1 (7)
2011-04-13
Tjänsteskrivelse
UBN 2011/31-619
Utbildningsnämnden
Yttrande över Flickor, pojkar, individer – om betydelsen
av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden antar kultur- och utbildningsenhetens förslag till yttrande såsom Nackas
kommuns remissvar på slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, ”Flickor,
pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan”, SOU
2010:99.
Sammanfattning
Pojkar och flickor får inte samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Flickor presterar
bättre än pojkar i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både
pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Det är några av de slutsatser som dras av
Delegationen för jämställdhet i skolan i slutbetänkandet ”Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av
jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan”. I slutbetänkandet lämnas en rad förslag till åtgärder. Utbildningsnämnden ställer sig bakom förslaget och ger vissa allmänna och särskilda kommentarer till detta.
Det ena allmänna konstaterandet gäller förekomsten av stökiga utåtagerande pojkar och den andra
gäller skillnaden mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i grundskolan. De särskilda kommentarerna gäller tre av slutbetänkandets konkreta förslag, de om
att utreda och analysera orsakerna till samt omfattningen, inriktningen och könsfördelningen på
samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan
att ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka
traditionella könsmönster i skolan och i undervisningen.
att ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid
Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan
som byggs upp.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
SMS
WEB
ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka
Stadshuset, Granitvägen 15
08-718 80 00
[email protected]
716 80
www.nacka.se
212000-0167
2 (7)
Ärendet
Nacka är en av de kommuner som erbjudits möjlighet att yttra sig över slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan " Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för
kunskap och utveckling i skolan”. Remissvaret ska ha inkommit till Utbildningsdepartementet senast
den 10 maj 2011. Nacka har begärt uppskov, till efter Utbildningsnämndens sammanträde i maj,
med sitt yttrande.
Slutbetänkandet innehåller 13 kapitel, utöver sammanfattning och författningsförslag. Kapitlen är
1 Jämställdhet i skolan – några utgångspunkter samt betänkandets innehåll och disposition
2 Jämställdhetsperspektiv på individens lärande och utveckling
3 Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik
4 Jämställdhetsperspektiv på elevernas val i grundskolan, till gymnasiet och till högskolans
grundutbildningar
5 Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser
6 Kränkande behandling i skolan
7 Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande
8 Jämställdhet och Hedersproblematik
9 Förändringsarbete för jämställdhet i skolan
10 Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan
11 Internationell utblick
12 Delegationens samlade analys
13 Konsekvensanalys.
Delegationen föreslår regeringen att förbättra jämställdheten i skolan genom sjutton olika åtgärder
som finns presenterade i kapitel 2 t.o.m. 10. Alla förslag är mycket väl motiverade i betänkandet och
sammantagna utgör de en god grund för en förändring i riktning mot en jämställd undervisning i
svensk skola. Att läsa betänkandet har givit ny och fördjupad kunskap och nya infallsvinklar att se
problemen ur. Mia Heikkilä, som varit med om att skriva slutbetänkandet, har bjudits in till årets
kompetensutvecklingsdag för rektorer/förskolechefer i Nacka som hålls i början av maj 2011.
Delegationen föreslår i sitt slutbetänkande att
1. den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot diskriminering och trakasserier av barn
och ungdomar som söker till eller deltar i verksamhet som sker med stöd av skollagen (2010:800)
flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. Som en följd av detta ska Skolinspektionen och Barnoch elevombudet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskriminering och trakasserier samt
utredningen av överträdelser av dessa förbud.
Delegationen föreslår regeringen att
2 . uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt
råd om hur skolan i samverkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar
med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.
3 (7)
3. utifrån det av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målet formulera följande övergripande
jämställdhetsmål för skolan: Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt
och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.
4. ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial som baserat på evidens behandlar arbetssätt
som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och
pojkar. I det allmänna rådet bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja pojkar och flickor
med läs- och skrivsvårigheter.
5. ge Skolverket i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel
och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl
jämställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.
6. ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen ur ett genusperspektiv, utreda och analysera orsakerna till samt omfattningen, inriktningen
och könsfördelningen på samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan.
