PLAN MOT DISKRIMINERING
OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
FÖR
TORNLYCKESKOLAN
FÖRSKOLEKLASS – ÅK 3
LÄSÅRET 2016-2017
Bild av Gabriele Scerbakovaite
Trygg på Tornlyckeskolan
Vi vill att Tornlyckeskolan ska vara en plats där barn och vuxna känner trygghet och
är delaktiga, tar och får ta ansvar, där likvärdighet och respekt gäller.
Nyfikenhet och lust att lära präglar hela barnet hela vägen.
Mångfald är en tillgång och alla har lika värde och är goda förebilder.
(Tornlyckes Vision, fastställd 160107)
Upprättad 20161201. Gäller till 2017-10-01. Fastställd av:
Personal F-3, Rektor F-3, Elever och Föräldrar
HÖGANÄS KOMMUN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
2 (36)
Hur man ska vara mot
varandra.
/ Elevernas ord kring vad en
likabehandlingsplan är:
Bild av Theo Green
Likabehandlingsarbete är ett kontinuerligt arbete, där vi arbetar med hur man
ska bemöta andra och allas lika värde.
/ Pedagogernas ord om vad likabehandlingsarbete är
Jag är huvudansvarig för att du som elev och förälder känner dig trygg på
Tornlyckeskolan Det innebär bland annat att jag organiserar vår skola så att det
finns ett trygghetsteam och en likabehandlingsplan. Tveka aldrig att vända dig
till mig med dina frågor och tankar, antingen genom att prata med mig, ringa
mig (042 33 77 76) eller maila mig ([email protected]) .
/Rektors ord om ansvaret för likabehandlingsarbetet
Huvudmannen är ansvarig för att förskolan eller skolan bedriver ett målinriktat
arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och
förhindra trakasserier och kränkande behandling. Rektor och förskolechef ska
alltid informera huvudmannen om ett barn eller elev känner sig utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling.
Om du som förälder inte upplever att förskolan eller skolan agerat på ett
korrekt sätt kan du lämna in ett klagomål via utbildningsförvaltningens hemsida.
Du får gärna ringa och diskutera ditt ärende innan du bestämmer dig för att
lämna in ett klagomål. Alla klagomål framförs till den ansvarige för
verksamheten – verksamhetsledare förskola eller grundskola – som utreder
klagomålet.
Länk till hemsidan: http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Utbildning-forskola/Klagomalshantering/
Telefon: 042-33 71 00
/Huvudmannens ord om ansvaret för likabehandlingsarbetet
2
3 (36)
Innehållsförteckning
Framsida
Presentation
Innehållsförteckning
Presentation av Tornlyckeskolan
Tornlyckeskolans vision
Tornlyckeskolans mål
Vad säger lagen?
Definitioner
Ansvar och rollfördelning på Tornlyckeskolan
Kartläggningsmetoder
Nulägesanalys
Åtgärder, främjande och förebyggande
Årshjul
1
2
3
4
5
5
8
9
12
15
16
19
23
Bilagor:
24
Anmälan händelserapport
Flödesschema, d.v.s. arbetsgång vid anmälan om kränkande behandling
Kartläggning ärende kränkande behandling
Handlingsplan vid kränkande behandling
Ordningsregler
Skolans enkät
3
4 (36)
Presentation av Tornlyckeskolan
Vi arbetar för att barn och ungdomar i Höganäs Kommun ska få bästa möjliga
förutsättningar att växa och utvecklas till harmoniska och ansvarskännande
människor.
För att tillgodose allas önskemål finner du hos oss både förskolor, grundskola med
förberedelsegrupper, särskola, fritidshem samt en öppen fritidsverksamhet och
öppen förskola.
Inom förskolan arbetar 190 barn och 50 vuxna tillsammans och på skolan 370 barn
och ungdomar samt drygt 100 vuxna.
Tornlyckeskolan har tre fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb.
På Gröna och Röda fritids går barnen från åk f-2 med ca 55 barn per avdelning.
Gula fritids är för barnen i åk 3 med ca 30 inskrivna barn. Fritidsklubben är för barn
i åk 4-6. Fritidsklubben är en öppen verksamhet, men har även inskrivna barn.
Klubben är belägen en bit från skolan.
4
5 (36)
Tornlyckeskolans vision
Vi vill att Tornlyckeskolan ska vara en plats där barn och vuxna känner trygghet och
är delaktiga, tar och får ta ansvar, där likvärdighet och respekt gäller. Nyfikenhet och
lust att lära präglar hela barnet hela vägen. Mångfald är en tillgång och alla har lika
värde och är goda förebilder.
