Råvaror - Logistikprogrammet.org

advertisement
Resursanvändning
 För produktion av varor och tjänster.
 Resurser kallas ofta produktionsfaktorer
 Naturresurser kan indelas i :
- Icke förnyelsebara (Ex. oljefält, järnmalmsgruvor)
- Förnyelsebara (Ex. fisk, skog, vatten)
- Icke förbrukningsbara (Ex. populära turistmål,
natursköna platser.
 Alla ekonomier är beroende av naturresurser.
Utvecklade ekonomier är inte nödvändigtvis beroende av
egna naturresurser medan mindre utvecklade ekonomier
ofta är beroende av sina naturresurser i stor omfattning.
Japan är ett exempel på ett land som skapar mervärde
utifrån importerade naturresurser.
Resursanvändning
 Övriga resurser :

•
•
•
- Mänskliga resurser. (Arbetskraft, know-how)
- Realkapital och finansieringskapital.
- Samhälle med väl fungerande infrastruktur.
Den globala tillgången på resurser
Varje land har sin egen blandning av resurser.
Bara det att man äger resurser ger inte välstånd. De är
värdelösa om man inte gör något av dem.
Den ojämna fördelningen av resurser skapar handel
Resursanvändning
 Den främsta förutsättningen för välstånd i framför allt
västvärlden från 1900-talet fram till idag har varit
tillgången på relativt billig energi, framför allt då oljan.
 Oljan är en icke förnyelsebar naturresurs och man
varnar från olika håll att oljan inom en snar framtid inte
längre kommer att vara lönsam att utvinna. Även andra
naturresurser ligger enligt nästa slide i farozonen.
Grafen bygger på förutsättningarna att man räknar
utifrån kända fyndigheter och med nuvarande
förbrukningstakt.
Resursanvändning
 Råvaror :
Råvara är en vara som utvunnits ur naturen men
inte behandlats. Till råvaror räknas bland mycket annat
skog, malm, ull och rågummi.
 Ur säd kan en råvara vara mjöl, vört eller till exempel kli
(skaldelar). Industri som utvinner råvaror men inte
förädlar dem vidare benämnes råvaruindustri.
 Inom den finansiella sektorn har råvaror och den s.k.
råvaruhandeln vuxit sig allt starkare under den
finansiella osäkra tiden för aktier som pågått under
andra halvan av år 2008 och början på 2009.
 Priserna på råvaror bestäms på olika råvarubörser.
Undantaget handel med sällsynta jordartsmetaller.
Resursanvändning
Resursanvändning
 Föregående graf saknar uppgifter om t.ex. litium till
elbilsbatterier, neodym till elmotorer och vindkraftverk
t.ex.
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning
 Peak oil : Peak oil, är den punkt i tiden då världen
uppnår maximal oljeproduktion, en produktion som
sedan för alltid kommer minska då nya oljefynd inte
längre kan kompensera för den fallande produktionen i
gamla fält. En del bedömare menar att detta skedde år
2008. Peak oil betyder inte att oljan tar slut, men att
priset stadigt kommer att höjas i och med minskad
tillgång och en allt dyrare utvinning. De rikaste oljefälten
är såvitt känt redan utvunna och i framtiden måste man
lägga alltmer energi (bokstavligt talat) på att utvinna
mindre rika oljefält.
 Idag förbrukar världen ca. 6 oljefat om dagen för varje
nytt oljefat som upptäcks. (1 fat eng = barrel är 159 liter.)
Resursanvändning
 Observera att det inte råder någon konsensus gällande
peak oil, peak gas eller peak coal.
 Att dessa resurser någon gång inte längre blir lönsamma
att utvinna är klart, men det råder stor oenighet om när
peak X inträffar resp. när fyndigheterna är uttömda.
Resursanvändning
 Industricivilisationen i sitt fundament bygger på billig olja
och en del andra fossila bränslen. Själva industrin drivs
av olja, transporter drivs av olja, det industriella
jordbruket är helt och hållet baserat på olja (drivmedel
och bekämpningsmedel) och fossil naturgas
(konstgödning), den moderna sjukvården och
läkemedelsindustrin drivs med olja, vattenförsörjning är
beroende av olja, alla moderna krigsmakter bygger på
olja, IT-industrin är extremt oljeberoende.
Resursanvändning
 OPEC :
- Organization of Petroleum Exporting Countries,
vanligtvis förkortat OPEC är en kartell bestående av
de tolv länderna Algeriet, Angola, Ecuador, Iran, Irak,
Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien,
Förenade arabemiraten, och Venezuela.
