Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skallbergsskolan 2014 1 Innehåll 1. Bakgrund 2. Lagstöd 3. Definitioner 4. Kränkande behandling/Mobbning 5. Skolpersonalens befogenheter 6. Ordningsregler 7. Konsekvenser 8. Värdegrund och Målinriktat arbete för 2014 9. Främjande och förebyggande arbete 2014 10. Upptäcka diskriminering/Kränkande behandling 11. Utredning 12. Åtgärder 13. Uppföljning 14. Delaktighet 2 1. Bakgrund Fr.o.m. 1 januari 2009 finns det två lagar för att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Skollagen kap 14a och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet är att förtydliga skolans ansvar för elevernas trygghet i skolan. Skolor ska ha ett aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. Lagstöd Rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: • Skollagen (2008:571) • Skollagen (2009/10:165) 1 kap 2§, 4 kap 2§ • Lgr 11 (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) • FN´s barnkonvention • Diskrimineringslagen (2008:567) 3. Definitioner Definition av begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna: •
•
•
•
•
Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder 3 • Könsöverskridande identitet eller uttryck • Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av både vuxna och barn Kränkande behandling Det är ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Trakasserier och kränkningar kan vara: •
•
•
•
Fysiska: t.ex. knuffar och slag Verbala: t.ex. hot, eller skällsord Psykosociala: T.ex. att vara utsattför utfrysning eller ryktesspridning Text-­‐eller bildburna: t.ex. klotter, sms, e-­‐post eller lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot är brottsliga handlingar även om de begås av minderåriga. 4 4. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde. Gunnar Höistad 2004 5. Skolpersonalens befogenheter Skolan ska se till att elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa mot elever som stör eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt skolverket kan personal ingripa i fölande situationer utan att det anses som kränkande behandling: • Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom och person. En person kan t.ex. hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. • Tillrättavisning: Att tillrättavisa elever för att upprätthålla ordning och följa skolans regler räknas varken som trakasserier eller kränkande behandling • Avvisning: Läraren får visa ut en elev för högst återstoden av lektionen. Läraren har tillsynsskyldighet i samband med avvisningen • Kvarsittning: Läraren kan låta eleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skoldagens slut eller infinna sig högst en timme innan elevens undervisning startar. • Kollektiv bestraffning: Kollektiv bestraffning är inte tillåtet i skolan. • Undervisning på annan plats: Rektorn kan besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan grupp eller på en annan plats inom samma 5 skolenhet om det är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Åtgärden får dock aldrig gälla längre tid än fyra veckor. • Avstängning: I skolan kan en elev stängas av från utbildningen i högst en vecka om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero • Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt eller som kan utgöra en fara mot säkerheten 6. Ordningsregler Skallbergsskolans ordningsregler Allmänt •
•
•
•
•
•
Följ alltid personalens instruktioner Vi är rädda om vår skola och skolgård Vi använder ett vårdat språk Vi visar respekt och är trevliga mot varandra Vi vistas inom skolans område under skoltid Vi utför fritidsaktiviteter på anvisade platser Inomhus • Vi går lugnt inne i skolan • Vi har inte ytterskor i klassrummet eller på fritids • Vi har inga huvudbonader inomhus Utomhus •
•
•
•
Alla elever är ute på rasterna Snökastning är inte tillåten Elever som är på kullen under vintertid ska använda hjälm Under eftermiddagen är skolgården reserverad för fritidsbarnen 6 7. Konsekvenser om man inte följer skolans regler Handlingsplanen är upprättad av trygghetsteamet på Skallbergsskolan för årkurs F– 6. Följande konsekvenser vidtas om en elev inte följer skolans normer Om en elev inte följer normen i åtgärd 1 ”Jag visar hänsyn och respekterar andra. Jag använder ett språk utan uttryck som sårar.” går vi stegvis vidare i handlingsplanen. Åtgärd 1: Vid första tillfället påminner vi eleven eller eleverna om normen. Åtgärd 2: Vi har ett samtal med eleven om hur man kan hjälpa eleven att följa normen. En överenskommelse görs med eleven som gäller under en begränsad tid för att sedan utvärderas. Berörd skolpersonal kontaktar vårdnadshavare, så även vid utvärderingen. Åtgärd 3: Ansvarig skolpersonal, elev och föräldrar träffas och upprättar ett handlingsprogram med viss uppföljningstid. Åtgärd 4: Trygghetsteamet kopplas in. Elevhälsoteamet (EHT) bestående av rektor, specialpedagog och skolhälsovården) eller områdesteamet där även skolpsykolog och kurator medverkar kopplas in beroende på ärendets art. Skolan kallar vårdnadshavare till elevhälsomöte. 7 8. Värdegrund och målinriktat arbete 2014 Skallbergsskolans värdegrund Alla elever och all personal ska känna att skolan genomsyras av: T = Trygghet O = Omtanke R = Respekt G = Glädje Trygghet Om eleverna ska vara trygga måste vi: • Lyssna aktivt och låta alla elever bli sedda • Ha ett tillåtande klimat • Arbeta regelbundet med elevens relationer Omtanke • Visa att vi bryr oss och vara goda förebilder Respekt • Lära eleverna att vara rädda om sina egna och andras saker • Vara tydliga och konsekventa • Uppmärksamma och ta avstånd från all kränkande behandling Glädje •
•
•
•
