Andra Världskriget

Våldsanvändning
Marco Nilsson
2014-05-20
1
Introduktion
n 
2014-05-20
”All history shows that nations
active in international politics are
continuously preparing for, actively
involved in, or recovering from
organized violence in the form of
war
(Morgenthau)
2
Introduktion
n 
n 
n 
n 
n 
n 
Politik innebär konflikter (krockande intressen och
begränsade resurser)
När konflikter löses med våld uppstår krig
Von Clausewitz: ”Fortsättning på politik med
andra medel”
Nästan 700 väpnade konflikter, 140 000 000 döda
på 1900 talet
Men krig är inte ofrånkomliga. De kan undvikas
om vi lär oss av historien.
Mueller (Retreat from Doomsday): Krig anses inte
längre vara bra för samhället eller individer.
2014-05-20
3
Introduktion
n 
Flera olika forskningsområden:
Krigens lagar
Krigsorsaker – Avsaknad av krig
Krigens förlopp
Krigens längd
Krigens effekt på samhället
2014-05-20
4
Föreläsningens struktur
2014-05-20
n 
Krigets lagar
n 
3 analysnivåer för att förstå krigsorsaker
n 
Första Världskriget
n 
Andra Världskriget
5
Jus ad bellum (enligt
filosoferna)
1) Goda avsikter (krig för det gemensamma goda,
inte för vinst eller hat)
2) Rättvis målsättning (självförsvar, försvar av
andra, straffa kriminella stater)
3) Proportionella målsättningar (skadan ska vara
mindre än nyttan)
4) Sista utvägen
5) Rimlig chans att lyckas
6) Krigsförklaring av lämplig auktoritet
2014-05-20
6
Jus ad bellum (enligt FN
stadgan)
n 
n 
2014-05-20
Stater som attackeras har rätt till självförsvar
(Men har man rätt till preemptive försvar?)
Säkerhetsrådet har rätt att auktorisera
kollektivt självförsvar
(Men har denna princip någonsin fungerat
som det var tänkt?)
7
Jus in bello
n 
n 
n 
n 
Efter Krimkriget och det amerikanska
inbördeskriget (=militärteknologisk utveckling)
uppmärksammades soldaternas lidande.
Hague conventioner och Geneva konventioner
Civila och krigsfångar ska skyddas
(Kan civila och soldater skiljas åt
gerillakrigsföring? Att döda civila som strategi?)
”Omänskliga” vapens ska förbjudas
(hur ska vi avgöra detta och vem bryr sig i krig?)
2014-05-20
8
Analysnivåer
n 
n 
n 
Alla krig är olika men ändå finns det mönster.
För att bättre kunna förstå internationell
våldsanvändning behövs analytiska verktyg.
T.ex. Waltzs 3 orsakssammanhang bakom krig
2014-05-20
9
Individnivån
n 
n 
Att analysera krigsorsaker med fokus på
egenskaper och uppfattningar hos individ(er)
Psykologi och personlighet påverkar
beslutsfattande
INDIVID → KRIG
2014-05-20
10
Individnivån
n 
Människans natur är ett för brett koncept för
att förklara krigsorsaker
(ingen variabel, medan krig och fred varierar)
n 
Som bäst kan den ses som en bidragande
(eller tillåtande) variable.
2014-05-20
11
Individnivån
n 
n 
n 
n 
2014-05-20
Hitlers drogmissbruk eller personlighet
Saddams önskan att bli en ny ledare för Arab
nationalism och missuppfattning av USA:s
reaktion
George W. Bushs religiositet (svart och vit
värld),
Hans neokonservativa (unilateral-preemtivesprid demokrati) ideologi
12
Statsnivån (samhällsnivån)
n 
n 
Det finns olika stater och samhällen (= variabel)
Att analysera krigsorsaker med fokus på
egenskaper hos stat(er)
STAT → KRIG
2014-05-20
13
Statsnivån (samhällsnivån)
n 
Lenins teori om imperialistiska krig av
kapitalistiska stater
n 
Den demokratiska freden
n 
Nationalismen i Tyskland
n 
Inrikespolitik i USA (diversionary war)
2014-05-20
14
Systemnivån
n 
n 
Det kan finnas olika internationella system
(= variabel?) dvs anarki vs. hierarki?
Att analysera krigsorsaker med fokus på
egenskaper hos det internationella
statssystemet
SYSTEM → KRIG
2014-05-20
15
Systemnivån
n 
Walz som neorealist föredrog denna nivå
n 
Anarki (hur aktörer står i förhållande till varandra)
→ Självhjälp (=hur man agerar i detta ”farliga”
system för att överleva)
2014-05-20
16
Systemnivån
n 
Tre förklaringstyper:
1) Det finns inget i anarkin som kan hindra krig
(=den bara tillåter krig, inte orsakar dem)
2014-05-20
17
Systemnivån
2) Anarkin tvingar stater som vill överleva att
öka sin makt eller att minska andras makt
genom t.ex. preventiv krig
T.ex. Sparta var rädd för Atens ökande makt
(=den orsakar krig genom att göra krig en
rationell policy)
2014-05-20
18
Systemnivån
3) Anarkin tvingar stater att rusta upp som
leder till spänning och oavsiktliga
krigsutbrott
T.ex. Kapprustningen före Första Världskriget
(Ofta inser stater att de inte vill bära
krigets kostnader med ibland blir det
misförstånd eller en spiral av eskalering)
2014-05-20
19
Fearon: en neorealist teori om
krigsutbrott
n 
n 
n 
2014-05-20
Enligt rational choice borde inga krig startas.
Eftersom krig kostar, borde båda sidorna
kunna hitta en billigare förhandligslösning.
(=Den starka får mer än den svagare)
Men staterna räknar fel allas relativa styrka
pga. viljan att överdriva sin egenstyrka.