(Tornlyckes Vision, fastställd 160107)
Tornlyckeskolans mål
Detta är våra övergripande mål:
5
-
Ingen på Tornlyckeskolan ska utsättas för diskriminering eller annan
kränkande behandling.
-
All personal på Tornlyckeskolan ska genast reagera och agera på all
kränkande behandling.
-
Alla elever ska vara trygga och bli sedda.
6 (36)
Så här tolkar våra elever våra mål:
Bild av Gabija Grinkeviciute
Ingen på Tornlyckeskolan ska utsättas för diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Elevernas ord
Ingen ska vara dum, ingen ska vara utanför. Alla ska vara med. Man ska vara
omtänksam.
All personal på Tornlyckeskolan ska genast reagera och agera på all
kränkande behandling
Elevernas ord
Personalen ska ha full koll på allt och göra något.
Personalen ska stoppa så att ingen blir illa behandlad.
Man får inte strunta i något som händer.
Alla elever ska vara trygga och bli sedda
Elevernas ord
Man ska känna sig välkommen, man ska tänka: här tycker jag att det är roligt att
vara.
6
Man ska inte vara rädd för andra barn.
Man ska vara säker på skolan och inte vara rädd.
7 (36)
Så här utvärderar vi att vi når de uppsatta målen:
Mål
7
-
Ingen på Tornlyckeskolan ska
utsättas för diskriminering eller
annan kränkande behandling.
-
All personal på
Tornlyckeskolan ska genast
reagera och agera på all
kränkande behandling
-
Alla elever ska vara trygga och
bli sedda
Utvärderingsmetod
Enkät, där barnen får tillfälle att ge sina
synpunkter på trivsel, trygghet,
förtroende och kompisrelationer.
(ansvar: Anna Assarsson)
Händelserapportering görs vid
händelser (se bilagor) (ansvar: den som
observerat).
Utvecklingssamtal en gång per termin.
Vi samtalar om trygghet och trivsel.
Ansvar: Mentor
Enkät, där barnen får tillfälle att ge sina
synpunkter på trivsel, trygghet,
förtroende och kompisrelationer.
(ansvar: Anna Assarsson)
Utvecklingssamtal en gång per termin.
Vi samtalar om trygghet och trivsel.
Ansvar: Mentor
Enkät, där barnen får tillfälle att ge sina
synpunkter på trivsel, trygghet,
förtroende och kompisrelationer.
(ansvar: Anna Assarsson)
Händelserapportering görs vid
händelser (se bilagor) (ansvar: den som
observerat).
Utvecklingssamtal en gång per termin.
Vi samtalar om trygghet och trivsel.
Ansvar: Mentor
8 (36)
Vad säger lagen?
Likabehandlingsplanen grundar sig, förutom på Skollagen (2010:800, kap 6 Åtgärder
mot kränkande behandling) även på Diskrimineringslagen (2008:567) om förbud
mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Arbetet vilar mot
Förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling.
Lagen förtydligar och förstärker verksamheternas ansvar och ställer krav på ett aktivt
och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning.
Varje verksamhet som omfattas av lagen skall årligen upprätta en
likabehandlingsplan. Lagen ställer också skärpta krav på att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling samt en skyldighet att utreda
omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en
elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Könsidentitet
eller könsuttryck samt Ålder.
Här hittar du skollagen:
http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar
Här hittar du diskrimineringslagen:
http://www.do.se/Fakta/Diskrimineringslagen/
8
9 (36)
Definitioner
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn i förskola och skola ska ha samma rättigheter – oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell
läggning. Utifrån detta instiftades lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever.
DISKRIMINERING
Är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer
eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck,
ålder eller funktionsnedsättning. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt,
strukturell, passiv och aktiv.
Direkt diskriminering - när lika behandlas olika
Innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan sett
utifrån diskrimineringsgrunderna, d.v.s. orättvis eller missgynnande behandling av en
elev t ex på grund av dennes kön.
Indirekt diskriminering - när olika behandlas lika
Till synes neutrala bestämmelser och regler missgynnar ett barn/elev i samband med
diskrimineringsgrunderna, d.v.s. någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som får en
diskriminerande effekt i praktiken, t ex att inte tillåtas specialkost p.g.a. religiösa skäl.
Våra elevers exempel på trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna:
- När man blir retad för att man har annorlunda kläder.
- När man blir retad för att man har glasögon.
- Du är tjej/kille – du får inte vara med.
- Att man inte får vara den man är.
- Att man blir retad för hur man ser ut, om man har annan hudfärg t.ex.
