Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling med
likabehandlingsplan
2011/2012
Wijkmanska
gymnasiet
proAros verksamhetsområde
Ansvarig:
Gymnasierektor: Peter Stenberg
1. Inledning
Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567).
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande behandling.
Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16§
diskrimineringslagen, SFS 2008:567) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 18§ skollagen, SFS
2010:800). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav.
Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra samt utreda och vidta
åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling.
Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier kan
huvudmannen, dvs. kommuner och ledningen för enskilda förskolor och fristående grund- och
gymnasieskolor, bli skadeståndsskyldig.
1.1 Begrepp
Begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling handlar alla om kränkningar av principen
om alla människors lika värde. Denna typ av handlingar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot
enstaka individer eller grupper. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. För att en
handling ska anses vara kränkande eller diskriminerande räcker det med att den person som har blivit utsatt
upplever sig som kränkt. Det finns alltså inget krav på ont uppsåt för att en handling ska betraktas som
kränkande eller diskriminerande.
Nedan definieras centrala begrepp som används i denna likabehandlingsplan. Definitionen för kränkande
behandling har hämtats från DO, BEO, och skolinspektionens handledning ”Förebygga diskriminering och
kränkande behandling” . Övriga definitioner utgår ifrån de som används i diskrimineringslagen.
Diskriminering
Med diskriminering menas orättvis behandling i samband med kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Vad gäller diskrimineringsgrunderna som handlar om ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck är
kravet på aktivt förebyggande arbete inte lika hårt. Skolorna är vad gäller dessa diskrimineringsgrunder inte
skyldiga att arbeta förebyggande men rekommenderas att göra det.
Diskriminering kan delas in i två kategorier – direkt diskriminering och indirekt diskriminering.
Med direkt diskriminering menas att den orättvisa behandlingen har direkt koppling till någon av de ovan
nämnda diskrimineringsgrundande kategorierna. Könskvotering vid intag till en skola eller ett program är ett
exempel på denna typ av diskriminering.
Med indirekt diskriminering menas missgynnande som uppstår vid kategorisk likabehandling. Ett ex. är när
skolan inte tar hänsyn till särskilda behov vid ett provtillfälle.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier och kränkande behandling kan yttra sig på många olika sätt. Det kan röra sig om fysiska,
verbala eller psykosociala (t.ex. utfrysning eller ryktesspridning) men kan också yttra sig i form av texter och
bilder på nätet eller i den fysiska miljön. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att båda
gäller uppträdanden som kränker en annan människas värdighet.
Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Med kränkande behandling avses all kränkande behandling som inte har koppling till någon av de listade
diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kränkningar som rör klädstil eller vikt, men det behöver
förstås inte handla om utseende. Det kan röra sig om kränkande behandling som är satt i system,
som mobbning, men det kan också handla om enstaka händelser.
2. Wijkmanska gymnasiets vision
Vi utgår ifrån proAros vision ”Alltid bästa möjliga möte” och har utvecklat en vision för Wijkmanska
gymnasiet:
Vision för Wijkmanska gymnasiet – En del av Teknikcollege Mälardalen
Wijkmanska gymnasiet är en teknisk skola som utbildar utifrån den tekniska yrkessektorns uttalade behov.
Wijkmanska gymnasiet har goda relationer med såväl företag som lärosäten för högre utbildning.
Därigenom skapar vi tillsammans en för eleven optimal teknikutbildning, som ger varje elev bästa möjliga
förutsättningar för framtiden.
Wijkmanska gymnasiet erbjuder en teknisk gymnasieutbildning som utvecklar elevers trygghet och där
medarbetare tillsammans med elever skapar en utvecklande och utmanande lärmiljö. Wijkmanska
gymnasiet kännetecknas av respekt, nyfikenhet och idérikedom. Att utveckla individens mod att pröva nya
saker och innovativa lösningar är en viktig utmaning för såväl elever som personal.
Vi tror att det krävs en trygg men utmanande miljö för att få till stånd ett effektivt lärande och individuell
utveckling.
3. Främjande arbete
Det främjande arbetet är kopplat till all verksamhet på Wijkmanska gymnasiet.