Uppmuntra och berömma Ge stimulerande, varierande och individanpassade uppgifter Kunna skratta tillsammans Inbjuda till delaktighet 8 Skallbergsskolans enkät visar att eleverna som gick i årskurs 2 våren 2013 fick ett mycket högt resultat på trygghet och trivsel De elever som gick i årskurs 5 våren 2013 visar dock på ett lägre resultat. Dessa elever har nu flyttat till en 6-­‐9-­‐skola men det är ändå viktigt att vi framåt tänker på vad vi kan göra för att öka de äldre barnens trivsel på skolan Beträffande fritidshemmet så är trivsel och trygghet hos barnen hög men föräldrarna är kritiska och upplever inte i samma utsträckning att fritidshemmet är en verksamhet där barnen trivs och är trygga. En analys kring detta är att föräldrarna i högre utsträckning är observanta på barngruppernas storlek och brist på utrymme. Åtgärder för att öka trygghet och trivsel Rasterna Efter diskussioner i personalgruppen och med eleverna kan vi se att rastverksamheten är ett utvecklingsområde. Barnen känner sig inte tillräckligt trygga och anser att de inte ser tillräckligt med vuxna på skolgården. För att komma tillrätta med detta ska vi: •
•
Se till så alla som har ansvar på rasten bär en gul väst •
Vi ska behålla samma antal rastvärdar på skolgården som vi har nu med ett tillägg av en lek-­‐aktivitetsansvarig Skapa en rastverksamhet där vi erbjuder en aktivitet/lek några gånger varje vecka Fritidshemmen Vi har 4 stycken fritidsavdelningar som har mycket stora barngrupper och som dessutom är väldigt trångbodda. För att få en bättre miljö för båda barn och vuxna ska vi: • Hyra en ny lokal i anslutning till skolan där våra äldsta barn från fritids ska ha sin verksamhet. Förutom minskart barnantal i alla grupper så kommer vi att få till en naturlig röd tråd till fritidsklubben som har sina lokaler i samma hus en trappa upp 9 • På detta vis kommer alla våra fritidsgrupper att påverkas i rätt riktning. Mer yta och mindre barngrupper. Särskolan Särskolan upplever att de har för många barn på för liten yta i särskolans fritidshem. Därför ska vi: • Bli bättre på att dela upp oss. •
På eftermiddagstid kunna ordna lite lugnare aktiviteter i ett klassrum så att det inte blir för många barn på en begränsad yta på fritidshemmet. 9. Hur främjar vi likabehandling och förebygger diskriminering • Vi arbetar med våra ledord Trygghet Omtanke Respekt Glädje • Vi arbetar med barnrättsveckan • Vi har olika aktiviteter för att stärka vi-­‐känslan t.ex Skallbergsdagen där vi delar upp oss i åldersblandade grupper där alla barn hjälps åt att lösa olika uppgifter och samarbeta i olika lekar. • Vi är en av många skolor i Västerås som är delaktiga i arbetet Here 4 U junior 10. Hur upptäcker vi diskriminering, trakasserier och kränkande behandling • Vi genomför enkätundersökningar kring trygghet och trivsel för alla elever i år 2 och 5 10 • Vi gör en kartläggning av alla elever där vi bl.a. tar upp vilka platser som eleverna upplever som otrygga • Vi har utvecklingssamtal varje termin där frågor om elevens trygghet, trivsel och utsatthet tas upp • Vi har rastvakter som uppmärksammar eleverna på rasten • Vi har en Here 4 U-­‐ grupp med elever och en personal som är våra ögon utåt och som kan signalera till oss om det är något som inte verkar okej. • Vi har en tät kontakt med föräldrar och tar deras oro på allvar • Vi har en barnpilot som utifrån uppbyggd kunskap kan se och agera om ett barn far illa 11. Hur utreder vi trakasserier och kränkande behandling När skolans personal misstänker att det förekommer trakasserier eller kränkningar ska personalen agera på följande sätt. • Personalen som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt. Klassläraren till de inblandade eleverna informeras. Rektor informeras. • Enskilda samtal hålls med inblandade elever och dokumenteras på särskild blankett – utredning kränkning • De utredande samtalen avgör vilka insatser skolan ska sätta in. • Om personal kränkt elever ska alltid rektor göra utredningen • Vårdnadshavare informeras • Om man kommer fram till att en kränkning har ägt rum skall detta anmälas till huvudman på särskild blankett 11 12. Hur åtgärdar vi diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering: När det har blivit klart för skolan att det har förekommit en diskriminering enligt någon av diskrimineringsgrunderna är det rektor som har ansvar för att åtgärder sätts in. Det kan t.ex handla om att titta på skolans arbetsmetoder, förhållningssätt eller liknande. Trakasserier eller kränkande behandling När det förkommit trakasserier eller kränkande behandling agerar skolan utifrån vår handlingsplan konsekvenser samt personalens befogenheter. Exempel på åtgärder på Indivinivå De inblandade får stöd i form av samtal. Det gäller både den som kränkt och den som blivit kränkt Gruppnivå En kartläggning av klassen. Det är viktigt att utreda om kränkningen berör hela klassen och i så fall arbeta med gruppsamtal. Organisationsnivå Rektor kan behöva omfördela skolans resurser 13. Hur följer vi upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berörd personal från grundskola, fritids, förskolklass eller särskola har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna/barnen. Om trygghetsteamet har gjort insatser kan man enligt överenskommelse göra upp 12 att en representant från trygghetsteamet har ett uppföljningssamtal. Uppföljningarna dokumenteras. 14.
Delaktighet elever och föräldrar Elever görs delaktiga av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom: •
•
•
•
Klassråd Elevråd Samtalsgrupper på fritids Samlingar i förskoleklassen Vårdnadshavare görs delaktiga av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom: • Föräldrarådet •
Föräldramöten Skallbergsskolan 140109 Denna plan ska revideras/göras om i januari 2015 13