Inom ramen för uppdraget bör förutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik inom området utredas.
7. ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om
särskilt stöd samt det åtgärdsprogram som blir följden av dessa utredningar. Uppdraget kan ges som
ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granska kommuners rutiner för utredning inför
mottagande i särskolan (U2010/4860/G).
8. ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningen för lärare eller skolledare i sexoch samlevnad.
9. ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningen för skolledare om
hedersrelaterad problematik i skolan
10. ge Skolverket i uppdrag att anordna särskild utbildning för lärare eller skolledare om sex- och
samlevnad.
11. ge Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas
undervisning i sex- och samlevnad.
12. ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i målformuleringarna gällande
rektorsutbildningen, så att jämställdhet ska genomsyra rektorsutbildningen.
13. ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar gällande innehållet i rektorsutbildningen, så att
ett obligatoriskt moment om hedersproblematiken ingår i utbildningen.
4 (7)
14. ge Skolverket i uppdrag att genomföra den återkommande attitydundersökningen i skolan på ett
sådant sätt att resultaten kan redovisas uppdelat på kön.
15. ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka
traditionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar av studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett
genus- och könsperspektiv så att pojkar och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och
utvecklas i skolan.
16. ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs
universitet eller Skolverket, i uppdrag att återkommande uppdatera bibliografin Svensk forskning
om jämställdhet och skola 1969-2009 (SOU 2010:36).
17. ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan som under
senare år med stöd av regeringens uppdrag upparbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges
Kommuner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i
skolan.
Kultur- och utbildningsenhetens synpunkter och förslag
Enheten ser positiv på betänkandet som helhet och på de förslag som lämnas i detta. Kultur- och
utbildningsenheten föreslår därför nämnden att ställa sig bakom förslagen. Enheten menar vidare att
nämnden kan framföra att vissa förslag har högre prioritet än andra, ur ett ”nackaperspektiv”.
Forskning samt spridning av kunskaper och erfarenheter är av största vikt när attityder och invanda
mönster ska förändras. Vi tror att kunskapsnivån måste höjas och medvetenheten öka vad gäller
jämställdhets- och genusfrågor ute i skolorna och förskolorna. Lättillgänglig information av olika
slag är en av förutsättningarna för en höjd kunskapsnivå och nya sätt att arbeta med jämställdhetsoch genusfrågor.
Kultur- och utbildningsenheten vill också påpeka att det finns biologiska skillnader mellan pojkar
och flickor, vilket redovisas i Kvalitetsredovisningen för 2009 i vilken man har gjort en sammanställning av information hämtad från en tidigare DEJA-rapport. DEJA förklarar i den rapporten att
könsskillnader i skolprestationer och attityder kan ha sin grund i biologiska könsskillnader. Flickor
har en tidigare biologisk utvecklingskurva, och kan som en följd av detta i vissa åldrar antas ha en
fördel i skolan framför pojkar i fråga om uppmärksamhet, förmåga att upprätthålla ett målinriktat
arbete och språkförmåga. Pojkar har också en senare utveckling av det så kallade arbetsminnet, det
vill säga den del av minnet som bearbetar det som händer just nu. Dessutom kan inverkan av manligt könshormon under och efter puberteten i interaktion med miljöfaktorer eventuellt ge ökad
benägenhet till olika typer av normbrott som inte främjar skolarbetet. Enligt forskningen bör dessa
biologiska utvecklingsskillnader ha ebbat ut vid utgången av årskurs nio, och definitivt vid utgången
av gymnasiet.
5 (7)
Men individers eller i detta fall pojkars självbild kan påverkas av tidiga motgångar i skolan, och det
kan därför inte uteslutas att det även när skillnaderna i mognad har jämnats ut kan finnas kvarstående effekter på betyg och även på beteenden och attityder till skolan.
