläggningen ligger till grund för personalens fortsatta samtal i
arbetslag/klasser/fritidsgrupper om värdegrundsfrågor under läsåret. Det ligger också till
grund för de måldiskussioner och konkreta förändringar som kan bli aktuella för att förbättra
både den fysiska och den psykiska miljön.
Med hjälp av vår elevenkät hoppas vi kunna kartlägga om det finns problem som kan härledas
till någon/några av diskrimineringsgrunderna. Med utgångspunkt i enkätsvaren arbetar
arbetslaget vidare med en plan för åtgärder och för det förebyggande arbetet.
Kartläggning
Intervju/enkätfrågor – november 2013 (se bilaga 1).
Eleverna har fått besvara frågor om trygghet, trivsel, konflikter samt kränkande behandling.
De äldre eleverna besvarade följande frågor i enkätform och de yngre i samtal med lärarna.
Analys av kartläggning i skolan och fritidshem 2013
I stort upplever majoriteten av eleverna trygghet i skolan. De känner att det finns någon vuxen
att prata med, att de visar respekt och blir respekterade samt att de inte är rädda för någon på
skolan. Dock framgår av enkätsvaren att det finns olika platser där barnen kan känna sig
otrygga. Det kan t.ex. vara bakom husen, i Hälsohuset, i hallar och på fotbollsplanen. Några
av de yngre eleverna uppger att de kan känna sig otrygga på gamla skolgården, under den
gemensamma rasten på fredagar. En del elever är otrygga på skolgården när det blir mörkt.
Mycket av det som beskrivs av eleverna i de olika klasserna förefaller vara enstaka händelser
och inte regelbundet förekommande. Några elever beskriver att de upplever att andra elever
inte följer alla regler på skolan.
Det förkommer kränkande ord enligt enkätundersökningen och även en del nedvärderande
ord. Det är flera barn som uppger att de blir retade och att de vet kamrater som retas. Det är
också tydligt att det finns några barn som känner sig mer utsatta än andra.
Några elever uppger att det finns vuxna personer som inte bryr sig om när man är ledsen.
Åtgärder i skolan och fritids
- Gå igenom och eventuellt revidera trivselregler tillsammans med eleverna varje höst.
- Informera om skolans och fritids gemensamma regler
- Arbeta med värdegrundsarbete med fokus på hur man får uppträda mot andra människor.
- Diskutera hur vuxna bemöter eleverna när de är ledsna.
-
Förstärka rastvaktandet vid behov.
Förbättra belysningen på skolgårdarna.
Rastvakterna bär reflexvästar.
Närmare undersöka hur frekventa händelserna som beskrivs i kartläggningen är.
Intervjuer/ny enkät.
Arbeta med strategier för konfliktlösning.
Diskutera med berörda föräldrar om rutiner för elever som går hem själva från fritids.
Fördelning av fritidspersonal under utevistelse görs efter behov.
Vuxna använder reflexvästar vid utflykter med de yngre eleverna - beroende på aktivitet
samt vid utevistelse på skolgården.
Den fysiska miljön ses regelbundet över och förbättras omedelbart vid behov.
Mål:
Skolans personal ska arbeta för att
- alla elever ska kunna uttrycka sin egen åsikt.
- alla elever ska våga säga ifrån när något inte känns bra.
- alla elever ska ha insikt om sin möjlighet till påverkan vad gäller både den fysiska och den
psykiska miljön.
- skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal.
- alla ska känna sig trygga med att vi reagerar om problem uppstår.
- alltid ingripa vid kränkningar och trakasserier samt hjälpa till att lösa konflikter.
- inte tillåta ett otrevligt språk.
Skolans personal ska arbeta förebyggande genom att:
- regelbundet kartlägga barns/elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande
behandling.
- arbeta fram trivselregler tillsammans med barnen/eleverna.
- ge barnen/eleverna kunskap om de rättigheter de har t.ex. Barnkonventionen, rätt till
delaktighet etc.
- arbeta med värdegrundsfrågor, pojk- och flickgrupper, vid klassråd och elevråd.
- återkommande föra samtal med barn/elever enskilt eller i grupp.
- rastvakterna går runt alla hus och andra utsatta platser.
- klassläraren/eller annan vuxen går med klassen till matsalen för att det ska bli lugn och ro
runt måltiden.
- aktualisera planen i början av varje läsår (t.ex. på temadagar med eleverna och på
föräldramöten).