Organisationen har sitt högkvarter i Wien sedan
1965 och står som värd för regelbundna möten
mellan oljeministrarna för dess medlemsländer.
Indonesiens medlemskap i OPEC avslutades frivilligt
2008 då landet blivit en nettoimportör av olja.
Resursanvändning
 Enligt organisationens stadgar är ett av dess
huvudsakliga mål att avgöra de bästa medlen för att
skydda organisationens intressen, enskilda såväl
som kollektiva.
 OPEC eftersträvar även att stabilisera priset på den
internationella oljemarknaden. Tanken är att genom
att ge produktionsländerna vad som tillkommer dem
och säkerställa att en stadig inkomst till dem
eliminerar risken för skadliga och onödiga
fluktuationer. OPEC strävar också mot att fastställa
en effektiv, ekonomisk och regelbunden tillgång på
petroleum för konsumentländerna, och ge dem som
investerar i petroleumindustrin en rättvis avkastning
på deras kapital.
Resursanvändning
 Organisationen bildades 1960 av Irak, Iran, Kuwait,
Saudiarabien och Venezuela vid ett möte i Iraks
huvudstad Bagdad. Initiativtagare var Venezuela.
 Opecländernas nuvarande produktion utgör cirka 42
procent av världsproduktionen.
 OPEC-ländernas inflytande över oljemarknaden
anses ha minskat på senare år.
 Ryssland har blivit mer inflytelserikt.
Resursanvändning
 OPEC är en oljekartell som genom att öka eller att
minska produktionen av olja direkt påverkar priset på
råolja.
 Oljeproduktionen har alltid varit påverkad av
regleringar och kontrollerande karteller. Före OPEC
styrdes produktionskvoterna av Texas Railroad
Commission och innan dess av enskilda oljebolag
som Standard Oil. Detta är dock sällan känt eller
framhävt av många kritiker då problemet med OPEC
är att produktionsregleringen styrs av en aktör
utanför den oljekonsumerande västvärlden.
Resursanvändning
 Medlemsstaterna är inte heller alltid överens om man
bör öka eller minska produktionen.
 Organisationen, som har sitt säte i Wien fick stort
inflytande under 1970-talets oljekriser. OPEC
inflytande avtog något under en tid då länder utanför
Opec såsom Storbritannien och Norge utvecklat sin
oljeindustri och ökat sin produktion.
Resursanvändning
 Oljekrisen 1973 : Oljekrisen 1973 var en period
under 1970-talet då priserna på olja gick upp mycket
drastiskt.
 Detta föregicks av oktoberkriget 1973 mellan å ena
sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel.
OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater
som hjälpt Israel i oktoberkriget. Energin skulle
sparas, och man började debattera alternativa
energikällor. Den ekonomiska följden av oljekrisen
blev att den mer eller mindre permanenta
högkonjunktur som pågått i västvärlden sedan andra
världskrigets slut dalade ner i en lågkonjunktur som
kom att pågå några år in på 1980-talet.
Resursanvändning
 Oljekrisen innebar att USA utsattes för ett
oljeembargo från OPECs sida, oljeproduktionen
sänktes med 5% samtidigt som oljepriset höjdes
med 70%.
 Därmed var tillgången på billig energi för
västländerna bruten och med den också den höga
och stabila ekonomiska tillväxt som präglade 1950och 1960- talet.
Resursanvändning
 Oljepris är en term som vanligtvis avser spotpriset på
olja som handlas på New York Mercantile Exchange
(NYMEX) eller priset på nordsjöolja som handlas på
Intercontinental Exchange (ICE). Priset på olja
anges i regel med USA-dollar per fat där ett fat
(barrel) är ungefär 159 liter. Oljepriset på dessa
spotmarknader anges som råolja av viss kvalitet,
som levereras på ett visst ställe. För andra
oljekvaliteter, och olja som levereras på andra
ställen, betalas ett annat pris, som dock brukar
bestämmas i relation till dessa standardiserade
oljepriser. (Wikipedia)
Resursanvändning
 Brent (petroleum)
 Brent, även Brent crude eller Brent blend, är en typ
av råolja som utvinns i Nordsjön. Oljan klassificeras
som en söt lättolja. Söt innebär i detta sammanhang
att oljan har svavelhalt på under 0,5 % och lättolja
innebär att oljans viskositet och densitet är
förhållandevis låg. Liksom andra söta lättoljor är
Brentoljan högt eftertraktad då den lämpar sig
mycket väl till framställning av kommersiellt
gångbara produkter som bensin och dieselolja. Brent
fyller även en viktig funktion som referensolja och
används som utgångspunkt för prissättning. (Wikipedia)
Resursanvändning
Resursanvändning
Svensk oljeimport
Resursanvändning
 Oljepriset beroende av nedanstående faktorer
Ändrad efterfrågan
Ändrat utbud (Ex OPEC)
Förväntningar
Politiska händelser
USA:s oljelager och orkaner i
Mexikanska golfen påverkar dagskurser
Framtida oljetillgångar
Sveriges oljepris beroende av
valutakurs (Priser i USD)
Resursanvändning
 Produktion / Konsumtion av järn.