En jämförelse kan göras med effekterna av den åldersmässiga spridningen av eleverna i en och
samma klass: Elever av båda könen som föds tidigt på året har i genomsnitt bättre betyg fortfarande
i årskurs nio än elever som föds sent på året. Även här kan antas att den sämre skolprestationen för
elever som är födda sent på året, som från början haft sin grund i en mognadsskillnad, åtminstone
till en del i takt med att skillnaden i biologisk mognad har jämnats ut, övergått till att vara en effekt
snarare av omgivningens förväntningar och den egna självbilden.
Kultur- och utbildningsenheten vill också peka på ett annat faktum som betonas i slutbetänkandet.
Det gäller resonemanget om skillnader i psykisk ohälsa förs i utredningen. Skillnaden i psykisk
ohälsa är inte lika påtaglig under barndomen, det är under de tidiga tonåren det händer något bland
flickor. För männen är det först i 20-årsåldern som den psykiska hälsan försämras, och ökningen är
inte lika tydlig som hos kvinnorna. Flickor i femtonårsåldern anger att de känner sig allt mer stressade av skolarbetet. Andelen flickor som känner sig stressade har ökat från 50 procent till nästan 70
procent under perioden 1997/98 till 2005/06. Oro för prestationer i skolan hamnar generellt högt
upp i ordningen när ungdomar skattar sina problem.
Resultat från den senaste Stockholmsenkäten, en totalundersökning av alla elever i årskurs 9 och
årskurs 2 på gymnasiet (Modin, 2008) visar bland annat att skolklimatet är viktigt för den psykosociala hälsan. Att bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling var den aspekt av skolmiljön
som var förknippad med mest negativ effekt på hälsan. Som i de flesta andra rapporter är det
flickorna som verkar må sämst, sammanställningen visar på en betydligt sämre genomsnittlig hälsa
jämfört med pojkarna. Andelen elever som anger att de utsatts för kränkande behandling var totalt
12 procent för flickor och 10 procent för pojkar år 2006.
Statistiska Centralbyråns genomför regelbundet undersökningar av barns levnadsförhållande. Av
dessa undersökningar framgår att skolrelaterad stress är vanligast hos elever på högstadiet och gymnasiet. Undersökningen har pågått sedan 2001 och omfattar omkring 1 100 barn per år, i åldrarna
10–18 år. Att ha höga krav på sig själv och att vara stressad över skolarbetet är vanligare bland
flickor än bland pojkar. Bland de elever som gick på mellanstadiet uppgav vart fjärde barn, lika
många flickor som pojkar, att de känner sig stressade över läxor och prov. Bland gymnasieeleverna
svarade tre av fyra flickor och nära varannan pojke att de var stressade över skolarbetet. Höga krav
från föräldrar eller lärare påverkar pojkar i ungefär lika stor utsträckning som flickor. Det visade sig
vara vanligare på högstadiet och gymnasiet än bland mellanstadieeleverna. Stress på grund av höga
krav på sig själv är vanligare bland de äldre eleverna, framför allt hos flickor. På gymnasiet uppgav
sex av tio flickor och knappt fyra av tio pojkar att de känner stress på grund av att de ställer höga
krav på sin egen prestation i skolan (SCB, 2010).
Kultur- och utbildningsenheten anser att nämnden bör göra två allmänna kommentarer till betänkandets andra kapitel; Jämställdhetsperspektiv på individens lärande och utveckling. Utredarna
beskriver ”pojkkrisen” i utbildningen. Det är viktigt att inte förneka att det faktiskt finns ett problem
med stökiga och utåtagerande pojkar som inte kan förklaras med vare sig mognadsnivå, sociala
6 (7)
problem eller diagnos av något slag. Skolan är en ”kvinnlig” miljö och arbetsplats. En del av det stökiga beteendet hos vissa pojkar kan hänga samman med detta. Fler manliga pedagoger skulle kanske
göra skillnad för dessa pojkar. Om yrkesstatusen för pedagoger (och deras löner) skulle höjas skulle
också fler män stanna kvar inom yrket och/eller lockas till att arbeta i skolor/förskolor. En hög
status för alla pedagoger, och en självklar auktoritet i klassrummet, skulle säkerligen medföra ett
annat beteende hos vissa elever.