KRÄNKANDE BEHANDLING
Kränkande behandling kan delas in i Trakasserier och Kränkande
behandling. Kränkningarna kan äga rum mellan elever eller mellan personal och elever.
En kränkning är när man blir illa behandlad så man känner sig ledsen, sårad eller
mindre värd.
TRAKASSERIER
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till
någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, d.v.s kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller
funktionsnedsättning. Trakasserier är med andra ord när någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde och som kan kopplas till någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
9
10 (36)
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Våra elevers exempel på trakasserier:
- När man kallar varandra för fula saker
- När någon blir retad eller inte får vara med.
- Någon får aldrig vara med.
- Någon får inte vara med och bestämma.
- Någon säger vilken ful tröja varje dag,
- Att man inte får vara med, säger dumma saker
KRÄNKANDE BEHANDLING
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lagen ska täcka in alla former av kränkande
behandling, som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning,
men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mobbning är när en eller flera individer,
upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
Våra elevers exempel på kränkande behandling:
- När man blir puttad eller slagen.
- När någon skrattar åt en.
- När någon säger att mina saker inte är fina.
- När man inte får vara med och leka.
- När någon retas för att man kissat på sig.
- Tar stryptag, kastar sten, drar i håret eller brottar ner.
- När man inte låter andra vara med och bestämma.
- Man slåss eller säger elaka saker.
- Man tar saker från sina kompisar utan att fråga.
- Någon slåss eller sparkas varje dag.
- Man ångrar sig när något är bestämt.
- Man river sönder någons fina teckning.
- Retas, slåss, viskar eller att man inte får vara med.
Diskrimineringsgrunder, utifrån lagen om likabehandling
KÖN
Förskola och skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskola och skola
ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella
trakasserier.
ETNISK TILLHÖRIGHET
Förskola och skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund
av etnisk tillhörighet. Förskola och skola har också ett ansvar att arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet.
10
11 (36)
RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING
Förskola och skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund
av religion eller annan trosuppfattning.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Förskolan och skolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningar är varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
SEXUELL LÄGGNING
Förskolan och skolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas t.ex. homosexualitet, bisexualitet och
heterosexualitet.
KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK
Förskolan och skolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier
på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Med könsidentitet eller könsuttryck
menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller
annat liknande förhållande med avseende på kön.
ÅLDER
Förskolan och skolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier
på grund av ålder. Med ålder menas uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett
ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder.
BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET
Förskolan och skolan ska arbeta för att förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga
tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med
personer utan denna funktionsnedsättning.
KRÄNKANDE BEHANDLING
Förskolan och skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som
annan kränkande behandling.
Kränkningar kan vara
Fysiska t ex. slag, knuffar, tafsande
Verbala t ex. att bli hotad, kallad för hora, bög
Psykosociala t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning
Text och bildburna t ex klotter, brev, lappar och genom sociala medier.
Materiella t ex, att någon tar eller förstör saker
11
12 (36)
Ansvar och rollfördelning på Tornlyckeskolan
Alla som arbetar i skolan ska:
Se till så att barnen har tillgång till en stimulerande miljö där de känner sig
sedda och trygga.
Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och
ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.
I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor.
Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och
grupper.
Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från
ett demokratiskt förhållningssätt.
Det är rektorns ansvar att:
Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på
skolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers
lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering
eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och
vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan.
Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering
och de åtgärder som vidtas.
Kontakta andra myndigheter vid behov.
Anmäla till huvudman.
Det är all personals ansvar att:
12
Följa skolans likabehandlingsplan.
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i
verksamheten.
Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier misstänkts,
anmäls eller upptäcks.
13 (36)
Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling,
trakasserier och diskriminering och åtgärder som vidtas.
Bemöta barn och vuxna på ett respektfullt sätt.
Det är elevernas ansvar att:
Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som
förekommer på skolan samt
Bemöta elever och alla vuxna på skolan på ett respektfullt sätt.
Det är vårdnadshavarnas ansvar att:
Ta kontakt med skolan om du misstänker att ditt eller andras barn är
utsatt för någon form av kränkning i skolan.
(Kommunicerat med föräldrar september 2016)
Det är trygghetsteamets ansvar
Trygghetsteamet arbetar för att förhindra trakasserier och kränkningar. Gruppen
består av pedagoger, kurator, skolsköterska och rektor.
Gruppen arbetar för att främja likabehandling, förebygga, upptäcka, utreda och
åtgärda kränkningar.
I det förebyggande arbetet är det viktigt att ha kunskap om elevernas upplevelse av
diskriminering, trakasserier, kränkningar och otrygghet.