>> båda sidor trors sig kunna vinna och då blir
det “rationellt att starta krig”
20
Nilsson: varför är vissa krig så
långa?
n 
n 
n 
Enligt rational choice borde alla krig egentligen
vara korta (eftersom krig kostar).
Händelserna på slagfältet borde snart visa vem
som är starkare så att man kan hitta en billigare
förhandlingslösning en fortsatt krig.
Men religion och idelogi kan öka den förväntade
nyttan av fortsatt krig:
p(win)*u(win) + p(loss)*u(loss) - c
0.6*10kr + 0.4*0kr – 2kr = 6kr
2014-05-20
21
Världskrig
(hegemoniska krig)
n 
Long-cycle theory
krig → ny hegemon → ny int. ordning
→ nya utmanare → krig
Stora krig leder till omorganisering av
världspolitiken
2014-05-20
22
Världskrig
(hegemoniska krig)
Stater söker förändra
världsordningen:
n  1792-1815 Frankrike (Napoleonic
wars)
n  1871-1914 Tyskland (WWI)
n  1933-1945 Tyskland (WWII)
2014-05-20
23
Systemnivån: kan förändringar
maktbalansen ligga bakom världskrig?
n 
n 
1) 
2) 
2014-05-20
Vissa stater har mer makt än andra. Makt är
svår att mäta, men den kan vara mer eller
mindre balanserad, vilket kan bidra t.ex. till
världskrig
Två sätt för stater att ändra sin makt:
Intern balansering
Extern balansering
24
Första Världskriget
(systemnivån)
n 
n 
1815-54 Kongressystemet (maktbalans)
1954-70 Nationalism och förändringar i
maktbalansen
n 
1870-90 Bismarcks maktbalans
n 
1890-1914 Obalans
2014-05-20
25
Första Världskriget
(systemnivån)
Tysklands makt ökade och Kejsare kunde inte
mjuka upp den
→ maktbalans förändrad
n 
n 
Började bygga en starkare flotta
Men förnyade inte alliansen med Ryssland
→ Ryssland allierade sig med Frankrike
n 
2014-05-20
26
Första Världskriget
(systemnivån)
n 
n 
2014-05-20
Rigida allianser hade uppstått
1) Tyskland, Österrike-Ungern, Italien
2) UK, Frankrike, Ryssland
Dessa allianser gjorde en snabb eskalering
möjlig efter mordet på Franz Ferdinand
27
Första Världskriget
(statsnivån)
n 
n 
n 
2014-05-20
Österrike-Ungern ville försvaga Serbien för att
minska slavisk nationalism
Ryssland ville försvara Serbien pga slavisk
nationalism
Tysklands strävan efter mer makt syftade till
att avleda uppmärksamheten från avsaknad
av demokrati
28
Första Världskriget
(individnivån)
n 
Franz Josef var trött
n 
Nikolaus II var isolerad
n 
Wilhelm II hade mindervärdeskänsla
2014-05-20
29
Första Världskriget
(sammanfattning)
n 
Första Världskriget var inte oundviklig
1) Djupa orsaker: systemförändring
2) Mellanliggande orsaker: tysk inrikespolitik
3) Utlösande orsak: mordet på Franz Ferdinand
2014-05-20
30
Andra Världskriget
(systemnivån)
n 
n 
n 
Man skyllde WWI på maktpolitikens
misslyckande (balansering leder till krig)
Kollektiv säkerhet erbjöds som alternativ: USA
anslöt sig inte till Nationernas Förbund
Manchuriet 1931 (långs. agerande) Abessinien
1935 (maktbal. viktigar)
2014-05-20
31
Andra Världskriget
(systemnivån)
Tyskland kunde inte leva omringad
av starkare makter (1935 fördömde
Versaillesfördraget)
→ Upprustning
n 
2014-05-20
32
Andra Världskriget
(systemnivån)
Andra makter hade slappnat av och
balanserade inte Tysklands uppgång
(blidkande)
Rhenlandet 1936 → Spanien 1937 →
Anschluss 1938 → Sudetenland 1938 →
Polen 1939
n 
2014-05-20
33
Andra Världskriget
(statsnivån)
n 
Tyskland fick betala stort krigsskadestånd och
den stora depressionen orsakade stor
arbetslöshet
→ Nazisterna tog makten
(statsideologin blev hypernationalistisk =
baserad tron på att ”vi” är bättre ”de andra”)
2014-05-20
34
Andra Världskriget
(statsnivån)
n 
n 
Nationalismen gjorde Tyskland expansiv
Västliga demokratier hade egna
inrikesproblem och kunde inte koordinera
sin politik mot Hitler
(den stora depressionen ökade USA:s
isolationism
2014-05-20
35
Andra Världskriget
(individnivån)
n 
n 
n 
Hitler var skicklig på att manövrera så att
Tysklands makt ökade innan andra stater hann
reagera
Hitler var riskbenägen speciellt i operation
Barbarossa
Hitlers storhetsvansinne
Chamberlain trodde att man inte behöver
2014-05-20
balansera mot Tyskland
n 
36
Andra Världskriget
(sammanfattning)
n 
Andra Världskriget var inte oundviklig
1) Djupa orsaker: Tysklands svaga position in
systemet efter WWI (maktblans)
2) Mellannivå: inrikesförhållanden
3) Utlösande orsak: Hitlers personliga strävan efter
herravälde
2014-05-20
37
Andra Världskriget
(följderna)
n 
USA och Sovjet Unionen skapade en ny
världsordning
n 
Säkerhetsrådet ersatte Nationernas Förbund
n 
Deras konkurrens förlamade FN
n 
Kärnvapen behöll kalla kriget kallt (=inga
världskrig)
2014-05-20
38