Det är också viktigt att påpeka att det faktiskt kan vara så, att pojkarnas något lägre betyg i förhållande till sina resultat på nationella prov kan vara helt rättvisande. Det kan dessvärre vara så att
proven missgynnar flickor och inte gör rättvisa åt flickors kunskaper på samma sätt som åt pojkars
kunskaper. Innehåll och exempel i tester och prov kan vara mer eller mindre ”manligt”/”kvinnligt”.
I dagens debatt tolkas sambanden mellan nationella prov och betyg alltid så som att pojkar får för
låga betyg i de aktuella ämnena i relation till provresultaten, inte såsom att flickor får för dåliga resultat på de nationella proven i förhållande till sina betyg. Flickors ambitionsnivå och ansträngningar i
skolan leder säkerligen till bättre kunskaper i skolans ämnen, som med rätta avspeglas i deras högre
betyg. Betyg bygger på ett bredare underlag än bara nationella prov. Det kan därför vara helt i sin
ordning att flickor får något högre betyg än pojkar, beroende på att de faktiskt har totalt sett bättre
kunskaper än pojkar.
Förslag nr 6 är ett av de förslag som förtjänar att lyftas fram i det här sammanhanget; att ge Skolverket, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen, i uppdrag att ur ett
genusperspektiv utreda och analysera orsakerna till den sneda könsfördelningen inom det
särskilda stöd som ges till elever i grundskolan. Att Specialpedagogiska skolmyndigheten får en
tydlig roll i det här sammanhanget är viktigt. Den specialistkompetens som finns där är nödvändig
för att få djupare kunskaper och nya insikter på området. Vi vet idag att flickor och pojkar får olika
mycket och olika typer av särskilt stöd. En grundlig och kritisk analys av det särskilda stöd som
elever i grundskolan får idag, ur olika perspektiv, skulle kunna tillföra mycket ny kunskap till skolans
personal inom detta område, och därmed resultera i ett bättre särskilt stöd till alla elever i behov av
sådant stöd.
Förslag nr 15 är ännu ett av de förslag som förtjänar att lyftas fram i det här yttrandet. Ny kunskap
och ny forskning behövs. Det är därför viktigt att den nya utvärderingsfunktionen får i uppdrag att
initiera ny forskning och att göra kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder
och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i undervisningen och i skolan
som helhet. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar av studier
rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att pojkar och
flickor ges samma makt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan. Goda idéer och fakta av
olika slag måste vara lätta att hitta och få del av när pedagoger och skolledare behöver ny kunskap
och inspiration.
Förslag nr 17 är ytterligare ett av de förslag som förtjänar att lyftas fram i det här sammanhanget.
Skolverket ges i uppdrag att, i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan som
7 (7)
under senare år har upparbetats, av bl.a. Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Det är
viktigt att uppdraget som Skolverket får inriktas just mot strategier för jämställdhetsintegrering
och att det samlade materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan. Just inriktningen mot strategier är ett annorlunda grepp som kompletterar andra förslag i betänkandet. Strategiskt tänkande i kombination med gedigna kunskaper inom området är utomordentligt
viktigt i det här sammanhanget. Strategier kan även vara till stor hjälp för forskare, vid val av forskningsområde eller tema för sammanställningar av andra forskares resultat. Forskningens roll förtjänar att lyftas fram i alla sammanhang. Ordet jämställdhetsintegrering bör noteras särskilt. Utredarna har
(medvetet) valt att inte använda ordet jämställdhetsimplementering. ”Integrering” är mer långtgående och mer oåterkalleligt än ”implementering”.
Kultur- och utbildningsenheten föreslår att utbildningsnämnden antar kultur- och utbildningsenhetens förslag till yttrande såsom Nackas kommuns remissvar på slutbetänkande av Delegationen
för jämställdhet i skolan, DEJA, ”Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för
kunskap och utveckling i skolan”, SOU 2010:99.
Ylva Bandmann Holmberg
Kvalificerad utredare
Inger Bäcklund
Utredningssekreterare