Trygghetsteamet består av:
Namn
Titel
Mail adress
Telefon
Eva Hugosson
Petra J Jähnke
Anna
Assarsson
Lisbeth
Åstrand
Susanne Daun
Christina
Karlsson
Saya Tukiainen
Gun Jonsson
Pia Åkesson
13
Rektor
Rektor
Förskolelärare
F-3
Special pedagog
4-6 Gula & Vita
husen
Lärare
4-6 (Gula och
Vita husen)
Lärare
7-9 (Blå huset)
[email protected]
042-337305
[email protected] 042-337776
[email protected]
042-337304
Beteendevetare
fritidshemmen
Skolsköterska
Kurator
[email protected]
042-337835
[email protected]
042- 337328
[email protected]
042- 337222
[email protected]
042-337414
[email protected]
[email protected]
042-337338
042-337787
14 (36)
Likabehandlingsplanen presenteras och förankras
För elever vid terminsstart
För föräldrar på föräldramöten
På Tornlyckeskolans hemsida
Vid introduktion av ny personal
Personalen i f-3 arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen enligt vårt
årshjul på sidan 23.
Personalen följer årshjulets gång
14
15 (36)
Kartläggningsmetoder
Vi använder oss av flera kartläggningsmetoder;
observationer, diskussioner i arbetslagen och intervjuer av barn och föräldrar.
Trivselenkät genomförs en gång/termin från F-9.
Samtliga fritidshem genomför en kartläggning av nuläget varje läsår för att
förebygga och motverka all kränkande behandling.
Personalen analyserar kartläggningen och utifrån resultatet får personalen
kännedom om vilka behov som verksamheten behöver arbeta med för att
förebygga och motverka diskriminering, trakassering och kränkande
behandling.
Målet med kartläggning är att få information om stämningen på fritidshemmet
och om händelser och situationer av betydelse för fritidshemmets uppdrag att
främja lika rättigheter och motverka diskriminering, trakassering och kränkande
behandling.
Kartläggningsmetoder
Metoderna har personalen valt och kommer att använda sig av samma
kartläggningsmetoder fram t.o.m. läsåret 2017/2018. Personalen kommer att se
över kartläggningsmetoderna i sin utvärdering.
15
Trivselenkät åk 3. Enkät där eleverna besvarar frågor om trygghet,
förtroende, kompisrelationer, kränkning och trivsel i skolan.
Trivselenkäten är inte anonym.
Intervjuer med barnen åk 3. Enskilda intervjuer med enkäten som
underlag.
Enskilda samtal mellan elever och pedagoger. Samtalen sker dagligen i
verksamheten.
Gruppsamtal mellan elever och pedagoger. Gruppsamtalen sker vid
samling i gruppen, kontinuerligt. Samtalen handlar om normer,
värderingar, trosuppfattning, könsroller, funktionsnedsättning och
sexuell läggning.
Trivselenkät inför utvecklingssamtal. Eleverna får besvara frågor
gällande trygghet, trivsel och kompisrelationer.
16 (36)
Nulägesanalys
På Tornlyckeskolan arbetar vi för att barn och ungdomar i Höganäs Kommun ska få bästa
möjliga förutsättningar att växa och utvecklas till harmoniska och ansvarskännande människor.
För att tillgodose allas önskemål finner du hos oss både förskolor, grundskola med
förberedelseklasser, särskola, fritidshem samt en öppen fritidsverksamhet och öppen förskola.
Inom förskolan arbetar 190 barn och 50 vuxna tillsammans och på skolan 370 barn och
ungdomar samt drygt 100 vuxna.
Tornlyckeskolan har tre fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb.
På Gröna och Röda fritids går barnen från åk f-2 med ca 55 barn per avdelning. Gula fritids är
för barnen i åk 3 med ca 30 inskrivna barn. Fritidsklubben är för barn åk 4-6. Fritidsklubben
är en öppen verksamhet men har även inskrivna barn. Klubben är belägen en bit ifrån skolan.
Den generella utvärderingsmetoden för elever som skolan arbetar med är en
trivselenkät som går ut till samtliga elever en gång per termin. Resultatet granskas av
skolledning, trygghetsteam och personal, som sedan analyserar utvärderingen.
Eleverna har två individuella utvecklingssamtal per läsår samt hälsosamtal i årskurs 4
och 7. Hälsosamtalen utförs av skolsköterska från Elevhälsan och rör elevernas
hälsa. Samtalen görs enskilt med varje elev. Från de enskilda samtalen fångar vi upp
elever som behöver stöd och får fram statistik om hur eleverna mår och lever. I
hälsoenkäten finns bl.a. frågor som kopplas till:
Arbetsmiljö
Matvanor och fysisk aktivitet
Fritid Fysisk och psykisk hälsa eventuellt i årskurs 2.