Resursanvändning
 Sällsynta jordartsmetaller (REE , eng. Rare Earth Element)
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning
 Ett par länkar:
 http://www.dn.se/ekonomi/sallsynta-metaller-utanfor-
granna
 Artiklar. Har Sverige i detta avseende blivit en
råvarukoloni ?
Resursanvändning
Resursanvändning
 Nord Stream
 Gasledning från Ryssland till Tyskland för ytterligare
distribution i Västeuropa.
 Går förbi Gotland
 Kan innebära säkerhetsproblem i vatten nära
Sverige
 Beroendet av att forsla gas genom Ukraina och
Vitryssland till övriga Europa minskar.
 Ryssland kan hålla inne leveranser som påtryckning
utan att Västeuropa drabbas.
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning
 Uppdatering 9 /11
Resursanvändning
 USA-gas ritar om energikartan - DN.SE
 Vad kallas utvinningsmetoden ?
 Vilka farhågor finns angående denna metod ?
 Om vi för resonemangets skull antar att det som står
i artikeln är sant :
 Vilka länder kan påverkas ? Hur ?
Resursanvändning
EROI förr – nu
Råvaruberoende export
Fördelar
 Konkurrens om
utvinning och ökad
efterfrågan på sikt ger
stigande inkomster
 Utvinning av
resurserna leder ofta
till förbättrad
infrastruktur
Nackdelar
 Priskänslig export
 Korruption
 Förstärkning av valutan
gör annan export svår
 ”Lättförtjänta” pengar
hindrar annan
utveckling
 Krig om kontrollen över
råvarorna
Råvaruberoende export
 Lösning
• Bygga infrastruktur
• Investera i förädlingsindustrier
• Höja utbildningsnivån
• Uppmuntra nya idéer
 Risker
• Köparländerna utvecklar sin teknik och sparar in på
råvaror
• Tjänsteproduktionen ökar – mindre råvaruberoende
Resursanvändning
 Bananrepublik är en informell nedsättande
benämning på land som uppfyller flera av följande
kriterier:
 beläget i tredje världen, ofta i Latinamerika,
 beroende av en enda exportvara, eller ett fåtal, i
allmänhet en jordbruksprodukt,
 mer eller mindre korrumperad regering, ofta en
militärjunta,
 omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande från
utländska stater och/eller företag samt
 låg levnadsstandard för majoriteten av folket.
Resursanvändning
 Öppnare gränser, öppnare handel.
Många f.d. kolonialländer kände bitterhet efter
självständigheten.
 Åtgärd: Förstatligande, isolationism. Förekom fram
till slutet av 1980-talet då många började öppna upp
för internationell handel. Undantag : Ex.
Burma/Myanmar och Nordkorea.
 Samtidigt : Kapitalets rörlighet ökade. Starkt
förbättrade telekommunikationer mellan länder.
 Möjligheter för företag att t.ex ha tillverkning i flera
olika länder, forskning och utveckling skiljt från
tillverkningen.
Resursanvändning
 Välstånd : Ett lands mått på välstånd uttrycks ofta
som BNP / capita.
 Trubbigt mått som inte säger något om hur
välståndet fördelas inom landet. Säger heller inget
om bakgrunden till BNP. (Produktion av varor och
tjänster eller lånefinansierad konsumtion)
Resursanvändning
 Human Development Index (HDI) är ett index som
används för att jämföra välståndet i olika länder, på
samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP).
 Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI
ge en mer komplett bild, eftersom det är en
sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå
och BNP.
 Human Development Index (HDI) är ett index som
används för att jämföra välståndet i olika länder.
 Det man gör i HDI är att bland annat undersöka hur stor
andel av befolkningen som dels har en inkomst lägre än
50 % av medianinkomsten och dels hur stor andel som
ligger under fattigdomsgränsen. HDI beaktar även andra
välfärdsmått så som läskunnighet, förväntad livslängd,
etc.
Resursanvändning
 HDI
Resursanvändning
 Äldre begrepp :
Utvecklade länder och utvecklingsländer.
 De första har uppnått ett visst (ej klart definierat)
mått på välstånd och de senare är på väg att göra
det.