Det är skolans ansvar att bemöta all form av kränkande behandling med kunskap, diskussioner och
nödvändiga insatser.
Here 4U är en organisation med elever. Here 4U:s främsta uppgift är att skapa trygghet och bidra med unga
jämnåriga förebilder som aktivt försöker förhindra våld, droger och mobbning i skolan.
3.1 Framtagandet av likabehandlingsplanen
På Wijkmanska gymnasiet har framtagandet av likabehandlingsplanen varit en process. En arbetsgrupp har
haft möten. I arbetsgruppen finns representanter från skolledningen, lärare från olika program, elever samt
representant från elevhälsoteamet.
3.2 Ansvar
Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt dess innehåll skall vara känd för elever, föräldrar
och medarbetare. För att likabehandlingsarbetet ska fungera är det viktigt att alla involverade –
skolpersonal, elever och vårdnadshavare – är insatta i likabehandlingsplanens innehåll och känner sig
delaktiga i arbetet med den. Rektor ansvarar för att det alltid finns en uppdaterad likabehandlingsplan.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet,
utvärderas, och omarbetas och aktualiseras utifrån de nya kartläggningarna, en gång per år.
Så här ska vi på Wijkmanska gymnasiet främja elevers lika rättigheter och likabehandling samt förebygga
och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling:
Mentor ska
• anordna aktiviteter vid skolstarten som främjar gemenskapen elever emellan.
• vid terminsstarten diskutera likabehandlingsplanen och skolans trivselregler med alla elever.
• tillsammans med rektor på föräldramöte under hösten informera föräldrar till elever i år 1 om
innehållet i likabehandlingsplanen.
• kontinuerligt diskutera innehållet i likabehandlingsplanen för att förebygga diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
• ta upp likabehandlingsfrågor vid utvecklingssamtal 1 gång/termin - målsman bjuds in om eleven är
omyndig.
Skolsköterska ska
• erbjuda elever i år 1 hälsobesök med bl.a. samtal om elevens välbefinnande.
Kurator ska
• vara ett stöd för elever som upplever att de utsatts för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
• vara ett stöd för all personal som kommer i kontakt med utsatta elever.
Gymnasierektor ska
• tillsammans med mentor på föräldramötet under hösten informera föräldrar till elever i år 1 om
innehållet i likabehandlingsplanen.
• Har det övergripande ansvarat för att APU/APL-platserna får ta del av likabehandlingsplanen. Se
bilaga 3
• ha det övergripande ansvaret för att likabehandlingsplanen följs.
• årligen se till att det upprättas och utvärderas en plan mot kränkande behandling och en plan mot
diskriminering och trakasserier. Dessa två planer sammanförs i ett dokument.
• se till att kompetensutveckling ges i dessa frågor, kontinuerligt.
• säkerställa att information görs tillgänglig till samtliga elever om Wijkmanskas gemensamma
normer och värderingar, och den gemensamma nollningspolicy som proAros tagit fram, omkring
skolstarten och uppropet i åk 1. Se bilaga 1
Likabehandlingsplanen gäller även under den arbetsplatsförlagda utbildningen
APU/APL- ansvarig mentor har uppdraget att informera elevernas handledare på APU/APL-platserna om
likabehandlingsplanen. Se bilaga 3
4. Rutiner för upptäckt
Så här ska vi på Wijkmanska gymnasiet arbeta för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling:
Alla i skolan ska
• ha ansvar för att likabehandlingsplanen är känd och följs.
• arbeta aktivt med SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete – genom klassråd månadsvis och
skolkonferens två gånger per termin.
• hålla värdegrundsfrågorna levande i det dagliga arbetet och synliggöra exempel i
kvalitetsredovisningen.
• arbeta för utökad kunskap om och förståelse för olika kulturer (religion och annan trosuppfattning).
• arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor.
• arbeta hälsofrämjande.
• ansvara för att upprätthålla en trygg och trivsam miljö.
• aktivt arbeta för att minska kränkande språkbruk.
• se till att den för proAros gymnasieskolor gemensamma nollningspolicyn följs. Se bilaga 1
• vara lyhörda för att upptäcka ev. problem.