Kroppsutveckling och relationer
Alkohol/Narkotika/Tobak
Mitt liv idag
Om levnadsvanor
Framtiden
Utöver dessa sker direkt utvärdering kollegor emellan och/eller vid arbetslagsträffar
eller löpande efter genomförda aktiviteter. Ständigt återkommande föräldrakontakt
klargör ytterligare föräldrars uppfattning och därmed behov av fördjupningsinsatser.
16
17 (36)
SLUTSATSER UTIFRÅN SENAST GENOMFÖRDA KARTLÄGGNINGAR
Resultatet såg ut på följande sätt:
CMA-enkät:
Tornlyckeskolan - Summan av alla målgrupper (319 svar, 82%)
Trygghet och trivsel
Engagemang och bemötande
Delaktighet och inflytande
Hälsa och miljö
17
18 (36)
Fritidshem
Enkät
I skolans egna enkäter om trygghet och trivsel, visar det sig att eleverna känner
trygghet och trivsel. Merparten av enkätsvaren är positiva både i kompis- och
personalrelationer.
När eleverna är med och påverkar, känner eleverna att de får en trygg vistelse i
skolan.
Insatser
Insatser som gjorts under läsåret 15/16 för att förbättra tryggheten och/eller
studieron är följande:
Tydliga regler för att minimera konflikter i ute- och innemiljö vilket även skett.
Personalen vistas på de ställen där eleverna i intervjuerna har berättat att de känner
sig mindre trygga.
Personalen delar elevgrupperna i mindre grupper för att skapa trygghet och ett
lugnare arbetsklimat.
Personalen har tät kontakt med vårdnadshavare för att elever och vårdnadshavare
ska känna trygghet.
18
19 (36)
Åtgärder, främjande och förebyggande
Mål:
-
Ingen på Tornlyckeskolan ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
-
All personal på Tornlyckeskolan ska genast reagera och agera på all kränkande
behandling
-
Alla elever ska vara trygga och bli sedda
Främjande insatser:
”Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller
3
alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta
arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria
tid som eleverna tillbringar på skolan. Det handlar bland annat om att lärare har samma positiva
förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever
kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Det handlar också om att organisera
undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar
som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter.”
(Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda”, Skolverket 2014)
Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö
för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära
och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa
respekt för allas lika värde.
Dessa främjande insatser bedrivs i vårt arbetslag för att identifiera och stärka de
positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån
skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga
rättigheter.
19
20 (36)
Dessa främjande insatser bedrivs gällande:
Kön:
Etnisk tillhörighet:
Religion eller annan
trosuppfattning:
Sexuell läggning:
Funktionsnedsättning:
Könsidentitet och
könsuttryck:
Ålder:
20
Samtalar om att alla är lika viktiga, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Lekar
Samarbetsövningar
Film och diskussion kring film
Samtal om genus
Naturvetenskap och teknik för alla, där eleverna tidigt
får möjlighet att arbeta med teknik.
Samtalar om att alla är lika viktiga, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Temaarbeten
Dagliga samtal om olika nationaliteter
Samtalar om att alla är lika viktiga, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Skapar förståelse för olika religioner genom att arbeta
med olika religioner.
Samtalar om att alla är lika viktiga, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Lekar
Samarbetsövningar
Samtal om familjekonstellationer och allas lika värde.
Diskussioner kring ord och begrepp med kränkande
innebörd.
Samtalar om att alla är lika viktiga och lika mycket
värda, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Diskussioner kring ord och begrepp med kränkande
innebörd.
Samarbete mellan skola och särskola
Miljö- och läromedelsanpassningar
Samtalar om att alla är lika viktiga, lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Lekar
Samarbetsövningar
Arbete med normer och värderingar
Arbete ur ett genusperspektiv
Tema kroppen
Samtalar om lika/olika, känslor.
Arbetar med barnkonventionen.
Utflykter tillsammans i de olika spåren, där eleverna
arbetar i åldersblandade grupper.
Temaarbete med åldersblandning
Lekar
Samarbetsövningar.
21 (36)
Förebyggande insatser:
”Som grund för det förebyggande arbetet ligger systematiskt insamlad kunskap om elevernas situation
på skolan. De förebyggande insatserna måste bygga på kunskaper om elevernas relationsarbete och
hur trakasserier och kränkningar uppstår. All skolpersonal behöver äga denna kunskap för att kunna
upptäcka och hantera situationer där elever far illa, eller riskerar att göra så. Skolans elever är de som
är de verkliga experterna på hur det är att vara elever på just denna specifika skola.”
(Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda”, Skolverket 2014)
Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna
kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är
att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens
identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans
systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla.
Förebyggande åtgärder bygger på de risker skolan har identifierat i kartläggningen
(Vi kartlägger med hjälp av trivselenkät, observationer, utvecklingssamtal och
trygghetsvandringar). Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de
risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår
verksamhet. Om en kartläggning visar att en skola ”endast” har problem med
rasistisk jargong och sexuella trakasserier ska skolan endast sätta in förebyggande
åtgärder för att avvärja risker inom dessa områden.
Dessa förebyggande insatser bedrivs i vårt arbetslag efter att vi identifierat dessa i vår
kartläggning:
ResultatDetta har
framkommit
…
Elever
känner
otrygghet
under
rasterna
21
AnalysDetta beror
på…
Stora
elevgrupper.
Oroliga elever.
Många elever
med sociala
svårigheter.
Sammansättnin
g av grupper.
MålDetta vill
vi
uppnå…
Eleverna
känner
trygghet
under
rasterna.
InsatserDetta ska vi göra
(vad och hur)…
AnsvarVem ska göra
det?
Rasvaktsschema där
alla rasterna är
bemannade av flera
vuxna.
Samtal i hela
klassen, samtal i
grupper och enskilt.
Samtal med
vårdnadshavare.
Konflikthantering.
Förebyggande
värdegrundsarbete.
Ordningsregler.
Klassregler.
Förskoleklassen har
egen rast.
All skolpersonal
i röda och gröna
huset.
22 (36)
Arbetsron är Stort elevantal.
inte optimal Oroliga elever.
Många elever
med sociala
svårigheter.
Sammansättnin
g av grupper.
För små
klassrum. För
få grupprum.
Optimal
arbetsro.
Strukturer kring hur
dagen ska se ut.
Extra anpassningar.
Uppdelning i
grupper. En extra
vuxen i vissa
grupper.
Pedagogerna i
klasserna.
Rektor?
Huvudmannen?
Vårt årshjul
När händer vad under året? För att tydliggöra årets arbete åskådliggör vi detta med
ett årshjul.
22
december
- utvärdering
- klasskonferens
- Lucia
- adventskalender
- jultema
november
november
oktober
- trivselenkät åk 3
- intervjuer med barnen
åk 3
- utvecklingssamtal
- klasskonferenser
- utedag gröna
- FN-tema
- Halloween
september
- föräldramöte
- skoljogg
- utvecklingssamtal
oktober
september
januari
VÅRT ÅRSHJUL
december
- moral och etik
januari
februari
kontinuerliga främjande och förebyggande
insatser
februari
- Samtal om lika/olika, känslor, olika nationaliteter, genus,
familjekonstellationer, allas lika värde och att alla är lika viktiga.
- Arbetar med barnkonventionen.
- Lekar och samarbetsövningar
- Film och diskussion kring film
- Naturvetenskap och teknik för alla, där eleverna tidigt får möjlighet att
arbeta med teknik.
- Skapar förståelse för olika religioner genom att arbeta med olika religioner.
- Diskussioner kring ord och begrepp med kränkande innebörd.
- Samarbete mellan skola och särskola
- Miljö- och läromedelsanpassningar
- Arbete med normer och värderingar
- Arbete ur ett genusperspektiv
- Tema kroppen
- Utflykter tillsammans i de olika spåren, där eleverna arbetar i åldersblandade
grupper.
- Temaarbete med åldersblandning
- klassråd, elevråd
- Rastvaktsschema
- Samtal klass, grupp och enskilt.
- Samtal medvårdnadshavare
- Konflikthantering
- Värdegrundsarbete
- Förskoleklassen har egen rast.
- Strukturer kring hur dagen ska se ut.
- Extra anpassningar.
augusti
maj
- Uppdelning i grupper.