Tredje världen.
 Term som myntades under kalla krigets dagar.
Världen indelades i den rika delen (1) (väst),
den mindre rika (2) (socialistiska blocket ) och
den fattiga (3).
Resursanvändning
 Utvecklingsländer med snabb procentuell årlig BNP-
ökning (> 6%) brukar kallas Tillväxtmarknader.
(Emerging markets) Dess motsats är mogna
marknader. (Mature markets) Vanlig årlig BNP-tillväxt
för sådana är ca. 1-2%.
Resursanvändning
 Tillväxtmarknader:
 BRIC (på svenska ibland även BRIK) är en
förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina
(China), fyra stora, snabbt växande
tillväxtmarknader. De fyra länderna bildar inte någon
ekonomisk union eller formell organisation med egen
agenda. Ibland ingår Sydafrika, varför termen då blir
BRICS.
 Ett närbesläktat begrepp är "Next eleven", eller "N11", de länder som förväntas följa efter BRICländerna. Dit räknas Bangladesh, Egypten,
Indonesien, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan,
Filippinerna, Sydkorea, Turkiet och Vietnam.
Resursanvändning
Resursanvändning
 Brasilien : Har hämmats av svaga regeringar. 1964-
1994 militärregering. Därefter av ineffektiva civila
regeringar. Tes: Ersätt all import med
egentillverkning. Kvalitet på produkter lägre än i
omvärlden. Enorm inflation under 1980-1990-talen.
 1995: Landet öppnades upp för handel, stabilisering
av det ekonomiska systemet och återinträde i den
globala ekonomin.
Resursanvändning
 Ryssland : 1920-1992 en del av Sovjetunionen. Då
korrupt och ineffektivt. Ekonomisk återhämtning
1997 samt återinträde i världssamfundet. Ekonomisk
styrka beroende bl.a. på 2000 –talets kraftiga
oljeprisökning. Stora tillgångar på olja och fossilgas.
Ryssland har blivit världens första energistormakt.
Resursanvändning
 Indien : Var på 1700-talet en av världens stormakter.
Brittiska kolonialisterna skapade ett byråkratiskt och
ineffektivt system som detaljstyrde landets ekonomi
och som samtidigt ströp detsamma. 1991 startades
en process för att minska den statliga
detaljstyrningen. Landets ekonomi begränsas idag
av den dåligt utbyggda infrastrukturen. På plussidan
finns en stor andel välutbildad arbetskraft som talar
god engelska och är inriktad på IT och teknik.
Resursanvändning
 Kina: Kallat ”Den sovande draken” av Napoleon
Bonaparte. Kina har i tvåtusen år varit en inåtvänd
supermakt. På 1980-talet tillät regimen att vanliga
människor kunde få tjäna pengar genom eget
företagande. Landet har en bra infrastruktur med vägar
och hamnar, samt en stor befolkning där många är i
arbetsför ålder. Viktigaste fördel : Storskalig tillverkning
till låga priser. (Låga löner, låga miljökrav)
 Kina anses av många idag vara den motor som drar
världsekonomin. Vissa bedömare anser att Kina om ca.
10 år kommer att gå om USA som världens största
ekonomi.
 Kinas betydelse för världsekonomin börjar också märkas
då man här i väst börjat utbilda studenter i det kinesiska
språket.
Resursanvändning
 BRIC- länder har vid sidan om den starka
ekonomiska tillväxten även allvarliga inre problem.
 Kina och Indien : Stora kontraster mellan rikedom
och svår fattigdom.
 Kina, Indien och Ryssland : Svagt rättssystem, stora
inslag av korruption.
 Ryssland och Kina : Individen har små rättigheter.
 Brasilien och Ryssland : Hög kriminalitet.
 Alla BRIC-länder : Allvarliga miljöproblem,
arbetsvillkor för anställda långt under den standard vi
är vava vid i Europa och Nordamerika, många
medborgare som skulle vilja utvandra till länder med
bättre ekonomi.
Resursanvändning
 LDC : Sammanfattande uttryck för de länder som har
den sämsta ekonomin och som i stort saknar
ekonomisk tillväxt. (LDC = Least Developed
Countries )
 Har i en del fall gott om resurser som man inte
förmår att utnyttja. Saknar infrastruktur, kapital och
politisk stabilitet. De flesta återfinns i Afrika och i
Västindien.
 Låg utbildning, beroende av råvaruexport. Svårt att
locka till sig investerare.
 Många LDC- länder är dessutom hårt skuldsatta.
HIPC = Heavily Indebted Poor Countries. Har
beviljats nedskrivning av en del skulder.