• medvetandegöra allas ansvar.
• Here 4U rör sig i skolans alla utrymmen för att öka samspelet mellan elever och förebygga
diskriminering och annan kränkande behandling.
• skolsköterska/kurator kan få kännedom om diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling vid hälsobesök/samtal.
• samtliga medarbetare ska vara aktiva för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling.
• alla elever uppmanas att vara aktiva för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling.
Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska
medarbetaren omedelbart agera. Se bilaga 4 och 5
5. Förebyggande arbete
Wijkmanska gymnasiet har ca 240 elever och tillhandahåller 3 olika program. Wijkmanskas verksamhet
ligger geografiskt på samma ställe som 5 andra gymnasieenheter, men i en egen del av byggnaden.
5.2 Industriprogrammet
5.2.1 Kartläggning
På Industriprogrammet har vi tagit del av resultat från elevutvärderingar, utvecklingssamtal, hälsosamtal
och den årliga PN-enkäten. Uppföljning av trygghetsmålen i kvalitetsredovisningen ligger också som grund
för kartläggningen på Industriprogrammet.
5.2.2 Analys och resultat
Eleverna på Industriprogrammet känner sig trygga och har sällan eller aldrig blivit utsatta för mobbning,
trakasserier från andra elever eller vuxna på programmet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Dock
så finns det punkter som vi behöver förbättra oss på:
71 % känner till likabehandlingsplanen och där behöver vi arbeta för att 100 % av eleverna ska känna till
planen i förebyggande och främjande syfte.
7 % har blivit mobbad av elev/elever i skolan samt att 21 % har blivit tilltalade med främlingsfientliga ord i
skolan det senaste året. Där måste vi jobba för en nolltolerans.
5.2.3 Åtgärder
Den första åtgärden är att bifoga likabehandlingsplanen i den personliga pärm eleven tillhandahålles i
början på terminen. Den presenteras och levandegörs genom värderingsövningar och diskussioner i varje
klass vid varje terminsstart. Aktiviteten utvärderas och följs upp i kvalitetsredovisningen under
trygghetsmålen.
5.3 Teknikprogrammet
5.3.1 Kartläggning
På Teknikprogrammet har vi tagit del av resultat från elevutvärderingar, utvecklingssamtal och den årliga
PN-enkäten för hela Wijkmanska gymnasiet. Uppföljning av trygghetsmålen i kvalitetsredovisningen ligger
också som grund för kartläggningen på Teknikprogrammet.
5.3.2 Analys och resultat
Eleverna på Teknikprogrammet programmet har under utvecklingssamtal och våra avslutningssamtal i
årskurs 3 framfört att de känner sig trygga och att de inte har blivit utsatta för mobbning, trakasserier från
andra elever eller vuxna på programmet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Däremot kan det ibland
kännas mindre tryggt utanför teknikprogrammets ganska så slutna lokaler när eleverna går till matsal,
kafeteria, idrottshall och andra undervisningslokaler utanför F-huset.
PN-enkäten svarades av ca hälften av eleverna i årskurs 2. Det finns en diskrepans mellan den bild vi får av
de organiserade samtalen och de siffror som PN-enkäten visar. PN-enkäten visar generellt något lägre
siffror än de som gäller för t ex samtliga ProAros gymnasieskolor. Nöjdhetsiffrorna när det gäller
bemötande och helhetsomdöme är mycket låga. Vi som arbetar på teknikprogrammet är osäkra på om PNenkäten verkligen visar en sann bild av den miljö och atmosfär som finns på programmet och det är grundat
på de samtal vi har haft med föräldrar och elever. Däremot inte sagt att det aldrig skulle finnas någon elev
som inte är nöjd.
Vi har en miljö där vi finns bland eleverna mer eller mindre hela tiden eftersom vi rör oss i deras studiehall
även när vi inte har lektioner. Vi arbetar i arbetsrum från vilka vi har full insyn över studiehallen och
eleverna kan enkelt nå oss då dörrarna för det mesta står öppna. Den här miljön bidrar till att vi inte har
organiserat samtal kring likabehandlingsplaner och övrigt som har med trivsel, normer och värden att göra.