- En extra vuxen i vissa grupper
augusti
HÖGANÄS
KOMMUN
Ny
eller
reviderad likabehandlning skrivs
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
- uppstartsdag, F-3, särskolan och
förberedelsegrupp
WWW.HOGANAS.SE
- värdegrundsarbete
- trivselreger (ordningsregler och klassregler)
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
juli
juni
juni
- klasskonferens
- avslutning
- skridsko
- föräldramöte nya förskoleklassen
mars
mars
-utvecklingssamtal
- klasskonferens
- trivsel/trygghetsenkät
åk 3 fsk-klass
april
april
maj
- träffa nya barn
- utvecklingssamtal
- inskolning förskoleklass
- världsbokdagen
- påsktema
- träffa nya barn
- inskolning förskoleklass
- gemensam utflykt till Kullaberg
BILAGOR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Flödesschema, d.v.s. arbetsgång vid anmälan om kränkande behandling
Anmälan händelserapport
Kartläggning ärende kränkande behandling
Handlingsplan vid kränkande behandling
Ordningsregler
Skolans enkät
HÖGANÄS KOMMUN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
263 82 Höganäs 042-33 71 00 [email protected]
WWW.HOGANAS.SE
25 (36)
FLÖDESSCHEMA
Så här gör vi om något händer:
1
Misstanke om någon form av incident. Det kan
komma från olika håll, t.ex. EHT, elever,
anonym, föräldrar, klasslärare/mentor, annan
pedagog
Görs i direkt anslutning till informationen:
1. Anteckna på ”Anmälan - händelserapport”, det du har fått vetskap om:
- Vad har hänt?
- Vilka är inblandade?
- När hände det?
2. Meddela klasslärare/mentor eller någon i arbetslaget.
-
3.
4.
Tillsammans görs en bedömning om händelsen är en fråga om en
engångshändelse eller om det har inträffat upprepade gånger.
Beslut om vidare utredning eller ej fattas på ”Incidentrapport” som lämnas till
rektor.
Vårdnadshavarna kontaktas och informeras vid behov om händelsen.
All dokumentation sparas och lämnas till förskolechef/rektor
Vidare arbetsgång vid upprepad kränkning, diskriminering, trakasseri eller akut händelse.
Ska göras skyndsamt:
1. En eller två ur personalen kartlägger händelsen och dokumenterar på blankett
”Kartläggning” där bedömning görs om det är fråga om kränkande behandling, trakasseri eller
diskriminering.
2. Eventuellt upprättas en handlingsplan på individ, grupp eller organisationsnivå,
”Handlingsplan”.
3. Bedömning görs av vilka vårdnadshavare som ska kontaktas.
4. Vid behov kallas vårdnadshavare till möte. Minnesanteckningar förs.
5. Datum för uppföljning bestäms.
6. Dokumentationen lämnas av ansvarig pedagog till rektor i anslutning till kartläggningen.
7. Rektor informerar elevhälsoteamet.
Arbete enligt handlingsplan
Uppföljning med alla inblandade
Ärendet fortgår
25
Ärendet avslutas
26 (36)
Ärende nr:
2
Anmälan - händelserapport
Vem har uppmärksammat
händelsen:___________________________________________
(den utsatta eleven, andra elever, pedagog, elevhälsans personal, vårdnadshavare, annan)
Tidpunkt för händelsen
Datum:
Klockslag:
(År-Månad-Dag)
Inblandade personer:
Namn:
Klass:
Namn:
Klass:
Namn:
Klass:
Namn:
Klass:
Namn:
Klass:
Typ av incident
Fysiskt våld
Hot om våld
Kränkande tilltal
Sexuella anspelningar
Trakasserier
Övrigt
□
□
□
□
□
□
Skriftlig kränkning, mail, chatt, sms
□
□
□
□
□
Fotbollsplan
Kränkning via telefon
Utfrysning, negativt kroppsspråk
Skadegörelse, stöld
Kränkande språk, bristande respekt
□
□
□
□
□
Lokal/plats
Klassrum
Korridor
Skolgård
Idrottshall
Utanför skolan
26
Fritids
Matsal
Omklädningsrum
□
□
□
□
Annan plats:_________________________
27 (36)
Bedömning:
Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse)
Har inträffat tidigare
Har inträffat upprepade gånger
Kränkningar har utförts av samma personer upprepade gånger
□
□
□
□
Kort beskrivning av det inträffade:
Vidtagna åtgärder
Samtal har skett med de inblandade
Klasslärare/mentor informerad
Vårdnadshavare informerad
Telefonsamtal
_____________
□
□
□
□
Ej svarat □
Kommentar:
_____________
□ Kommentar:
Mail
Kallad till möte
________________
Skolsköterska informerad
Kurator informerad
Rektor informerad
Ärendet ska utredas vidare/följas upp:
□
_____________
Datum:
□
□
□
□ ja, ______________
□ nej, kommentar
Datum: ________________
(År-Månad-Dag)