- nya elever och ny personal får likabehandlingsplanen.
- skolans hemsida uppdateras fortlöpande.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
Gredelby skolas målsättning är att:
- ingen ska utsättas för någon form av kränkande behandling
- om kränkande behandling äger rum så ska en rad åtgärder vidtas för att kränkningarna
omedelbart ska upphöra
- all personal aktivt förhindrar alla former av kränkande behandling
- föräldrar och elever också förväntas aktivt motverka alla former av kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar är ofta ett
uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av
kränkning alltid måste tas på allvar.
Sexuella trakasserier inryms i den här planen under begreppet trakasserier.
Mobbning definieras här som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller
med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller trakasserier.
Annan kränkande behandling kan vara:
- fysisk (att bli utsatt för slag och knuffar)
- verbal (att bli hotad, bli kallad för hora, bög eller liknande)
- psykosocial (att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
- text- och bildburen (klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms)
- synlig och handfast likaväl som dold och subtil
RUTINER FÖR AKUTA ÅTGÄRDER
Så snart skolan får kännedom om att en elev har kränkts skall utredning sättas igång. Ibland
kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad.
-
Personal som blir vittne till eller får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta ev. pågående
handling och prata med de inblandade snarast vid lämpligt tillfälle.
- Klassläraren informeras om vilka åtgärder som vidtagits.
- Klassläraren pratar med den elev som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att
det inte får förekomma.
- Föräldrar kontaktas/informeras om klassläraren anser det befogat.
- Klassläraren pratar även med den elev som blivit kränkt och kontaktar/informerar
föräldrarna om så bedöms.
Händelsen dokumenteras.
I de fall utredning påbörjas gäller nedanstående plan.
Kränkning mellan elever
1. Vuxna genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt.
2. Personal tar kontakt med förälder och rektor.
3. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.
4. Uppföljningssamtal med de inblandade sker enligt överenskommelse. Ansvarig är den/de
som genomfört det inledande kartläggningssamtalet.
5. Om problemet kvarstår – konferens med rektor, berörd personal, förälder och barn/elev.
Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning, särskild
blankett används. Dokumentation förs vidare till rektor.
Vuxens kränkning av barn/elev
1. Rektor samlar information om händelsen.
2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.
3. Berörd förälder kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne.
4. Rektor tar beslut om åtgärd gemensamt med de berörda.
5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker enligt överenskommelse. Rektor är ansvarig.
6. Rektor dokumenterar steg 1-5.
Åtgärder
Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett.
- Riktas till barn/elev som blivit utsatt och till den/de som utövat kränkningen
- Omedelbart sätta stopp för kränkningen
- Ev. åtgärdsprogram
KOMMUNIKATION
Föräldrar får information om Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling på det
första föräldramötet på höstterminen. Planen presenteras på skolrådet när den är reviderad.
Den ska också finnas på skolans hemsida och uppdateras vid behov.
Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling ska finnas väl synlig i varje klassrum.
INTRODUKTION
Rektor informerar
- ny personal
- föräldrar (planen finns i kuvert som delas ut till nykomna elever)
Klasslärare/fritidsansvarig
- informerar ny elev
UNDERVISNING
Värdegrundsarbetet sker kontinuerligt i undervisningen.
UTVÄRDERING
Dokumentation från klassråd/ elevråd - regelbunden kartläggning
Regelbunden utvärdering av trivselregler på klassråd.
Aktivitet
Planen skall följas upp, utvärderas och
ev. revideras årligen (augusti)
Ansvarig
Rektor
Trivselenkät, Unikum - elever/föräldrar i samband med
utvecklingssamtalen både höst och vår
Arbetslagen
Diskutera likabehandlingsplanen kontinuerligt i arbetslagen
Arbetslagen
Personal, elever och föräldrar ska
känna till vad som står i planen
Rektor till personal vid ht
början
Personal till barn/elever
vid ht start
Personal till föräldrar vid
första föräldramötet
Plan för kompetensutveckling i förebyggande
och åtgärdande syfte
Rektor
Bilaga
DEFINITIONER OCH BEGREPP UR SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD OCH
KOMMENTARER:
Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från
diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering
(prop. 2007/08:95).
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av
diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För
att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt
diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller
ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av
skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella
trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För
att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet
trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte
identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen.
Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt
skollagen.
Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet.
M ed huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga
kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen
används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett
vilken lagstiftning det rör sig om.