4.3.3 Åtgärder
Teknikarbetslaget behöver organisera samtal kring likabehandlingsplaner och övrigt som har med trivsel,
normer och värden att göra för att öka förståelsen för att det finns en policy kring de frågorna från skolans
sida.
Dessutom bör någon utomstående t ex vår kurator försöka hitta vad det är som gör att vi inte har uppfattat
att eleverna är så pass missnöjda som PN-enkäten visar.
Bilaga 1
Nollningspolicy vid proAros gymnasieskolor, Västerås stad
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund och skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Enligt Skollagen (1985:1100) skall ”Var och en som verkar inom
skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska
den som verkar inom skolan bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande
behandling”.
En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa handlingar
från en eller flera personer.
Som negativ handling räknas ett beteende som har till syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag.
proAros gymnasieskolor arbetar medvetet, planerat och kontinuerligt med relationerna elever emellan och
mellan elever och medarbetare där allas rätt till en trygg miljö skall säkerställas. I syfte att främja alla
elevers lika rättigheter vidtar proAros gymnasieskolor åtgärder för att motverka trakasserier och annan
kränkande behandling. Det åligger alla medarbetares skyldighet att värna om alla elevers trygghet i skolan
samt verka för att skolans värdegrund genomsyrar all verksamhet.
proAros gymnasieskolor tar bestämt avstånd från alla former av nollning då företeelsen är att betrakta
som kränkande behandling.
• I syfte att motverka alla former av nollning informerar skolledningen alla medarbetare och elever i
samband med läsårsstarten om skolans Likabehandlingsplan och ställningstagande gällande
trakasserier/nollning.
• Mentorer har till uppgift att tillsammans med elever diskutera och förebygga tendenser till
trakasserier/nollning. Detta gäller särskilt elever i åk 2.
• Fadderverksamhet är ett exempel på inslag i samband med introduktionen av elever till åk 1. I de fall
fadderverksamhet förekommer, dvs. där äldre elever har gemensamma aktiviteter med yngre elever, skall
dessa aktiviteter vara sanktionerade och godkända av mentor.
• Vårdnadshavare till elever i åk 1 informeras om vad som är skolans gemensamma aktiviteter i samband
med gymnasiestarten.
• Skolledning initierar och genomför tillsammans med mentorer en utvärdering av skolstarten. Eventuell
revidering av nollningspolicyn sker.
6
Bilaga 2
Likabehandlingsplanen
Följande skall tas upp kontinuerligt i skolans arbetsgrupper (arbetslag, ämneskonferens,
programkonferens, elevvårdsteam etc)
1. Konkretisering av definitioner och begrepp
För en dialog om de definitioner och begrepp som finns i Likabehandlingsplanen (diskriminering, annan
kränkande behandling, mobbing etc)
Vilken är din förståelse av definitionerna och begreppen?
2. Undervisningens innehåll, arbetssätt och arbetsformer
Hur kan jag som enskild lärare/vi som arbetslag i undervisningssammanhang främja elevers lika rättigheter
och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling?
Beakta de fem diskrimineringsgrunder som finns i Lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder.
Att tänka på och samtala om
• Vilka arbetsformer och arbetssätt kan jag/vi använda för att främja likabehandling?
• Hur kan grupparbeten förberedas och organiseras för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering etc?
• Hur sätter vi ihop grupper? Vilken kunskap får grupperna om samarbetes villkor? Hur utvärderar
gruppen sitt arbete så att det blir ett lärande?
• Vilket innehåll väljer jag/vi som kan främja likabehandling? Hur kan jag/vi få in ovanstående inom
kursplanernas ram?
• Kan vissa läromedel uppfattas som kränkande?
• Hur kan vi föra en kritisk och konstruktiv diskussion kring den aktuella litteraturen?
• Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av t ex funktionshinder, vissa invandrargrupper och/eller
religioner?
• Kan exemplen som används under lektioner varieras så att de inte förmedlar en stereotyp och
normgivande bild?
• Tillämpas ett genusperspektiv i undervisningen?
• Finns det en jargong bland elever eller lärare som vissa elever upplever som kränkande?