_________________________________
Uppgiftslämnare
________________________________
Uppgiftslämnare
All dokumentation sparas och lämnas till förskolechef/rektor
27
28 (36)
Huvudmannen informerad av rektor
28
Ja, □
Datum:_________ Nej, □
29 (36)
KARTLÄGGNING; ÄRENDE KRÄNKANDE BEHANDLING
29
3
30 (36)
SKOLANS NAMN, HÖGANÄS KOMMUN
NAMN
KLASS
PERSONNUMMER
Anledning till kartläggning:
Bedömning av händelsen:
Trakasserier utifrån:
kön
etnisk tillhörighet
religion/annan trosuppfattning
könsöverskridande identitet/uttryck
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
Kränkande behandling:
Sexuella trakasserier:
Diskriminering utifrån:
kön
etnisk tillhörighet
funktionshinder
religion/annan trosuppfattning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet/uttryck
ålder
bristande tillgänglighet
(observera att barn och elever inte kan diskriminera varandra i juridisk bemärkelse utan
diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad)
Bakgrund, historik
Vad visar:
- Kartläggning, enligt elev:
30
-
Kartläggning, enligt övriga elever:
-
Kartläggning, enligt pedagoger:
31 (36)
-
Kartläggning, enligt vårdnadshavare:
Följande insatser har gjorts under kartläggningsperiod:
- Insatser/arbete på individnivå, namn på elev:
-
Insatser/arbete på individnivå, övriga elever:
-
Insatser/arbete på gruppnivå:
Analys
Beslut
DATUM:
REPR. FR TRYGGHETSTEAM:
REKTOR:
31
32 (36)
HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE BEHANDLING
4
SKOLANS NAMN HÖGANÄS KOMMUN
NAMN
KLASS
PERSONNUMMER
Bakgrund:
Mål:
Tidsram:
Vad ska vi göra?
Hur ska vi göra?
Vem ska göra
vad?
Individ
Grupp
Organisation
Återkoppling, genomgång av utredning samt utvärdering av insatserna i handlingsplanen:
DATUM:
32
33 (36)
5
Ordningsregler för elever i år F-3
Vi visar respekt och förväntar oss att bli bemötta med respekt.
Vi accepterar inte ett respektlöst uppträdande från någon.
Gemensamma ordningsregler hjälper till att skapa en rättvis, trygg och
kunskapsgivande skola. Dessa ordningsregler har vi tagit fram tillsammans,
elever, elevrådet och skolans personal. Varje år ska vi se om vi behöver lägga till
eller ändra någon regel.
Det är viktigt att skolans personal och föräldrarna pratar med barnen om vilka regler
som gäller i vår skola, så att de verkligen förstår innehållet i våra regler.
På vår skola:
-
gäller samma regler hela dagen, vare sig du är i klassen eller på fritids.
uttrycker vi oss väl och vårdar vårt språk (inga svordomar och fula ord).
slåss eller retas vi inte, inte ens på skoj.
kommer vi i tid till lektionerna.
är vi rädda om våra egna och andras saker, samt allt som hör till skolan,
både inomhus och utomhus.
lägger vi allt skräp i papperskorgen.
kastar vi snöboll bara på anvisad plats.
skolans område är cykel-, inlines-, kickboard-, airboard och
skateboardfritt.
parkerar vi kickboard, skateboard, airboard mm utomhus. (OBS! skolan
ersätter inte stulna eller på annat sätt förekomna fortskaffningsmedel).
lämnar vi under inga omständigheter skolans område utan tillstånd från
någon vuxen.
skolan är godisfri.
rekommenderar vi att ni inte har mobiltelefon i skolan (OBS! skolan
ersätter inte stulen eller borttappad telefon).
Personal/ elever/skolledning
33
34 (36)
Om du inte följer skolans Ordningsregler händer det här:
Otrevligt uppträdande mot annan elev eller personal
Då pratar vi om vad som har hänt, vuxen och elev. Om det behövs pratar vi också
med föräldrarna (vårdnadshavare/ målsman).
Klotter och skadegörelse
Den som förstör något på skolan får ersätta det, med eget arbete eller med pengar.
Komma för sent /skolka
Tiden skall tas igen. När och hur eleven ska ta igen tiden bestäms tillsammans
med läraren.
Våld mot elev/personal
Skolan pratar genast med föräldrarna.
-------------------------------------------------------------------------------------------------Vi har läst och förstått Tornlyckeskolans ordningsregler. Skriv under med era
namn och lämna lappen till läraren.
--------------------------------------Elevens underskrift.
34
-----------------------------------------Vårdnadshavare/Målsmans underskrift.
35 (36)
6
Skolans enkät
35
36 (36)
”Alla är lika viktiga, alla är lika bra.”
36