Resursanvändning
 Least Developed Countries, LDC (ibland även kallat
fjärde världen)
 För att ett land skall klassas som en LDC så skall
följande förutsättningar uppfyllas:
 BNP per capita under US$750.
 HAI (ett index som återspeglar näringsintag hos
befolkningen) under 55.
 EVI (ett index som visar hur sårbar landets ekonomi
är för exempelvis naturkatastrofer) över 37
 För närvarande finns 48 länder upptagna på den så
kallade LDC-listan.
Resursanvändning
 HAI är en förkortning av eng. Human Assets Index.
Ett statistiskt instrument för mätning av en stats
utveckling. Det betyder (fritt översatt) "index över
humanitära resurser" och baseras i huvudsak på:
 Hur välnärd befolkningen är.
 Hur stor del av befolkningen som är läs- och
skrivkunniga.
 Hur många som utbildat sig ytterligare efter
motsvarande grundskolenivå.
Resursanvändning
 EVI är en förkortning av eng. Economic Vulnerability




Index. Det är ett statistiskt instrument för mätning av en
stats utveckling. Det betyder (fritt översatt) "index för
ekonomisk sårbarhet" och baseras i huvudsak på:
Hur stor del av handeln som utgörs av exportindustri.
Om staten bedriver någon särskilt känslig exportindustri
där till exempel efterfrågan kan ändras snabbt.
Om staten har en stabilt producerande jordbruksindustri.
Hur stor andel av BNP som utgörs av
tillverkningsindustri och hur många invånare som är
sysselsatta därmed.
Resursanvändning
 LDC- länderna
Resursanvändning
Resursanvändning
 OECD : OECD är en förkortning för Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for
Economic Co-operation and Development).
 OECD är en internationell organisation som arbetar för
samarbete mellan industriella länder med demokrati och
marknadsekonomi. Ursprungligen hette organisationen
OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och bildades 1948 för att samordna
Marshallplanens insatser för att bygga upp Europa. 1961
reformerades organisationen till dagens OECD. OECD
har sitt högkvarter i Paris.
 En stor del av OECD:s verksamhet är att utvärdera och
jämföra de olika medlemsländernas politik och policyer.
OECD lyfter även fram lärorika exempel inom olika
områden. Vidare har OECD en statistikdatabas med
fakta om medlemsländernas verksamhet.
Resursanvändning
 OECD:s medlemsländer
 Australien, Belgien, Chile, Danmark, Estland,
Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Israel,
Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexiko,
Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen,
Portugal, Schweiz, Slovenien, Spanien,
Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Slovakien,
Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike.
Resursanvändning
 Det ursprungliga syftet med OECD var att främja en
politik som syftade till:
 Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ökad
levnadsstandard i medlemsländerna med bibehållande
av finansiell stabilitet och därmed bidragande till
utvecklingen av världsekonomin,
 Sund ekonomisk utveckling i såväl medlemsländerna
som hos icke-medlemmar, samt
 Ökad världshandel på en multilateral och ickediskriminerande grund i enlighet med internationella
åtaganden.
 Ansvarigt statsråd : Ewa Björling
 Ansvarigt departement : Utrikesdepartementet
Resursanvändning
 (G8) Sedan mars 2014 återgång till beteckningen G7
Består av sju stora industrialiserade ekonomier:
Frankrike, Italien, Japan, Kanada, (Ryssland),
Storbritannien, Tyskland och USA.
 Gruppens arbete är av rådgivande karaktär och inga
bindande beslut fattas. Världsbanken, IMF, OECD och
flera andra internationella organisationer tar dock
betydande intryck av G7:s synpunkter.
 Idag har G7 utvecklats till en process för politiskt och
ekonomiskt samarbete på statschefs- och
regeringschefsnivå. Man har regelbundna informella
samtal för att komma fram till vad som är bäst för det
egna landet utan att länderna för den skull konkurrerar
ut varandra.
Resursanvändning
 G20 : Group of Twenty Finance Ministers and
Central Bank Governors (G-20, G20, Group of
Twenty) är en grupp bestående av nitton större
ekonomier samt Europeiska unionen. Sverige ingår
inte i G20 men har ett indirekt deltagande genom
medlemskapet i EU.
 Ledarna för dessa länder träffas regelbundet för
diskussioner om dagsaktuella ekonomiska och
politiska frågor.
 Medlemmar: Argentina, Australien, Brasilien, EU,
Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada,
Kina, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien,
Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland, USA.
Resursanvändning
Medlemsländer i G20. De lila länderna har direkt
medlemskap, medan de ljusblå enbart indirekt genom att de
är med i EU.
Download