• Hur ser elevernas frånvaro ut? Vad beror den på?
3. Redovisning och utvärdering
Varje program kommer att redovisa och utvärdera de konkreta åtgärder som kommer att vidtas för
programmet i Wijkmanskas gymnasiets årliga kvalitetsredovisning.
7
Bilaga 3
Likabehandlingsplan Wijkmanska gymnasiet
till APU för kännedom
Bakgrund
Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever i kraft. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs.
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt motverka
annan kränkande behandling.
Lagen omfattar all utbildning och annan verksamhet som omfattas av skollagen (1985:1100). Lagen gäller
när medarbetare kränker elever såväl som när elever kränker andra elever.
I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda
verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan
kränkande behandling.
Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier kan
huvudmannen bli skadeståndsskyldig.
Wijkmanska gymnasiets arbete med likabehandling
En likabehandlingsplan har tagits fram för skolan som består av både förebyggande åtgärder samt rutiner
för utredning och åtgärder, vid kränkning av de fem diskrimineringsgrunderna som beskrivs ovan.
Elever informeras om att likabehandlingsplanen gäller under all skoltid och därmed även under den
arbetsplatsförlagda utbildningen-APU.
APU- ansvarig lärare har uppdraget att informera elevernas handledare på APU-platserna om
likabehandlingsplanen.
Vid misstanke eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska
medarbetaren omedelbart agera.
Wijkmanska gymnasiets likabehandlingsplan
För att se likabehandlingsplanen i sin helhet gå in på Wijkmanska gymnasiets hemsida och sök på
likabehandlingsplan.
8
Bilaga 4
Rutiner för åtgärder
Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska
medarbetare omedelbart agera.
Detta dokument gäller även vid akuta situationer.
Tillvägagångssätt för anmälan:
• En av de inblandade meddelar själv eller genom kamrat, mentor/rektor eller annan medarbetare.
• Förälder kontaktar mentor/rektor eller annan medarbetare.
• Medarbetare kontaktar rektor.
Åtgärder
1. Undersökning och uppföljning av konflikten ska påbörjas så snabbt som möjligt efter
händelsen.
2. Kurator och förebyggandeteam kopplas in som tillsammans med rektor har enskilda samtal
med de inblandade. Bakgrunden till det inträffade ska redas ut så att lämpliga åtgärder kan
vidtas. Det faktum att det kan finnas flera versioner av det inträffade måste beaktas och
skolan ska vara en neutral part. Vid fysisk skada kontakta skolhälsovården. Om personal
misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot elev är rektor eller
någon annan med motsvarande ledningsfunktion ansvarig för undersökning och
uppföljning.
3. Föräldrar till omyndiga elever informeras.
4. Rektor avgör vilka övriga som ska informeras om det inträffade.
5. Vid behov genomförs en beprövad metod för konfliktlösningssamtal under ledning av
kurator/förebyggandeteamet.
6. Åtgärdsprogram/annan dokumentation utfärdas av kurator/förebyggandeteamet
tillsammans med rektor (åtgärdsprogram ska diarieföras). Se bilaga 5. Där ska
dokumenteras bakgrund till det inträffade, vilka som varit inblandade och vad som har hänt.
7. I detta dokument ska det även finnas med vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga att
det som inträffat inte händer igen. Även uppföljningsdatum ska anges. Vid uppföljningen
utvärderas åtgärderna.
8. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om
anmälan till andra myndigheter (ex. socialtjänst, polis, arbetsmiljöverket) bör göras.
9
Bilaga 5
Åtgärdsprogram vid kränkande behandling
Datum:
Program:
Elev:
Klass:
Närvarande:
Beskrivning av situationen (vad? när? vem? var?)
Mål
Åtgärder
Ansvar
Tid för uppföljning:______________________
Dokumenterat av: ____________________________________ den
/
20___
10
Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling
Datum:
Elev:
Program:
Klass:
Närvarande:
Hur har det gått? Är målet uppnått?
Ev fortsatta åtgärder
Ärendet avslutat den
Ansvar
/
20____
Ärendet EJ avslutat. Tid för nästa uppföljning: ______________________
11